Trots att utdelningssäsongen inte riktigt har kickat igång ännu så trillar det ändå in lite slantar från höger och vänster. Det här är alla utdelningar som jag fått nu under februari månad och som faktiskt vuxit med 86% jämfört med februari 2018.
Utdelningar under februari
Här är ett diagram på alla utdelningar månad för månad. Jag vet inte hur bra det syns i en mobil, men det går att klicka för att få en större bild.
Vill du skapa ett eget liknande diagram så lade jag nyligen upp en ”How-to” här
Såhär ser utdelningarna ut jämfört med 2016 och 2017. Som ni ser har det ökat kraftigt och februaris utdelningar är nästan dubbelt så stora mot föregående år +86%.
Jag har en riktigt lång bit kvar upp till målet på 30.000 kr i utdelningar 2019. I ärlighetens namn känns det som att det kommer bli svårt att uppnå nu när utdelningstillväxten blev rätt klen för helåret.
Här är också en bild på mina ackumulerade utdelningar sedan starten av min resa. Det ska bli spännande att se hur grafen ter sig nu när utdelningsmånaderna kickar in. Som ni vet är det här en graf som aldrig kan vandra söderut.
Vill du skapa en liknande graf så har jag en ”How-to”
Jag har fått möjligheten att svara på en del frågor via Tessin och tänkte ta och publicera mina svar på bloggen. Många av er har funderat på det här alternativa investeringsalternativet och kanske får du några goda råd eller tips via det här inlägget.
*Det här inlägget ingår i ett samarbete med Tessin.se*
Vad är Tessin?
Via Tessin kan du som privatperson enkelt investera i spännande fastighetsprojekt och få avkastning (ränta) på din investering. Fastighetsinvesteringar har historiskt sett varit ett prima alternativ att bygga en förmögenhet på.
Du väljer själv projekt via Tessins site, investerar dina pengar, och får sedan en årlig avkastning på ditt investerade belopp. När projektet är färdigt (normal löptid 1 år) betalas ditt insatta belopp + ränta ut till dig som investerare. Skillnaden är om du investerar i en låneportfölj där ränta kan trilla in flera gånger under året.
Tessin fungerar som en mellanhand mellan oss investerare och fastighetsutvecklarna och möjliggör denna typ av investering som tidigare varit svår för oss privatpersoner att ingå i utan tillräckligt med kapital.
t
Hur kom du i kontakt med Tessin?
Första gången som jag hörde talas om Tessin var när jag var ny på börsen och var flitig läsare av de bloggar som då fanns där ute. Jag kom i kontakt med Tessin via bloggaren Västkustinvesteraren och efteråt beslutade mig att för att själv söka kontakt med bolaget.
t
Vad är din upplevelse av Tessin hitintills?
Det jag skulle vilja trycka extra på här är att jag fått en väldigt god personlig kontakt med många som arbetar hos Tessin. Just den här detaljen är väldigt viktig för mig och gör att jag själv får förtroende för bolaget i fråga.
Tessin har varit flitiga på att svara på mina frågor och deras plattform är enkel att använda för alla. Vissa funktioner som Tessin nu har önskar jag fanns när jag började investera. Exempelvis den samlade frågefliken för varje projekt där investerarnas frågor och ledningens svar publiceras
t
Vad tittar du först på innan du investerar i ett fastighetsprojekt?
Min absolut första filtrering är nog att jag vill undvika att investera i förhoppningsprojekt. Med det menar jag att jag hellre tar lite mer säkerhet och mindre avkastning.
Själv försöker jag undvika lyxprojekt och projekt som inte rör rena fastigheter. Är ett projekt tråkigt och vanligt känns det som ett gott första tecken för mig. Jag försöker fundera på hur troligt det själv är att jag skulle kunna tänka mig att bo där i förhållande till det pris jag betalar.
Något jag tittar på tidigt är också vilken säkerhet som finns i projektet, t.ex. fastighetspant.
t
I vilken utsträckning har du investerat Tessin?
Sedan tidigare har jag ett avslutat projekt som gav en riktigt god avkastning. Just det projektet handlade om studentbostäder i Linköping och där tyckte jag att både säkerheten och ledningen såg pålitlig ut.
Totalt investerat kapital idag är 60.000 kr. Ni som är intresserade kan alltid följa mina projekt via Tessin portföljen.
t
Berätta lite mer om din investeringsstrategi
I grund och botten är jag utdelningsinvesterare. Jag fokuserar på bolag som jag tror kan öka sina vinster kommande år och som samtidigt är generösa att dela ut en lagom stor del till oss investerare. Jag letar efter bolag som känns attraktiva för tillfället men som samtidigt har bra historik.
Crowdfunding är ett sätt för mig att sprida risken ytterligare. Vi har många gånger hört att du inte ska lägga alla ägg i samma korg. Det håller jag med om till 100%. Samtidigt tycker jag att man kan sprida risken mellan aktörer som bär korgen med ägg. Tessin är en sådan äggbärare.
I förra veckan skrev jag en liten men naggande god artikel kring Stefan Löfvens uttalande om höjd kapitalskatt. Enligt en undersökning från Nordnet är 52% oroliga för detta men samtidigt har det nyligen kommit uppgifter från C och L som kanske lättar stämningen bland oss investerare.
Det var i en intervju som Stefan Löfven nyligen uttalade sig om att skatt på kapital måste höjas. Han berättade inte i vilken form detta skulle ske, och det vet vi inte än idag.
Många misstänkte direkt att det var frågan om skatten på ISK/KF. En skatt som redan höjts ett par gånger under tidigare mandatperiod.
Självklart var jag med i flödet och kanske spred lite för mycket oro. Nu verkar det däremot som att oron dämpats lite efter Centern och Liberalernas nyliga uttalande om att en sådan höjning inte kan bli aktuell utan stöd från de båda partierna.
”Jag har mycket svårt att se att en höjning kommer att ske. Det finns så otroligt dåliga sakliga argument som motiverar en skattehöjning”, säger Liberalernas Johan Pehrson.
Liberalerna har dessutom uttalat sig tidigare om att de 100.000 första kronorna som investerarna borde vara skattebefriade. En åtgärd som jag skulle tycka var fenomenal, trots att jag redan uppnått den gränsen i min portfölj.
”Det är dumt att beskatta folks sparande när vi vill få dem att spara mer”, fortsätter Johan Pehrson, som är ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.
Det intressanta med JUST PRECIS det här jag menade när jag skrev mitt förra inlägg. Högre skatter är inte alltid lika med mer skattepengar. Anonym nämnde lafferkurvan* som ett bra exempel på detta.
(*)Kurvan illustrerar på ett pedagogiskt sätt hur beteendeeffekter gör att en skattehöjning inte nödvändigtvis innebär att skatteintäkterna ökar.
Även Centerpartiet verkar ha liknande ståndpunkt:
”ISK-frågan väger absolut inte lätt. Vi anser att det är något av det viktigaste för småspararna och vi vill snarare underlätta för Sveriges småsparare än tvärtom. Jag har mycket svårt att se att vi skulle röra på just ISK-skatten.”, säger Emil Källström som är ekonomiskt politisk talesperson för Centerpartiet
Tyvärr går vi fortfarande med ovisshet om vad Stefan Löfvens uttalande faktiskt bottnar i, men kanske är det bara käbbel?
”Jag har läst den där flera gånger Kanske än vad du har gjort” ;D
Utifrån tidigare röstning så inser jag att många av mina läsare är intresserade av utdelningsstrategin. Det är en enkel strategi som fungerar i såväl varma som kalla börsklimat. Läste nyligen en artikel som fick mig att börja fundera kring en frågeställning rörande just utdelningsstrategin och utdelningssänkningar.
Bara för att du är utdelningsinvesterare betyder det inte att du följer en given mall. Alla kör sitt egna spår och vi lär oss med tiden vad som passar bäst. Det finns så många olika kombinationer och variationer av bara denna strategi att du med lätthet skulle kunna skriva en bok om bara det. Kanske ska jag just göra det, skriva en bok…
Marcus Hernhag är en av mina främsta förebilder inom området och har lärt mig mycket via böckerna som han skrivit. I en artikel hos DI så resonerade Hernhag såhär:
Bör sparare även sälja Skanska efter utdelningssänkningen?
”Ja, om man är en strikt utdelningsinvesterare. Då är regeln att behålla aktien så länge trenden är uppåt, och annars sälja. Det är en ganska effektiv strategi i all sin enkelhet.”
För sparare som inte lägger fokus på utdelningsaspekten är den dock värd att behålla, tillägger han.
”Skanska kommer att komma igen. Det är ingen katastrof på gång, utan mer av tillfälliga problem. Så det beror på hur strikt man vill vara i sin strategi.”
Sälja aktier vid utdelningssänkning
Jag vet att jag fått denna fråga tidigare och att mitt svar varit något luddigt. Men kanske är det också så att jag tänkt fel då jag inte direkt sålt bolag vars utdelning sänkts?
Mitt svar har varit att jag oftast säljer bolag som sänker utdelningen om det inte är ett allmänt surt börsklimat eller att branschen som sådan är otroligt skakig just för tillfället.
Jag menar, vad hade hänt om du sålt alla bolag som sänkte utdelningen under finanskrisen 2008/2009? Här var det många som sänkte, men som sedan jobbade ikapp redan ett par år efteråt.
Jag kan tillägga att jag inte sålt Skanska ännu. I senaste årsredovisningen såg vi att bolagets vinst per aktie sjönk med 21%. Därigenom skulle det vara svårt att upprätthålla den goda utdelning som man haft. Branschen i sig är väldigt skakig just nu.
Å andra sidan finns det så galet många andra fina utdelare där ute. Varför inte sålla agnarna från vetet med tiden? Varför välja det näst bästa när du kan få det bästa?
Jag skulle vilja höra er syn på det här. Rösta gärna här nedan (ni behöver inte registrera er och röstningen är helt anonym). Efter det att ni röstat ser ni resultatet.
Molnen hopar sig på den ekonomiska himlen, utom möjligtvis för de investerare som satsat på den digitala industrin, där det finns goda förutsättningar för fortsatt optimism.
Osäkerheten kring världsekonomin blir allt större och lågkonjunkturen sägs stå för dörren, frågan är bara hur djup den blir eller när den väl slår till. Ofta handlar det om ett snabbt förlopp när det väl inträffar, men avmattningen och tveksamheten från investerare är dock ett tecken som man ser tidigt i processen. En tveksamhet som idag börjar förnimmas i fler branscher, utom när det gäller den digitala industrin. För oavsett konjunktur finns det alltid möjligheter för nya smarta investeringar. Det gäller bara att veta var man ska leta.
Växande investeringar i den digitala sektorn
The Economist genomförde en undersökning av flera företag i den digitala sektorn, där hela 83 procent räknade med ökade investeringar. Det har nog flera förklaringar, men en viktig faktor är att branschen mognar, då de investerare som gick in tidigt nu börjar se effekt även i plånböckerna. Digitaliseringen är på väg att bli normen.
Den digitala industrin eller sektorn är kanske något slarvigt uttryckt, men det gemensamma är företag vars verksamhet bygger på den nya digitala tekniken och dessutom är präglade av den även som organisationsform. Ett belysande exempel är spelbranschen.
Långt framskriden digitalisering
Spelbranschen är nog den verksamhet som ligger längst fram när det gäller digitalisering, mycket på grund av att dess innovationer och framväxt i grunden handlar om just digitalisering i hela verksamheten och inte om ett populärt modeord som används betydligt oftare än vad det efterlevs. Nu är spelbranschen fullmogen och det finns stora möjligheter för investerare att kamma hem vinster på riskkapital som tidigare ansågs som vågat. Den hårdnande konkurrensen syns allra bäst i det ökade antal spelbolag som idag erbjuder snabba registrering- och identifieringsprocesser tack vare nya innovationer som Bank id. En utveckling som resulterar i mindre avstånd mellan konsument och produkt och som tacksamt mottags av tidspressade besökare. På jämförelsesajter ges en översikt över det rådande produktutbudet. Källan jämförcasino.se analyserar nyetablerade dreamz casino med fokus på att ge en så komplett bild som möjligt av bolaget för att möta konsumenternas krav. Plattformarna är centrala för att nå ut till en ung marknad som kräver snabba vägar från innovation till försäljning. De är örat mot rälsen och en nödvändig länk till krävande konsumenter. Ett öra som många andra branscher och företag har använt sig av alldeles för sent.
Klassiska upplägg måste omprövas
Idag handlar det mer om att de ”gamla” företagsstrukturerna måste ge sig in i digitaliseringen för att överhuvudtaget ha möjlighet att klara sig i den framtida konkurrensen, vilket gör att förutsättningarna för investerare vänts upp och ned, där de som var tidiga in i digitaliseringen, eller till och med växt fram ur den, nu börjar bli de som har processerna att tjäna pengarna medan klassiska upplägg måste omprövas och där det kommer krävas nya investeringar för att komma ifatt.
Konsumenterna redan anpassade
Konsumenterna är redan fullt anpassade till digitalisering och e-handel är avgörande för framgång, men även att service och leveranser ska fungera smärtfritt. Det finns inget tålamod för höga trösklar i form av komplicerade registreringar, långsam leverans eller liknande i en konkurrens som är stenhård.
Fortsatt ljust trots osäker ekonomi
Trots en osäker ekonomisk verklighet lär digitaliseringen fortsätta och gå starkt in i en eventuell lågkonjunktur, men – framförallt – gå än starkare ur den. Frågan är snarare hur de ”gamla” industrierna och organisationsformerna ska klara sig. Vägen till digitalisering kommer bli tuff och först när den genomsyrar hela verksamheten, såsom hos spelbranschen, kommer man kunna utmana igen. Men de som ligger i framkant just nu och förvaltar sina investeringar för fortsatt tillväxt lär också bli vinnare även framöver.
