Nvidia grundades 1993 och är ett globalt teknikföretag mest känt för sina grafikprocessorer (GPU). Dessa används för att driva spel, artificiell intelligens (AI), datacenter och autonoma fordon. Alla vet om att kursen tagit bra mycket mer stryk än mycket annat där ute. Varför fortsätter kursen falla och är det ett bra läge att tanka Nvidia 2025?
Först och främst vill jag påpeka att Nvidia inte är något utdelningsbolag. Sist höjde man utdelningen med hela 150%, något som såklart låter lockande. Direktavkastningen ligger dock på 0,04% och som jag nämnt tidigare har jag svårt att se aktier som delar ut mindre än 2% som rena utdelningscase.
Nvidia delar också ut mindre än 1% av deras fria kassaflöde och pengarna går i stället till att investera i sin egna verksamhet. Det har man lyckats suveränt bra med.
På bloggen tar jag oftast upp utdelningsaktier men ibland gör jag också undantag.
Nvidia 2025
Nvidia blev tidigt ledande inom AI-innovation. Deras grafikprocessorer spelar en avgörande roll för att driva stora språkmodeller, automatiserade system och datacenterinfrastruktur.
Denna framgång tillsammans med många andra har gjort att Nvidia presterat 19 000% i totalavkastning under de senaste 10 åren. Under samma tidsspann har S&P500 som helhet gjort ganska exakt 150%. En tydlig överprestation med andra ord.
Den värsta oron kring Trump och tullarna har kanske lagt sig och vi har faktiskt sett en liten återhämtning i USA. Tyvärr gäller det inte halvledarbolagen dit Nvidia också landar, även om de allra sista dagarna varit mer positiva..
Just nu ser vi att Fear & Greed index från CNN sjunkit från absoluta max inom Extreme Fear till att nu nosa på enbart Fear. Det säger inte allt, men tydligt är att marknaden är något mindre rädd just nu. Tullpauserna på 90 dagar gjorde helt klart så att världens börser fick lite mer luft i lungorna.
Därför faller Nvidia och andra halvledarbolag
Det är inte bara Nvidia som går dåligt. Många bolag inom halvledarindustrin har tappat kring en fjärdedel av sitt marknadsvärde bara i år. Hit hör förutom Nvidia även Broadcom (AVGO), AMD, Texas Instruments, med flera. Den som klarat sig bäst är troligtvis QCOM.
Antalet aktieägare hos Avanza som investerar i Nvidia sjönk kraftigt. Från 97 000 st ner till ungefär 90 000 st. Nu när marknaden lugnat sig något ser vi att fler börjat hitta hit.
Så, varför denna nedgång?
Förutom all oro kring tullar har USA utfärdar nya exportlicenskrav för Nvidias H20 chip, AMD:s MI308, såväl som deras motsvarigheter, till Kina.
Nvidia har kommit fram till att detta kommer kosta $5,5 miljarder i avgifter nu när USA begränsade exporten av dess H20 chip till Kina. Det här är givetvis en nyckelmarknad för ett av dess mest populära chips.
Vi får komma ihåg att Nvidia i sin förra rapport rapporterade $39 miljarder i omsättning. ställer vi då avgiftens storlek på $5,5 miljarder mot detta så är det en hyfsat stor kakbit.
Sedan är det lätt att glömma vart året egentligen började då vi fick nyheter om budget-AI:n från Kina vid namn DeepSeek.
Inte mycket ny information har kommit här men helt klart är det ett orosmoln för marknaden som fortfarande ligger kvar.
Dessa två delar tillsammans är den stora anledningen till varför Nvidia tappat så mycket senaste året. Bolaget i sig tuffar vidare i rekordfart och det kommer jag in på nu.
Bör man investera i Nvidia 2025?
En intressant punkt att ta med sig är att institutioner såsom fonder och pensionsbolag äger 65,27% av Nvidia enligt MarketBeat. De senaste 12 månaderna har vi sett ett utflöde på $69 miljarder från dessa, men också ett inflöde på nära $400 miljarder.
Trenden med den här typen av allt större nettoköp har heller inte avtagit nu i kvartal ett 2025. Självklart säger det inte mycket, men det är ändå en reflektion. Tyvärr gäller inte samma lika när vi kikar på vad insynspersonerna gjort. Där ser vi större delen försäljningar senaste året. Som vanligt kan det finnas många anledningar till varför insynspersoner säljer.
Nvidias P/E tal har fallit kraftigt då en fjärdedel av marknadsvärdet gått upp i rök. Idag ligger man på strax över 20. P/E för sektorn är dock idag drygt 18 så här ser vi fortfarande att Nvidia handlas till en premie jämfört med sektorn i sin helhet.
Men det finns också en anledning till denna premie enligt mig. Kikar vi på tillväxten, framåtblickande i år, så räknar man med att växa nästan 60%. Deras egna omsättningstillväxt har i snitt de senaste 5 åren legat på 40% och för sektorn som helhet har vi ett snitt på 7%.
Vinst/aktie väntas kommande 3-5 år växa med 37% (CAGR) och där är snittet i sektorn 14%. Nvidia har i snitt där legat på 30%. Det här innebär alltså att både omsättning och lönsamhet kommande åren väntas växa mer än tidigare. Data för detta är hämtat från Seekingalpha där ett stort gäng analytiker givit sina estimat.
Det är med andra ord inte konstigt att vi ser en premie mot andra. Värderingen jämfört med historiskt perspektiv verkar lockande. Men just nu ser vi en stigande aktiekurs och frågan är hur länge vi faktiskt kommer se en billig prislapp.
Nvidia är kända för att vara en kassaflödesmaskin. 2016 genererade man $0,05/aktie i fritt kassaflöde per aktie. Nästkommande 12 månader väntas den vara $3,88/aktie. Det är ingen tvekan om varför aktiekursen gått som den gjort de sista åren.
Det som även bör tas med i kalkylen är Nvidias otroligt minimala skuldsättning. Det skulle nämligen ta knappten dag för bolaget med deras kassaflöden att betala tillbaka hela skulden. Många bolag har en sådan struktur att det skulle ta två år att betala av skulden med deras nuvarande intjäningsförmåga.
Wallstreet har en riktkurs på $172 över nästkommande 12 månader och kursen är idag strax över $100. En stor uppsida utifrån det. Som mest har aktien nosat på $150.
Summering
Med allt detta sagt ser vi ett magiskt bolag som verkligen lyckats rida på denna megatrend. Mycket framöver kommer dock bero inte enbart på USA:s extra avgifter utan också på hur stor fart de billigare konkurrenterna får där inte bara DeepSeek är inblandade.
Grunden i bolagen och deras förmåga att generera sitt kassaflöde är det alltså inget problem med. Jag köpte nyligen ett gäng Broadcom som faktiskt gått bättre än Nvidia det senaste året.
Är du redan inne i Nvidia så tycker jag du gjorde rätt i att köpa mer. Väldigt många hos Avanza har som sagt lämnat med tanke på framtida osäkerhet. Det är också förståeligt på ett sätt.
Cheffelo är här i Sverige mest kända för klassiska Linas Matkasse. Bolaget var något av pionjärer inom matkasseleverans i Sverige och har nu levererat den typen av förenklad vardag i 16 år. Aktien erbjuder idag över 7% direktavkastning och kursen har haft en fruktansvärt fin trend allt sedan botten 2022.
Jag skulle vilja passa på att dig en riktigt glad fortsatt påsk. Varje år har jag valt att analysera en aktie med någon form av ”påskigt” tema. I år landade lotten på Cheffelo.
Boalget säljer alltså hemlevererade matkassar, eller snarare måltidslösningar, i Skandinavien. Norge är största marknaden och utgör 49% av omsättningen. Sedan har vi Sverige som utgör 37%. Norges motsvarighet till Linas Matkasse heter Godtlevert och Adams Matkasse. Danmark står för 14% av omsättningen.
Geografisk spridning, Cheffelo
Cheffelo är tidigare kända som LMK Group, vilket var namnet som man noterades med i mars 2021. Där var teckningskursen i deras IPO 79 kr. Kursen fick en fruktansvärd resa nedåt sedan och bottnade vid 5,3 kr. Där och då trodde man verkligen på att det här var en fallande kniv. Helt bottenlöst.
Något hände sedan år 2022 och sedan dess har aktien gjort en totalavkastning på 800%. Det är trevligt då det vittnar på att en vändning faktiskt kan komma för aktier som är körda i botten.
Det är lite svårt att räkna på antalet rent aktiva kunder då många tenderar att ha en här typen av lösning ett tag, för att sedan göra en paus. Dock kan man säga att koncernen idag har ca 65 000 – 85 000 aktiva kunder i Sverige, Norge och Danmark.
Jag själv är ”aktiv” kund hos Linas Matkasse. Vi brukar ta en kasse, sedan säga upp abonnemanget, och vänta på att någon ringer 1-2 månader sedan med ett kalaserbjudande. Då tar vi en ny veckoleverans och totalt blir det kanske 4-5 kassar per år. Så har vi nog gjort i minst två års tid.
Vi kan klart se att bolaget lyser med en rätt kraftig pilotskola. Exempelvis är bolagets ordförande Petter von Hedenberg största ägare med hela 12,1% av aktierna. Sedan har vi grundarna Niklas Aronsson som tillsammans med systern Carolina Gebäck äger 8,0%. Dock har dessa två ingen operativ roll längre i bolaget.
Givetvis hade Cheffelo kanonår bakom sig när man klev in på börsen. Marknaden för beställning av dagligvaror via nätet växte med 95% under 2020 då pandemin bröt ut. Efter noteringen hade bolaget tre starka kvartal men redan vid slutet av 2021 började försäljningen falla.
Chefello utdelning
Chefello (tidigare LMK Group) har alltså bara funnits på börsen sedan 2021. Majoriteten av det året blev hyggligt bra och man lyckades dela ut 1,75 kr/aktie. Efter det väntade ett väldigt dåligt 2022 och utdelningen nära på slopades.
I år delar man ut 3,32 kr/aktie efter att ha stärkt sin verksamhet till det bättre. Mer om det lite längre ner.
Det här ger en direktavkastning i Cheffelo på lite drygt 7% utifrån rådande aktiekurs. Bolaget delar ut en gång per år i maj.
X-Datum
Typ
Utdelning SEK/Aktie
Avstämningsdag
Utdelningsdatum
2025-04-25
Utdelning, årlig
3,32
2025-04-28
2025-05-02
2024-04-25
Utdelning, årlig
1,78
2024-04-26
2024-05-02
2023-04-28
Utdelning, årlig
0,30
2023-05-02
2023-05-05
2022-04-28
Utdelning, årlig
1,75
2022-04-29
2022-05-04
Deras utdelningspolicy syftar till att ge aktieägarna en utdelning som ger god direktavkastning samtidigt som den ger bolaget möjlighet att investera vidare i sin egna verksamhet. Ungefär 50% av fria kassaflödet ska över tid delas ut.
På helt rätt väg
Det har skett ganska många insynsaffärer i bolaget på senare tid, enligt FI. Nyligen köpte ordförande 30 000 aktier. Även VD Walker Kinman har köpt aktier vid flertalet tillfällen både 2024 men också 2025.
Hur kan då bolaget kommit på fötter igen, trots ökade matpriser?
Priserna tycker jag själv är rätt konkurrenskraftiga och jämför man med butikspriser har matkassarna inte ökat lika kraftigt. En veckas matkasse inklusive fet rabatt kostar oss 800-900 kr i veckan. Visst kan man komma billigare undan, men man får ändå rätt mycket mat och mycket sparas i matlådor.
2023 var fokus för ledningen att stärka det viktiga bruttoresultatet samt att minska hanteringskostnader. Bruttomarginalen, alltså marginalen efter hanteringskostnader, har stärkts från 25,1% till 30,8%. Det gör otroligt mycket!
Dels har man jobbat med att få lägre logistikkostnader, s.k. Co-distribution. Sedan har man givetvis höjt priserna, men det har inte varit den stora vägen till framgång.
Redan 2023 kunde vi se hur kostnaderna sjönk med 12%. Man lyckades uppnå det genom att sänka marknadsföringskostnader men även jobba med lägre personalkostnader som bidragit med -15,2 miljoner kr på sista raden. Här har man minskat inhyrd personal och i stället själva anställt mer produktionspersonal.
För inte allt för länge sedan ingick man ett samarbete med Middagsfrid som nu avvecklat verksamheten och kunderna har tagits över till Cheffelo. 14 000 kunder fördes då över till Linas Matkasse där dessa erbjöds förmånliga rabatter.
Positivt är att många mindre konkurrenter som har en mindre vallgrav i sitt varumärke verkar försvinna. Exempelvis försvann Marley Spoon som under 2023 avvecklade sin verksamhet.
Den givna konkurrenten just nu är HelloFresh som är det globalt ledande bolaget inom hemlevererade matkassar. Tillväxten här har varit enorm och man lanserades helt i rätt tid, nämligen ett år innan pandemin. Det gav bolaget en raketstart.
Självklart finns risken att priserna måste pressas ännu mer och att marginalen för exempelvis Cheffelo sjunker. Det här är inte en marknad helt utan andra spelare.
Värdering och summering
För beräknade vinsten 2025 ligger P/E just nu på drygt 12. Det är ungefär samma som för HelloFresh. Lyckas Cheffelo fortsätta öka marginalen så kommer vi ha en uppsida, helt klart.
Vad som talar för aktien är att man lyckats vända en rätt tråkig affär till det bättre. Tyvärr kommer man inte kunna fortsätta kapa kostnader i lika stor takt. Fördelen är väl att konsolidering råder, d.v.s. att mindre spelare tycks bli uppköpte eller på annat sätt försvinna.
Danmark är just nu starkt växande för bolaget och man kan hoppas att den trenden ligger kvar. När svensken får mer pengar i plånboken kanske man blir mer öppna med att beställa fler matupplevelser på det här viset.
Sedan får vi komma ihåg att det här är ett småbolag. Likviditeten i aktien är låg och det kan orsaka väldigt stor volatilitet. Det har vi sett tidigare.
Som det ser ut nu finns det goda möjligheter till att man höjer utdelningen något nästa år och med 7% direktavkastning känns det givetvis intressant.
Balansräkningen är väldigt stark och bolaget har en nettokassa. När jag vrider och vänder på det här caset känns det rätt svårt och jag ser risken rätt hög att hålla Cheffelo under lång tid i en utdelningsportfölj.
Samtidigt lockar bolagets mycket fina utveckling och den vändning man lyckats med. Just nu finns det i alla fall betydligt sämre högutdelare att investera i.
Volvo är Sveriges tredje mest ägda aktier sett till antalet unika investerare. Aktien har alltid varit köpvärd vid stora historiska fall. Nu har ungefär ett och ett halvt års kursuppgång försvunnit och chansen är nog stor att vi här och nu befinner oss i ytterligare ett historiskt köpläge.
Innan jag snackar Volvo måste jag bara kommentera Tweeten från herr Trump. Var det inte hål i huvudet innan så är det definitivt rakt igenom nu 😀
Har man möjlighet att påverka framtiden så är det inga konstigheter… Nog talat
En favorit bland utdelarna
Jag har funderat ett tag på varför jag var så sen på bollen gällande Volvo men inte hittat något direkt svar. Det bästa jag kommit på är att jag under första åren såg aktiekursen och att den ständigt var nära All-Time-High (ATH), något som troligtvis skrämde mig.
Lite senare insåg jag precis som många andra att du aldrig ska bli rädd enbart för att aktiekursen är på topp, utan det är så många fler faktorer du måste ta in i ekvationen. Prislappen på en aktie blir ju endast känd om vi vet vad bolaget kan tänkas tjäna nuvarande år. Att aktiekursen är på topp bör inte skrämma dig från att undersöka bolaget vidare.
Volvo är enligt mig ett av Stockholmsbörsens bästa utdelningsbolag där du inte enbart kan klippa stora kuponger utan också över tid få en riktigt bra totalavkastning. Backar vi bandet 20 år så har du i genomsnitt fått dryga 12% årligen om du återinvesterat utdelningen. De senaste 10 åren har det varit ännu bättre med +15% årligen.
Efter Trump sänkt kursen handlas nu aktien till 7,5% direktavkastning, alltså högre än många av våra preferensaktier. I snitt har direktavkastningen legat på ca 6% årligen de sista 10 åren.
Nu har förutsättningarna ändrats något men åtminstone innan spelplanen förändrades var det ganska tydligt att Volvo skulle kunna dela ut lika saftigt om inte ännu mer nästa år, alltså 2026.
Precis här i dagarna trillade det in 6 000 kr från Volvo i min portfölj och det tackar jag hjärtligt för nu när börsen ser ut som den gör.
Volvos utdelningshistorik har bjudit på mängder av extrautdelningar genom åren
Veckans aktie av förståeliga skäl
Nyligen blev Volvo utsedd till Veckans Aktie i Dagens Industri. Som namnet antyder blev det ett stort köpråd. Det fanns en hel del matnyttigt i deras resonemang och jag kan sammanfatta de, enligt mig, viktigaste punkterna:
Allt sedan bolagets vd Martin Lundstedt tillträdde 2014 så har Volvo transformerats till ett betydligt bättre börsbolag. Mest anmärkningsvärt är rörelsemarginalen som ökat från 3% till fantastiska 12,5% nu 2024. Allt på bara 10 års transformation. Som jag nämnde innan är det också under denna period aktien gått som absolut bäst.
Martin Lundstedt, vd i Volvo sedan 2014
Tullkriget verkar vara svårt att räkna på här och nu då vi är i ett så pass tidigt stadie. Troligtvis kan analytikerna skruva ner sina prognoser för leveranser av lastbilar i USA nu när rapporten släpps den 23 april. Å andra sidan har Volvo betydligt mer tillverkning i USA än konkurrenterna. Det är en enorm fördel
Det är inte omöjligt att utdelningen på 18,5 kr/aktie kan bibehållas även 2026.
Svenska kronan har givit aktien medvind de senaste åren då den tappat mycket mot dollarn. Vad vi får komma ihåg är att denna motsvarat mindre än 4% av det totala justerade rörelseresultatet. Inte supermycket med andra ord.
Idag är Volvos värdering mätt i ev/ebit* nere på omkring 8 och P/E på väntade vinsten 2025 11,5. Billigt med tanke på hur Volvos omsättning lär utvecklas kommande åren.
*skuldjusterade börsvärdet dividerat med det väntade rörelseresultatet för 2025
Volvo har under Martins tid gått från att vara skuldsatt till att nu ha en rekordstark kassa på hela 48,3 miljarder ifall vi drar bort årets utdelning. Drar vi inte bort utdelningen blir kassan 85,9 miljarder. Det kan jämföras med 26,3 miljarder år 2017.
Den stora risken just nu är som sagt att analytikerna lär sänka sina prognoser, vilket kan leda till ännu mer kursfall. Långsiktigt är det här ett minimalt problem.
Jag kommer fortsätta handla Volvo minst några gånger i veckan även om kurserna nu ser ut att peka uppåt igen.
Först och främst, tusen tack för alla ni som delade med er av vad ni köpt under raset! Bland dessa såg jag faktiskt en handfull som köpt i våra svenska banker som fortsätter prestera högkvalitativa utdelningar. Det behöver absolut inte vara fel. Tvärt om – det kan vara ett strålande läge!
När vi kikar på hur bankerna utvecklats får vi också komma ihåg att samtliga redan haft sin x-dag, och då utdelningarna i år är saftiga i förhållande till kursen så kommer vi får en stor procentuell nedgång.
Utveckling i Handelsbanken A från ett år tillbaka
Varför faller bankaktierna när tullarna höjs?
Huvudscenariot är att bankerna inte påverkas av tullarna i sig. Däremot är banksektorn väldigt lik oljesektorn då marknaden oroar sig för för att vi eventuellt går in i en djupare lågkonjunktur som på sikt leder till recession.
Bankerna är en sorts spegelbild av aktiviteten i ekonomin där en hög aktivitet kommer vara fördel för intäkterna. Om det går bra för ekonomin, med mycket investeringar, konsumtion, affärsverksamhet exempelvis, då kommer bankerna också att gå bra, eftersom:
Folk lånar mer pengar.
Företag investerar mer.
Det sker fler transaktioner och ekonomisk aktivitet som banken tjänar pengar på.
Precis det omvända gäller givetvis om ekonomin går dåligt. Det här är huvudskälet till varför marknaden sänker bankaktierna här och nu. Ren oro för framtida ekonomi med andra ord.
En annan viktig del att ta hänsyn till är kreditförluster, alltså lån som kunderna inte kan betala och det därmed blir en förlust för banken. När ekonomin går dåligt är det inte svårt att föreställa sig hur dessa borde öka.
Samtidigt ska vi komma ihåg att våra nordiska banker lång tid tillbaka faktiskt lyckats tackla kreditförluster väldigt väl. Exempelvis innebar kreditförluster inga större problem ens under finanskrisen 2008/2009, en kris som man annars kan tänka sig skulle bidra med problem för kunder med huslån.
Uppenbarligen är lån en av de viktigaste sakerna att betala även när det blir mindre pengar i plånboken. Vi vet alla hur det går annars – Lyxfällan nästa.
Det kan vara intressant för åtminstone någon att känna till hur bankerna har fördelat sina utestående lån till kunderna. SEB kanske kommer ha det svettigast ifall en recession kommer med tanke på den stora delen företagslån. Problem med betalningar för företagen kan vara närmast tillhands.
Nu är det givetvis en lång period kvar av 2025 men redan nu kan vi utläsa estimat från analytikerna från Factset som ger en fingervisning om nästa år. Det står klart att våra nordiska banker kan komma att förbli stora pengamaskiner även 2026
Huvudfrågan här blir givetvis vart räntan kommer ta vägen framöver. Precis som jag ordat om i många år mår banker bra när räntorna är höga då deras viktiga räntenetto* gynnas.
*Skillnaden på vad banken betalar för att låna ut sina pengar och vad man faktiskt får i form av intäkter från dessa lån
Vad vi kan se sista dagarna är att de långa räntorna börjat falla. Handelskriget som kan komma att innebära recession och en lägre tillväxt samt efterfrågan kommer leda till lägre inflation, och räntan kommer då sänkas. Med andra ord är det här dåliga nyheter för bankerna och ytterligare en förklaring till hur kursen utvecklats.
Är det köpvärt nu?
Det här blir lite ett spel på hur djupt rotad handelskriget blir. Störs inte ekonomin brutalt kommer fallet i bankerna vara ett köpläge här och nu. Samtliga banker är billiga och värderas till ungefär 8-9 gånger vinsten som beräknas för 2025.
Bankerna kommer inte gå under om handelskriget blir mer ihärdigt men det kommer bli en våt filt kan jag tänka mig. Verksamheten lär fortsatta tjäna pengar även om estimaten bör skruvas ner en del och utdelningarna kommer bli lidande.
Innebär handelskriget enbart en liten effekt på ekonomin och att räntorna blir lite lägre så kommer det inte påverka bankerna nämnvärt. Men det här är kortsiktigt bara ett spel på hur handelskriget kommer utvecklas. Därför ska du alltid köpa för att behålla i minst +5 år.
Alla banker har dessutom idag sina egna nackdelar:
SEB är som sagt mest konjunkturkänsliga med tanke på företagslånen. I Swedbank råder det fortsatt risk om böter från USA. Handelsbanken har den sämsta avkastningen på sitt egna kapital och Nordea är inte lika väl kapitaliserade än andra.
Jag själv har alltid haft Handelsbanken som min favorit och så är fallet även idag. Med tanke på hur brutalt kurserna nu rasat skulle jag säga att köpläge finns i samtliga och du kan plocka blint.
Bland mina egna läsare verkar det dessutom vara populärt att välja flera banker i sin portfölj. Swedbank är helt klart populärast bland min skara. Den här omröstningen gjordes 2023.
Min favorit i utlandet
Bortom Sverige är min favorit troligtvis kanadensiska Bank of Nova Scotia (BNS), kända som Scotiabank.
Banken grundades år 1832 och har därmed navigerat i nästan två århundraden av ekonomiska cykler med ett konservativt tillvägagångssätt.
Scotiabank har betalat utdelning under 192 år i rad och aldrig någonsin sänkt under dessa 192 år. Hatten av. Med det sagt har man inte höjt utdelningen varje år under dessa snart 200 år.
Direktavkastningen är idag 6,43% så betydligt lägre än våra nordiska banker. Värderingen är framåtblickande 8,9 baserat på nuvarande kurs samt vinstprognosen 2025, med andra ord i linje med hur våra banker värderas.
Även om denna bank också blivit drabbad av lägre aktiekurs som givit högre direktavkastning så ser jag större köpläge i våra Nordiska banker för tillfället.
Fortum är fortfarande Sveriges största elhandelsbolag med drygt en miljon kunder och en god marginal till tvåan Vattenfall. För en tid sedan frågade en följare mig vad jag tycker om Fortum som en del av en utdelningsportfölj. Därför tänkte jag damma av bolaget och se om det faktiskt finns raketbränsle i deras kärnreaktorer.
Nu är jag inte den mest pålästa inom tullar men energibolagen har utan tvekan klarat sig bättre än många andra. Oljepriset har halkat ner en del så bolag likt AkerBP har fått sig en smäll men det beror inte i huvudsak på tullarna. Kikar vi på mer renodlade energibolag såsom Enbridge så har man klarat sig riktigt bra.
När börsen ska ner så ska dock det mesta ner och Fortum är väl inget undantag antar jag.
Fortum är en finsk koncern inom kraftgenerering, fjärrvärme och elhandel. Varför man ens bör kika på det här bolaget är med tanke på två faktorer enligt mig.
Först och främst är det elektrifieringen, en faktor som troligtvis kommer driva upp bolag som genererar denna viktiga resurs. Visst har vi sett lägre elpriser, men långsiktigt kommer efterfrågan öka. Det är Fortum själva inne på i deras senaste presentation. Givetvis är det här estimat och ingenting annat.
Sedan har vi kärnkraften som är lika hatad som den numer är älskad. Det här är kärnan i Fortum och gillar man inte framtiden för kärnkraft så bör man undvika bolaget helt kan jag tycka. Själv tror jag på framtiden för kärnkraft och att vi måste se bortom det som hände i Tjernobyl.
Viktigaste delen av Fortum kraftgenereringen i norden som främst finns i Finland och Sverige. Exempelvis är Fortum delägare i Oskarshamns- och Forsmarks kärnkraftverk.
En skillnad med Fortum mot andra energibolag är att ägarintresset i vindkraft är minimal. Jag är inte emot vindkraft, men jag tror inte att det i längden blir så miljövänligt som många tror med tanke på allt underhåll som är ett faktum.
Nyligen meddelade Fortum att man går vidare med att utveckla konkreta reaktorprojekt i både Sverige och Finland. Många har ställt sig något mer positiva till kärnkraft då vi inser att vi inte kan förlita oss på Ryssland.
Om du tittar i Fortums årsredovisning kan du se att man delar in sin verksamhet i tre områden.
Generation – som sagt är själva kraftgenereringen kärnan i deras verksamhet. Bilden som beskriver vart detta kommer från har du ovan. Viss kapacitet inom kolkraft och vindkraft finns men absolut inga mängder.
City Solutions – hit hör fjärrvärme och kyltjänster men också solprojekt i Indien. För att driva fjärrvärmen används främst avfall eller biomassa. Nätet finns i Norden samt Polen
Consumer Solutions – det här är själva elhandelsdelen där bolaget har drygt 2 miljoner kunder. Man har även elhandel i Polen och Spanien.
Fortum Utdelning
Utdelningen har tidigare skett två gånger årligen; i april och oktober. Från och med i år, 2025, verkar det som att utdelningen sker en gång och det är i april. Då kommer både en ordinarie utdelning på 0,9 EUR samt en extrautdelning på 0,5 EUR skiftas ut.
I diagrammet nedan visar jag Fortum utdelningshistorik med hänsyn till räkenskapsåret. Beloppet 2024 är alltså räkenskapsåret som då betalas ut nu 2025. Det är ingen imponerande statistik och sedan 2007 har utdelningen i princip stått stilla.
Fortum Direktavkastning
Den höga direktavkastningen är det bästa du får när du investerar i Fortum. Denna har historiskt varit riktigt hög och ligger idag på 10,3% om vi räknar på dagens kurs samt extrautdelningen.
Historiskt har direktavkastningen varit allt mellan 5-10% men snittet är runt 7%. Det här är alltså en riktig högutdelare.
År
Direktavkastning (%)
2024
10,4
2023
8,8
2022
5,9
2021
4,2
2020
5,7
2019
5
2018
5,8
2017
6,7
2016
7,5
2015
7,9
2014
7,2
Fortum utdelningsandel
Utdelningsandelen är ett viktigt nyckeltal som visar hur stor säkerhetsmarginal det finns i det man delar ut. Gör ett bolag 1 kr i vinst och delar ut 50 öre av dessa så blir det 50% utdelningsandel. EPS står för Earnings per Share, alltså vinst per aktie.
De senaste åren har denna pendlat rätt kraftigt och i vissa fall överstigit 100%. Trots det har Fortum gjort det enastående och i princip aldrig sänkt ordinarie utdelning. Att den nu ligger på 90% och att man gjort en extrautdelning tycker jag känns tryggt.
År
Utdelningsandel (%)
2024
90
2023
90
2022
80
2021
137
2020
55
2019
66
2018
116
2017
112
2016
196
2015
24
2014
37
Fortum Totalavkastning
Det här är väl det negativa med Fortum. De senaste 5 åren har du som investerare fått 52% i totalavkastning ifall vi räknar med det stora kursfall som nyligen varit. Det här ger 8,7% årligen så egentligen kan man säga att du får utdelningen och inte så mycket mer. Å andra sidan är det inte så unikt för den här typen av bolag.
Ytterligare en negativ sak är att Fortum varit riktigt dåliga på att köpa tillbaka aktier genom åren. Man hittar lite återköp 2007 men annars är det rätt tomt. Kort och gott har man fokuserat på utdelning och inte mycket annat.
En kommande raket
Erik Hansén (väldigt omtyckt på X) var nyligen ute i en intervju i Dagens Industri och tog fram fem stycken bolag som kan bli nästa raketer. Däribland hittar vi Fortum. Detta gjordes före det att Trump slog till med de värsta tullarna.
”Bolag som visat tidiga signaler på trendskifte är fordonsjätten Volkswagen, konsumentbolaget Fiskars Oyj och konsultbolaget Tietoevry. Ett bolag som nyligen brutit upp från en bottenformation är elbolaget Fortum”, säger Erik Martin Hansén och fortsätter:
”Även fraktjätten Maersk ser ut att börja mejsla ut en sådan botten. Bland bolag som redan befinner sig i etablerade uppåtgående trender, och nyligen bekräftat dessa, hittar vi de svenska storbankerna.”
Jag kan väl hålla med om att Fortum ser aptitligt ut, men det här är verkligen inget raket-bolag om jag så säger. Men visst, jag har blivit överbevisad många gånger tidigare. Fortum har efter pandemin haft en mycket fin resa tack vare de högre elpriserna men har nu kommit ner mycket då elpriserna varit betydligt lägre.
Bolagets nya investeringar inom kärnkraft tycker jag känns spännande och något som faktiskt behövs.
Vill man ha en högutdelare som delar ut rejält till ägarna är det här ett fint val. Med tanke på bolagets mycket stabila kassaflöden skulle man helst vilja se att de börjar dela ut kvartalsvis. Jag skulle säga att det här är en perfekt defensiv aktie att äga för den som lever på utdelningar.
Är du sugen på en annan utdelare med fet direktavkastning fast inom en annan bransch kan jag rekommendera att du läser detta:
Jag vet att det inte var en evighet sedan jag skrev om högutdelaren och lågpriskedjan Tokmanni. Nu när jag ändå fick frågan om vad jag tycker om bolaget så passar jag av att damma av inlägget och meddela vad jag tycker och tänker.
Nu när jag tänker efter så var det i augusti 2023 som jag skrev min första analys om bolaget, så det börjar ändå vara en tid sedan. Från den tidpunkten fram till nu är aktien ned men med återinvesterad utdelning blir det i runda slängar 0% avkastning.
Inte så bra med andra ord.
Själva summeringen av den analysen var att det nog inte borde vara något problem för Tokmanni att hålla kvar i utdelningen, trots att man där och då hade varit offensiva och köpt välkända Dollarstore.
Utdelningsmässigt blev det kanske inte enligt min gissning men inget katastrofalt. I år delar man ut 0,34 EUR / aktie mot förra årets 0,38. Då skulden varit hög och med tanke på jätteförvärvet av Dollarstore i kombination med en svagare marknad så är det inte märkligt.
Värt att nämna är att utdelningsandelen, trots sänkningen, motsvarar ca 83% av nettoresultatet. Här är bolagets mål 70%. Analytikerna skissar dock på en något högre utdelning nästa år, nämligen 0,35 EUR/aktie.
,
Det sista året har insiders köpt aktier för ca 3 miljoner EUR i Tokmanni och under samma period syns ingen försäljning.
Problematiska år bakom sig
Tokmanni själva hade tidigare guidat för ett starkare 2024 när det kommer till konsumentens köpbeteende. Så blev det inte riktigt och konsumenten är fortsatt rätt försiktiga. Dessutom ställer de högre frakostnaderna till problem för verksamheten som importerar mycket av sina produkter.
På den positiva sidan har vi återigen skulden som man jobbat ner en del. Idag ligger man på 2,4 gånger rörelseresultatet (Ebitda) men målet i år blir att jobba ner denna till 2,25. Det tycker jag fortfarande är högt och jag själv har en gräns på 2,0. Att det går i positiv riktning är ett skäl till att vara optimistisk.
Integrationen med Dollarstore går enligt planerna. Här är tanken att fasa ut delar av Dollarstores sortiment och ersätta med Tokmannis egna märken. På kort sikt innebär det givetvis negativa kostnader men över tid kommer det gynna bolaget som helhet.
Innan det stora förvärvet hade Tokmanni 32% egna varumärken och Dollarstore enbart 20%. Den här karusellen är redan i snurr men jag har faktiskt inte märkt av den. Jag och fru KTM handlar hos Dollarstore åtminstone en gång varje månad där vi köper våtservetter och en del andra produkter såsom strumpor till barnen (finns inga bättre).
Fördelen med allt detta är att Dollarstore kommer öka produktutbudet. Tokmanni hade 32 000 artiklar i sin arsenal innan förvärvet och Dollarstore ca 11 000.
Främst är det livsmedel som säljs i både Tokmannis existerande butiker och Dollarstore. Kikar vi omsättningsmässigt hos Dollarstore är detta hela 53,1% av omsättningen. Det här är allt ifrån småkakor till tvättmedel tydligen.
Det finns mycket som tyder på att Dollarstore kommer ha lägre marginal än Tokmanni i övrigt några år framåt. Dels har det att göra med integrationen men också med antalet nyöppnade butiker. Som jag förstått kommer det mesta öppnas inom Dollarstore segmentet då man kommunicerat tidigare att det är svårt att växa ytterligare i Finland. Just det här var nog den största anledningen till varför man förvärvade Dollarstore.
Totalt ska man öppna drygt 15 butiker 2025 och det mesta kommer troligtvis landa i nya Dollarstore-butiker. Men även i Sverige finns det väldigt stor konkurrens där vi bland annat ser Rusta och ÖoB inom samma segment. Personligen tycker jag det känns rätt mättat.
Ett intressant nytt koncept
En sak till varför Tokmanni kan vara intressant är deras framtida satsning på matkedjan SPAR. Idag är det bara några få butiker i Tokmanni som säljer faktisk mat men under andra halvåret ska det här konceptet sättas i verk. Troligtvis kommer det ta något år innan vi ser effekt.
Jag tror faktiskt på det här då det kan driva en helt ny typ av kundflöden in till deras butiker. Ska man ändå handla mat så kommer man plocka på sig mycket annat också.
Billigt
Varför man kan vilja kika på Tokmanni idag är på grund av prislappen.
Kikar vi på framåtblickande P/E för 2025 (Factset estimat) så är det 11,9. Rusta har en prislapp på 17,5, Clas Ohlson 15,7 och Europris 14,6.
Enda liknande bolaget som har en lägre prislapp är Kjell & Company, men de har också sina problem och kursen är ner 87% sedan 2021.
Summering
Det är en grym konkurrens på den här marknaden och vi ser hur större spelare köper upp de mindre. Andra affärer är där Europris köpte upp ÖoB. Rent generellt känns det här som ett mindre intressant case att äga.
Många tror att lågprisbutiker ska gå som tåget när folket får mindre sedlar att röra sig med. Det stämmer det inte riktigt. Många av deras produkter är sådana som helt enkelt inte kommer köpas när hushållen får mindre pengar. Det tillsammans med fraktkostnader har gjort att lågpriskedjorna såsom Tokmanni haft det tufft.
Utdelningen känner jag bara har uppsida framöver men den kommer inte växa mycket. Jag blir dock förvånad om den sänks även nästa år. Direktavkastningen är 5,75% så det här är helt klart en högutdelare. Man får inte så mycket tillväxt när bolaget delar ut så stor del av kakan.
På sätt och vis är det här samma case som Axfood idag. Funkar integrationen lysande kommer det vara köpvärt idag – stöter man på problem så blir det mindre bra. Då tänker jag på Axfoods köp av CityGross. Konceptet är på sätt och vis liknande där man vill inkludera mer av sina egna produkter i de förvärvade butikerna för att stärka marginalerna.
Om jag för rolighetens skull ställer Axfood mot Tokmanni (inte samma segment) så finns det egentligen mycket som talar för Tokmanni som utdelningsbolag. Enda anledningen till varför man skulle vilja betala en högre prislapp för Axfood är väl stabiliteten. Rent utdelningsmässigt är Tokmanni vassare.
Med det sagt kommer jag nog avvakta köp då jag redan har så mycket tankar kring vad jag vill fylla på i.
