Dagens Industri har nyligen tagit fram det man kallar för den Optimala Fondportföljen. Jag kan tycka att fördelningen känns rimlig men min egna fondportfölj hade nog sett något annorlunda ut. Idag finns det ca 4 000 fonder som marknadsförs i Sverige, så det är verkligen en djungel där ute.
I begynnelsen, eller rättare sagt något år innan jag startade upp kronantillmiljonen.se, så körde jag faktiskt på någon typ av fondstrategi. Vad jag ägde där och då minns jag faktiskt inte och risken är stor att jag inte ens själv fattade vad jag investerade i.
Anledningen till varför jag inte äger fonder är för att jag tycker aktier och utdelningsstrategin är så mycket roligare, samt att jag anser investmentbolag vara en mer attraktiv investeringsform. Men det finns faktiskt en fond i portföljen, nämligen XACT Sverige, vilket är en ETF med utdelning.
För att bygga en sund fondportfölj så kan vi nog i alla fall enas om några riktlinjer:
Vi vill ha någon typ av diversifiering mellan olika typer av fonder
Vi vill se en hyggligt låg avgift
Vi vill se att fonderna presterat väl historiskt
Risken ska baseras på den tidshorisont du har, d.v.s. hur länge du vill vara investerad.
Generellt så är fondsparandet mycket mer utbrett än direkt aktiesparande. De allra flesta är mer eller mindre tvingade att göra fondval genom den statliga premiepensionen samt tjänstepensionen.
Optimal fondportfölj
Dagens Industri har följande fördelning på en optimal fondportfölj:
Global aktiefond 40-50%
Sverigefond, aktier 10-20%
Småbolagsfond 10%
Regional aktiefond 10-20%
Räntefond 5-30%
Det många tycks vara överens om är att en god bas i fondportföljen bör utgöras av Globalfonder. Vissa förespråkar även att majoriteten bör placeras här.
Fördelen är att dina pengar placeras i utländsk valuta (USD framförallt). Det tycks vara ett bra val då kronan i sig blir svagare och svagare. Å andra sidan finns det många nu som tycker att SEK:en bör stärkas mot dollarn och då blir det givetvis omvänd effekt.
Den stora frågan är givetvis hur stor del Räntefonder ska få. Enligt DI så kan 30% vara bra om du har 5-10 års tidshorisont. Jag kan tycka att det låter mycket, men då är jag ingen förespråkare av räntefonder överlag. Efter en lång period med nollräntor så kan det givetvis finnas potential att räntefonder nu blir väsentligt bättre.
De bästa fondbolagen i respektive kategori
DI har även filtrerat bland de 4000 fonderna och plockat fram de bästa ur respektive kategori. Självklart går det att välja flera fonder inom en och samma kategori, även om jag personligen ser det som överkurs. Risken är att man bara komplicerar det.
Globalfonder
Fond
Årlig avgift, %
Avkastning 1 år, %
AMF Global
0,4
22,8
Folksam LO Världen
0,4
26
Öhman Global Growth
1,83
23,2
Aktiefonder Sverige
Fond
Årlig avgift, %
Avkastning 1 år, %
Spiltan Aktiefond Stabil
1,52
11
Cliens Sverige
0,82
27,1
Case All Star
0,5
10,9
Småbolagsfond
Fond
Årlig avgift, %
Avkastning 1 år, %
Cliens Småbolag
0,67
16,3
SEB Sverige Småbolag C/R
1,5
15,6
Lannebo Microcap
2,05
12,7
Regional aktiefond
Fond
Årlig avgift, %
Avkastning 1 år, %
Xact Norden, ETF
0,15
29,5
Avanza Europa
0,1
29
Storebrand Emerging Markets
0,43
13,6
Räntefond
Fond:
Årlig avgift, %
Avkastning 1 år, %
Strand Företagsobligation
0,3
4,7
Enter Cross Credit
0,34
4,5
Carnegie Investment Grade
0,5
2,5
Så hade min fördelning sett ut
Allt handlar som sagt om vilken risk du är villig att ta. Desto längre tidshorisont, desto högre risk kan du ta. Generellt ska du inte investera i aktier om du har kortare än 5 år på marknaden
Om jag själv skulle föreslå en spridning till dig som har tiden på din sida så skulle den se ut enligt följande:
Alternativt hade jag gått in med 10% i en Sverigefond och hela 30% i en Småbolagsfond.
Jag är även inne på att man kan dra ner Sverigefond och i stället köra på någon attraktiv Techfond eller Fastighetsfond. Det känns idag som ett fint ingångsläge åtminstone.
Alldeles strax tågar vi in i juli och precis som vanligt blickar jag framåt och ser vilka utdelningar som blir aktuella. Resultatet blev lite av en besvikelse, men vad hade jag egentligen förväntat mig?
Bolag som slopar utdelningen
Jag tror juli 2023 blir den sämsta utdelningsmånaden när det kommer till negativ utdelningstillväxt sedan bloggen startade. Juli är på sätt och vis en tunn utdelningsmånad, men att resultatet sjunker med 23% är givetvis inte roligt.
Castellum beslutade inte någon utdelning för helåret 2023
Diös gjorde en rätt stor sänkning av sin utdelning
Det här är en preliminär bild av juli. 3500 kr är inte fel givetvis och snart väntar hösten då utdelningarna blir allt tyngre igen.
Inte bara utdelningen som uteblir i SBB
Nyligen fick vi meddelande om att Vattenfall stängt av elen på några sameskolor i Tärnaby, Jokkmokk och Gällivare. Anledningen är helt enkelt att SBB inte betalat elräkningen i tid. Tråkigt när det händer då jag själv vet hur jävligt det är att bli utan el. Speciellt om man har en mängd frysvaror…
På tal om förskolor så var detta något som Finansinspektionen (FI) nosar på i sin undersökning som offentliggjordes för någon vecka sedan. Under 2020 och 2021 köpte SBB omkring 10% av alla förskoleplatser i hela Norge. Dessa köptes av Trygga Barnehager och Laeringsverkstedet och är alltså de portföljer som FI nu ska undersöka. Totalt betalade SBB drygt 8,8 miljarder norska kronor hela påsen.
Det spekuleras om att SBB betalat för fastigheterna med en väldigt stor mängd D-aktier, för att kunna trycka upp värdet på fastigheterna. Upplägget är att hyresgästen på så vis kan betala en förhöjd hyra till SBB genom kompensation av det man får i utdelning på D-aktierna.
Till råga på allt skulle den högre hyran i slutändan bekostas av norska staten (enligt Viceroy). Det gör att både SBB och den privatägda friskolan blir vinnare på bekostnad av norska skattebetalare.
Ett märkligt upplägg, minst sagt…
På senare tid har det även framkommit att friskolekoncernen Laeringsverkstedet fått en garanti som säger att de kan få 31 kr per aktie för sina D-aktier fram till sommaren 2025. Helt oavsett vad kursen står i. Rätt galet ändå. Speciellt med tanke på att SBBs förslut i sådana fall blir störst när räntan är högre och/eller bolaget instabilt. Det är just där vi befinner oss nu.
Investmentbolag är den numer största delen av min portfölj. Jag vet att jag sagt det för, men säger det gärna igen; ifall jag börjat min resa från ruta ett så hade jag direkt investerat i 5 investmentbolag som en bas. Varför är det då en god idé att äga investmentbolag i portföljen? Här är 8 anledningar.
Vad är ett investmentbolag?
Via ett investmentbolag får du tillgång till många bolag på en och samma gång. Se det som en godispåse där själva påsen är investmentbolaget och godisbitarna är då de underliggande bolagen som ingår när du handlar investmentbolaget.
En site som är otroligt bra att använda för att följa investmentbolagen är Ibindex.se. Där kan du direkt se vilken rabatt/premie som råder i respektive bolag. Har du dålig koll på vad det här innebär så rekommenderar jag min förklaring av rabatt och premie.
Johan Hertz, grundare av Ibindex, presenterade nyligen i en intervju varför han tycker att man ska äga dessa. Jag kan tycka att det är fina anledningar men skulle även vilja lägga till några extra. Totalt kokar det ihop till 8 anledningar att äga svenska investmentbolag.
Varför äga investmentbolag?
Enkelhet
”Det är enkelt att förstå och hålla koll på investmentbolagen med hjälp av substansvärde, -trend, -rabatt eller -premie. I varje bolag finns också en bolagsledning som förvaltar pengarna åt dig, ungefär som i en fond men där du slipper avgiften. Med bolagsledningen får du också någon som har samma intresse som du och det är att bolaget ska öka i värde samtidigt som professionella investerare håller koll på din investering åt dig.”
Enkelheten är givetvis den största faktorn till att välja investmentbolag. Du kan fylla på månad ut och månad in och slipper läsa oändligt många bolagsrapporter.
Kanske låter det dumt att låta någon annan plocka ut godiset i din godispåse, men det är väl hela vitsen med att investera i ett investmentbolag.
Diversifiering
”Det är generellt sett inte lika stor risk att köpa investmentbolag som en enskild aktie. Du får ett paket med flera olika bolag vilket gör det enklare att undvika att kliva på minor.”
Solklart. Precis som en fond så får du en rad underliggande börsnoterade bolag. Tänk dock på att branschfördelningen oftast inte är så stor om du bara köper ett investmentbolag. Att köpa 5 investmentbolag är därigenom ett bra alternativ enligt mig.
Vill du bli ännu mer diversifierad kan du givetvis köpa Spiltan Aktiefond Investmentbolag där du får 10 underliggande investmentbolag.
Avkastning
”Till syvende och sist handlar investeringar om hur mycket avkastning du kan få på din investering. Avkastningen i investmentbolag har historiskt sett varit väldigt bra över tid.”
Den utan tvekan viktigaste faktorn. Investerade du i Latour från början så har du fått i snitt 22% årligen. Visst, det är inte Buffetts 35%, men tänk på att 15% dubblar ditt kapital på enbart 5 år.
Förutom dessa klockrena anledningar från Ibindex så vill jag själv lägga till/förtydliga några extra punkter som jag kan tycka är vettiga. Vissa går hand-i-hand med det som nämns ovan.
Slipp fondavgiften
Kikar vi på de aktivt förvaltade fonderna så tar de i regel ut en avgift på ca 1,5%. Passivt förvaltade har lägre, oftast 0,5%. Det finns också fonder där avgiften är en bra bit över 1,5%.
Den här avgiften äter upp ditt kapital över tid och i kronor räknat blir det en omvänd ränta-på-ränta effekt där du efter flera år får betala en rejäl kaka. Tänk på att de största svenska investmentbolagen har förvaltningskostnader på enbart 0,1%.
Flertalet investmentbolag har en helägd rörelse som inte går att investera i på annat vis än via investmentbolaget.
I Investor samlas de onoterade tillgångarna under namnet Patricia Industries. Här är det största innehavet Mölnlycke Health care som tillverkar engångsprodukter till sjukvården.
Aktivt ägande
Tror du att det professionella förvatlningsteamet bakom investmentbolag kan hitta bättre case än vad du kan så är invesmentbolag vägen att gå. Flertalet svenska investmentbolag har några av landets mest erfarna investeringsprofiler som förvaltar godispåsen och på så vis får du ta del av deras investeringsbeslut.
Dessutom är förvaltarna oftast huvudägare i investmentbolagen, ägare av kött och blod. Det som gynnar deras plånbok kommer även att gynna din egna plånbok.
Det aktiva ägandet är sist men inte minst en fantastisk anledning. Investmentbolagen har i regel stort inflytande i de underliggande bolagens beslut och kan på så vis utveckla dem i positiv riktning.
Utnyttja rabatten
Aktiestinsen har en gång uttryckt sig:
”Att köpa en krona för 80 öre passar en småläninng”
Är rabatten i ett investmentbolag 20% så är det just det här du gör. Hade du köpt vart och ett av investmentbolagens underliggande tillgångar på börsen så hade du fått betala ett högre pris. Tänk dock på att det omvända gäller när du handlar till premie. Då kan du få betala 1,2 kr för en krona.
En ränta-på-ränta via utdelning
Teorin är att ett investmentbolag i regel skjutsar vidare all utdelning till dig som aktieägare för att undvika onödiga skatter. Många investmentbolag har kraftigt stigande utdelningar då de underliggande bolagen tenderar att höja utdelningen.
Men vad händer när du köper ett investmentbolag till rabatt? Du får givetvis samma utdelning som de underliggande bolagen (ifall investmentbolaget levererar allt till dig) men har ändå handlat bolaget billigare än via börsen.
Den makalösa effekten av att köpa nya aktier för den utdelning du får har jag resonerat om tidigare och är för mig en självklarhet.
Det sista vi väljer att gör oss av med är troligtvis vårt hem, medicinen vi behöver samt maten på bordet. Innan den stunden kommer så är det buffertsparandet som får lida. Det här beteendet ser vi redan idag hos svenska folket och det är självklart ingen vacker syn.
Jag har personligen gjort det omvända. Mitt sparande på banken har ökat och mina investeringar på börsen har minskat. Det är inte optimalt med tanke på att börsen erbjuder fenomenala möjligheter just nu, men det är något jag helt enkelt blivit tvungen att göra med tanke på husköpet.
Enligt färsk statistik från SCB så minskar nu tillgångarna på bankkontot kraftigt. För andra kvartalet i rad var uttagen från hushållens bankkonton större än insättningarna. Risken är väl att trenden fortsätter innan räntan börjar sänkas igen.
”Det är en väntad men oroväckande trend. Många har behövt ta av bufferten för att parera det senaste årets utgiftssmäll men räntetoppen kan dröja en bit in på hösten, då kommer hushållens motståndskraft återigen att prövas”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB
Vart försvinner pengarna?
Den okända faktorn är givetvis vart pengarna tar vägen när de plockas ut från banken. En teori är att svensken flyttat pengarna från bankkontot till börsen igen, men det handlar nog bara om de med riktigt goda marginaler. En mer sannolik teori är att man försöker amortera mer på bolånet, en trend som faktiskt ökat.
Mest sannolikt är ändå att ökade kostnader helt enkelt fått hushållen att ta från bankkontot för att betala det som ska betalas. En oroväckande trend, som Fernández säger.
Fördelen är trots allt att utlåningen minskar, vilket också är det man vill se av stigande räntor. Under årets första kvartal var årstillväxten på lån nere på rekordlåga 2,5% enligt SCB.
Det ska bli spännande att se hur regeringen ställer sig till det här. Ökar de tillfälliga stödpaketen till hushållen eller hur ska man tackla situationen? Det bästa enligt mig är att inte ge godis till barnen. Har man gjort dåliga kortsiktiga beslut så får man lära sig av den läxan.
Kanske får man svälja stoltheten och sälja sin nya fina elbil som man köpte då pengar faktiskt var gratis. Det tråkiga är givetvis att människor har lätt att förse sig med prylar, men svårt att göra sig av med dem.
”Svenska sommaren, den bästa dagen på hela året”, är väl ett känt gammalt uttryck. I år kan jag i alla fall inte klaga på sommarvädret och inte heller kan jag klaga på utdelningarna som regnat ner i portföljen.
Fru KTM köpte ett klädpaket till lille-man via Facebook Köp&Sälj nyligen. När hon kom hem och visade sina fynd sa hon till mig
Alltså man känner sig nästan som en skurk som köper kläder såhär billigt
Vadå, hon hade ju satt ett fast pris på sitt paket helt själv?, svarade jag
Men visst, det var helt klart galet mycket kläder till ett ruggigt lågt pris. Tror vi fick 20 olika klädesplagg för en hundring. Till råga på allt var det inget hål i något av plaggen ens en gång.
Det får mig att fundera över vilka som går in på exempelvis Kappahl och köper en T-shirt till sitt barn för 200-300 kr. Eller en ny overall för 600 kr. Men ja, det måste ju finnas sådana transaktioner också, annars hade det aldrig funnits begagnade kläder i omlopp.
I alla artiklar om ”Vad kostar ett Barn” så funderar jag på vilka beslut som tagits i de ekonomiska valen som gjorts. Över tid blir det helt klart mycket pengar.
Allt du behöver är ett enda ord som du måste sätta i verk för att uppnå en billigare vardag:
Framförhållning
Även nya barnvagnar funderar jag varför föräldrar köper. Köp&Säljsidor kryllar av dessa och priset är väl en tiondel mot en ny.
Inkomster
Det här är den sista lönen jag får som kommer se helt okej ut. Lönen nästa månad kommer innehålla mycket VAB och är det något jag lärt mig så är det att sjukdagar kostar 🙂
Husflytten går i alla fall som planerat och vi hade tur då förra husägaren lämnar kvar en hel del prylar som vi behöver inledningsvis.
Lön
28 753 kr
Bloggintäkter
6 916 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
35 669 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Det här blir troligtvis den sista månaden med mindre sparkvot. Jag har nu byggt upp en väldigt fin buffert som även kan användas ifall något till huset skulle gå åt pipsvängen. Ovanpå det har vi faktiskt en rätt stor försäkring då huset har x antal år på nacken.
Tanken är att komma upp i de +50% jag lyckats prestera innan. Mycket har jag att tacka utdelningarna som hjälpt mig skjuta in extra aktieköp trots många månader nu med rätt klent sparande.
Avanza
7 500 kr
Lunar (numera Savelend)
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
7 500 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Utdelningar > Sparandet
Lönen ni ser ovan är egentligen lönen från förra månaden. Sparandet på 7 500 är då det jag lyckats undvara från all konsumtion samt buffertsparande*.
Utdelningarna förra månaden blev 17 536 kr, vilket då innebär att utdelningarna bidrar med mer än det dubbla mot mitt sparande. Det har aldrig tidigare hänt. Kombinerar jag utdelningar och sparande från lön så blir det en trevlig summa.
*Ja, jag vet att buffertsparande bör finnas med i sparkvoten, men för enkelhetens skull bortser jag från det. Sparandet har alltid varit enbart det jag kunnat skjuta in som investeringar
Många hatar begreppet ”pengamaskin”, men jag skulle säga att det är just det jag lyckats skapa. Allt för många år har det inte heller tagit.
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Savelend.
Jag kan tycka att amortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
