Intrum – början på det bättre?

Intrum – början på det bättre?

Torsdag innan midsommarafton blev en glädjedag på börsen och min egna portfölj steg 33 000 kr. En stor del av den uppgångens stod Intrum för då nyheten kom att en potentiell refinansiering knackat på dörren. Jag har försökt sammanfatta läget.

Den stora nyheten gjorde att aktien initialt handelsstoppades, men sedan återupptogs strax innan 10 på förmiddagen. Just beteendet kan jag tycka är intressant men det fanns säkert anledningar till att handelsstoppa. Kursen steg sedan med 30% innan lunch.

Hela karusellen som Intrum snurrar i har snurrat på rätt länge nu. Jag har skrivit om den tidigare men för att sammanfatta läget har Intrums skuldsättning varit ohållbar och när man inte kunnat återfinansiera sig på obligationsmarknaden till rimliga villkor så har det uppstått problem. Bolaget som sköter skuldindrivning åt sina kunder sitter nu själva i en skuldhärva.

Sist jag skrev var i mars då det blev känt att Intrum anlitat Houlihan Lokeys kriskonsulter. Slutsatsen var att bolaget försatt sig själv i en form av informell rekonstruktion för att hantera det gigantiska skuldberg man byggt upp.

Vad som händer i Intrum nu är att man nått en så kallad principöverenskommelse med en grupp kreditgivare bestående av av obligationsinnehavare med lång löptid. Här har man då kommit överens om villkoren för en potentiell rekonstruktion.

Märk gärna ordet potentiell här. Inget är ännu skrivet i sten och det vill jag att alla ska ta med sig.

Går allt i lås räknar dock Intrum med att få en ”robust kapitalstruktur”.

”Den potentiella transaktionen skulle ge Intrum en robust kapitalstruktur och leda till en betydande reducering av skuldsättningen i Intrums balansräkning för att stödja långsiktig hållbar tillväxt”, står det fint i Intrums egna pressmeddelande

Villkoren kan summeras till fyra punkter men ska jag sammanfatta helheten innebär det:

att Intrum gör en full återbetalning vid förfall av all skuld som förfaller 2024. Samtidigt sätts övriga obligationer med förfall mellan 2025 och 2028 ned till 90 procent och överförs till nya obligationslån med förfall mellan 2027 och 2030.

Inget smakar utan att kosta. Som kompensation får obligationsinnehavarna nya aktier i Intrum som motsvarar 10% av bolaget.

”Det är ett stort steg i rätt riktning, men man är inte ute ur skogen ännu. Bolaget måste komma ett par steg till för att bli av med hela krisrabatten”, säger Lars Söderfjell som varit och är förhållandevis positiv till Intrum.

Det viktigaste att ta med sig är helt klart att Intrum nu köpt sig en hel del extra tid om det här blir verklighet. Och den tiden behöver man verkligen.

Som jag sagt många gånger tidigare så håller jag kvar mina aktier i bolaget men köper inga nya. Jag kan tänka mig att många tog tillfället i akt att lämna tågresan nu i takt med torsdagens uppsving. Goda nyheter kan avlösa varandra i framtiden skulle jag vilja påstå.

Jag själv ser det här som extremt goda nyheter men avråder ändå andra att köpa då Intrum fortfarande är ett bolag i kris.

Årets utdelningsaktie inför midsommar

Årets utdelningsaktie inför midsommar

Jag vill passa på att önska alla läsare en riktigt glad midsommar! Näst efter påsk så är midsommar min favorit bland högtider. Det här är också den period där vi generellt ser en svagare tid på börsen och än så länge verkar den tesen stämma, även om gårdagen bjöd på en riklig uppgång.

Tidigare år har jag tagit upp klassiska exempel som Axfood och Kopparbergs, men i år lämnar jag hemmalandet för att spana in en populär utdelningsaktie bortom våra gränser.

Den aktie jag valt ut i år är Unilever. Bolagsnamnet Unilever är det få som känner till men deras varumärken är helt klart något som dyker ner i varukorgarna dagligen. Här i Sverige är bolaget mest känt för Ben & Jerrys, Hellmans majonäs och Magnum glass. Kikar vi över hela världen så finns det betydligt fler varumärken.

Hellmans Majonnäs Tub

Mycket kan kopplas till ett rejält midsommarfirande. Om inte annat behövs deras rengöringsprodukter dagen efter då man ska ta reda på vad gästerna lämnat efter sig.

Inte bara Sverige och USA

Det du kanske inte vet är att det finns ca 30 utdelningsaristokrater i Europa. Dessa är alltså bolag som höjt utdelningen +25 år i rad. Sverige var väldigt nära på att få sin första genom alla tider, Castellum. Tyvärr gjorde Castellum allt för aggressiva val precis innan räntehöjningen vilket ledde till att korthuset kollapsade. Så är det oftast när man jagar allt för saftiga byten.

Högst upp i listan hittar vi populära Nesté som faktiskt är en utdelningskung. År 1959 delade man ut justerat 0.023/aktie och idag är utdelningen uppe i 3,0/aktie. Helt enormt.

På plats två hittar vi L’Oreal som många känner till men inte vet är en av världens bästa utdelningsaktier.

Tredjeplatsen tillfaller då Unilever som höjt utdelningen under 58 år. Det är en fruktansvärt bra utdelningshistorik som de bjuder på. Tyvärr är det sällan något vi i Sverige får ta del av då vi har fokus på svenska aktier och aktier i USA.

 

Ett förändrat Unilever

En viktig fördel är att Unilever har en aktie noterad som PLC och här betalar du ingen källskatt via Avanza.

Den stora händelsen i Unilever är att man nyligen gått ut med att deras glass-verksamhet ska knoppas av och särnoteras i ett eget bolag. I samband med detta gör man kostnadsbesparingar och skär ner hela 7500 anställda. Detta sker nu omedelbart och väntas vara klart mot slutet av 2025. Dock är det inte skrivet i sten ifall det nya bolaget kommer vara listat publikt för investerare.

Glassverksamheten är ingen liten del i Unilever men är också den del som underpresterat jämfört med de andra segmenten. Den här delen står för 13% av hela omsättningen i bolaget

Enligt Unilever är glassverksamheten rätt annorlunda övriga delar i bolaget med tanke på supply chain, säsongsmönster, frysleveranser etc. Att den delen nu får ingå i en helt annan business tror Unilever bara kommer gynna aktieägarna.

Utifrån mitt egna perspektiv har det i många fall blivit till det bättre när avknoppningar skett.

Kursen har rusat rätt kraftigt på senare tid och handlas nu till 3,25% direktavkastning. Det är betydligt lägre än för ett år sedan.

Alla börskrascher från 2000

Alla börskrascher från 2000

Allt sedan millennieskiftet har det vid några tillfällen skett stora nedgångar på världens börser. Variationerna på dessa har varit stora då vissa varit snabba, och andra mer utdragna. Det finns dock en likhet mellan alla dessa; den som trotsade oron och köpte mer aktier har blivit rikligt belönad.

Som jag förstått finns det ingen tydlig definition på vad vi kännetecknar som en börskrasch. Innebörden är att priset på ett stort antal aktier på en aktiemarknad plötsligt rasar mycket kraftigt, vilket resulterar i att hela indexet tappar i värde.

Begreppet Bear Market har en mycket tydligare definition där man säger att ett index ska gå ner 20% från dess tidigare topp.

Skillnaden mellan en börskrasch och en bear market är att börskrascher är snabba och korta, medan björnmarknaderna är långsamma och långvariga. Dessa två sker inte alltid inom samma nedgång.

För enkelhetens skull har jag valt att benämna alla händelser listade nedan som börskrascher även om vissa kanske kan benämnas annorlunda.

 

Lista – börskrascher sedan 2000

 

It-bubblan

6 mars 2000 – 9 oktober 2002

OMXS30 under perioden: -71,11%

Finanskrisen

16 juli 2007 – 21 november 2008

OMXS30 under perioden: -55,78%

Euroskuldkrisen

11 maj 2011 – 23 september 2011

OMXS30 under perioden: -25,51%

Pandemin Covid-19

19 februari 2020 – 23 mars 2020

OMXS30 under perioden: -32%

 

Krig, inflation, ränteuppgång

4 januari 2022 – 29 september 2022

OMXS30 under perioden: -26,94%

Jag själv har enbart varit med under de två senaste börskrascherna. Även om det kändes så var börsen där och då ”enbart” ner som mest 32%. Ta då finanskrisen där nedgången var drygt 50%.

Dessutom var finanskrisen mer långdragen än pandemin och kanske är det bättre att rycka plåstret snabbt än långsamt även i börssammanhang.

Det vore jätteintressant att höra ifall någon av mina läsare v                  arit investerade under samtliga börskrascher sedan 2000. Att ta sig igenom alla är helt klart en bedrift.

 

Risk att investera på Stockholmsbörsen

Vid nedgångarna efter it-bubblan, i finanskrisen, euroskuldkrisen och pandemin har Stockholmsbörsens OMXSPI-index fallit hårdare från topp till botten än vad de stora indexen för Europa, USA och världen gjort räknat i kronor.

Det sägs att Tid dödar risk. Det ligger otroligt mycket sanning i det begreppet. Men hur långsiktig måste man egentligen vara? Enligt Stockholmsbörsens mönster de senaste 100 åren sjunker risken markant när antalet år du kan tänka dig investera ökar.

Antal år Risk för förlust, procent
1 32
3 25
5 21
10 4
20 0
30 0
40 0

 

Det här är också varför jag ständigt tjatar att du bör ha minst 5 års tidshorisont för att investera i aktier. Investerar du enbart under ett år är risken till förlust nästan en tredjedel. Å andra sidan är väl risken till förlust via trisslotter ännu högre…

 

 

Juvelen i min egna portfölj

Juvelen i min egna portfölj

Atlas Copco har de senaste åren hissat flaggan. Det här är det innehav (bortsett investmentbolag) i portföljen som givit mest totalavkastning i kronor räknat. Troligtvis kommer deras fantastiska resa fortsätta.

Om jag backar bandet så har jag gjort fler goda investeringar än dåliga. Tur är väl det, annars hade jag nog inte fortsatt såhär efter 8 år på börsen.

Dagens Industri lade nyligen upp en bild på Skam30, det vill säga de 30 aktier som varit riktiga minor i närtid. Det som slår mig är dels att det är många till antalet och att det är svårt att inte gå på någon mina alls, dels att flertalet av dessa har riktigt många aktieägare. Ta bara SAS som idag har 74k ägare hos Avanza…

Bild från di.se

 

Det var kring 2019 som Börspodden pratade ner min kronjuvel Atlas Copco. Sedan dess har det varit en brutal resa uppåt och både bolaget och aktien har presterat som en raket:

Mina historiska köp i Atlas Copco

 

Likt många andra aktier har jag aldrig sålt något utan bara tankat i både solsken som regnoväder. Mest har jag sett till att köpa aktier när kursen har en nedåtgående trend. Det här är ett bolag som kommer komma tillbaka och visar att kvalité oftast består.

 

Atlas Copco har ett börsvärde på snart 1000 miljarder kr och är därmed ett av Stockholmsbörsens allra största bolag. 2021-2023 var rekordår för Atlas med ca 13% årlig organisk tillväxttakt. Under dessa år gjorde man ett 70-tal förvärv. 2020-2023 har ungefär en tredjedel av verksamhetens kassaflöde vigts åt förvärv.

Rörelsemarginalen har varit otroliga 20% under det senaste decenniet.

Den största delen inom Atlas Copco är tillverkning, försäljning och service av stationära industriella kompressorer. Affärsområdet benämner man Kompressorteknik och innebär stora maskiner som förser fabriker med tryckluft.

Därutöver har Atlas tre mindre affärsområden för produkter inom vakuumteknik, industriteknik och energi.

Luftkompressor för industri från Atlas Copco

 

Atlas har nyligen bytt vd från Mats Rahmströms till Vagner Rego. Positivt är väl att Vagner spenderat hela sitt yrkesliv i Atlas Copco och är nu drygt 50 år. Han har dessutom suttit i ledningsgruppen sedan 2017. Men mycket mer insatt är jag inte. Jag hoppas och tror att bolaget plockat in rätt man på rät säte helt enkelt.

Atlas Copcos nya vd Vagner Rego

Att vara vd i multinationellt bolag med 1000 miljarder kronor i börsvärde, 129 000 aktieägare och 51 000 anställda är nog en väldigt krävande uppgift. Det är Vagner inne på själv:

”Vd-jobbet är ensamt, stressigt och krävande.

Går det bra blir man hyllad, går det dåligt får man sparken.”

Jag har nog aldrig varit med om en period där så många av mina bolag byter vd. Handelsbanken, Investor, Diös, Castellum, Axfood, för att bara nämna några. Att det här sker inom en och samma tidsperiod är nog bara slumpen.

Själv har jag lugnat ner mig med köp i Atlas Copco. Jag kommer i stället lägga pengar i Evolution, Aker BP, BIlia och Cibus.

Mina tankar om vinnarportföljen

Mina tankar om vinnarportföljen

Fotbolls EM är i full gång och finalen går av stapeln den 14 juli. Jag hade egentligen inte kunnat bry mig mindre. Vad som däremot är lite av höjdpunkten inför varje EM är att dagens industri tar fram en s.k. vinnarportfölj som jag enligt tradition brukar spana in lite extra. I år tycker jag den ser lovande ut.

Hela tanken med portföljen är att ha en defensiv målvakt med fyra stycken defensiva backar som kan agera krockkudde. Sedan har vi mittfältet som också spelar defensivt, men som kan göra offensiva attacker och följa allmänkonjunkturen. Sist men inte minst har vi då forward-fältet där syftet lite säger sig själv.

Personligen kan jag tycka att 11 aktier är något få till antalet. Dock kommer vi se att DI i år valt ut två investmentbolag som då sprider riskerna ännu mer. Utifrån det så känns antalet helt okej.

Som utdelningsinvesterare är det givetvis roligt att äga många aktier för att få spridning på dina inkommande slantar varje år. Det är lite av tjusningen som jag tror fler än jag brinner för. Själv har jag kring 30 st i min portfölj.

Vad som är speciellt den här gången är att jag redan äger 7 av 11 aktier som återfinns i den nya fräscha portföljen. Det märks ganska tydligt att jag själv har en defensiv strategi då samtliga återfinns i mitten och där bak.

Vitec är troligtvis en fantastisk aktie att äga, även om jag själv aldrig ägt. Totalavkastningen har varit enorm och detta liknar många extremt framgångsrika utdelningshöjare på andra sidan Atlanten. Troligtvis kommer Vitec även bli Sveriges första utdelningsaristokrat.

Det enda som talar mot Vitec är väl prislappen på ca 50 gånger årsvinsten. Smakar det så kostar det…

Addtech är också en aktie med extremt stor tillväxthistorik. Idag har Addtech ca 150 bolag under sina vingar och förvärven verkar fortsätta. Sedan pandemin har utdelningen stigit från 1 kr till 2,8 kr/aktie.

Avanza är troligtvis den aktie som tilltalar mig mest bland de tre längst fram i ledet. Med en generös direktavkastning på +4% så har även utdelningsinvesterare något att hämta här. Under 3 av 5 börsnedgångar sedan 2000 har Avanza slagit Stockholmsbörsen.

Nu var det väl så att förra gången (2021) som DI satte ihop en portfölj likt detta så gick det åt pipan. Man satte väl Kinnevik som målvakt av någon anledning, och där vet vi alla hur det gick efter 2021.

Att Axfood nu är målvakt känns mycket bättre. Det här är dessutom Stockholmsbörsens enda aktie som gjort aktieägarna rikare under alla 5 nedgångar sedan 2000.

Sedan får vi se om affären med City Gross faktiskt blir verklighet. Nu har både S och V gått ut i rampljuset och skrikit sig hesa åt affären där man menar att ”Vanligt folk får betala”. Skitsnack skulle jag säga. Axfood och Willys har jobbat stenhårt med att erbjuda Sveriges billigaste matkasse och det är onödigt att de nu får skit för att köpa City Gross.

På tal om det såg jag att min bloggkollega Petrusko nu plockat in Axfood i sin portfölj igen. Det var nog han som fick mig intresserad av bolaget från första början 2016.