Alecta är Sveriges största pensionsbolag sett till förvaltat kapital. Jag, tillsammans med många andra, har vår tjänstepension liggandes där. Den diskussion som under året trollat fram troligtvis mest aggressiva nyheter är hur Alecta gång på gång spelat bort pensionsspararnas pengar. Här tänkte jag försöka mig på en sammanfattning av vad som hänt sedan starten.
Egentligen finns det två anledningar till varför jag vill skriva om detta.
För det första har jag själv dålig koll på allt som hänt, men jag ser att irritationen blir allt mer påtaglig och att ämnet bara får mer och mer uppmärksamhet. Det här blev lite ett tillfälle för mig själv att sättas in i ämnet på riktigt.
För det andra så avskyr jag uttalandet från Alectas förra VD lika mycket som Ulla Anderssons ”det är bara två påsar ostbågar” som jag skrev om 2018. Såhär sa han på frågan hur detta påverkar pensionsspararna:
Vad som hände efter detta uttalande var det enda rätta:
”Magnus Billing får lämna VD-posten i Alecta med omedelbar verkan. Det beslutade styrelsen efter att ha haft ytterligare diskussioner om rätt väg framåt för Alecta”
Måste kännas tragiskt att lämna arbetslivet med ett sådant uttalande. Inte blev det att lämna på topp i alla fall.
Vart ligger din pension?
Tjänstepension är något de flesta anställda i Sverige får utöver sin allmänna pension. Din tjänstepension sätts undan av din arbetsgivare, som längst fram tills du är 66 år gammal.
Jag själv har min tjänstepension hos bl.a. Alecta som nu gått på en mina efter den andra. Många har inte koll på hur ens pension ser ut och där kan jag glatt rekommendera minpension.se där du får en bra bild av helheten för just dig. Suverän tjänst.
Min intjänade pension hitintills
Detta har hänt kring Alecta
Vilket som är det bästa pensionsbolaget är en svårbesvarad fråga. Vad vi däremot vet är att Alecta är Sveriges största pensionsbolag sett till förvaltat kapital. Genom att förvalta tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner och 35.000 företag är Alecta giganten på svensk pensionsmarknad.
Nu har Alecta kort och gott kör i diket och det är en nota som vi pensionskunder och arbetsgivare får dela på.
Nishbankerna
Det var i våras, närmare bestämt 9 mars, som det uppmärksammades att Alecta var storägare i amerikanska Silicon Valley Bank, som då föll handlöst på börsen när beskedet kom att man måste stärka sin balansräkning.
Efter det fortsatte stormen kring Alecta. Oron kring Silicon Valley Bank spred sig snabbt till två andra nischbanker i USA där Alecta också var storägare.
Snabbt blev det känt att pensionsspararna totalt förlorade drygt 20 miljarder kronor i de tre bankerna, vilket kan jämföras med Alectas totala investeringen på 21,8 miljarder kronor. Det blev inte mycket kvar av den investeringen med andra ord.
Alecta var snabba på bollen och sparkade aktieförvaltningschefen Liselott Ledin. Hennes tid på Alecta sträcker sig ända tillbaka till 1995. Ett tag senare, den 11 april, sparkades även f.d. VD Magnus Billing som du ser i början av detta inlägg.
I maj började sedan en undersökning från Finansinspektionen om Alectas riskhantering. Inte en dag för sent. Denna utredning är fortfarande pågående.
Nishbankerna var enbart början. Den stora investeringen i Heimstaden ser ut att bli minst lika tragisk.
Heimstaden
Många har kanske inte koll på Heimstadens frammarsch på svenska fastighetsmarknaden. Heimstaden, där Alecta och den norske äventyraren Ivar Tollefsen som största ägare, har faktiskt expanderat snabbare än SBB de senaste fem åren till att bli ett av Europas största fastighetsbolag.
År 2021 stod fastighetsmarknaden på topp. Efter en hård budstrid under hösten blev det Heimstaden som köpte fastighetsmiljardären Roger Akelius stora bostadsbestånd i Norden och Tyskland. Prislappen blev otroliga 92 miljarder kr och det här blev en av världens största fastighetstransaktioner någonsin. Intressant var att SBB var näst största budgivare. Hade även SBB haft denna våta filt med lån över sig så hade det nog varit tack och godnatt betydligt tidigare 🙂
Sedan kom räntesmällen, och Heimstaden gick rakt in i den. Aktiekursen i Heimstaden pref har sedan dess sjunkit med ca 70%.
Tillsammans har Alecta, Folksam och Pensionsmyndigheten investerat över 70 miljarder kronor från sex miljoner pensionskonton i bostadsbolaget. Som ni ser i bilden nedan köpte Alecta mest friskt.
Investeringen i Heimstaden är inte vilken som helst för jag och Alectas 2,8 miljoner andra kunder. Det är Alectas enskilt största investering.
Nya VD:n i Alecta heter Peter Hasslev och menar att det är fullt förståeligt för oss knegare att vara förbannade. Att säga något sådant när man inte suttit på tronen när investeringarna gjordes är givetvis lätt.
I den mån era kunder följer detta och känner en oro för hur det här ska sluta, vad är ditt besked till dem? ”För det första kan jag säga att jag förstår om man är orolig. Jag förstår om man är förbannad. Men jag är själv kund i Alecta, och nu har jag såklart en del kunskap som andra kunder inte har, och jag är inte orolig.”
Det är jättesvårt att säga hur mycket pengar det rör sig om då alla har kommit olika långt i sitt pensionssparande samt att spridningen i knegarnas pensionsportföljer skiljer sig. Vad jag hört är att det handlar om i snitt 12.000 kronor per pensionskonto hos de olika förvaltarna som nu står på spel i bostadsjätten. Men det är väl en väldigt osäker siffra. Att göra som tidigare VD:n och säga att det inte berör pensionsspararna är dock bullshit.
Den senaste nyheten är att det inte enbart är FI utan även regeringskansliet som börjat syna Pensionsjättarnas investeringar i Heimstaden.
Tydligt kan man se att man tryckte in som mest pengar när allt var på topp. Det är väl klassiskt, medan man kanske snarare ska vara avvaktande då taxichauffören börjar prata aktier.
Deere & Company, John Deere, är troligtvis mest kända för sina traktorer här i Sverige. Men att tänka John Deere som enbart robusta traktorer är inte hela sanningen för här gömmer sig en stark teknisk utveckling där John Deere ligger i framkant mot konkurrenterna. Nyligen höjde bolaget utdelningen… för tredje gången under ett enskilt år…
När jag sitter här och funderar kommer jag inte på ett enda svenskt bolag som höjt utdelningen två gånger under ett år. Att sedan höja utdelningen tre gånger kan jag nästan garantera aldrig hänt på svensk mark, åtminstone inte under min tid som investerare.
En stor anledning är att Sverige inte har något direkt utbud av kvartalsutdelare där summan faktiskt kan justeras mellan kvartalen.
John Deere
Vissa brukar titulera John Deere som nummer ett inom industrisektorn för de som söker pålitlig och stadigt ökande utdelningar. Bolaget höjde precis utdelningen med 8%, från $1,25 till $1,35. Innan det höjde man utdelningen i maj från $1,20 och ett kvartal innan från $1,13. Det här innebär en total utdelningstillväxt på ca 20% inom loppet av några kvartal.
Utdelningshöjningarna grundar sig i att Deere presenterat väldigt bra siffror de sista åren. Omsättningen har stigit med i snitt 5% per år de senaste 10 åren men kikar vi enbart på de 5 senaste åren så är samma siffra snarare 13%. Nettoresultatet har ökat med 11% årligen under de senaste 10 åren. Samma siffra är uppe i otroliga 37% årligen sedan 2018.
Utdelningsandelen för industrisektorn i USA ligger på ca 30%. För Deere ligger den siffran på enbart 14%, vilket visar att bolaget har mycket kraft att investera i sin egna verksamhet då man delar ut en så pass liten del av vinsten.
När jag gjorde mitt inlägg om Hög utdelnings VS Hög utdelningstillväxt gick jag igenom varför ett sådant bolag som Deere knappast kan ha en hög direktavkastning. Det skulle enbart vara under extrema tillfällen som under Covid-19 pandemin. Idag ligger direktavkastningen på enbart 1,4% och det är under de 2,2% som jag gärna ser.
Det finns många saker som talar för Deere och jag kommer inte nämna alla här och nu. En av dessa är att de globala spannmålslagren är låga. Så låga att vi tangerar den lästa nivån sedan 1990-talet p.g.a. hög efterfrågan och dåliga år med skörd.
Man kan ju ställa sig frågan hur det påverkar Deere. Jo, nu när lagren är så låga vill man verkligen utnyttja varje tum av åkermark samt att behovet av den högt teknologiska utrustningen som Deere tillverkar blir högre. Jag tror att det här är så nära techaktie man kan komma då vi pratar jordbruk och industri.
Att spekulera om hur stora eller små utdelningarna blir nästa år är mest ett roligt nöje. Vi kan alltid se på vad bolagen rapporterat hitintills, väva in analytikernas prognoser i kombination med bolagens utdelningspolicy för att få en hum om vad nästa år har att erbjuda. Men ingen kommer veta förrän sista kortet är lagt.
Storbolagens utdelningssänkningar nästa år
Här är en lista som Dagens Industri tagit fram över potentiella utdelningssänkningar bland storbolagen nästa år (Large cap Stockholm). Noterbart är att Intrum inte finns med i listan, mest troligt för att bolaget redan informerat vad man tänker göra.
*Boliden – Utdelning på 26,50 kronor inklusive extra utdelning. (15,00 ordinarie, 11,50 extra)
**Billerud – Utdelning på 7,50 kronor inklusive extra utdelning. (5,50 ordinarie, 2,00 extra)
***Holmen – Utdelning på 16 kronor inklusive extra utdelning. (8,00 ordinarie, 8,00 extra)
Det här är alltså ett snitt av analytikernas antaganden. Vissa bolag, såsom Ericsson, är bevakat av betydligt fler analytiker och det kan givetvis betyda att siffran vilar på stadigare grund, eller inte.
Mest anmärkningsvärt är Stora Ensos potentiella sänkning till 0,29 EUR nästa år. Det är förvisso ett rätt rimligt antagande med tanke på bolagets tråkiga Q2:a nyligen. Alla skogsbolag går dock dåligt för tillfället och det är då man ska köpa. Läs min senaste analys om Stora Enso.
Lite förvånad är jag över att analytikerna ställer sig så positiva till JM:s utdelning. Jag själv tippar på 5-7 kr/aktie.
Boliden är inte heller någon kioskvältare och troligtvis blir den här utdelningssänkningen enbart en engångsföreteelse med tanke på branden som inträffade. Som du kanske minns ställde jag mig positiv till Boliden här.
Frågan dyker givetvis upp ifall man ska sälja aktier där bolaget sänker utdelningen. Vissa, inklusive Hernhag, följer det spåret medan jag själv gärna vill se hela bilden. Exempelvis är det inte konstigt att byggbolagen sänker utdelningen nästa år. Att däremot sälja nu då aktierna redan prisat in mycket av detta tycker jag är dumt. Skillnad är det om ett enskilt bolag går dåligt trots att sektorn och börsen går bra.
Jag såg nyligen en fråga swisha förbi varför svenska börsen fortsätter falla.
Självklart är det en intressant fråga men också rätt irrelevant. Det enda du egentligen behöver bry dig om är att det sätts en lägre prislapp på de aktier du äger när svenska börsen generellt sjunker. Plagget du köper (aktien i det här fallet), ja det är däremot detsamma.
Vad som också faller är priset på kexchoklad. Det här spartipset kommer i ”samarbete” med Statoil (Circle K) som just nu ger bort en kexchoklad för 1 kr när du tankar. Vad som inte står är hur mycket du måste tanka.
Räcker det med att du duttar i något öre i tanken? Ibland får jag sjuka idéer och det här är ett av många exempel. När du sedan tankat för något öre så är det viktigt att du lyfter slangen rejält så du även får med det som personen innan betalat för men inte tankat. Ja jag vet, troligtvis är detta en myt.
Lite som myten att du får mer bränsle för pengarna ifall du inte håller in avtryckaren till bensinhandtaget helt utan tankar under en längre tid.
Inkomster
Här är min lön och mina inkomster från bloggen förra månaden. Anledningen att jag visar förra månadens lön är för att det är denna jag under september spenderat från och nu när lönen kommit för september ser jag vad jag kunnat spara.
Lön
26 963 kr
Bloggintäkter
3 550 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
30 513 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Idag lägger jag 1500 kr per månad i amortering. Jag har tänkt att öka denna något inom kort. Just nu är belåningsgraden på bostaden ca 30%. Målet är givetvis att bli helt skuldfri igen, även om det kan ta tid.
Det var länge sedan jag sköt in extra slantar i SaveLend och Tessin. Läget på börsen är helt enkelt allt för fint just nu och det är många köp jag fortfarande vill göra.
Avanza
10 500
Amortering
1 500
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
12 000 kr
Utöver nysparandet från lönen blev det även 3 448 kr i utdelning som självklart återinvesteras direkt.
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Det är inget snack om saken. Jag tog ett enormt snedsteg i korthuset vid namn SBB, fångade en fallande kniv, och fick äta av en dyrköpt läxa. Det var även många andra som lurades in i Ilijas korthus som snabbt blev allt för ostabilt när väl räntorna började höjas.
Hela caset med SBB kan kanske jämföras med att cykla. Det är lättsammare att cykla utan hjälm. Du slipper köpa en hjälm, du slipper tänka på att alltid ta fram den och du kan med lätthet cykla med en rejält varm mössa på vintern. Men när det väl smäller, ja då kommer det göra ont. Och ont gjorde det för SBB samt alla som följde med på den cykelturen.
SBB:s nya VD Leiv Synnes gör det han kan för att rädda korthuset som i princip rasat till grunden. Gårdagens beslut om att släppa kontrollen över deras utbildningsfastigheter (ligger i bolaget Educo) till Brookfield är helt klart ett steg i rätt riktning. Tidigare har man sålt 49% av Educo till Brookfield och nu säljer man alltså ytterligare 1,16% av aktierna . Det här innebär alltså att Brookfield blir ny huvudägare med allt som följer på köpet.
I ett längre perspektiv är det här mindre bra. Dessa utbildningsfastigheter har en betydligt högre lönsamhet än resten av SBB och nästan halva resultatet kommer försvinna. Visst, mycket skuld försvinner också, men tänker vi i termer av resultatet i relation till skulden så blir det här en dålig affär.
Tänker vi i ett kortare perspektiv så var detta helt nödvändigt. Det är som när läkarna satte in extra kortison till grabben när han var nyfödd; det kan innebära problem i längden, men gör man det inte så skulle det mest troligt innebära döden. SBB har 6,8 miljarder kronor som väntar i obligationsförfall i början av nästa år. Likviditetstillskottet var välkommet.
Det var också därför aktien rusade igår. Kanske var det även många blankare som lämnade, men det har jag ingen fakta på.
Den 17 augusti köpte Leiv Synnes 50 000 aktier i SBB D och ytterligare 50 000 i SBB B. Självklart tycker jag att det här var helt rätt. Visst, det rör sig ”enbart” om ca 400 000 kr, men det är ändå ett tecken till aktiemarknaden att han själv vill vara med och styra planet från cockpit.
Leiv Synnes, VD SBB
Många frågar varför jag har kvar SBB i portföljen. Som jag nämnt många gånger tidigare ser jag SBB som en förlorad investering. Naturligtvis får jag in några tusenlappar ifall jag skulle sälja idag men jag följer hellre med för att betrakta resan på fotbollsplanen och inte från sidlinjen. Jag säljer inget men köper inte heller något nytt.
Leiv avslutar intervjun i Dagens Industri genom ett citat som är fantastiskt:
”Gör man rätt saker under en längre tid kommer aktiekursen att gå upp.”
…och svårare än så behöver det faktiskt inte vara. Är det någon som kan göra rätt saker över längre tid så är det nog Leiv med sitt defensiva tänkande.