Frågan är ställd. Allmänheten har svarat. Nu är det bara dags för mig att leverera den spännande sammanställningen.
När kan jag gå i pension och i stället leva på min portfölj?
…är kanske en av de mest frekventa frågorna inom vår kategori av investerare. Frågan är också lika uttjatad som den är intressant.
För några veckor sedan ställdes den här frågan på ett svenskt forum för investerare:
Vilken summa utdelningar per månad skulle få dig att kasta in passerkortet eller kasta arbetarbyxorna för gott? Eller skulle du hellre fortsätta att jobba, men gå ner i tid?
Det blev många kommentarer. Väldigt många kommentarer för att vara helt ärlig. Om man har lite att göra kan man gå igenom alla kommentarer och sammanställa svaren för att få reda på vilken summa som är mest frekvent. Det gjorde jag, men såhär i efterhand hade jag nog valt en AI att göra jobbet i stället.
Svaren ovan är kategoriserade att de som exempelvis skrivit 20k landar i kategorin 10-20k och de som skrivit 30k landar i kategorin 20-30k. Den övre gränsen är alltså till och med det beloppet.
Allra störst andel skrev att man skulle klara sig på 25 000 kr i månaden, alltså 300 000 per år. Räknar vi bort skatten och en direktavkastning på 6% så behövs det en portfölj värd 5 miljoner.
Intressant är att vissa som kommenterat lite mer utförligt räknat på en betydligt högre direktavkastning. Någon hade exempelvis räknat på 10%. Även om det finns många sådana aktier så är det ingen bra idé att enbart köra på dessa extremutdelare långsiktigt.
Allt handlar om fasta- och rörliga kostnader
Några tyckte att frågan var rätt irrelevant, eller åtminstone felaktigt ställd. Kritiken baserades på att alla inte har samma levnadsstandard/kostnader och att behovet av utdelningar därigenom skiljer sig.
Självklart är det så, men hela grejen går väl ut på att se hur mycket andra behöver innan de går i pension. Vissa kanske tänker att kostnaderna blir högre när man väl gör det, medan andra tänker att de blir lägre. För många innebär mer fritid att det per automatik går mer pengar, men så behöver det inte heller alltid vara.
Allt handlar till synes och sist om kostnader. Det är ingen raketforskning att den som bor litet och billigt, inte dras med barn eller husdjur, väljer att äta hemmagjord mat och inte har någon bil behöver mindre pengar än den som checkar av alla dessa boxar.
För egen del har det blivit mer kostnader ju äldre jag blivit, och jag är nog inte heller helt ensam där. Min portfölj på 3,5 miljoner skulle ge mig 17 500 kr/månad. Det hade helt klart räckt och blivit över om jag levde som jag gjorde när jag startade bloggen, men där är vi inte idag. Sedan hjälper det inte att i stort sett allt även blivit dyrare.
Vissa i kommentarsfältet som skrivit att de behöver 10-15k har kommit på lösningen. Dessa betecknade sig själva som ”multisjuka” eller kroniskt sjuka med 50% sjukersättning. Då behövdes det mindre kassaflöde från portföljen för att få livet att gå runt. Jag har själv dålig koll på sjukersättningar så fråga inte mig hur det går ihop 😛
Glöm inte din sparkvot
Kom ihåg att det är dina fasta och rörliga kostnader som spelar roll, och ingenting annat. Vi leker med tanken att du tjänar 20 000 kr efter skatt idag. Av dessa kan du spara 5 000 kr, en sparkvot på 25%.
Den dagen du väljer att leva på din portfölj kommer du troligtvis inte välja att spara mer, därför blir din tidigare sparkvot ett sorts gratis avdrag du kan göra. Många gör därför felet och tänker att portföljen måste generera lika mycket som din lön är idag.
Den kritiska tiden
En annan sak är den s.k. kritiska tiden. Det här är tiden från den dag du går i tidig pension till den dag då du kan börja plocka ut pensionspengar. För vissa, som redan jobbat en stor del av deras liv, blir det här ett rätt stort belopp.
Jobbar jag själv heltid fram till 66 års ålder* så kan kommer jag kunna plocka ut 22 000 kr/månad före skatt. Tanken är givetvis inte att jobba fulltid fram till dess. Själv har jag svårt att räkna på hur min slutgiltiga pension skulle påverkas om jag exempelvis går vid 45 års ålder, eller jobbar halvtid från 45 år fram till pensionsåldern. Kontentan är i alla fall att det kommer påverka resultatet väldigt mycket.
Ett hyfsat hett ämne denna vecka är att tidigare Börspodden-profilen John Skogman har gått ut med hela sin långsiktiga portfölj som just nu innehåller över 300 bolag. Filosofin är också att gärna investera i bolag som ger utdelning. Det här passar bra då en ständigt förekommande fråga är hur många bolag man bör ha i portföljen.
Inte bara ett steg tillbaka…
Först och främst vill jag be om ursäkt för att bloggen varit offline nu under helgen. Jag har jobbat galet många timmar med att försöka få tillbaka allt, men det har ärligt talat bara skapat mycket mer irritation än nöje. Fruktansvärt när något man jobbat aktivt med i nästan 10 år faller fritt. Det blir liksom ingen trevlig helg hur man än vrider och vänder på det.
Jag får se om jag lyckas få till saker och ting de närmaste dagarna. Självklart uppskattar jag att du fortsatt hänger kvar trots all misär som varit de sista dagarna.
Det här inlägget som du skriver nu hade jag gjort halvt färdigt när allt sket sig totalt. Som vanligt är jag ärlig och säger att motivationen att skriva klart det var väldigt låg.
Att vika in paddeln känns på ett sätt inte rätt. Jag tycker att vi i Sverige behöver ha kvar de investeringsbloggar som faktiskt finns nu när det blivit så få sedan poddarna tog över.
Vad är egentligen en evighetsportfölj?
För er som gillade Börspodden och nu söker något nytt att lyssna på så kan jag varmt rekommendera Skogmans nya podd ”Börsens Finest”. En väldigt trevlig podd som allt som oftast bjuder in välkända finansprofiler för härligt snack.
Nu har John Skogman alltså gått ut med sin portfölj i helhet, även om det bara är den stora Evighetsportföljen han delar med sig av. De andra portföljerna rör sig väldigt mycket som jag förstått det.
Han nämner att hans investeringar finns i tre olika portföljer:
En för daytrading
En för swingtrading
och en Evighetsportfölj (som är den mest intressanta)
Strategin i den sistnämnda tydlig och enkel: Köp endast aktier och sälj aldrig. Det här innebär kort och gott att du aldrig tar hem vinst, oavsett hur mycket en aktie stiger, men heller aldrig säljer riktiga förlorare, även kallade fallande knivar.
Portföljen består alltså idag av hela 330 olika bolag. Ränta-på-ränta har gjort sitt och värdet sedan 2009 (strax efter finanskrisen) har vuxit till hissnande 12 miljoner kronor. Förra året blev utdelningarna ganska exakt 350 000 kr. Det ger alltså en direktavkastning på strax under 3%* räknat på portföljvärde genom utdelningar.
*Snittet för direktavkastningen i exempelvis OMXS30 varierar men brukar vara kring 3,5%.
Filosofin är att bara köpa stora och stabila pjäser över hela världen. Skogman undviker förhoppningsbolag samt bolag som inte tjänar några pengar.
Dumt att räkna på total utdelningstillväxt
Fascinerande är att utdelningarna var 2 473 kr år 2009 men har nu förra året alltså vuxit till 350 000 kr. Då direktavkastningen är hyfsat låg har nog utdelningstillväxten även gjort sitt till totalen kan jag tänka. Utdelningarna har trots allt vuxit med hela 14 000% sedan början.
Men ja, det blir lite dumt att räkna procentuellt från starten också. Gör man det har mina egna utdelningar vuxit med 2 272 250% då jag bara fick 4,9 kr första året. Även om jag räknar från år 2 blir det 41 759% 😀 Hoppas du förstår problematiken…
Mina utdelningar sedan resan startade
Liiite har jag ändå fått känslan att Skogman gillar utdelningar från Börspodden. Det är förvisso ett ämne som tagits upp rätt sällan i deras avsnitt, men den sista tiden har han ändå pratat varmhjärtat om det då ämnet dykt upp.
”Det var under finanskrisen som jag förlorade alla mina pengar på börsen. Jag var för dålig på att handla helt enkelt och började i stället läsa på om det här med utdelningar.”
Jag måste ändå ta av mig hatten med tanke på hur hans portfölj presterat. 16% i CAGR (årsmedelavkastning) sedan 2009 är fasen inte illa pinkat. Här har min egna portfölj gjort strax över 10% men då har jag också enbart en tiondel av antalet bolag. Vissa menar att det är svårare att prestera över index desto fler bolag du har i portföljen, och det finns bäring i det argumentet.
Kanske får man titulera John Sveriges Peter Lynch* nu när Per H Börjesson har titeln Sveriges Warren Buffett.
*Känd för att ha väldigt många bolag i portföljen
Är det så dumt med så många bolag?
Grundtanken i portföljen har varit att plocka in ett nytt bolag varje månad. Det låter kanske helt bortom flötet och så kan det också vara.
Samtidigt finns det kanske någon fördel att faktiskt doppa tån i de bolag du själv tycker är värda att ha långsiktigt. Per automatik följer du kurserna mycket bättre när du väl äger aktier i bolagen och kan exempelvis köpa på dig mer under rapportperioder då marknaden tenderar att sänka kurser omotiverat mycket.
Förutom det är det också enormt roligt att som utdelningsinvesterare äga många bolag. Det har jag alltid tyckt. Många gånger har jag funderat att jag kanske äger för många bolag i portföljen, men då jag inte följer bolagen slaviskt kanske jag ägt för få.
Skogman är dessutom inte värst utan det finns investerare hos Avanza som har över 1000 bolag i sin portfölj.
”Jag tror att man har en enorm nytta av att äga många olika aktier. Dels för att upprätthålla aktieintresset, men också för snabbt och enkelt kunna se vad som är hett just nu. Man får mycket bättre input i sitt aktiesparande om man försöker inkludera fler aktier.”
Så ser portföljen ut
När man plockar in såhär många bolag känns det rätt logiskt att man åtminstone får några som blivit riktiga raketer. Mest är det bolag i USA som levererat den tyngsta utvecklingen
Aktie
Totalt värde
Utveckling
Eli Lilly
305 750 kr
+2 835%
Visa
201 877 kr
+2 270%
Procter & Gamble
63 955 kr
+1 217%
Republic Services
117 598 kr
+1 014%
AAK
94 032 kr
+1 004%
Med så pass många bolag är det också rätt oundvikligt att inte få några riktiga surdegar med sig:
Aktie
Totalt värde
Utveckling
Profoto Holding
3 600 kr
−77%
Nokian Renkaat
4 072 kr
−70%
Ferronordic
4 800 kr
−70%
Schaeffler AG INH. O.N.
4 564 kr
−64%
Brilliant Future
1 580 kr
−63%
Här är de största bolagen sett till marknadsvärde. Firefly kanske är den mest omtalade aktien i Börspodden, näst efter Mekonomen då förstås.
I nästa vecka är det dags för Terranor att träda in på börsen med sista handelsdagen är redan nu. Jag har fått frågan ifall det är värt att teckna och jag tänka svara på den så enkelt som möjligt.
Är det något som kännetecknat 2025 så är det att det i stort sett gått att tjäna pengar genom att gå in i de få men ändå framgångsrika börsnoteringar som året bjudit på.
Asker Healthcare blev den mest framgångsrika men kortsiktigt har även Röko, Enity, Senita varit fina investeringar. Senast hade vi dock Hacksaw som inledningsvis endast steg med ynka 2%.
Kort fakta om erbjudandet
Inga nya aktier kommer tryckas och ges ut. I stället säljs enbart befintliga aktier till allmänheten.
Sista svarsdag: torsdag 26 juni kl. 23:59
Första handelsdagen: måndag 30 juni
Teckningskurs: 20 kr/aktie
Minsta antalet aktier: 300 st (totalt belopp 6000 kr som minst alltså)
Storlek på erbjudandet: 100 miljoner kr (0% nya aktier)
Kostnad för emissionen: Ca 22 miljoner (22% av detta erbjudande)
Väldigt kort om Terranor och vad du får
Terranor är verksamma inom vägunderhåll och har verksamhet i Sverige, Finland och Danmark. Största marknaden är Sverige som står för nästan 60% av totala omsättningen. Som exempel pysslar man med snöplogning, sandning, reparation av asfalt, vägdikning och att sätta upp alla dessa snöpinnar inför vintern (ja, någon ska ju göra det också).
I Sverige är man faktiskt näst största inom sin sektor och enbart välkända Svevia är större. På plats nummer tre kommer Peab som även har detta bland alla sina snickar-jobb. Här i Sverige är det statliga Trafikverket som ansvarar för majoriteten av vägarna och som sedan sprider ut kontrakten för underhåll till bolag likt Terranor.
Huvudägaren som nu vill notera bolaget heter Mutares, vilket är ett riskkapitalbolag. Mutares marknadsför sig själva som ett utdelningsbolag med en direktavkastning på ca 6%. Även Terranor kommer dela ut mycket av sin vinst och direktavkastningen väntas bli 6-7% kommande åren.
Terranor har 600 anställda men då använder man också i stor utsträckning åkerier och annat för att utföra själva jobben. En annan sak att nämna är att bolaget i mångt och mycket leasar sina tunga maskiner i stället för att äga dem själva.
I stort kan man säga att det finns ett plus och ett minus:
Allt sedan Mutares köpte upp bolaget från Peab runt 2021 så har man vuxit väldigt kraftigt. 2023 var omsättningstillväxten 28% och 2024 14%. Nu i början av 2025 har man fortsatt vinna kontrakt men tillväxten har inte varit riktigt lika hög som tidigare.
Anledningen att man vuxit så pass mycket är för att man varit väldigt snälla med priserna i sina upphandlingar och därför också vunnit många. Tillväxten har skett mestadels organiskt även om man också gjort två förvärv under tiden. Som vanligt är den organiska tillväxten det allra viktigaste.
Det negativa med att man varit snälla i sin prissättning är att marginalen sjunkit. År 2022 var denna 4,5% (Ebita) men senaste 12 månaderna är den nere på 2,5%.
Inte enbart låga priser på nya kontrakt är orsaken. Inflationen har dessutom gjort sitt då kontrakten är en blandning mellan fasta men också rörliga intäkter.
Teckna Terranor
Det ordas nu om att det satts ett lockpris på dessa aktier inför noteringen, och det tycker jag stämmer. Teckningskursen är som sagt 20 kr/aktie och 2024 gjorde man en vinst på 3,79 kr. Tyvärr är nog prislappen kanske det enda positiva i det här erbjudandet 🙁
Skuldsättningen i Terranor är hög, eller åtminstone om man även räknar med leasingskulderna som idag är 273 miljoner. Banklånen är enbart 63 miljoner och sedan har man en kassa på 60 miljoner. Det beror lite på hur man ser det och jag vet inte hur man brukar räkna leasingskulder.
Det här är ytterligare en väldigt snabb börsnotering med mycket kort betänketid. För 2025 verkar det här vara det nya normala men i Terranors fall är det extremt. Som sagt är det bara en dag kvar av teckningserbjudandet som i princip nyss började. Jag ställer mig frågan varför man vill få igenom den så snabbt.
En sak är märklig
Märkligt med denna IPO är att VD:n får en bonus på hela 6,6 miljoner kr ifall noteringen fullföljs. Det gäller bara om VD:n ansökt om teckning av aktier för hälften av detta beloppet (3,3 miljoner).
CFO:n får en lika stor bonus, men där ser det ut som att inget krav ställs att teckna. Dessutom får andra chefer en bonus på 1,5-2 miljoner.Det här gör också att noteringskostnaden kan bli väldigt hög (22% av grunderbjudandet).
Förutom det finns det egentligen inga investerare som bokat upp sig på aktier i förväg, s.k. ankarinvesterare. Det är om annat ännu mer ovanligt.
En sista grej är att bolagets nya VD, Michael Berglin, senast var VD för Serneke fram till 2023. Serneke gick nyligen i konkurs.
Allt detta sammantaget känns mindre trevligt och jag skulle själv avråda att teckna. Enda fördelarna ifall man vill göra snabba pengar är en billig prislapp samt att andra IPO:er i år gått riktigt riktigt bra. Kanske räcker det även i Terranors fall. Tyvärr är det aldrig någon garanti för att kursen kommer stiga över teckningskursen initialt.
Jag är övertygad om att det kommer komma bättre erbjudanden.
Som aktie för den som tänker längre kan vi nog se rejäl uppsida ifall ledningen får rätt att marginalen kommer stärkas framöver. Då kan det här bli en riktigt fin investering om lönsamheten tar fart. Bolaget lär också leverera fin utdelning framöver.
Den riktigt tunga utdelningsperioden är nu över och under sommaren får åtminstone jag luta mig mer mot nysparande för att fylla på i mina innehav. Månadens lön har precis anlänt till kontot och det har blivit dags att spanar på vad jag tänker köpa härnäst.
Det blev verkligen en fin börsdag igår och portföljen var upp ca 25 000 kr. Men så är läget idag – det går upp men sedan ner och marknaden vill inte bestämma sig för vart man ska skicka index.
Jag är som vanligt väldigt osäker på hur året kommer att sluta, men osäkerheten är kanske extra stor nu 2025. Mycket lär beror på hur Trump ställer sig till den tullpaus som vi i Europa nu vilar på. Den 9 juli upphör den. Trump är känd för att fatta kommande beslut i allra sista stund.
Nu får vi också se i kvartal 2 (rapporterna kommer strax) vilka bolag som påverkats mer av övriga tullar som varit effektiva under hela kvartalet. Min teori är att flera bolag kommer leverera kallduschar och därmed kan det vara smart att spara lite likvider fram till dess.
Här blir det köp
Såhär… det finns väldigt mycket där ute som jag fortsatt tycker är köpvärt. Frågan man ställer sig är givetvis vad som är mest köpvärt.
Latour har jag köpt mycket av under hela året men största posterna blev när handelskriget bröt ut. Precis som jag nämnde i ett inlägg tidigare tycker jag investmentbolaget är väldigt attraktivt även om de underliggande bolagen kanske påverkas mer av tullarna än många andra svenska innehav. Troligtvis blir det ytterligare ett större köp i Latour nu efter löningen.
EQT är också i mitt sikte men där har jag också tankat rätt bra under året. 290 kr/aktie känns däremot inte helt fel.
Trots att Lundin Mining höjts hyfsat sedan jag sist gav en köprek tror jag starkt på att kursen ska upp ännu mer utifrån min senaste analys, i alla fall på några års sikt. Att köpa på dagens nivå är ingen dum idé kan jag tycka.
Mer svårbedömt är fallet med Evolution. Uppgången beror i synnerhet enbart på att bolagets VD storköpt aktier, men det kommer tyvärr inte räcka i långa loppet. Den 17 juli rapporterar bolaget. EVO har tidigare kommunicerat ett svagt kvartal men frågan är hur utsikterna blir resterande del av året.
AstraZeneca tycker jag också känns attraktivt men då bolaget är mitt största innehav bortsett investmentbolagen tänker jag avvakta.
Vad jag också lär avvakta i är Tele2. Bolagets nya ägare gör helt rätt saker och siffrorna kommande kvartal kan mycket väl bli riktigt bra. Tyvärr finns det inte samma fina läge längre. Jag tänkte komma ut med en bättre analys inom några dagar.
Är det något speciellt du tänkt köpa?
Inkomster
Det finns egentligen inte mycket att orda om kring månadens lön. 0% sjukdom och 0% VAB innebar en full lön från mitt ordinarie jobb. Det hör inte till vanligheten idag precis 🙂 Jag blir alltid förvånad när det gått en hel månad och familjen hållit sig helt friska.
Lön
31 740 kr
Bloggintäkter
4 300 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
36 040 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Denna månad hade jag kunnat spara mer än vad som faktiskt blev resultatet. Anledningen till lägre sparande är dels för att jag vill bygga på min buffert lite extra men också ha en typ av kassa nu under sommaren. Det bränns alltid mer pengar än vad man tror och jag är ingen person som budgeterar stenhårt. Saker får kosta när de väl kostar, även om jag inte strösslar pengar runt mig.
Amortering
1 500 kr
Avanza
6 300 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
7 800 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Kikar vi på kursutvecklingen ett år bakåt i tiden så är faktiskt Cibus med bland toppen av fastighetsaktier som gått allra bäst. Bolaget uppmärksammades nog extra igår när deras VD blev intervjuad av fastighetsexperten Magnus Dagel. Det finns lite intressant att ta vara på i den intervjun.
Cibus vd Christian Fredrixon
Vettiga frågor
Intervjun var rätt bra i sin helhet kan jag tycka och vettiga frågor ställdes. Ni som har den rätt dyra prenumerationen har säkert redan läst den, men det här är som vanligt mina egna reflektioner.
Det var bra att Dagel ställde Christian lite mot väggen och frågade varför vi småsparare inte fick vara med på den nyemission som nyligen snabbt genomförts. Nya aktier trycktes för 1 miljard kr, som innebar en utspädning för oss nuvarande aktieägare på ca 8%.
Christian tacklade frågan rätt bra med att säga att rabatten på erbjudandet bara var 3%. Jag tycker rabatten var försvarbar och betydligt bättre än den rabatt på 8% som Corem hade i sin nyemission alldeles nyss.
Och ja, är man långsiktig i Cibus har nog inte dessa 3% sådan stor betydelse i det långe loppet. Då är det mer värt att köpa på sig extra aktier när marknaden blir orolig, vilket vi sett bevis på nyligen.
En sak förvånar mig, och det rör hans andra del i svaret: ”Likviditeten är också bra i aktien så de flesta som vill kan öka upp”. Rätt meningslöst skulle jag vilja påstå. Vi småsparare har nog inga problem alls att köpa de noterade fastighetsbolagen och behöver inte bekymra oss för likviditeten precis. Att köpa brukar sällan vara ett problem, utan det är att sälja när alla andra vill ut.
Han nämner också att erbjudandet gjordes till en premie på 25%. Med enkla ord kan man säga att du får betala 25% mer än värdet av Cibus alla tillgångar (deras substansvärde). Det här är lite intressant då fbindex visar en premie på 37%. Det som skiljer är troligtvis att värdet på de alla nya fastigheter räknats med i Christians beräkning och inte fbindex.
Är Cibus faktiskt en månadsutdelare?
Jag stannade också upp lite vid resonemanget att Cibus utdelning kommer från de intäkter som deras hyresgäster betalar i förskott. Cibus får alltså in pengar antingen månadsvis eller kvartalsvis i förskott och dessa ska skiftas ut direkt till ägarna enligt honom.
Här kanske jag får backa lite på mitt resonemang att Cibus inte är en renodlad månadsutdelare. Resonemanget jag fört där är att Cibus spikar sin utdelning redan ett år innan och sedan skiftar ut detta nästkommande 12 månader.
För mig har exempelvis Realty Income varit en mer renodlad månadsutdelare då de varje månad redovisar vad nästa utdelning blir samt att man kan skeppa in utdelningshöjningar lite nu och då under året beroende på hur det går.
När allt kommer till kritan så ska ändå Cibus ha en medalj från mig då man inte enbart var först i Sverige utan även i Norden med månadsutdelning. Anmärkningsvärt var det att Cibus fick hela 10 000 nya aktieägare det kvartalet man införde månadsvis utdelning. Det säger ett och annat om hur attraktivt det här är bland investerare.
Jag har även sett ett par utländska kreatörer som skriver om Cibus.
Dags att börja leverera
Den första månadsutdelningen jag fick från Cibus var på 72 kr. Idag skeppar jag in 450 kr/månad från bolaget. Tyvärr beror ökningen endast på att jag köpt fler aktier i bolaget och inget annat. Jag har återinvesterat utdelning samt skjutit in nytt från mitt månadssparande.
2019 var utdelningen 9,8 kr/aktie och idag är den 9,9 kr/aktie. Det är rätt illa pinkat om jag får säga vad jag tycker.
Vad som däremot ökat är antalet aktier. 2019 fanns det 31,1 miljoner utestående aktier och idag är den siffran 82,1 miljoner. När man tar in kapital och trycker nya aktier betyder det också att varje ny aktie ska generera en utdelning. På samma gång bör man även få ett ökat förvaltningsresultat då man investerar i nya fastigheter.
Den här typen av trolleri är vanligt bland amerikanska REIT:s och man jämför sig också med sådana. Vad vi investerare också vill se är att förvaltningsresultatet/aktie ökar och att utdelningen således blir högre. Där har Cibus alltså misslyckats.
Nedanstående bild visar tydligt att förvaltningsresultatet i princip är nere på samma nivå som vid börsnoteringen. Självklart har räntorna gjort sitt och vad marknaden ser nu är att räntelättnaderna successivt börjar göra skillnad på vad bolaget betalar för sina lån. Troligtvis kommer vi se utdelningshöjningar ifall allt fortsätter i samma takt.
Idag handlas aktien till en väldigt låg direktavkastning på ca 5,2%. Mer kunde du få när räntorna var som värst. Nästan 11% var direktavkastningen uppe i då.
Uppenbarligen tycker jag inte att Cibus är ett dåligt alternativ då jag köpt rätt mycket senast nu 2025.
Som en sista reflektion från intervjun tar jag med mig den bild fotografen tog på VD:n där han kommer med två väl fyllda varukorgar med livsmedel. Här ville man väva in lite komik genom att skriva:
