November är över och ny lön är inne på kontot. För allt fler sveps nu lönen bort betydligt fortare än vad den gjort tidigare. När räkningarna betalats finns det helt enkelt inte mycket kvar. Enligt uppgifter från Kronofogden fortsätter antalet nya ”kunder” öka nästan lavinartat.
”Vi får in samtal från folk som aldrig haft med Kronofogdemyndigheten att göra tidigare”, skriver de
Värt att komma ihåg är att långt ifrån alla som hamnar hos fogden är Lyxfällan-lirare. Man behöver inte vara helt pantad för att komma dit. Det räcker med att man gjort inte allt för långsiktiga ekonomiska val i en ekonomi som är stark. När ekonomin sedan vänder, ja då får vi verkligen se vilka av dessa som badat nakna.
När grannen köper en ny Mercedes, ja då är det lätt att dras med.
”De kan ha spenderat för mycket pengar. Kanske köpt ett nytt hus och belånat sig, renoverat och kanske också rest för pengarna. Men kostnaderna stack iväg och pengarna räcker inte. I slutändan finns en oro att inte klara av det grundläggande.”
Vad som ändå förvånar mig något är att det är kvinnor 65 år+ där ökningen tycks vara allra mest påtaglig.
”Totalt sett har vi en ökning på 12 procent för de första sex månaderna. Hos 65-plussare är ökningen 18 procent, och för kvinnliga 65-plussare är ökningen hela 21 procent.”
Enligt min högst personliga teori så är dessa 65-plussare oftast inte sådana som har tagit helt fel ekonomiska val och överkonsumerat. Det är helt enkelt en effekt av att pengarna och pensionen inte räcker till. Att dessa kvinnor drabbas värst, ja det har kanske att göra med att dessa varit hemma med barnen medan männen jobbat. Dessutom lever väl kvinnor generellt längre.
Återigen, bara mina gissningar.
Inkomster
Där jag slipper gissa är i alla fall min egna inkomst som denna månad var bättre än under någon annan månad 2023. Trots att även jag pressas av högre räntor (ej bundet bolån) så blir det tack vare högre inkomst några tusenlappar över till sparandet.
En effekt av att bloggen kanske inte genererar lika mycket längre är för att jag väldigt sällan numer kör samarbeten. Det är något jag kommer ta upp här innan året är slut. Självklart vet jag att det retar många, men man väljer själv vad man vill läsa och inte. Sedan gör jag oftast bara reklam till det jag själv investerar i, exempelvis Tessin och SaveLend.
Lön
24 268 kr
Bloggintäkter
6 543 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
30 811 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter allt shoppande. I vanlig ordning så sätter jag över allt till Avanza nu när börsen erbjuder ett fortsatt fint läge.
Avanza
12 500 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
12 500 kr
En sak jag inte tagit upp ännu är hur utdleningarna ställer sig till nysparandet. Då min utdelning återinvesteras borde denna helt klart vara med som en del i sparandet. Sedan måste den givetvis också skrivas in under inkomster också, för annars kan sparkvoten bli över 1o0%.
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Värmepumpsbolaget Nibe värderas lägre nu än på väldigt länge. Samtidigt är det här en aktie som verkligen presterat och givit sina aktieägare 25% årligen. Hatten av. Hur pass värt är det att köpa Nibe idag och hur pass osäker är en sådan affär?
Mindre viktig, men ändå intressant, är att Nibe ligger på plats 5 över mest ägda LargeCap-bolag. Enbart självklara bolag såsom Investor och Volvo kommer före. Det här är då bara baserat på antalet ägare hos Avanza.
Mindre intressant fakta är att en av mina renoveringsdrömmar är att byta ut vår urgamla bergvärmepump (cTc) mot en ny Nibe. I vilken grad det skulle påverka huset har jag inte undersökt, men det finns det säkert någon duktig läsare som kan informera om. Snart blir det dock ett måste då jag inte får försäkra vår gamla längre.
Som du ser i bilden ovan har jag redan köpt på mig ett gäng Nibe. Trots det ska jag försöka ta upp även de negativa delarna.
Nibe idag – köpvärt 2023 och 2024?
När man tänker Nibe så tänker man automatiskt på deras värmepumpar. Här finns dock så mycket mer och Nibe har en rad olika produkter för uppvärmning och energieffektivisering. Andra exempel är varmvattenberedare, ventilationsprodukter och braskaminer. Kunderna är privata husägare men också fastighetsägare för exempelvis hyresbostäder.
Mest anmärkningsvärt är troligtvis bolagets VD som idag är 72 år. Gerteric Lindquist. Han har varit VD ändå sedan 1988 och är idag näst största ägare med 6,8 miljarder i aktier. Det du! Som vanligt är frågan vad som händer när Gerteric inte kan styra rodret längre.
VD Nibe Gerteric Lindquist
Målet för Nibe är att växa 20% årligen där hälften av detta är organiskt och hälften då via förvärv av andra bolag. Det vanliga är att förvärven drivs vidare som separata bolag och vinsten återinvesteras i ytterligare förvärv.
Starka år senast
Nibe hade ett mycket starkt 2022 där man växte med hela 26,5% organiskt. Anledningen är det höga elpriset som fått många husägare att vilja investera i effektivare uppvärmning. Nibes pumpar har aldrig varit lika heta.
Blickar vi bakåt 3 år så är aktien i stort sett oförändrad. Trots det har Nibe visat en stark tillväxttrend under 2023. Första 9 månaderna var den organiska tillväxten 17,4%, vilket är klart över deras mål på 10% organisk tillväxt.
För inte allt för länge sedan var Nibes VD ute i media och sa:
”Jag förstår inte varför det är så ängsligt”
Anledningen att kursen är ner i Nibe är för att marknaden är framåtblickande. Som du vet har nybyggnationen gått in i en vägg samtidigt som elpriserna kommit ner rejält. Det är inte svårt att tänka sig att färre vill investera i en ny värmepanna nu än under pandemin då många använde respengarna till just detta.
Nibes VD meddelade däremot att man har ett starkt produktsortiment inriktat mot både renovering och hållbara energilösningar, vilket ger en mer defensiv verksamhet när ekonomin försvagas.
Stabila förvärv
Bara under 2023 så har Nibe gjort klart 4 förvärv där det största är Climate for Life i Nederländerna.
Man meddelar att bolagen integrerats i enlighet med förväntningarna. Det är inte solklart att sådana integrationer är en dans på rosor. Nackdelen nu är väl att skulden ökat markant. Nettoskuld/Ebitda var 1,1 gånger för drygt ett år sedan och nu är den på 2,0 gånger.
Det är inget snack om saken att Nibe har en väldigt framgångsrik historik med förvärv och mycket lutar mot att denna kommer fortsätta.
Så, varför köpte jag?
Jag har valt att köpa kvalité när marknaden generellt är orolig. Det är sådana investeringar som lyckats bäst för mig när jag kikar bakåt i tiden. Inte när jag köpt aktier där bolaget i sig har problem, snarare än sektorn i stort.
Nibe värderas lägre idag än på länge. De senaste fem åren har Nibe värderats till knappt 31 gånger framåtblickande EV/Ebit i snitt. Kikar vi tillbaka 10 år har snittet varit 24. Baserat på vintsprognosen för nästa år är denna 20.
Mycket kan givetvis bli sämre före det blir bättre. Till oss som har en tidshorisont på åtminstone 5 år känns det här som ett mycket bra läge.
Large Cap-listan samlar företag med ett börsvärde över 1 miljard euro. På den listan finns det idag 109 stycken s.k. storbolag. Enbart några av dessa spås nu få en direktavkastning på över 5% under nästa år. Här är aktierna som väntas dela ut mest 2024.
Nu har listorna alltså börjat hagla ner med bolagen som spås generera högst direktavkastning inför 2024. Viktigt att komma ihåg är att allt detta ska tas med en nypa salt. Ja, du vet ju hur fel analytiker kan ha (se bara på veckans räntebesked). Det roligaste är väl att jämföra detta med hur det faktiska utfallet blir till våren.
I mitt tycke kan man med gott samvete ha en del av portföljen med dessa högutdelare. Är du 20 år och ny på börsen rekommenderar jag dock utdelningstillväxt i allra högsta grad. Där kan du nöja dig med 1-2% direktavkastning. Det här var väl ett av mina stora misstag som jag skulle ändra på ifall jag fick chansen att börja om.
Tack vare högutdelare får du varje år extra krut i din bössa som du kan använda till att inkassera nya aktier i din portfölj. Det här är det absolut enklaste sättet att visualisera ränta-på-ränta effekten.
I år har jag fått lite drygt 90 000 kr att återinvestera; helt klart ett mycket bra komplement nu när sparkvoten varit betydligt mindre i år tack vare vårt husköp.
Bolagen med höst direktavkastning 2024
Här är alltså aktierna som enligt analytikerna* väntas dela ut mest 2024 i förhållande till hur kursen står idag.
Föga förvånat är att storbankerna toppar listan. Kurserna i år har väl inte gått på raketbränsle precis och nu när det spås extrautdelningar så blir kombinationen en hög direktavkastning. Det man också ska komma ihåg är att många banker inlett återköpsprogram av utestående aktier. Det här borde också inkluderas som en form av extrautdelning, även om den inte är kontant. Åtminstone Nordea och SEB har sådana program.
Telekomoperatörerna Tele2 och Telia kommer efteråt. Jag har gjort min röst hörd många gånger och förespråkar Tele2 framför Telia, även om jag själv inte skulle lägga allt för många sedlar i den här sektorn. Delar Tele2 ut 6,8 kr även nästa år så innebär det en direktavkastning på 8,4%. Jag tror själv på en något högre siffra.
För Volvos del räknar man med 7 kr i ordinarie utdelning och 7 kr i extrautdelning. Totalt 14 kr som ger 7%. Värt att komma ihåg är att många spår en högre utdelning än enbart dessa 14 kr tack vare en mycket välfylld kassa. Dock är det väl lite Volvos kännetecken att alltid ha fulla lador.
En parentes är att IT-konsulten Tietoevry finns med på listan. Jag ägde tidigare aktien men bytte den mot HiQ för rätt länge sedan. Idag äger jag i stället Ework.
Roligt är att Bilias aktie nu börjat röra på sig rejält uppåt. Jag skrev nyligen om bolaget och var där intresserad. Som många gånger förr blev det aldrig att ta in aktien dess värre 😀 En fundering jag har nu är att äntligen dra av plåstret i SBB och köpa Bilia. Tankar om den?
Förra året skrev jag om Niklas som på Black Friday blev ”lurad” när han köpte en ny pizzaugn. I år tänkte jag ta upp 10 intressanta fakta som du kanske inte visste om fenomenet Black Friday. Vissa av dessa gjorde åtminstone mig förvånad.
Dessa har jag skrapat ihop från lite olika källor på nätet. Huruvida informationen stämmer kan jag inte garantera.
Vi har ett ansträngt ekonomiskt läge. Trots det säger nära var tredje svensk (31%) att man har goda möjligheter att spendera pengar på fysiska varor det kommande kvartalet. Förra året var denna siffra 27%.
Budgeten för själva konsumtionen har däremot sänkts. Den är -21% jämfört med för ett år sedan.
31% av alla svenskar säger att de ska handla på årets Black Friday-rea. Det här är faktiskt en ökning med tre procentenheter jämfört med 2022 då 28 procent skulle handla på rean. Personligen har jag bara köpt en ny blandare till köket.
I år är det ca 8 av 10 (79%) svenskar som har låg tillit till butikernas Black Friday-erbjudanden. Jag är väl en av dem. Allt handlar om pengar, så är det.
Tydligen är Black Friday inte den mest intensiva shoppingdagen. Lördagen innan julafton ska vara ännu värre. Så är det i alla fall i USA
Även om dagens koncept med Black Friday är relativt nytt så användes begreppet redan under 1960-talet enligt TIME magazine. Där och då var det Filippinska nyhetstidningar som refererade rusningen till affärer dagen efter Thanksgiving som ”Black Friday”.
Den mest omtalade teorin till varför det heter Black Friday är att butikernas röda förlustsiffror vändes till svarta vinstsiffror i och med den stora försäljningen denna dag.
I USA är det vanligt att många väntar i kö 2,5 timmar i snitt utanför affärer för att tränga sin under Black Friday.
I många länder är Black Friday den mest hektiska dagen för rörmokare. CNN förklarar att rörmokarna behövs för att städa efter att gästerna ”överfyllt systemen”. Det är väl rätt vanligt att det rasslar till i magen vid stress också.
Enligt en undersökning från RetailMeNot medger 12% att man är onykter när man beger sig in i butikerna för att handla.
Majoriteten väljer att lägga sin beställning online mellan kl 20 och kl 22 på kvällen under fredagen.
Ni läsare brukar i 99% av fallen ha rätt. Denna gång, mycket förvånat, så hade dock majoriteten fel som trodde att räntan skulle höjas. Dagens räntebesked kom som en överraskning för många och innebär en tillfällig lycka för investerarna.
Efter rösningen blev resultatet såhär:
Riksbanken lämnar alltså styrräntan oförändrad på 4,00%.
Det var inte bara majoriteten av läsarna som blev förvånad. Enligt en enkät från Infront med tolv ekonomer räknade åtta med att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter till 4,25 procent. Fyra spådde i sin tur oförändrad ränta.
OMXS30 är upp 0,7% i skrivande stund och min egna portfölj är upp ca en månadslön (21 000 kr). Vad som förvånar mig mer är att inte börsen hoppade högre än den gjorde. Som jag förstått så hade marknaden prisat in en höjning…
Samtidigt ska man aldrig bli förvånad om Mr Market reagerar märkligt. Hur många gånger har jag inte trott att en rapport ska få en viss reaktion på en aktie, för att sedan vara helt fel ute.
”Men inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent”, skriver de.
Jag lutade som sagt mot oförändrat med tanke på att Sverige och Riksbanken är experter på att Inte vilja sticka ut. Det enklaste är att följa det andra gör helt enkelt.
Personligen tycker jag att det vore mest intressant att vara med på alla de stora och långa möten som hålls för att diskutera detta innan man presenterar beslutet. Jag undrar hur mycket skattepengar som går åt till dessa möten. Nu pratar jag om saker jag inte har fakta på, men det är i alla fall hur jag tror att det går till.
Jag förstår vitsen med att väga för och emot, men när det hela tiden tycks bli ett ”följa John beteende” så blir jag också fundersam kring hur diskussionerna innan går.
Men vem är jag att tycka om detta? På mitt jobb har vi också galet många möten som i slutändan varit helt och hållet bortkastad tid. Och så har det varit under alla år på min arbetsplats.
Positivt är åtminstone att känsliga bolag nu kanske ser en lättnad. Jag pratar främst om JM, Cibus, Corem och SBB i min egna portfölj.
