Det har kommit att bli en liten tradition att varje år skriva om en utdelningsaktie som kan relatera till den årstid jag gillar bäst, nämligen påsken. Jag har både skrivit om svenska sådana, samt andra som du hittar i USA. Idag riktar jag blicken mot en aktie bland världens mest lyckliga folk enligt undersökningar. Finland, och Tokmanni.
Det här blir en väldigt kort liten analys och är mest till för att kanske skapa inspiration till dig att göra din egna research vid senare tillfälle
Tokmanni
Tokmanni är då Finlands största lågpriskedja. Kanske man här och nu kan fundera över vart påsken kommer in.
Jag tänker som så att den stora nyheten kring Tokmanni är deras förvärv av svenska Dollarstore som numer står för en fjärdedel av omsättningen. Jag och familjen handlar rätt ofta på Dollarstore och är det något som de är duktiga på så är det att pynta upp inför årets alla högtider. Påsken är inget undantag.
När påsken kommer så fylls butiken av gult tillsammans med både fjädrar, häxor och mängder av godis. Efter årstiderna reas det mesta ut och du kan hitta fenomenala priser på både julpynt och vattenrutschkanor till upp till 80% rabatt.
Tokmanni utdelning och totalavkastning
De senaste 8 åren har aktien slagit index med råge, speciellt om vi även inkluderar återinvesterad utdelning. Som investerare har du fått 16% årligen och det måste ändå vara mer än godkänt.
Direktavkastningen idag ligger på 5%. Vinsten för helåret 2023 landade på 0,92 EUR/aktie och av dessa delar man ut 0,76 EUR. 82% är förvisso en hög utdelningsandel men inget alarmerande när vi kikar på sektorn i sin helhet.
X-DATUM
TYP
Utdelning (EUR)
Extra utdelning
2024-04-24
Utdelning, halvårsvis
0,38
2023-11-21
Utdelning, halvårsvis
0,38
2023-03-23
Utdelning, halvårsvis
0,38
2022-03-24
Utdelning, årlig
0,96
2021-03-24
Utdelning, årlig
0,85
2020-05-08
Utdelning, årlig
0,25
0,37
2019-03-20
Utdelning, årlig
0,5
2018-03-15
Utdelning, årlig
0,41
2017-03-27
Utdelning, årlig
0,41
0,1
Att köpa Tokmanni nu
Det första vi tänker på är troligtvis Rustas helt brutala IPO och efterföljande rapport som skickat upp aktien i skyarna. Grattis till ni som var med! Helt klart är att det går bra för Rusta som verkar inom samma sektor, men tyvärr går det inte lika bra för Tokmanni (TOKMAN).
I senaste rapporten från lågprisjätten syns tydliga tillväxtproblem. Bland annat var julhandeln inte lika stark som tidigare och svaghet syns inom alla sällanköpskategorier i december. I Finland var tillväxten enbart +1,0%. Vad vi ser är att Finska konsumenter drar ner takten och håller hårdare i plånboken.
Sett till det stora hela kom resultatet för kvartal 4 in enbart marginellt sämre mot vad analytikerna väntat sig. För hela DollarStore betalade man 175 miljoner kontant men hela affären landade på 3,6 miljarder kr. Dock är skuldsättningen endast 1,6 gånger Ebitda och där är bolagets mål att hålla skulden under 2,25 gånger.
Fördelen med aktien är att den är billig idag. Utifrån Factsets prognos för vinsten 2024 så är värderingen idag P/E 11,5. Det kan ställas i relation med Rusta vars P/E är drygt 18, eller Europris 13,6. Värderingen gör att nedsidan troligtvis kan vara rätt lindrig.
Aktien har börjat hitta momentum upp igen. Även om inte jag är någon teknisk analytiker så har jag börjat gilla att initialt gå in i aktier där trenden börjat peka uppåt snarare än tvärt om. Oftast har det blivit bra investeringar på det viset.
Tokmanni kommer inte bli någon raket i din aktieportfölj. Samtidigt borde bolaget kunna höja utdelningen nästa år och med nuvarande 5% direktavkastning är detta ett intressant högutdelare att äga.
Vad vi söker är en piggare finska plånböcker som vill köpa på sig mer. Det vi såg under rekordåren vid pandemin kan vi givetvis inte vänta oss men tron är att köpsuget kommer öka framöver i takt med att inflationen går ner.
Jag själv gillar verkligen DollarStore och tycker det är trevligt. Förhoppningsvis kommer butikerna kunna leverera god organisk tillväxt till Tokmanni framöver. För alla nuvarande ägare får vi helt enkelt hoppas på att många påskkycklingar säljs i år.
Årets löneförhöjning blev lite av en besvikelse. Men spelar det så stor roll när allt kommer till kritan? Att löneförhandla har aldrig varit min starka sida. Samtidigt fattar jag inte varför jag med mycket Vård av Barn ska bli lidande.
Så mycket mer lön borde du få 2024
Jag skrev tidigare en liten artikel om förväntade löneförhöjningar samt snittlönerna i respektive yrkeskategori.
Vad jag själv tar med mig från det jag skrev är att snittet på prognosen för löneökningen 2024 tycks vara 3,7%. Det är ändå rätt bra kan jag tycka, ifall det slår in.
Det hade kunnat gå bättre…
Så gick jag då till det årliga lönesamtalet. Det finns alltid en viss spänning inför ett sådant samtal. Lite som när ett bolag presenterar sitt bokslut och styrelsen ger förslag till kommande utdelning (ursäkta en kass jämförelse).
Jag vet inte hur det funkar på alla arbetsplatser där ute, men för oss är det hyfsat enkelt. Respektive avdelning får en sorts pott som då ska spritsas ut bland alla medarbetare. I år låg den potten på 2,7%. En procentenhet under snittprognosen alltså (3,7%). Av den potten är det sedan chefens roll att fördela procenten. Vissa landar under 2,7%, för att ge plats åt de som presterat bättre eller de som då ligger på fel lön som det så fint heter.
För att direkt sammanfatta historian så kommer jag landa under 2,7%, snarare 2,5%.
Årets löneförhöjning blir därmed 1088 kr brutto per månad, lite slarvigt räknat.
Hade jag inte gjort min resa mot miljonen så hade jag troligtvis blivit mer besviken. Idag blir det mest en axelryckning. Chefen (som är ny för mig) hade nog förväntat sig en annan reaktion. Det måste vara roligare att kalla in de som fått mer än snittet, snarare än det motsatta.
Hitintills i år har utdelningsportföljen i snitt levererat 10 000 kr i månaden, som då kan ställas mot dessa 1000 kr extra i lön.
Dessutom har portföljen bara de 3 första månaderna levererat en kvarts miljon i avkastning.
En renodlad Joakim Von Anka hade troligtvis surat ihop totalt efter ett liknande lönebesked. Jag själv tänker att andra kollegor i stället kan få ett lyft. Kanske investerar dessa kollegor inte i någon utdelningsportfölj som låter pengarna jobba i stället för att jobba för pengarna.
Bör VAB påverka lönen
Vad jag i stället blir besviken över är chefens argument till den lägre lönen. Där fick jag höra att jag VAB:at väldigt mycket under året. Det är förvisso sant. Grabbens tråkiga sjukdom och fruns tråkiga graviditet har gjort att jag ställt upp för familjen som alltid går först.
Samtidigt, borde löneförhöjningen verkligen baseras på hur mycket tid jag lagt under Vård Av Barn? Jag tycker inte det. Förvisso förstår jag att det blir svårare att mäta min prestation mot andras då jag varit på plats mindre tid. Jag förstår problematiken.
Det har blivit en liten tradition på bloggen att jag skriver om mina misslyckade löneförhandlingar, och den här bloggen är nog ingen ställe att gå till för tips i löneprocessen. Snarare har jag velat visa relationen mellan löneförhöjningarna och utdelningsportföljens frammarsch.
Att slita häcken av mig på jobbet, ta på mig ytterligare ansvar och jobba mer än vad jag gör idag är jag inte sugen på. Speciellt inte när jag ser hur lättsamt det är att trolla fram pengar utanför jobbets portar.
Som jag skrev nyligen så har fastighetsbolagen i mångt och mycket varit en besvikelse på utdelningsfronten i år. Är det ett fastighetsbolag som visar motsatsen så är det månadsutdelaren Cibus som vågar köra på när det brinner invid stugknuten. Frågan är i vilken grad det här kan komma att straffa sig. Kan Cibus behålla utdelningen?
Att behålla utdelningen på den höga nivå som Cibus faktiskt gör (90% av vinsten) är ett spel på att räntorna inte kommer bli högre utan snarare lägre. Ska vi utgå från storbankernas prognos så kan det faktiskt hålla, då flera ordar om stora räntesänkningar 2024 för att sedan fortsätta 2025 (läs mitt inlägg här om bankernas prognos).
Det är också ett spel om att inga avgörande förvärv kommer kunna göras inom överskådlig framtid. Självklart är det här ett stort minus då fastighetsbolag växer främst genom förvärv.
Cibus är bolaget som många av oss såg som en trygg investering. Hela 96% av bolagets driftnetto kommer från dagligvarufastigheter. Det är en sektor vars hyresgäster inte borde ha några problem oavsett ekonomiskt läge. Alla behöver vi mat på våra bord. Bolagets höga skuldsättning var det få som fokuserade på.
Finska Kesko och Tokmanni är de största hyresgästerna och här i Sverige är Coop störst.
Håller utdelningen i Cibus?
Det fina med Cibus i dagens läge är att kontrakten med hyresgästerna är riktigt långa, oftast kring 10 år. Sedan har man en hög *direktavkastning i fastigheterna.
*När man pratar om direktavkastning för ett fastighetsbolags bestånd så är det driftöverskottet delat med fastighetens beräknade pris man menar. Driftöverskottet är då hyresintäkter minus kostnader för drift, underhåll, fastighetsskatt och fastighetsadministration. Oftast är 2-6% vanligt.
Vad som är anmärkningsvärt är att Cibus haft en hög belåningsgrad med ett mål på 55-65%. När jag själv började investera i Cibus lät det högt, men bolagets defensiva struktur förklarade å andra sidan nivån. När räntorna nu stigit så är det här givetvis en tung sten att bära ovanför huvudet.
Det som gör att stenen troligtvis inte dimper ner är bolagets hyfsat stabila balansräkning här och nu. Just nu pågår det ett krig bland alla högt belånade bolag att lösa obligationsförfallen. När dessa löper ut måste pengar finnas på ett eller annat sätt. Att få tillgång till bankfinansiering eller annan typ av finansiering är A och O.
För Cibus del är de mest omedelbara problemen redan lösta. Nästa förfall blir i december (22 miljoner EUR). Bolagets kassa borde vara ca 75 miljoner EUR då en ny obligation emitterades nu i januari.
Idag är belåningsgraden nere på 57% och landar därför i det lägre målintervallet.
Stort minus är att Cibus skjuter obligationerna framför sig (emitterar nya) medan andra tycks vilja lösa dessa för gott. Om Cibus ska behålla utdelningen krävs det att man gör såhär. Bolagets dyraste obligation löper exempelvis med hela 10,9% ränta i dagsläget. Sug på den.
En annan fara kan vara nya VD:n Christian Fredrixon som kanske vill sätta stopp på Cibus generösa utdelningspolicy. För den utdelningshungrige får vi hoppas att den policyn mer är ingjuten i bolagets väggar och inte hos förre VD:n Sverker Källgården.
Nyligen gav Affärsvärlden ut en betald analys där man tror att utdelningen kommer behållas på nivån 0,9 EUR / aktie. Då ska vi komma ihåg att i stort sett hela kassaflödet betalas ut. Det i sin tur innebär att inget på lånen kan betalas av.
Affärsvärlden är duktiga på att räkna men inte ens de kan se vart framtiden kommer ta vägen. Jag håller dock kvar i mina Cibus och har faktiskt nyligen ökat på 8% direktavkastning.
Nu är det påsk och jag vill passa på att önska alla mina fina läsare en riktigt glad sådan! En ny månad knackar även på dörren och det slog mig att jag borde kika på vilka bolag som skeppar iväg pengar till investerarna nu i april. För egen del så blir resultatet lite av en besvikelse, även om det förvisso var väntat.
12 320 kr väntas min utdelningsportfölj generera under april. Det är förvisso inte småpengar, men ändå bra mycket under förra årets 18 000. Varför då?
Den stora anledningen har enbart två bokstäver och stavas JM. Förra året delade JM ut 14 kr per aktie. I år blev det enbart 3 kr. Det är klart att de 5000 kr jag fick från JM förra året gjorde sitt.
Nu tycks bostadspriserna ha nått botten och till och med ökat något under första månaderna 2024. JM aktien har historiskt följt utvecklingen av bostadspriser väl och vi ser tydligt sista månaden hur aktien exploderat uppåt.
Det är 26 dagar till JM rapporterar nästa gång, och den rapporten kommer jag verkligen läsa. Troligtvis får vi en bättre insikt om hur marknaden ser ut där och då.
Sedan var april förra året sista gången som SBB D lämnade utdelning. Det vi hört sedan tidigare är att SBB ska betala utebliven utdelning för 2022 innan juni 2024. Vi får se när vi får mer information om den.
Sist men inte minst så sålde jag Kindred tidigare i år. Kindred delade ut i april förra året så även det bidrar till en lägre siffra.
Någon kanske är uppmärksam och ser en ny rad för återbetald källskatt. Jag har alltid sett till att dra av källskatten från utländska aktier i takt med att denna kommit in. Nu måste jag å andra sidan se till att denna inte ”försvinner” då det givetvis är pengar att återinvestera. Igår fick jag 4 586 kr tillbaka från det som dragits 2023. Pengarna går nog direkt in i Bilia och Volvo.
När jag kikar på vad jag faktiskt betalade 2023 så är det också 4 586 kr, vilket innebär att Avanza faktiskt betalat tillbaka allt vid ett och samma tillfälle. Det hör inte till vanligheten. Du borde kontrollera din egna källskatt och se att du fått allt tillbaka.
Här är fulla listan över vilka bolag som delar ut nästa månad. April är en väldigt tung utdelningsmånad och det finns gott om bolag att välja bland
2022 och 2023 var åren då preferensaktierna fick se solen gå i moln. Kurserna rasade till följd av att räntan kontinuerligt höjdes. I år ser läget bättre ut och jag tänkte kika på vilka preferensaktier som troligtvis är bäst att plocka in 2024. Om det ens är värt att äga någon det vill säga…
Jag brukar dela in preferensaktier och D-aktier i samma grupp och benämner dessa preferensaktier. Det finns en del olikheter, men också väldigt många likheter. För utdelningsinvesterare handlar det om att få en förutbestämd utdelning som är både hög och som delas ut kvartalsvis.
När räntan stiger så rör sig kursen för preferensaktier neråt. När räntan faller så kommer kurserna återhämta sig. Anledningen är att räntan på ett vanligt sparkonto blir högre och att du genom den typen av sparande får en riskfri investering till högre ränta mot än tidigare. Marknaden sätter då en lägre kurs på preferensaktier, varpå direktavkastningen stiger. Att direktavkastningen skulle ligga kvar på samma nivå när du får så pass bra ränta på ett sparkonto blir ologisk.
En annan anledning är att de flesta preferens- och D-aktier skapats av fastighetsbolag, vars finansiella hälsa relaterar direkt till rådande ränteläge. Högre räntor innebär dyrare finansiering och en ökad risk att utdelningen slopas. Utan utdelning blir den här typen av instrument så gott som värdelösa.
Preferensaktier 2024
Nedanstående lista är hämtad utifrån gårdagens kurser och är sorterad efter direktavkastningen i fallande ordning. Längst ner hittar vi preferensaktier som ställt in utdelningen.
Listan är tagen från min egen vy med Preferensaktier där kurserna läses in en gång varje dag. Tyvärr är den sidan lite seg av någon konstig anledning, så därför nöjde jag mig med en ögonblicksbild.
Alla bolag finns inte representerade i listan ovan. Exempelvis finns många preferensaktier som ställt in utdelningen inte med. Oscar Properties, Preservia, Obducat Pref, för att nämna några.
Marknaden är inte dåliga på att sätta kursen utifrån hur pass osäkert läge det är i respektive preferensaktie. Givetvis kan marknaden inte utläsa framtiden, men vi får ändå tänka att den preferensaktie som idag handlas till högst direktavkastning också innebär högst risk till slopad utdelning. Det är ingen slump att Heimstaden toppar listan precis.
Själv skulle jag vilja dela in dessa i tre olika kategorier:
Mindre än 7% direktavkastning: Låg risk
9-7% direktavkastning: Medel risk
Mer än 9% direktavkastning: Väldigt hög risk
Någon kanske då inser att jag själv äger en preferensaktie med hög risk i portföljen, nämligen K2A. Och så är det. I år är utdelningen där säkrad men min tanke har varit att byta ut denna mot Sagax D. Skulle jag få ge tips om vilka tre preferensaktier man skulle välja idag så hade jag personligen sagt:
Sagax
Akelius D
Corem D
På senare tid har jag funderat om det ens är värt att investera i den här typen av tillgångar. Tanken har länge varit att få extra kassaflöde till portföljen där jag med tre preferensaktier kan få utdelning varje månad. Troligtvis är det bättre att enbart köra på exempelvis XACT Norden Högutdelande med 5% direktavkastning där du även har möjlighet att få en bättre kursresa kommande år.
Idag är det i alla fall x-dag för Corem D och igår såg jag till att köpa på mig lite extra aktier där.
