I år har aktien i Tele2 fallit 31%. Givetvis finns det värre exempel där ute men att 1/3 försvinner från en aktiekurs kan vi inte sopa under mattan. I dagens lördagsanalys kikar jag lite närmre på den här mobiloperatören som jag köpt en del av på senare tid.
Det var väl hyfsat nyligen jag tog upp utdelningsbolaget Tele2 på bloggen. Nu när Q3:an kommit kan det däremot vara värt en liten extra titt på bolaget
Större = bättre?
Tele2 är faktiskt ett av mina nyare innehav i portföljen. Det här är den näst största mobiloperatören i Sverige. Störst är givetvis Telia men inom digital TV är Tele2 störst. Samtidigt var det någon som sa att storleken inte har någon betydelse, och det gäller även när vi kikar på telekombolag. Vi hittar nästan de bästa utdelningsaktierna om vi kikar på de mindre aktörerna.
Historiskt har Tele2 satt ner fötterna i många länder men idag erhålls 80% av intäkterna från Sverige och 20% från Baltikum. Man har väl helt enkelt insett att det är bäst i att gräva där man står.
Största nyheten under senare år är väl att huvudägaren Kinnevik (investmentbolag) sålde drygt 1/4 av sin Tele2-post då man ville utöka sin kassa för att hitta mer tillväxt-case. Trots försäljningen så innehar Kinnevik idag 19,8% av kapitalet och 36,1% av rösterna.
Tele2 har 60 640 ägare hos Avanza. Det kan jämföras med Axfood som har 81 116 st samt Investors 331 079.
Varför går Tele2 dåligt?
Vad som är intressant är tanken att telekom ska vara en trygg hamn när ekonomin börjar storma och i tider av inflation. Mobilabonnemanget är inte det första som får lämna när folk möter sömmen i plånboken. Så har det Inte varit den här gången och både Tele2 och Telia har visat röda siffror.
Anledningarna kan vara många två skulle kunna vara:
Många investerar i dessa bolag för utdelningen. När räntan går upp så får du även högre ränta på ett sparkonto men till en oändligt mindre risk än att äga Tele2. Kursen borde således sjunka och direktavkastningen gå upp. Det är samma tendens som vi ser i preferensaktier vid räntehöjningar.
El- och kostnadskrisen är även kännbart för telekombolagen, något som många kanske inte tänker på.
Är det illa?
Ett exempel kring elen är väl norska Telenor som viftat med varningsflaggen att elen påverkat dem. Energikostnaden har där ökat från 2% till 6%.
För Tele2 är det inte riktigt så illa. I rapporten för kvartal 3 som nyligen kom redovisade man ökade elkostnader på 140 miljoner kr. Det kan jämföras med 300 miljoner kr som Telia rapporterade. Då har samtidigt inte Tele2 något kopparnät att hålla uppe.
En negativ aspekt för operatörerna är dessutom att man har svårt att höja priserna. Konkurrensen är så pass stor och kunderna är väldigt snabbfotade.
I senaste rapporten gick VD Kjell Morten Johnsen ut med att man behåller helårsprognosen som man tidigare angivit. Det gjorde inte Telia som nyligen slopade sin.
Oro finns givetvis, främst på kostnadssidan då mycket av bundna elavtal löper ut 2023. Vidare verkar Tele2 i en bransch som verkligen går i sirap med låg ensiffrig tillväxt. Mobilsegmentet har i år inte ökat något och även för fast bredband är tillväxten svag.
Utdelning nästa år?
Nästa år väntas bolaget dela ut 6,75 kr/aktie medan vissa spår 7 kr/aktie, alltså samma som man gjorde i år. Det här ger en direktavkastning på över 7,5% men mer än utdelningen ska vi nog kortsiktigt inte hoppas på.
Jag köper Tele2 i som ingår bland mina högutdelare. Som vanligt är fokus utdelningstillväxt men jag äger även några högutdelare i portföljen.
Idag värderas Tele 2 till 13 EV/Ebita* om vi kikar på prognosen för vinsten 2023. Det finns en viss uppsida och aktien har värderats högre än såhär. Däremot kan man inte vänta sig någon saftig resa utan det här är ett bolag som du kan äga om du vill ha en hyggligt trygg totalavkastning där det mesta kommer från utdelningen.
*EV/EBIT är ett viktigt värderings nyckeltal som ofta används tillsammans med P/E. Skillnaden mot P/E är att EV/EBIT även räknar med Nettoskulden
En av mina strategier är att en hyggligt stor del av portföljen ska bestå av investmentbolag. I dagsläget utgörs min portfölj av ca 1/5 investmentbolag medan resten är en blandning av olika utdelningsbolag. Just nu handlas faktiskt ett investmentbolag till otroliga 63% rabatt.
Störst rabatt just nu
Rabatt innebär att du får de underliggande bolagen till en billigare peng om du köper investmentbolaget snarare än om du handplockar varje enskild aktie via börsen (läs mer här). Just nu toppas listan med högst rabatt av VNV Global följt av Fastator som är ett investmentbolag beståendes av fastigheter.
Bolag
Rabatt
VNV Global
62,9%
Fastator
47,5%
VEF
42,6%
First Venture
37,9%
Kinnevik
29,1%
Spiltan
19,9%
Flat Capital
14,7%
Investor
15,6%
Traction
14,3%
Industrivärden
10,3%
Lundberg
6,0%
VNV kom med sin rapport den 20:e oktober. Precis som för Kinneviks del handlade det om mycket nedskrivningar där man säger att värdet på deras onoterade bolag inte längre är lika stort som tidigare. Ett bolag som du får via VNV är Voi och här omvärderades bolaget 14,5 miljoner dollar lägre än tidigare.
Trots det landade substansvärdet per aktie på $6,01 per aktie vid utgången av kvartalet. I svenska kronor var det 67,87 kronor, ned från 109,63 kronor vid årsskiftet. Köper du idag får du en strålande rabatt. Baksidan är givetvis att de noterade bolagen är mer sårbara än bolag likt Atlas Copco och lättare kan falla till konkurs i värsta fall.
Idag investerar VNV Global i bolag över hela världen. Fokus ligger på onoterade teknikbolag med starka nätverkseffekter. Det är alltså tjänster som ökar i värde ju fler som använder dem.
BlaBlaCar är en intressant tjänst som borde ha sin gyllene tid nu då folk släppt pandemin och världen präglas av dyra drivmedelspriser. Det här är då en tjänst för att kunna samåka. Du ska resa från Göteborg till Stockholm. Använd då BlaBlaCars så får du en billigare resa samtidigt som du säkert får resa med någon riktigt skum figur.
Vad jag personligen är mest fascinerad över kring VNV är att jag mailade deras IR ansvariga en fredag kväll och fick svar inom en timme. Jag mailade Diös IR ansvariga i måndags och fick svar nu idag (fredag) 😀 Jag äger inte VNV i portföljen.
På andra sidan
Här har vi då bolag som handlas till premie, alltså att du får de underliggande bolagen billigare om du köper dem enskilt via börsen. Det finns många teorier kring varför ett bolag kan komma att handlas till rabatt och premie men ingen av dessa är ett direkt svar och fenomenet är fortfarande en gåta.
Investmentbolagen med högst premie
Bolag
Premie
Latour
-25,9%
Linc
-16,3%
Bure Equity
-16,0%
Creades
-13,9%
Ösersund
-7,8%
Svolder
-6,2%
Här kan det vara värt att nämna att Latour snart kommer med sin rapport och mycket kan ändras när vi får det senaste substansvärdet. I kvartal 2 rapporterade man ett substansvärde på 158 kr och kursen står idag i 192 kr.
Trots det är Latour ett av de bolagen jag köper mest av idag.
Även om aktien åkt ner i källaren på senare tid så har du fått nästan 23% årligen (CAGR) sedan 1982. Det kan väl jämföras med Ericssons dryga 2%…
Rapporterna fortsätter att flöda in och idag är det en extra intensiv dag. En annan intressant nyhet som nyligen publicerades är att SBB utvärderar om man ska dela ut bostadsfastigheter till aktieägarna.
SBB utdelning fastigheter
Det här ska då göras genom att bilda ett nytt fristående bolag med fokus på bostadsfastigheter som sedan ska delas ut till oss aktieägare. De bostadsfastigheter som delas ut är främst de som erhölls genom förvärvet av Amasten Fastighets AB.
Anledningen sägs då vara att SBB vill fokusera ännu mer på sin kärna, d.v.s. samhällsfastigheter (kommunhus, skolor, vårdcentraler etc.). Om det finns någon annan baktanke med det hela är svårt att veta.
Det är bara aktieägare av typen A och B som kommer få ta del av detta. Utdelningen avses göras under fjärde kvartalet 2022 Avsikten är att notera bostadsbolagets aktier under första kvartalet 2023.
”Vi har under den senaste tiden fortsatt att avyttra fastigheter i syfte att stärka vår balansräkning och fokusera på fastigheter inom social infrastruktur. Genom en renodling skapas förutsättningar för än mer attraktiva finansieringslösningar för båda bolagen, däribland ökad möjlighet för bankfinansiering för SBB, vilket möjliggör att vi bättre kan tillvarata potentialen i de olika fastighetsportföljerna och därmed skapa största möjliga värde för aktieägarna.”
Jag själv tycker inte att det är supervanligt att fastighetsbolag gör en avknoppning likt detta med en särnotering. Samtidigt har det här vuxit till ett mycket vanligt fenomen när vi kollar på börsen i helhet. Här är några exempel:
Som Nordnet sammanställt så har det ändå varit ett bra val för de allra flesta att renodla verksamheten och låta ”huvudbolaget” pyssla med kärnverksamheten.
Troligtvis kommer jag behålla SBB då jag vill fortsätta exponeras mot deras samhällsfastigheter. Bostadsfastigheterna lär jag nog sälja.
Annars får vi tyvärr vänta för att få mer information. Vad kommer det nya bolaget heta? Vad blir utdelningen? Hur påverkar detta SBB:s utdelning? Allt vi vet idag är att bostadsfastigheterna som nu knoppas av utgör ca 10% av SBB:s balansräkning.
Rapporten som SBB kom med idag innehöll i alla fall lite information kring utdelningen, även om det var väldigt vag information:
”Vi kan försäkra våra aktieägare och våra kreditinvesterare att vi kommer att göra allt som krävs för att fortsätta stärka vår balansräkning och få en bättre rating. Samtidigt bäddar leveransen från kärnaffären för uthålligheten att leverera minst oförändrad utdelning till våra cirka 350.000 aktieägare”, avslutar Ilija Batljan vd-ordet.
En av mina större funderingar är varför inte bankaktier gått bättre än de gjort. Nu i oktober har det däremot hänt grejor och bankaktierna har presterat otroligt fint. Idag kom SEB med sin dunderrapport och i förra veckan levererade Handelsbanken också fina siffror.
Att sälja SEB var nog ett av mina sämre beslut. Jag blev helt enkelt indragen i att allt annat gick sjukt bra medan banker gick genom sirap. Därför valde jag att sälja både Swedbank och SEB för att nu enbart ha kvar Handelsbanken.
SEB har både en A och C aktie. Här rekommenderar jag som vanligt att köpa den billigaste, vilket i det här fallet är A.Tänk däremot på att du ibland kan utnyttja aktiearbitrage för bolag som har 2 noterade aktietyper.
Förra året kom banken med en extrautdelning på 4,1 kr* samtidigt som man hade en ordinarie på 4,1 kr (totalt 8,2). I år delar man ut totalt 6 kr.
*SEB kallade detta för ytterligare ordinarie utdelning
Storbanken rapporterar en vinst på 9 118 miljoner kr i tredje kvartalet. Det här är lååångt över de 7 526 miljoner kr som analytikerna väntade sig. Har jag någonsin sett en sån här differens mellan det väntade och det faktiska? Jag tror inte det.
Och såklart är det räntorna som nu börjat göra effekt:
”Den främsta orsaken var ökade inlåningsmarginaler som var en följd av de höjda styrräntorna”, skriver SEB i rapporten.
Vid den här tidpunkten förra året hade banken uppnått 8,88 kr/aktie i resultat. Idag var den siffran 9,13 kr. SEB har som utdelningspolicy att dela ut runt 50% av resultatet.
För alla som fortfarande håller kvar i bankaktier är det här välförtjänat skulle jag säga. Här tycker jag det är passande med ett citat från vår käre Buffett
”Pengar kan inte köpa lycka” brukar det så fint heta. Det här är något som ekonomidoktorn Kjell A. Nordström motsätter sig helt.
Ur filmen Boiler Room
Titeln ekonomidoktor tycker jag låter intressant. Jag undrar vad som ingår i ett sådant yrke. En av Sveriges ekonomidoktorer Kjell menar i alla fall att en högre lön gör dig lyckligare:
”I avseende av vad du får för liv är det stor skillnad på att ha en lön på 25.000 kronor i månaden och att ha 75.000 kronor.”
”Om man har 10.000 kronor och får 15.000, då är det roligt. Får man 25.000 och sedan 35.000 då är det ännu roligare. Har man sedan nått 50.000 kronor i lön och chefen erbjuder 3.000 kronor till för ett högre jobb, då kanske man säger nej”.
Kanske finns det en viss sanning i det Kjell säger. Vad som borde vara skrivet i sten är åtminstone att en högre lön i tider som dessa gör en lyckligare, eller åtminstone mindre olycklig.
Allt jag kan säga är att många söker en högre lön och tror sig kunna leva ett lyckligare liv med en högre lön.
Inkomster
Jag själv har aldrig haft någon hög lön. Anledningen till att lönen blev större än vanligt just den här månaden är p.g.a. övertid, något som sällan händer för egen del. Men hade jag fått så skulle jag gärna jobba några timmars övertid med tanke på vilka fantastiska köplägen vi har just nu bland utdelningsbolagen.
Medellönen i Sverige är 37 100 kr år 2022. Jag ligger därmed exakt på medelnivån då min grundlön brutto är 37 000 kr i månaden.
När jag såg hur snabbt utdelningarna växer så skippade jag målet att jobba mot en riktigt hög lön. Det är så mycket enklare att spara i aktier än att jobba häcken av sig var eviga dag i hopp om att öka siffran i sitt lönekuvert. Vid en viss nivå skattar du dessutom bort det mesta.
Lön
33 568 kr
Bloggintäkter
9 199 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
42 767 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter allt shoppande. Här och nu fokuserar jag allt jag kan på min utdelningsportfölj hos Avanza.
Avanza
23 000 kr
Lendify
1 000 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
24 000 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Ett tips denna månad blir att välja ett billigt kreditkort.
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.