Börsen faller åter fritt och som vanligt är det bolag känsliga mot högre ränta som tar mest stryk. Dit hör då fastighetsbolag med större lån än många andra bolag. Idag kan du handla Corem D till nästan 10% direktavkastning. Är det ens hållbart?
D aktier och preferensaktier är rätt lika. Bolagen skapar dessa som en typ av lån för att få in mer kapital och kunna skapa fina investeringsmöjligheter. Varje kvartal får vi utdelning från dessa och skillnaden är att du som äger D aktier inte har någon preferens, förtur, till utdelningen. Det finns andra skillnader också, som att preferensaktier inte räknas med i bolagets egna kapital*, vilket D aktierna gör.
*Ratinginstituten ser preferensaktier som delvis lånat kapital eftersom det i bolagsordningarna finns mer ”förpliktelser” mot preferensaktieägarna.
Gemensamt är att kursen på dessa kommer sjunka om räntan stiger. Anledningen är både osäkerhet kring fastighetsbolagets förmåga att tackla den högre räntan, men också att investerarna (vi) nu får en bättre ränta än tidigare på sparkonto där risken är betydligt mindre än preffar och D aktier.
Corem D
För att göra en lång historia kort så har jag ägt Klövern preferensaktie väldigt länge. Den 29:e mars förra året kom dock ett bud på Klövern från Corem där vi fick välja mellan Corem D eller Corem Pref om vi tackade ja. Själv valde jag Corem D.
Genom att kombinera Corems portfölj av fastigheter för citynära
logistik och Klöverns breda fastighetsbestånd med tonvikt på kontor
har ett av Nordens ledande kommersiella fastighetsbolag skapats.
Kassaflöde som kassaflöde tänkte jag. Corem lockade dessutom med sina logistikfastigheter som kändes trygga. Och visst har det blivit kassaflöde. Första utdelningen jag fick från Klövern låg på 35 kr. Idag får jag 830 kr per kvartal från Corem.
Klart är i alla fall att Corem har högre belåning än många andra. Vad jag vet så är det enbart Balder,, NP3, Brinova, Nyfosa, Sagax som har högre belåning. Självklart kan jag ha missat någon. Därav borde Corem ta mer stryk än de fastighetsbolag med lägre belåning.
Corem har de senaste åren ökat sin belåning flitigt p.g.a. stora investeringar. Givetvis hade man kanske sett att Corem gjort en Akelius, d.v.s. minskat belåningen, men vem kan vet när vindarna ska vända?
En känd profil som gillar Corem är Investeraren, Nicklas Andersson, som i en intervju hos DI ställer sig positiv till följande bolag:
”Jag gillar VNV som en krydda. Visst är det högre risk men jag tror att den kommer komma ur sin permafrost när vi får lite mer riskvilja i marknaden. Dessutom handlas aktien till en kraftig substansrabatt. I övrigt ställer jag mig även positiv till Storytel, Ctek, Bonava, EQT, Coremoch Mips”, säger han.
När H&M’s försäljningssiffror kom i förra veckan så var marknaden fortfarande skeptisk och sänkte aktien ytterligare. Nu idag, när fulla rapporten kommit med alla siffror, hyllas den i stället. Trots en sur börs är H&M upp 5% och är det enda innehavet som idag visar blått för mig.
Jag skrev tidigare om den trend jag och många andra ser, nämligen att e-handel tappar och fysiska butiker tenderar gå bättre. Många e-handlare har redan vinstvarnat men H&M visar på ett mycket bättre kvartal än många trott.
Vi visste sedan tidigare om att försäljningen för H&M ökade med 12%. Vad vi inte visste var då resultatet (vinsten). Denna landade på strax under 5 000 miljoner kr och förra året i fjol låg den på 3 800 miljoner. Det här slog även vad analytikerna väntat sig.
Till det positiva hör att fullprisförsäljningen fortsätter öka. Ska inte folk börja handla mer billiga varor nu? Kanske är det helt enkelt så att man skippar Hugo Boss och allt det andra mer lyxiga och går på H&M’s fullpris i stället. Jag kan bara gissa.
Verksamheten i Ryssland verkar fortfarande vara pausad och här fick vi ingen ytterligare information kring hur man tänkt.
Historiskt lågt
Innan denna rapport handlas H&M till ett historiskt lågt P/E på 15 beräknat på nästkommande år. Allt vi har är historisk kring vad H&M handlats till tidigare och det här säger givetvis inte särskilt mycket. Men fortsätter bolaget ånga på som man gör nu så blir det här en fröjd.
Ännu mer fröjd att se är att bolaget köper tillbaka egna aktier för 3 miljarder under resten av 2022. Det innebär att dina och mina aktier som vi äger idag blir mer värda då det kommer finnas färre aktier ute på öppna marknaden. Allt annat lika borde vinst/aktie då stiga.
Du som investerat länge
H&M har varit ett sorgebarn länge. När allt såg ut att vända kom pandemin och efter det problem i Kina.
Köpte du aktier för 40 år sedan så har du dock fått en mycket fin avkastning på 16.98% i snitt årligen. Det är grymt och då har jag inte räknat med återinvesterad utdelning.
Det skulle givetvis vara jätteroligt att se hur mycket den presterat med återinvesterad utdelning. Tyvärr presenterar man inte det på sin IR sida. I alla fall har inte jag hittat någon sådan data. Som jag skrev i det här inlägget är det tyvärr inte bara att ta kursavkastning + utdelning.
Varför hör vi ständigt om Morgan Stanley? Och hur kommer det sig att så få i Sverige, trots bolagets exponering i media, äger bolaget? Det här blir en kort analys om Morgan Stanley som enligt mig är en intressant utdelare just nu.
Kort info
Mitt mål var att bli miljonär. Med börsen, Lendifys (Lunar) samt Tessins hjälp så blev det här möjligt fortare än jag kunde ana. Jag kunde då välja att spendera miljonen men i stället valde jag att gå hela vägen mot ekonomisk frihet.
Att följa mig på Twitter eller Facebook är alltid uppskattat och är det bästa sättet att stödja bloggen. Vid 20k följare lovar jag något väldigt intressant 🙂 Tackar!
Morgan Stanley
Morgan Stanley är då ett finansbolag som erbjuder mängder med finansiella produkter och tjänster. Allt från regeringar och finansiella institutioner till privatpersoner tar dagligen del av det Morgan Stanley erbjuder.
Bolaget verkar inom 3 segment: Institutional Securities, Wealth Management, och Investment Management. Jag kommer inte gå igenom segmenten i just det här inlägget.
Anledningen att vi ser och hör namnet så mycket är troligtvis för att man är flitig på att sätta riktkurser på våra svenska bolag. Nu senast höjde man riktkursen på SSAB från 90 till 92 kr.
Det intressanta är väl att enbart 300 kunder hos Avanza äger bolaget. Det kan jämföras med Investor B som idag har 317 000 ägare.
Morgan Stanley sägs vara den investmentbank som just nu erbjuder högst direktavkastning och som många ser som mest intressant inom den branschen. Och det är klart, aktien har precis som det mesta annat fallit en del som ni kan se:
Samtidigt som aktien fallit så kom bolaget precis ut med en glädjande nyhet att man höjer utdelningen med 11%. Tydligen utför Federal Reserve ett stresstest på bankerna och över 30 blev godkända i måndags, varpå vi såg utdelningshöjningar inte enbart från Morgan S utan även Bank of America.
Utdelningen höjs till $0.775 per aktie och per kvartal från $0,7.
Värt att nämna är att bolaget givetvis hade problem under finanskrisen men att man ändå lyckats betala utdelning konsekvent i 24 år. De senaste 5 åren har man dessutom lyckats höja utdelningen rejält.
Den största inkomstkällan för bolaget är då absolut kapitalförvaltningen och där har man lyckats väldigt bra. I maj tryckte man ut 6 nya ESG fonder. Dessutom var man först ut i 2021 och lanserade en krypto-ETF. Självklart är det som händer nu inte glädjande nyheter för just den ETF:en.
Helt klart finns det risk om/när vi går in i en recession och att då investeringsverksamheten kommer minska. Samtidigt har man väldigt god marginal och betalar väldigt liten del av av sin vinst till investerarna:
Det var länge sedan jag nämnde ordet Frihetskvot här på bloggen och vad passar inte bättre än att ta upp det här kära begreppet i den period vi nu befinner oss i.
Frihetskvot
Frihetskvot är en kvot som beskriver hur långt ifrån finansiell frihet du är. Som täljare har du den utdelning du får, alternativt den avkastning du beräknas kunna få från dina investeringar när du säljer (tänk 4-procent-regeln). Som nämnare har du dina kostnader.
Frihetskvot = utdelningar / kostnader
För egen del, som satsar på att leva på utdelningar, så är målet 75 000 kr 2022. Per månad blir det då 6 250 kr att leva för, vilket givetvis inte räcker helt för att täcka allt.
När det kommer till frihetskvot brukar vissa räkna ut ett snitt på de sista 12 månaderna. Det här kallar man då för R12 Frihetskvot, eller rullande 12 frihetskvot. Kanske är det här mest rättvist då utdelningarna och kostnaderna varierar kraftigt över tid.
Passa på
Hur som helst så är det här helt rätt tid för dig att öka din frihetskvot, oavsett om den idag är 0,1 eller 0,9. Målet är givetvis att få den till 1,0 som då indikerar att du kan leva på din portfölj.
Det är nu vi kommer få reda på ifall hemläxan är gjord eller inte. Har du valt rätt bolag som kan leverera stabil utdelning trots svajiga tider? Hade bolaget god marginal med låg utdelningsandel som gör att man inte behöver sänka trots att kostnaderna ökar och intäkterna sjunker?
Här kan jag väl nämna att många bolag kanske sänker utdelningen men huvudsaken är att trenden på längre sikt är god. Ett exempel är kanske Axfood som sänkte 2008/2009 men där man ändå återtog samma nivå en kort tid efteråt.
Har du valt stabila utdelare i din portfölj så har du gyllene läge att köpa extra till högre direktavkastning nu när kurserna fallit. Låt mig ge några exempel på populära utdelare här i Sverige där direktavkastningen krupit uppåt sedan kursen började falla:
För ett par veckor sedan skrev Dagens Industri en artikel om Investor med titeln ”Köp investmentbolaget med extra allt”. Jag kommer i stället kika på en utdelningskung som ser ut att vara en läcker munsbit för investerarna. Frågan är väl bara om den goda historiken kommer hålla, varpå jag satte ett frågetecken (?) i titeln.
En kort lista
En dividend king är då ett bolag som lyckats höja utdelningen 50 år i rad. En otrolig prestation som inget svenskt bolag ens kommit i närheten av. Den fina prestigen att höja utdelningen år efter år är inte uråldrig och listan med dividend kings är för närvarande inte superlång:
Problemet med många av dessa är att direktavkastningen tenderar vara relativt låg. För alla som söker ekonomisk frihet via utdelning blir då det ett bekymmer.
Några exempel:
Johnson & Johnson. 2,48%
American State Water. 1,85%
Emerson Electric. 2,51%
Men så finns det kanske en unik i listan som höjt utdelningen 52 år i rad men som också ger en direktavkastning på hela 8,29%. Bolaget jag pratar om är givetvis…
Altria (MO)
1 500 kunder hos Avanza äger faktiskt redan idag Altria. Det var fler än jag trodde. Kanske hittar vi dessutom ännu fler ägare hos Nordea då du får tillbaka den utländska källskatten betydligt snabbare där. En teori är att många sålt Swedish Match efter budet och i stället lagt sina pengar i Altria.
Altria verkar då inom tobaksindustrin, varpå det här kanske inte är ett bolag för dig där etik och moral är A och O. Bolaget är en av världens största tobaksbolag med kanske det mest kända märket Marlboro.
Du får gärna kommentera och skälla ut mig för att jag tar upp den här typen av bolag. Jag kommer ändå inte bry mig nämnvärt. Mitt mission är att hitta de bästa utdelarna och då väger jag inte in etik och moral som en hög faktor. Men ge mig gärna en känga om du så vill 🙂
Vad bolaget nu gör är att försöka spana på andra alternativ än rökning och kanske är det därför man gjorde sin investering i Juul som tillhandahåller e-cigaretter.
Kursen i Altria har haft en positiv trend den senaste tiden, vilket skiljer sig från i princip alla andra aktier där ute just nu. Nyligen fick dock aktien en rejäl smäll på ca 10% då FDA (Food and Drug Administration) troligtvis kommer förbjuda produkter från Juul.
Hursomhelst bidrar Juul till en väldigt liten del av Altrias bottom line så även om det här blir realiserat så kommer det betyda väldigt lite för bolaget.
Sedan 2018 är kursen i Altria ner 40%. Räknar vi med utdelningen är det lite mindre smärtsamt och då är vi ner 15% under den perioden.
Altria äger 35% av Juul efter att man köpte in sig i december 2018 för $12,8 miljarder. Det här var inget annat än en dålig investering som givetvis såg ut att vara en juvel när Altria köpte in sig då Juul representerade 75% av e-cigarett marknaden. Men sanningen var helt annorlunda och Juul har rapporterat förlust efter förlust. Idag står Juul för ca 5% av Altrias försäljning.
Den dåliga valet fick Altria att värdera ner sin investering i Juul till ca 1/10 av det initiala värdet. Från $12.8 miljarder till $1.7 miljarder.
För att dra det hela till sin spets så kommer detta påverka Altrias fria kassaflöde minimalt. 2021 genererade Altria $8.2 miljarder i fritt kassaflöde, varav man delade ut $6,4 av detta. Bolaget har upprepade gånger sagt att ökad och stabil utdelning är av största vikt.
Risken att Altria skär ner utdelningen är hyfsat låg enligt mig mening. Jag skulle väl säga att risken är ungefär lika stor som att Omega Healthcare skulle skruva ner utdelningen. Söker du lite högre direktavkastning är Altria ett val som jag just nu tycker ger rätt bra risk-reward.
