För att på något vis summera månaden som gått så har det varit en enda stor berg-och-dalbana med toppar och dalar. Rapportperioden är så gott som över och precis som vanligt kan man i mångt och mycket inte fatta reaktionerna på vissa rapporter. En väldigt fin trend är också bruten då månaden slutade på röda siffror.
Portfölj
Den största ändringen i portföljen är att jag tagit in Lundin Mining. Efter några år där jag vilat på hanen tog jag äntligen beslutet och det känns helt rätt. Ibland måste man helt enkelt lita på sin magkänsla och många gånger har jag ångrat att jag struntat i den.
Jag tror många känt av en viss typ av turbulens i oktober. För egen del har portföljen varit upp 20 000 kr vissa dagar och sedan ner 20 000 kr nästa. Vissa rapporter har blivit en besvikelse men aktierna har inte nödvändigtvis straffats hårt. Sedan har vi rapporter som inte alls blev särskilt dåliga men där kursen ändå dök (Axfood).
De aktier som hjälpt till mest finns i min utländska portfölj och här är det Digital Realty samt Omega Healthcare som varit dragloken.
Det här är också den månad som bröt den positiva portföljtrenden. 11 månader med positiv totalavkastning i portföljen. Det hade varit trevligt att få ett helår med 12 månader men så blev det inte 😀
+157 842 kr
+158 401 kr
+41 348 kr
+37 774 kr
+183 795 kr
+121 kr
+49 582 kr
+16 912 kr
+120 983 kr
+16 713 kr
+37 358 kr
-30 161 kr
Sett till helåret är portföljen upp 16%, vilket motsvarar lite drygt 400 000 kr.
Utdelningar
Totalt trillade det in 7 500 kr från lite olika håll innan månaden nådde sitt slut. Det är ändå mer än dubbelt så mycket jämfört med vad jag ny-sparat i oktober. Att utdelningarna är större än mitt sparande hör till vanligheten numer.
Lön och Sparkvot
3 500 kr lyckades jag skrapa ihop efter att alla räkningar betalats. Det är långt ifrån de +10 000 kr jag kunde spara förut, men många bäckar små.
Här är alla köp jag gjort senaste månaden. Många gånger kan jag köpa flera gånger i samma bolag, men tabellen nedan visar den totala köpsumman för respektive bolag.
Aker BP ligger högst upp bland bolagen där jag fyllt på mest, och här planerar jag att fortsätta öka nu under november. Det värsta är troligtvis över för Evolution, så här tycker jag gott man kan trycka på köpknappen.
Bolag
Total köpsumma
Lundin Mining Corporation
22 405 kr
AkerBP
6 618 kr
XACT Nordic High Dividend Low Volatility (UCITS ETF) (B1 SEK)
5 169 kr
Tele2 B
5 094 kr
Corem Property Group D
4 542 kr
Evolution
3 896 kr
Bilia A
3 665 kr
Sagax D
3 640 kr
Cibus Nordic Real Estate
3 594 kr
EQT
3 555 kr
Axfood
2 428 kr
Akelius Residential Property D
1 923 kr
JM
1 886 kr
NIBE Industrier B
1 822 kr
AstraZeneca
1 619 kr
Volvo B
1 619 kr
Investor B
1 526 kr
Latour B
1 497 kr
Ework Group
975 kr
Atlas Copco B
968 kr
Svolder B
885 kr
Holmen B
877 kr
Handelsbanken A
827 kr
Topp 5 inlägg under månaden
Ifall du missat något under månaden så är det här inläggen som läsarna tyckt varit mest intressanta
Kikar vi på de mest ägda svenska investmentbolagen så är Kinnevik fortsatt 3:a då enbart Investor samt Industrivärden har fler antal ägare. Marknaden har dock tappat suget på de onoterade bolagen som Kinnevik numer håller i sin portfölj. Om vi lyssnar på bolagets vd så verkar det som att strategin till mångt och mycket kommer hållas samma lika och att Kinnevik just nu sitter på en missförstådd portfölj. Är det rätt läge att investera nu när aktien verkligen tryckts långt ner i ett väldigt mörkt hål?
Bortsett från Novo Nordisk så är nog Kinnevik min största blunder. När bolaget slopade sin ordinarie utdelning och gjorde om sin strategi ledsnade jag och drog i handbromsen. Bara några veckor efteråt gick aktien på steroider och presterade bättre än man någonsin gjort. Det här var precis vid pandemin där tillväxt skulle värderad till skyarna. Idag är det tyvärr en hyfsat lång uppförsbacke till den toppen som vi såg 2020.
Vad som faktiskt är tråkigt
Det i sig kan jag absolut leva med. Vad jag däremot tycker är tråkigt är hur investmentbolag som historiskt presterat väldigt bra börjar gå dåligt. På ett sätt vill jag att alla investmentbolag, åtminstone de som uppvisat kvalité historiskt, ska fortsätta trumfa börsen. Att Ratos och Kinnevik blivit ankare berör mig mer än min tråkiga affär.
Visst, Kinnevik har haft tuffa tider innan, men det har i stort sett alltid varit då börsen i sig varit svag. Det vi ser nu är en stark börs och ett Kinnevik som går skit. Till råga på allt har nog Kinnevik gjort sin största transformation någonsin sett till hur bolaget såg ut innan 2018.
Trots att jag inte är aktieägare idag så vill jag inget hellre än att den negativa trenden ska vända. Men jag förstår att Kinneviks alla 160 000 aktieägare verkligen tappat tålamodet för länge sedan.
Att köpa Kinnevik till brutal rabatt
Det var redan 2018 när deras nya vd vid namn Georgi Ganev tog över skutan som Kinnevik tog sitt allra första steg mot sitt nya mål där den onoterade delen av portföljen skulle ges betydligt större utrymme. Här var det teknikbaserade tillväxtbolag som skulle ligga högt upp i deras portfölj. Allt sedan den tiden har bolaget delat ut redan noterade aktier likt MTG, Millicom, Tele2 och Zalando.
Idag är Kinneviks substansvärde drygt 37 miljarder kr inräknat kassan på 12 miljarder. Mot kursen blir det här en otrolig rabatt på 45%, vilket är en rabatt som vi inte sett allt sedan 2009. Att handla Kinnevik för att rabatten är hög har dock bitit många investerare i baken.
Just nu kan man säga att Kinnevik har 5 st kärninnehav. Dessa utgör 52% av substansen och ska bidra mest till framtida tillväxt enligt Kinnevik själva:
Två amerikanska vårdföretagen – Spring Health och Cityblock
Ett nederländskt mjukvarubolaget vid namn Mews
Ett danskt bokförings- och kortbolag. Pleo
Travel Perk, ett resebokningsföretag
Så ska Kinnevik bli vinnare igen
När jag tidigare sa att Kinnevik kommer låta kvarnen rulla utan ändringar så är det en sanning med modifikation. Man tycks vilja fortsätta fokusera på tillväxtbolag, men förändringar kommer göras.
Visst är det sant att den här typen av tillväxtbolag haft det väldigt tufft nu under räntehöjningen och att den här typen av bolag drabbats hårdare än andra. Att däremot presterat -2% i totalavkastning sedan 2018 är under all kritik. Personligen tror jag att det skulle vara rätt svårt att prestera sådana siffror även om man försökte.
Just nu kan jag sammanfatta Kinneviks egna recept på att vända skutan till följande punkter:
Kinnevik har nu fattat beslut om att dra sig ur två sektorer som man tidigare haft fokus på. Dessa är ”plattformar och marknadsplatser” samt ”finansiella tjänster”.
Kinnevik måste bli bättre på att kommunicera till sina aktieägare vad deras strategi faktiskt innebär och hur man långsiktigt ska få substansvärdet att växa.
Den generella marknaden för tillväxtinvesteringar måste bli ljusare.
De fem kommande åren väntas man investera totalt 15-20 miljarder kronor, alternativt ännu mer. Dessutom ska man göra sig av med en hel del låter det som, och väntas avyttra innehav mellan 5-10 miljarder. 10 innehav kommer utgöra ungefär 80% av portföljvärdet.
Förutom det tycks Kinnevik nu utreda möjligheten att själva köpa tillbaka aktier, men här finns inget bestämt ännu. Att kunna köpa tillbaka aktier när rabatten är drygt 40% är givetvis det självklara valet och något man borde initierat tidigare.
Jag själv är rätt övertygad om att Kinnevik någon gång kommer vända sin trend. Frågan är bara när och hur länge investerarna kommer bli utan avkastning. Blir Kinnevik det nya Ratos där vi haft 14 år med tråkig utveckling?
För alla som är sugen så kan jag tycka att det är bättre att faktiskt se en positiv vändning under några kvartal, snarare än att köpa in sig här och nu.
Visst har den höjda skatten på plastpåsar tillfört några extra skattekronor in till ladorna, men enligt mig och många andra finns det betydligt viktigare frågor för att maximera kvalitén i de lador dit din och min skatt förvaras. Nu försvinner äntligen skatten på plastpåsar och enligt mig är det inte en dag för tidigt.
Då försvinner skatten på plastpåsar
Den 1 november 2024 försvinner skatten på plastpåsar. Den här skatten drevs fram av Liberalerna från början och trädde i kraft 1 maj 2020 för att infria ett av alla EU-direktiv som vi numer präglas av. EU-direktivet löd att plastkassar ska minska till 40 stycken per person varje år senast 2025.
Skatten innebar en fördubbling av priset på en plastpåse, från i snitt 3 kr till i snitt 7 kr.
Vad blir det nya priset på plastpåsar?
Då skatten försvinner helt kan vi återigen vänta oss att en vanlig plastpåse i butik i snitt landar på 3 kr, vilket var priset innan skatten infördes.
När skatten tas bort har man räknat ut att skatteintäkterna kommer minska med 650 miljoner kr per år. Visst, det är mycket pengar, men när vi tänker på hur mycket som flödar ut till onyttiga ändamål så är det en droppe i havet.
Så har skatten påverkat miljön
Skatten innebar en minskad försäljning av plastpåsar med 80%. Målet var dock i synnerhet att minska antalet kassar som släpps ut i det fria. Dessa blåser lätt iväg med vinden och landar på ställen där de inte kan plockas upp lika lätt (vatten bland annat).
Alltså såhär. Hur stort är egentligen problemet i Sverige att vi faktiskt slänger använda plastpåsar på öppen gata? Troligtvis är det något fel på dessa människor och de kommer hursomhelst hitta andra vägar att skräpa ner. Enligt mig är det inte många som med gott samvete bara kan slänga en stor Coop-kasse ute i det fria.
Här i Sverige är sopsortering helt naturligt och vissa får till och med ont i magen ifall man inte kör använt glas i diskmaskinen innan dessa slängs på tippen. Jag själv har rest en del till Indien och det får mig alltid att tänka på hur fruktansvärt duktiga vi är. Visst, vi kan alltid bli bättre, men att chockhöja skatten på plastpåsar i hopp om bättre miljö är nog inte rätt väg.
Studier och livscykelanalyser har visat att inga miljö- eller klimatvinster har uppnått genom plastpåseskatten, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel.
Många delade meningar
Det har nyligen gjorts en undersökning av Novus som Håll Sverige Rent har låtit göra. Där säger 39% att man är positiv till att skatten nu tas bort. 38% är negativt inställda.
Om jag tänker på min situation före skattehöjningen så var det självklart ett antal gånger varje år som jag glömde eller helt enkelt struntade i att ta med mig flergångskassar till butiken. När skatten höjdes så har det nog aldrig hänt. Påsarna jag köpte användes dock alltid till sopkärlet här hemma.
Jag tror helt klart att antalet plastpåsar som köps kommer öka, men det kommer inte säljas lika många som innan 2020. Många har likt mig fått in vanan att använda flergångskassar. Sedan är det frågan vad en flergångskasse faktiskt kostar miljön att tillverka, och hur många som nu blir liggandes.
Även om jag själv inte kommer köpa många fler engångspåsar så är jag positivt inställd. Det är återigen dumt att lägga så mycket tid och engagemang på frågor likt dessa. Då finns det viktigare saker för våra politiker att lägga sina timmar på. Jag hoppas att frågan inte återkommer.
För två år sedan räknade jag ut att man kan spara 4 miljoner på 55 år om man är flitig förbrukare av plastpåsar. Det gäller dock med den högre plastpåseskatten samt att du hela tiden investerar det sparade beloppet i stället.
Vi inledda 2024 med rätt dystra miner där bland annat Diös, Castellum, JM och Intrum lämnade tråkiga utdelningsbesked. Nu när vi snart kan summera hela året så slår det mig att det trots allt kanske inte blir så tokigt.
Första gången över 100 000 kr
November i år bjuder på rätt svåra jämförelsetal då Intrums sista utdelning landade i november 2023. Det här var tidigare ett av bolagen i portföljen som gav mest i kronor räknat. Sedan kom räntehöjningarna och skapade skuldproblem för ett bolag som själva jobbar med att driva in skulder.
Trots det så ser jag att utdelningarna landar 18% över föregående år i november. Totalt kommer jag inkassera 10 744 kr. Svolders mycket fina utdelningsbeslut samt mitt nya innehav i Aker BP hjälpte till att driva upp summan och kontra den förlorad slanten från Intrum.
November kommer också vara första gången någonsin portföljen levererar en total utdelning på +100 000 krför helåret.
Ett bra 2025?
Jag är rätt optimistisk när det kommer till 2025 som utdelningsår. Räntesänkningarna kommer i och för sig inte hunnit slå igenom helt men jag tror ändå att många bolag ser ljuset i tunneln och kanske inte håller på utdelningarna lika mycket. Vissa extrautdelningar kanske även blir aktuellt då det inte blev lika blodigt som många trodde.
Köpa mer olja
Jag nämnde Aker BP tidigare. Faktum är att utdelningen ännu inte är bestämd och att jag därigenom tog föregående kvartals utdelning. Om 2 dagar får vi reda på vad det faktiskt blir och i mitten av november har Aker BP tidigare år skiftat ut sin vinst.
Under natten mot lördag attackerade Israel militära mål i Iran. Oljan fortsätter falla i takt med att kriget eskalerar och här passar jag på att öka i Aker BP som är min enda rena oljeaktie i portföljen.
För er som är intresserade vilka alternativ som finns så tar jag upp dessa här:
Aktieanalys och investeringar behöver inte vara komplext. Det är väldigt lätt att lägga ner sjukt mycket tid på att analysera en aktie som sedan tar en helt annan riktning än man trott. Här är fem tips som man kan utgå från för att öka sina chanser att hitta nästa vinnare. Kanske är det också ett bra sätt att undvika de värsta förlorarna. Dessa kan du ha som punkter för att checka av när du funderar på att ta in din nästa aktie i portföljen.
Faktorerna grundar sig i en av Aktiespararnas kurser som vi fick höra i deras senaste podd. Dock har jag valt att utveckla resonemanget samt utveckla punkterna och ge min egna syn på vardera. Jag har även försökt beskriva dem på ett sätt alla förstår, precis som jag alltid gör.
Jag vill passa på att nämna att jag nödvändigtvis inte följer samtliga av dessa till punkt och pricka själv, även om jag håller med om de flesta. Som utdelningsinvesterare kikar jag även på andra faktorer som jag tycker är viktig för att ett bolag ska vara en attraktiv utdelare.
Hitta bra aktier – 5 punkter att utgå från
Köp enbart bolag som gör vinst
Om du frågar mig är det här en viktig punkt men den behöver inte vara viktig för alla.
Måste inte alla börsnoterade bolag gå med vinst? Nej, ett bolag är inte tvunget att göra vinst varje enskilt år. En del bolag, särskilt i sina tidiga år eller under svåra ekonomiska perioder, kan visa rött på sista raden när året är slut. Dock är det viktigt för aktiebolag att sträva efter lönsamhet på sikt.
Fördelen med vinst är givetvis att det ger bolaget en bättre ekonomisk grund och att man lättare kan hantera kostnader samt oväntade utgifter. Dessutom kan en stark vinst fungera som en fin krockkudde när väl ekonomin viker ner eller det oväntade sker. Vi vet aldrig när nästa pandemi eller liknande kommer.
Kikar vi på alla svensknoterade aktier de senaste två åren så är bolag som gjort vinst upp 39% i snitt. De bolag som gjort förlust är i stället ner -38% i snitt. Men då får vi komma ihåg att de senaste två åren straffat tillväxtbolagen och förhoppningsbolagen oerhört.
Självklart finns det undantag. De stora techbolagen som nu ligger högt upp i S&P500 var en gång i tiden stora förhoppningsbolag som inte gjorde någon vinst.
När Snap (snapchat) börsnoterades 2017 så blev marknadsvärdet $25 miljarder och var därmed den största IPO:n under väldigt många år. Tyvärr gjorde bolaget aldrig någon vinst efter många år. I april 2019 var det en analytiker på Financial Times som räknat ut att bolaget skulle få slut med pengar efter 3 år om man inte gjorde några ändringar. Sedan deras IPO är aktien ner 57%.
Låg skuldsättning i förhållande till årligt resultat
Skuldsättning under 2,0 gånger Ebitda
Det här är troligtvis en av de punkter jag gillar allra mest och som jag väver in i alla mina analyser där fokus är utdelning. En skuldsättning på 2x Ebitda innebär att det tar bolaget två år att betala av hela deras skuld med det resultat man årligen gör.
Om siffran är högre så bör man verkligen fundera varför den är det.
Kikar vi på snittet igen så är aktier med lägre skuldsättning än 2,0 upp 14% de senaste 2 åren medan de med högre skuld är upp 8%.
Självklart är det allra bästa att inte ha en skuld alls utan kanske snarare att sitta på en kassa. Det finns också många sådana exempel, bland annat högutdelaren Softronic som jag skrev om förra veckan.
Omsättningstillväxt
+10% årligen i snitt de senaste tre åren
Att omsättningen över tid ökar är givetvis en extremt viktig faktor för att vinst och utdelning också ska öka. En ökad omsättning visar att företaget lyckas attrahera fler kunder och sälja fler produkter eller tjänster. Det i sin tur är en positiv indikator på verksamhetens hälsa.
10% kan jag tycka är ett rimligt tal i snitt men tittar man i min egna portfölj är det många som inte uppnår det. Anledningen är att jag gärna ser att ett bolag delar ut ca 50-60% av sin vinst och med det kommer man inte kunna växa lika snabbt, men självklart finns det många undantag. Med det sagt är en hög omsättningstillväxt helt klart ett tecken på att ett bolag mår bra.
Har man inte tillgång till premiumversionen av Börsdata så finns det andra screeners, bland annat investing.com där du kan se de senaste 5 åren tillbaka i tiden. Börsdata är dock den absolut bästa tjänsten men om det är värt 99 kr/månad för någon som inte vill grotta ner sig fullständigt tvivlar jag på. Oftast visar bolagen sin omsättningstillväxt som ett stapeldiagram de senate åren i varje årsredovisning.
Jag har länge haft en tanke att bygga en screeningtjänst som riktar sig till utdelningsinvesterare och som är både gratis och extremt användarvänlig. Kanske blir det ett hobbyprojekt jag kan syssla med den dagen jag går från mitt 7-16 jobb. Det är inte direkt så att jag är sugen på att sätta mig ner och skriva kod när jag kommer hem från jobbet efter 8 timmar.
Utveckling av marginalen
Att under en 5-års-period haft en växande rörelsemarginal
Om vi återigen jämför de senaste 2 åren så har bolag vars marginal vuxit haft en totalavkastning på +12% i stället för -12% för de bolag som haft en minskad rörelsemarginal.
Vad en stigande rörelsemarginal säger är att företaget blir bättre på att omvandla intäkter till vinst. Det innebär att fler försäljningskronor bidrar till vinsten som i sin tur är en positiv indikator till företagets lönsamhet. Stiger rörelsemarginalen så visar det ofta att bolaget blivit mer effektiva i sina operationer. Det kan vara genom sänkta kostnader eller genom att öka försäljningspriserna men samtidigt behålla volym.
Att säga upp personal för att öka sin lönsamhet kanske låter dumt då man tar bort delar ut bolaget. Å andra sidan finns det många fall då fler personer på ett eller fler kontor inte bidrar till mer än faktiskt kostnader. Det har jag själv sett i verkliga livet. Ett exempel där man faktiskt lyckats bra är Clas Ohlson där man nu vänt en negativ trend just genom att skala bort personal.
Generellt är utdelning inte i sig värdeskapande. Vad jag menar är att aktiekursen tenderar att falla med lika mycket som bolaget skiftar ut till aktieägarna i form av utdelning, allt annat lika. Långsiktigt ser jag dock positiva effekter av att exempelvis handla aktier vid den så kallade x-dagen, vilket jag beskriver mer genomgående här. Kortsiktigt är det ett nollsummespel.
Vi måste också komma ihåg att utdelning är ett av få sätt för ett bolag att direkt skifta ut pengar till ägarna för deras investering, något som oftast ökar lojaliteten och förtroendet till bolaget. Pengarna får sedan aktieägarna göra vad de vill för. Vissa vill återinvestera dessa i samma bolag, andra använder utdelningen för att sätta en guldkant på deras egna tillvaro.
Historiskt har det dock alltid varit bättre att äga utdelningsbolag när börsen faller, medan bolag som skjuter in vinsten i sin egna verksamhet direkt går bättre när de ekonomiska hjulen snurrar fort.
Regelbundna utdelningar ger också aktieägare en känsla av stabilitet och förutsägbarhet. Jag kan alltid tycka att ett bolag ska ge utdelning och i dagsläget har jag enbart bolag med utdelning i portföljen*
*bortsett från Castellum och Diös, men där tror jag att utdelningen återkommer nästa år.
Med det sagt är majoriteten av min egna portfölj bolag vars direktavkastning inte är jättehög.
