Nibe är utan tvekan ett av Stockholmsbörsens bästa kvalitetsbolag som uppvisat lönsam tillväxt under många år och skapat brutalt aktieägarvärde till sina investerare. Här och nu har Nibe stora problem och aktiekursen är halverad från toppen. Kvalitén i bolaget består, men frågan är när marknaden för värmepumpar kan vända.
Nibe totalavkastning
Trots att aktien i princip halverats senaste åren så är Nibes totalavkastning enorm. Allt sedan 1998 har du fått 20,17% årligen i enbart kursavkastning. Totalavkastningen är ännu bättre även om utdelningen inte varit särskilt hög i Nibe. Bolaget själva menar att totalavkastningen i för Nibes aktie ligger på 25% årligen. Den siffran togs troligtvis innan det senaste kursfallet dock.
Jag själv har investerat rätt hyggligt på senare tid och som vanligt är det svårt att träffa någon typ av botten.
Nibe
Som du säkert vet så är Nibe en utvecklare av olika produkter för uppvärmning och effektivare energiförbrukning. Här hittar vi de klassiska bergvärmepumpar men även varmvattenberedare, grejor för ventilation och braskaminer. Alla inom fastighetsbranschen är kunder, såväl företag som privatpersoner.
Nibe har historik tillbaka till tidigt 50-tal då Nils Bernerup grundar NIBE-Verken AB i Markaryd 1952. Anmärkningsvärt är att bolagets nuvarande vd Gerteric Lindquist suttit på vd posten allt sedan jag själv gick i blöjor på 80-talet. Nu fyller Gerteric 72 år och frågan är hur länge han kan stå vid rodret. Hans egna innehav i Nibe är värt ca 5 miljarder kr.
Något jag själv inte visste är att uppvärmning av fastigheter står för omkring 40% av världens globala energiförbrukning. Här lyfter många fram värmepumpar som ett bra alternativ för att ersätta olje- och gaspannor.
Därför går Nibe dåligt
Det vi såg i början av 2022 var att energipriserna steg kraftigt där Ukraina-kriget var den största förklaringen. Att dra ner på den ryska gasen och försöka tillgodose behovet från annat håll blev ett naturligt steg. Det här gjorde att Nibe 2022 växte otroliga 26,5% organiskt. Aktiekursen exploderade uppåt.
Här vill jag också passa på att tillägga att komponentbrist var ett faktum och många fick stå i kö för att få sin installation. I ett nybyggt område nära oss väntade man nästan ett år minns jag.
Efterfrågan gjorde att många aktörer ökade sina lager av pumpar och annat för att möte behovet. Komponentbristen avtog sedan mot mitten av 2023 och det var även här som elpriserna gick ner varpå efterfrågan på Nibes produkter svalnade.
Sedan lyfter Nibe fram att räntehöjningar påverkat negativt då de inneburit att nyproduktion av bostäder bromsat in ordentligt. Givetvis är det så att detta dämpat effekten på efterfrågan av värmepumpar och braskaminer.
Hitintills under 2024 har den europeiska värmepumpsmarknaden i princip halverats sett till tillverkningen.
När nu Nibe kom ut med sina siffror för kvartal 1 var det väl ingen vacker syn direkt. Omsättningen sjönk nära på 19% och kikar vi enbart till den organiska biten så var det 24%. Då bör vi komma ihåg att jämförelsetalet året innan var svårt att matcha.
Tar det enkla före det mer komplicerade
Det går givetvis att resonera som så att värderingen kommit ner en del men att värderingen ändå inte är låg för Nibes aktie. Det går även att kika på skuldsättningen som är 19,5 miljarder, vilket motsvarar 2,9 gånger Ebitda de senaste 12 månaderna. I mitt eget huvud är det högt.
Under 2023 spenderade däremot Nibe knappt 9,2 miljarder för ett gäng förvärv. Klart största är Climate for Life där Nibe betalade 640 miljoner euro. Förhoppningen är att dessa bär frukt lite längre fram.
Nibe har en mycket stark historik av att ha gjort bra förvärv. Dessutom har man en grym marknadsposition, suverän ledning och en historik utöver det vanliga. I det korta perspektivet ser vi lagernivåer som kan normaliseras samt en nybyggnation som förr eller senare kommer ta fart igen.
Dessutom gynnas Nibe av en värld där vi ställer högt fokus på energieffektiva lösningar och deras produkter kommer vara ännu viktigare i framtiden.
Jag har inte gjort analysen svårare än så. Det blir att lägga sig ute i solen och trycka på:
Vill du läsa mer får du gärna följa min bloggkollega Två Månadslöner som jag vet skrivit en del om Nibe på senare tid.
Statistikmyndigheten SBC har i dagarna kommit ut med färska siffror på hur svenskens bolånesituation ser ut. När jag går igenom dessa så slår det mig att vissa har ett bostadslån på över 100%, något som kan verka aningen märkligt.
Så stora bolån har svensken
Tabellen nedan visar alltså att de allra flesta ligger med en belåning på 0-50%. Jag kan tycka att det hade varit roligt med mer detaljerade grupper, exempelvis 30-50%. Men det är SCB som tar ut statistiken, inte jag.
Belåning bostad
Andel av hushållen
0-50%
40%
50-70%
31%
70-85%
21%
85-100%
7%
Över 100%
1%
Vad som förvånade mig är att 1% ligger med en belåning över 100%. Enda anledningen som jag kan se (du får gärna rätta mig) är den relativt stora prissänkning vi sett på bostadsrätter och villor runt om i landet.
Ponera att du köper din bostad för 1 miljon kr och är belånad till 80%, alltså ett lån på 800 000 kr. Sedan faller bostadens värde med 20% varpå värdet av bostaden blir just 800 000 kr. Jag vet att det är extremt exempel.
Lånet kommer inte gå ner i takt med att bostadens värde sjunker och därmed är du belånad till 100%. Mer än en fjärdedel har en belåning över 70% så det här är inte särskilt förvånande.
I december förra året backade bostadspriserna med 1% och landade därmed på samma nivåer som 2020. Nu senaste månaderna har vi snarare sett en ökning igen.
Amortera mer
Idag har alltså tre av tio låntagare ett lån på över 70% av bostadens värde. Det här innebär också att dessa måste amortera 2% av skulden årligen. Dessutom drabbas dessa av ännu en börda, nämligen att bankerna tenderar ta högre räntor för dessa låntagare. Dock rör det sig bara om i snitt 0,09 procentenheter högre. Med höga summor blir det givetvis några kronor…
Jag vet att byggföretag och mäklarbranschen lyft kritik mot de höga amorteringskraven. Anledningen är ”den alltför höga tröskeln in på bostadsmarknaden”.
Personligen tycker jag inte alls det är allt för höga krav. Många går med teorin att enbart amortera tills dess man ligger under 50%. Sedan kvittar det. Att amortera på lånet gör att du varje månad får ett bättre kassaflöde till dit hushåll som över tid ackumuleras. Även om min belåningsgrad nu är under 40% så fortsätter jag månatligen amortera.
Frågan kring den hårda amorteringen har lyfts av regeringen som tillsatt en utredning under ledning av ekonomiprofessor Peter Englund. Senare i höst ska resultatet presenteras. Ytterligare ett sätt att bränna skattepengar på helt fel sätt.
Det är nu bestämt att x-dagen för utdelningen i SBB blir den 26 juni 2024, d.v.s. ganska exakt en månad från och med nu. Aktien har gått bra på senare tid, och kanske är det just utdelningen som varit en extra boost till kursavkastningen.
En fin kursutveckling
De senaste 3 månaderna har aktierna i SBB gått som tåget. SBB D är upp 64% mot OMXS30GI 9,5% och SBB B är under samma period upp 44,3%.
Utveckling 3 månader
SBB D
64%
SBB B
44,3%
OMXS30GI
9,5%
Det finns givetvis en teori om att sänkta räntor vara anledningen till att SBB får någon typ av livstecken från sitt koma men det har även skrivits om att vissa jagar den höga utdelningen som snart är här.
Kanske är det en kombination av de båda.
Pausad utdelning
För drygt ett år sedan, den 28 april 2023, så beslutade SBB om att dela ut 1,44 kr per A och B-aktie och 2,0 kr per D-aktie totalt under 2023. För stamaktierna var det här en höjning mot tidigare år.
Enbart en vecka efteråt fick vi beskedet om att SBB stoppar all utdelning för både stamaktierna med månadsutdelning men även för D-aktierna. När en utdelning klubbats igenom är det i princip omöjligt att i Sverige dra tillbaka den. Att skjuta den framför sig är något lättare.
Just det gjorde SBB genom stoppa utbetalningen av utdelning ”för att stärka likviditeten”. Det är för mig fortfarande svårt att begripa att det här skedde enbart en vecka efter att utdelningen höjdes.
Vad som där och då återstod var 1,2 kr/stamaktie (A och B) och samtliga 2 kr för D-aktierna.
X-dag och avstämningsdag för SBB 2024
X-dagen, d.v.s. den dag då du inte kan handla aktier för att ha rätt till utdelning, har nyligen annonserats av SBB. Det blir den 26 juni. Avstämningsdagen för utdelningen i SBB blir således 27 juni 2024.
”Mot bakgrund av att styrelsen i SBB i dag har kallat till årsstämma 2024, att hållas den 28 juni 2024, har styrelsen även fastställt att avstämningsdag, för resterande del av utdelning för samtliga aktieslag, ska vara den 27 juni 2024”, skriver SBB
Frågan en del ställer sig är ifall man blir tvungen att ha ägt aktier 2023 i SBB för att få rätt till utdelningen som skjutits på framtiden? Svaret är kortfattat Nej. Det som krävs är att du äger aktierna under avstämningsdagen, d.v.s 27 juni. Det är här man stämmer av vem som äger aktien. Egentligen är det lite märkligt, då det här är pengar från räkenskapsåret 2022.
När kommer utdelningen landa på kontot från SBB? Den 2 juli
För egen del handlar det om den här summan
SBB D: 4 832 kr
SBB B: 2 652 kr
Det här innebär också att SBB D handlas till 29% direktavkastning i skrivande stund! Att jaga hög tillfällig direktavkastning är däremot något som jag varnat för länge. Jag kan inte rekommendera någon att köpa SBB idag som det ser ut.
Negativa kritiken fortsätter
Vidare fortsätter det att hagla negativa nyheter rörande fastighetsbolaget.
Fitch skriver exempelvis att det ligger en betydande likviditetsrisk i SBB och att likviditet endast finns fram till fjärde kvartalet i år. Efter det kommer man behöva sälja i portföljen ytterligare för att klara av obligationsförfall..
Tyvärr har årets bästa utdelningsmånader redan seglat förbi. Trots det fortsätter några tusenlappar trilla in under sommaren och här är vad portföljen väntas ge under juni månad. Jag kikar även lite på norska högutdelare.
Den största nyheten på utdelningsfronten under maj månad är nog Lundin Golds uttalande om att ge sina investerare ett framtida guldregn. Efter att ha betat av hela sin skuld överväger nu bolaget att höja utdelningen.
”I sommar kommer vi att vara helt skuldfria”, säger vd Ron Hochstein.
För alla utdelningsjägare är detta enormt då ca 45% av bolagets operativa kassaflöde använts för att beta av skuld. Enligt Ron är nu chansen stor att bolaget kommer göra friska utdelningshöjningar.
Jag skrev senast om Lundin Gold för ganska exakt ett år sedan och där var jag positiv till Lundin som utdelningsbolag. Givetvis var det dumt att jag inte köpte där och då, men det är lätt att vara efterklok 🙂
Nyligen var Jonas Olavi ute i Dagens Industri och pekade ut sina norska favoriter bland utdelarna.
Jag gillar Olavi som investerare och han är grymt härlig att lyssna på. I den intervjun berättade han om fördelen med högutdelare där du återinvesterar utdelningen i samma bolaget för att få en suveränt ränta-på-ränta effekt. Det är inget nytt, men tål att upprepas. Högutdelares förmåga att återinvesteras ska man inte underskatta, även om det kanske inte syns direkt i kursgrafen.
Just nu är Olavis norska favoriter:
DNB Bank (direktavkastning 7,74%)
Telenor (direktavkastning 7,65%)
Storebrand (direktavkastning 3,67%)
Jag själv kan tycka att Norge har många intressanta utdelare och när det kommer till stabila högutdelare är det nästan så att de vinner över oss. Exempelvis har jag för en tid sedan tagit in Aker BP som jag tror stenhårt på.
Juni i år ser ut att bli något sämre jämfört med året innan.
Den i särklass största anledningen är att jag skrotat K2A som nyligen slopade sin utdelning. I stället tog jag in Sagax D. Dessutom sålde jag förra året Xact Sverige för att göra plats åt XACT Norden Högutdelande.
Spiltan blev ett aktiebolag redan 1986 med 200 000 i kapital där och då. Allt sedan dess har man sett till att skapa mycket fint aktieägarvärde till alla som suttit med i deras båt. Nu när det är betydligt lättare att faktiskt handla Spiltan så väljer jag att kika lite extra på det här investmentbolaget.
Följ mig gärna på sociala medier. Ett gratis sätt att stötta bloggen 🙂
Spiltan Invest har köttat på länge och investerat i svenska företag i mer än 35 år. Det hela började 1986 som en aktiesparklubb av vänner som studerat industriell ekonomi på Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet. Aktiesparklubben blev ett aktiebolag och sedan dess har man fortsatt att växa och utvecklas.
Investmentbolaget har länge slagit Stockholmsbörsens breda index med bravur. Egentligen är det inga konstigheter då många investmentbolag lyckats med detta. Vad som är anmärkningsvärt är dock Spiltans totalavkastning som fullkomligt sopat mattan med index år efter år.
Ta bara en titt på hur det sett ut de senaste 10 åren:
Spiltan totalavkastning mot index
Investment AB Spiltan drivs av allas vår Per H Börjesson som är vd och huvudägare. Börjesson har länge blivit kallas Sveriges Warren Buffett. Det är nog inte enbart hans dedikerade intresse i investmentbolaget som givit honom namnet, utan kanske även hans sätt att investera.
Bland annat består Spiltan portfölj av hela 34% Paradox. Att lägga övervikt i ett bolag har länge varit Buffetts framgångssaga via sin investering i Apple (40% i skrivande stund). Per H lyfter dessutom ofta fram att han är en stor anhängare av Warren Buffetts idéer samt att Berkshire Hathaway (Buffetts investmentbolag) är en stor inspirationskälla för Spiltan. Förälskelsen i värdeinvestering bland bägge finns också där.
Näst största innehavet i investmentbolaget är Spiltans egna fondbolag, Spiltan Fonder. Tredje största är Teqnion men det många kanske inte vet är att fjärde största faktiskt är Berkshire Hathaway. Portföljens huvudvikt utgörs av Tech.
Det jag kan tycka är rätt fint är fördelningen mellan onoterat och noterat. Jag gillar att den absoluta majoriteten är noterat men kan också tycka att ett investmentbolag blir ännu mer intressant om man får saker som är svårare att investera i för oss småsparare.
En investering i Spiltan – en investering i Paradox
Strategin för spiltan är att ta minoritetsposter i mindre entreprenörsledda bolag. Här är förtroende till personerna bakom bolaget A och O. 2010 gjorde man detta genom att köpa en tredjedel av aktierna i Paradox för 10 miljoner kr. Innehavet har vuxit på fint och idag har man ett ägande motsvarande 3 miljarder i Paradox.
Investeringar likt de i Paradox har gjort att substansvärdet ökat med 25% årligen allt sedan 2002.
Du som köper Spiltan idag blir alltså med råge exponerad mot gamingbolaget Paradox som jag faktiskt själv ägt vid deras IPO något år. Värderingen i Paradox har kommit ner rejält tack vare en rätt brutal sättning i kursen. Tyvärr är den orsakad av en rad spel som blivit en flopp för Paradox del. Jag själv som följt branschen ett tag vet att det inte är några konstigheter. Vissa spelsläpp kommer bli tråkiga nyheter, tyvärr.
Det farliga är om spel efter spel efter spel börjar vandra den vägen… Sedan har även några titlar blivit framskjutna och det påverkar givetvis också negativt.
Enkelt att handla Spiltan idag
I början handlades Spiltan på den alternativa listan Pepins och då kunde du enbart köpa/sälja aktier en gång i månaden. Senare blev man listad på NGM PepMarket och aktiehandel skedde varje tisdag. Numer handlas man på NGMs huvudlista och aktien kan köpas/säljas varje handelsdag. Det har gjort att aktien handlats upp en del.
En annan fördel med listbytet till NGMs huvudlista är att Per H och gänget nu kan återköpa aktier i Spiltan. Du som följt mig ett tag vet att jag älskar då bolaget köper tillbaka aktier från öppna marknaden. Börjesson har även flaggat för att återköp helt klart kan vara ett alternativ inom en inte allt för lång framtid.
En sjunkande rabatten
Det tråkiga kommer när vi kikat på rabatten i Spiltan. Fram till 2021 var rabatten oftast kring 50% då Spiltan handlades via Pepins. Sedan sjönk rabatten till ca 25% när man började handlas på NGM PepMarket.
Idag har rabatten krupit ner ännu mer och handlas till 18% substansrabatt (beräknad via Ibindex). Läste du mitt senaste inlägg om rabatt/premie så är det här ett fenomen bland de flesta investmentbolagen just nu. Sedan är det så att många investmentbolag med onoterat värderas till rabatt idag.
Investeringar på senare tid
Det näst största innehavet i investmentbolaget är alltså Spiltan Fonder. Detta startade 2002 och har gjort en hel fantastisk resa med idag 100 miljarder kronor som man förvaltar. Här är det aktiv förvaltning som gäller samt att ta steget bort från index.
Tyvärr har även Spiltan Fonder gått på några minor. Kanske främst de senaste åren i med tanke på affären i Intrum, SBB, Storskogen och Heimstaden. Det här har också väckt mycket kritik.
Investmentbolaget Spiltan har på senare tid gjort investeringar i
Scandic – hotellverksamhet
Alcadon – produkter, lösningar och system inom nätverksinfrastruktur/datakommunikation
Teqnion – säger sig leta efter att förvärva nischade företag med högt teknikinnehåll, starka marknadspositioner och bevisad lönsamhet.
Garpco – som är ett holdingbolag. Bolagets affärsidé är att förvärva, utveckla och långsiktigt äga mindre och medelstora företag.
När vi kikar på den onoterade delen så har man gjort ett större förvärv inom Carbomax för i närtid. Carbomax förädlar, lagerhåller och säljer kolprodukter till stålindustrin.
Köper jag
När jag nyligen skrev om investmentbolag så var det en läsare som sa att han/hon inte var sugen på att köpa Industrivärden till premie med tanke på att allt är tråkigt noterat. Det kan jag tycka är ett rimligt resonemang.
En tanke som flugit förbi är att sälja Industrivärden och köpa Spiltan som jag ändå tycker är mer intressant. Deras väldigt fina historik tillsammans med att Paradox nu är lågt värderad drar mig mot det hållet. Det är också ett bra sätt att bli exponerad mot gaming och tech. Dessutom gillar jag deras spridning mellan noterat och onoterat.
Det negativa är åldern på Per H som nu passerat 70. Frågan är hur länge han känner att han kan vara med i verksamheten. Viljan kommer nog alltid finnas. Just här vill jag tro att Per H gör mer för Spiltan än vad många tror.
Spiltan ger idag en utdelning på 1 kr/aktie med en otroligt blygsam direktavkastning på 0,5%. Att man nu snackar om aktieåterköp kan väga upp detta. Å andra sidan går det här lite emot min strategi att börja vikta om mig mot mer högutdelare.
