I det här inlägget resonerar jag lite kring begreppet Utdelningsvikt och hur det faktiskt kan hjälpa dig att hitta spännande reflektioner i din egen portfölj.
Utdelningsvikt – vad och varför
Att kika på din viktning av portföljen kanske är bland det viktigaste du som investerare kan göra. Du vill sprida risken mellan bolag men även mellan olika branscher. För mycket vikt i ett och samma bolag kan få onda konsekvenser.
Jag har valt att, utöver portföljviktning, även dokumentera utdelningsvikt. Utdelningsvikten visar helt enkelt hur mycket vart och ett av mina bolag delar ut. Desto högre procent, desto mer delar bolaget ut.
I exemplet ovan kan vi se att H&M tillför det mesta av mina utdelningar, medan Latour ligger på sista plats.
Viktigt att notera är att en stor andel i ett bolag inte nödvändigtvis betyder en hög utdelningsvikt. Bolagets direktavkastning har nämligen också betydelse. Är dit största bolag Tesla så kommer troligtvis detta bolag hamna i botten då de inte delar ut ens 1 kr till aktieägarna.
Om du tar reda på din egna utdelningsvikt kan du få veta riktigt intressanta saker om din portfölj. Kanske delar bolaget inte ut lika mycket som du hade förväntat dig?
Värt att notera från detta
Det finns vissa saker som jag själv funderar över när jag kikar på mitt egna diagram:
H&M har största utdelningsandelen i min portfölj. Bolaget har kunnat leverera en positiv utdelningstrend i 42 år, men klarar bolaget att bibehålla utdelningen även till året? Många tvivlar, och i ärlighetens namn kan jag säga att jag också är lite skeptisk
Preferensaktier har oftast en rejält hög direktavkastning, men tänk på att du inte får något utdelningshöjning över tid då utdelningen är satt i det skede då preferensaktien sätts i sjön.
Trots att Cloetta är mitt 8:e största bolag i portföljen så ligger det på 14 plats utdelningsmässigt
Alla bankerna ligger efter varandra i diagrammet. Vad jag vill ha sagt med det vet jag inte, men som ni vet investerar jag i många banker i stället för enbart 1.
Fördelningen mellan bolagen är inte balanserad till 5 öre. Men då har jag också plockat in bolagen i olika tider och vissa har jag givetvis hunnit fylla på mer i.
Mina utländska innehav har jag inte tagit med i detta diagram.
Trots att jag har rätt mycket investerat i Investmentbolagen väger de inte så tungt utdelningsmässigt. Största anledningen är givetvis relativt låg direktavkastning. Däremot har utdelningstillväxten varit god i många fall.
Latour är ett investmentbolag som investerar i sin egna portfölj med stabila bolag. Du blir som aktieägare i Latour även ägare i underliggande innehav, på sätt och vis. Latours portfölj kan givetvis förändras men då den är långsiktig sker det sällan.
Dessutom består Latour av en helägd industrirörelse. Under denna del hittar vi exempelvis bolag som Hultafors Group som bland annat tillverkar yrkeskläder och Swegon som erbjuder produkter för det perfekta inomhusklimatet.
Totalavkastningen har varit brutal och ligger på 1395% de senaste 15 åren. Stockholmsbörsen förväntas stiga med i snitt 11 procent per år. Utdelningen har stigit med 580% de senaste 15 åren. Sedan starten 1985 har bolaget givit en totalavkastning 85 100%.
Latours stora mål är att vara ett attraktivt val för investerare som är långsiktiga och skapa god avkastning till dessa. Sounds nice, eh?
Dyr kurs
Jag kan väl inte direkt säga att kursen är extremt billig men har länge sett Latour som ett bolag jag gärna skulle vilja äga och nu när kursen dippade rejält efter senaste rapporten valde jag att gå in.
Vill du bli rik imorgon kan jag inte rekommendera i bolaget. Å andra sidan, vill du bli snuskigt rik redan imorgon är nog aktiemarknaden fel väg att gå.
Vi vet däremot inte hur kursen kommer se ut om ett år, eller om 5 år. Kanske står vi och funderar ”Varför köpte jag inte mer” 5 år från nu. Hur många gånger har man inte gjort det liksom?
Portföljen lockar
Portföljen innehåller intressanta bolag och jag ser dessa som extra intressanta då jag inte äger något av dessa direkt ännu. Såhär ser portföljen ut idag:
Bolag
Börsvärde Mkr
Assa Abloy
19 622
Fagerhult
6 508
Sweco
6 508
Securitas
5 420
Tomra
4 754
Alimak Group
2 148
Troax
1 758
HMS Networks
1 538
Nederman
843
Loomis
818
Nobia
378
Direktavkastning och utdelningshistorik
Direktavkastningen i investmentbolagen är som känt inte särskilt lockande i dagsläget, strax under 2% ligger den på. Å andra sidan är det som jag alltid sagt:
Bolag som tenderar att gå bra och öka sin vinst kommer kunna dela ut mer och mer år för år. En god utdelningstillväxt är minst lika bra som en fin direktavkastning, och i många lägen ännu bättre.
Att ”Doppa tån i bolaget”
Som vanligt är min filosofi att jag inte investerar i aktier utan att jag investerar i själva bolaget. Här väljer jag gärna att klämma och känna på bolaget först – precis som när du var liten och valde och klämma och känna på julklapparna. Du ville liksom avgöra om det kan vara av värde eller inte.
Det gör jag med en s.k. bevakningspost. Jag föredrar gärna att köpa en mindre post och sedan öka över tiden, framförallt när kursen sjunker.
Vissa föredrar ordet bevakningspost, andra hatar det. För mig det varit ett bra hjälpmedel då jag tidigt gjort mig av med bolag som jag inte känt passat mig. Precis som du ville slänga de paket som du insåg skulle vara ragg-sockar från släkten när du var liten.
Nu ska jag sluta med mina dåliga jämförelser…
Ny VD i Latour
Ny information kring bolaget är att Johan Hjertonsson kommer att efterträda Jan Svensson som VD i Latour. Det här kommer först att ske 1:a september 2019 och jag är verkligen glad att man går ut med detta i tid.
Vad jag tycker om detta vet jag faktiskt inte. Klart är i alla fall att Jan varit VD i Latour sedan 2003, så han har ju suttit på posten rätt länge. Kanske är det bra för ett bolag med en ny frisk fläkt? Å andra sidan är det väl dumt att stoppa undan ett vinnande koncept.
”Styrelsen i Latour är glada att kunna utse Johan Hjertonsson till nästa VD och koncernchef. Vi har haft förmånen att under ett flertal år följa Johans framgångsrika utveckling av Fagerhult, där Latour är huvudägare. Johan är en mycket uppskattad ledare som har haft förmågan att bygga framgångsrika företag i en internationell miljö. Johan har alla förutsättningar att vidareutveckla Latours strategi som långsiktiga ägare av bolag med egna produkter och en växande internationell närvaro”, det säger Olle Nordström som är Ordförande i latour.
Efter det att jag lyssnat på ett av Lyxfällans poddavsnitt fick jag svar på 2 frågor som jag länge gått och grunnat på. Frågorna relaterar till själva tv-programmet. Det är just den här typen av innehåll som jag tycker är mest intressant i podden.
För att förtydliga vill jag säga att detta inlägg Inte är sponsrat.
Fråga 1:
Hur kan det vara så att ni säljer alla saker som deltagarna har så pass billigt på Loppis eller till en återförsäljare? Deltagarna hade kunnat få bra mycket mer om de annonserat ut sakerna på nätet. Lurar ni inte deltagarna?
Svaret från Lyxfällan: Anledningen är att vi oftast har en stor tidspress. Varje dag tickar det iväg pengar p.g.a. deltagarnas ofördelaktiga lån. Att få in pengar snabbt är extremt viktigt.
Dessutom finns det sällan lika högt värde som man tror för gamla teknikprylar etc.
Min kommentar: Som flitig tittare av Lyxfällan har jag alltid funderat varför de säljer sakerna så billigt. Jag får nästan ont i magen varje gång jag ser det.
Var själv på en av deras loppmarknader för ett par år sedan. Där köpte jag 5 st spel till XBOX360 för ett extremt undervärderat pris. Hade med lätthet kunnat sälja dem redan samma dag för säkert det dubbla och då överdriver jag inte.
Samtidigt är det väl som de säger; pengar ska in och pengar ska in snabbt! Men visst skär det säkert i våra hjärtan som trogna sparare att se saker slumpas ut så billigt.
Gjorde jag då rätt i att köpa spelen så pass billigt eller skulle jag bett om att få betala mer? Nåväl, jag må vara snäll men jag är inte dum.
Fråga 2
Hur ser ni vad en deltagare lägger på exempelvis läsk eller godis en vecka? Kontoutdragen berättar ju bara vart personen handlat och inte exakt vad som handlats.
Svar från Lyxfällan: Tydligen finns det här inget magic-trick. Det Lyxfällan gör är helt enkelt att göra lösa studier och exempelvis fråga nära och kära hur mycket deltagaren konsumerar. Får de då som svar att det går 1,5 liter läsk per dag är det lätt att räkna ut totala årskostnaden.
Oftast är det även så att deltagarna själva är transparenta och själva meddelar i kulisserna vad pengarna går till.
Min kommentar: Har faktiskt gått och funderat på detta själv och nu fått svaret. Det känns som väldigt lös fakta. Nu har jag alltså fått svaret och det ligger ingen rocket science bakom utan vanligt hederligt grått arbete.
Kan tänka mig att det måste vara ett otroligt jobb som läggs ner för att sammanställa allt till ett avsnitt, särskilt om det är ett mer komplext fall. Samtidigt är det väl inte Patrik och Magnus som sitter och gör detta skulle jag tippa på. Men vem vet?
”Deltagarna själva är så pass transparenta och själva meddelar i kulisserna vad pengarna går till” – det här tycker jag låter lite konstigt. I de allra flesta avsnitt har det varit så att deltagarna framstått som helt obildade och har 0 koll på vad de faktiskt lägger pengarna på. Men det drar väl tittarsiffror antar jag.
Det som Lyxfällan rider på är att många tycker om att se andra som har det sämre än sig själv, det är i alla fall min tro. Hade människor mått dåligt av att se sådant så tror jag inte programmet fått så många säsonger som de nu har. Just saying.
För några dagar sedan fick jag ett mail från Tessin kring den investering jag gjorde för snart ett år sedan. Till er som missat det kan ni läsa det här.
I mailet fick jag en lägesrapport där det stod att allt gått enligt planen och att slutbesiktningen nu närmar sig. Ambitionen är att föreningen kommer ta över driften redan nu vid årsskiftet. Alla lägenheter beräknas dessutom vara sålda innan nyår.
Den första investeringen är kanske jobbigast?
Minns hur jag satt lite med andan i halsen då jag swishade in 50.000 kr till Tessin. Så antar jag det är första gången du gör en ny typ av investering. Var lite samma känsla som när jag köpte mina första fonder.
Nu känns det däremot betydligt mycket lättare och planen är att återinvestera det återbetalda beloppet + avkastningen så fort som möjligt efter det att den trillar in på kontot. Idag har jag förtroende för Tessin som tjänst och plattform, nu gäller det bara att hitta de mest hållbara projekten, men det tror jag att jag är kapabel till att göra.
Och du är inte ensam att välja ut projekt. Minns ni artikeln jag skrev om Risker i Tessin och att Tessin själva har sin egna filtreringsprocess?
Investera i bostadsmarknaden nu?
Läste faktiskt här om dagen att bostadspriserna i Stockholm nu på några månader sjunkit med 10-15%. Många är väl därigenom avvaktande och ser det som en risk att investera i just lägenhetsprojekt.
Huruvida priserna kommer fortsätta neråt eller inte är svårt att säga, men tänk även på att en prishöjning kan vara negativt då det kan bli svårt för bakomliggande bolag att faktiskt få ut alla lägenheter till en hyresgäst.
Ni som följt mig vet att jag gillar fastigheter och faktum är att just fastigheter av olika typer har varit väl bestående historiskt sett. Jag väljer att både investera i Fastighetsbolag via Avanza och hos Tessin. Hos Tessin kommer du verkligen närmare projektet.
Sjukt roligt med bilder
Fick även några bilder från byggnaden i mailet från Tessin. Kan säga att det är otroligt roligt att se byggnaden i princip stå klar och samtidigt veta att jag äger en del av kakan. Det är motivation!
När jag får tillbaka mina pengar och avkastningen äger jag förvisso ingen del, men jag har samtidigt hjälpt till att resa byggnaden på sätt och vis. Skillnaden är väl att jag inte behövt stå ute i kalla blåsten och spika utan bara behövt läsa lite text och trycka på en knapp 😀
Såhär såg projektet ut på ritningen. Resultatet blev rätt likt.
10% avkastning
Mitt projekt hade 10% i årlig avkastning. Då jag ”enbart” valde att gå in med 50 000 så blir det alltså 55 000 tillbaka. Fast då har jag inte räknat med den skatt som blir, vilket gör att 53 500 kr känns rimligare.
Jag har sammanställt en graf över vad dina investeringar hos Tessin kan ge och tänkte presentera den i ett senare inlägg. Den blev riktigt fin och inspirerande måste jag säga.
Missa inget
Jag gillar verkligen nyhetsbreven från Tessin. Du blir inte begravd i mail och det som kommer känns väldigt intressant. Ibland får jag reda på intressanta ”AHA” upplevelser rörande fastighetsmarknaden och byggnationer i övrigt
Rekommenderar dig att också följa nyhetsbrevet för att snabbt få uppdatering kring nya projekt. Jag får en liten provision för alla som registrerar sig så självklart är jag glad för det. (Länken nedan är en Ad-link).
I det här inlägget reflekterar jag lite kring just det här att vara lycklig, och att skenet verkligen kan bedra vissa gånger.
Jag börjar jobba kl 07.00 på morgonen. Ibland tar jag lite sovmorgon men gillar tanken att kunna sluta lite tidigare om dagarna.
På väg till jobbet försöker jag ta lite annorlunda vägar eller göra något som bryter från det normala, allt för att undvika ett onödigt mönster. Försöker alltid cykla och i ärlighetens namn kommer jag inte ihåg sist jag tog bilen till jobbet. #sparadkrona
Drömkåken
Nu på senare tid har jag börjat cykla förbi ett hus som ser helt galet underbart ut. Det är ett sånt där hus som du alltid drömt om, ett stort och elegant hus som ligger underbart till och som har en sån där galet hemtrevlig ”look” över sig. Nybyggt…plats bredvid vattnet…ja ni hör ju själva.
Dessutom brukar det på sommaren stå en riktigt ny och fin husbil på deras välbyggda uppfart, vilket kanske reflekterar ett underbart liv med många sköna och härliga semesterdagar.
Du kan hur lätt som helst inbilla dig att de som bor där är rika och kanske till och med gått ner i arbetstid för att kunna njuta av sitt hus till fullo. Kanske ett liv som många av oss drömmer om?
Vilket bedrövligt bråk
Så här om dagen när jag cyklade förbi såg jag något som jag inte trodde. Ut ur huset ”ploppade” det ut ett par ungar som skrek högt åt varandra. Efter dem kom det 2 vuxna som argumenterade minst lika högt, en sån där argumentation som låter eländigt jobbig ni vet.
Jag har lite svårt att sammanfatta vad diskussionen handlade om då jag cyklade förbi och inte ville stanna, men jag tror det handlade om något så simpelt som dagishämtning.
Det fick mig att vilja bort därifrån.
”Fy, inte vill jag bo här”, tänkte jag
De 3 benen
Detta fick mig att tänka lite på något som jag vet Günther Mårder myntat i en av Framgångspoddens poddavsnitt, nämligen att det är viktigt att samtliga av dina 3 ben är stabila.
Det första benet är det privata benet. Dit kommer din relation, din familj och ditt inre välbefinnande. Det är allt som gör du till du helt enkelt.
Det andra benet är det professionella benet. Här kommer ditt jobb, din fritidsaktivitet, ditt sociala nätverk eller din egna firma. Det är oftast här du kan klättra och nå nya nivåer.
Det tredje benet är det ekonomiska benet. Här är det många av oss som lyckats riktigt bra och har en stabil ekonomisk grund. Bara det faktum att du är inne och läser den här bloggen reflekterar det.
För att du ska ha det riktigt bra krävs att alla dessa ben presterar bra. Med andra ord: om du har ett sjukt kasst privat förhållande och upplever din fritid och dina sociala relationer kasst så kommer inte det ekonomiska benet hjälpa dig.
Lite det hann jag faktiskt tänka när jag cyklade förbi det där huset. Det är så otroligt lätt att tro att någon har det så ofantligt bra när det enda vi ser är fasaden utåt.
Mitt solklara tips är att jobba på samtliga ben i parallell med varandra. Fortsätt förbättra dina privata relationer, fortsätt bygga på ditt professionella ben och gör det samtidigt som du investerar i din egna portfölj.
