Mars och det årliga pengaregnet i portföljen

Mars och det årliga pengaregnet i portföljen

Mars förra året slog helt klart alla mina tidigare utdelningsrekord och presterade helt makalöst. Där och då inkasserade jag nästan en månadslön när bolagen skiftade ut pengar till aktieägarna. Nu är det dags att se om 2025 ens kan mäta sig med den siffran.

DAYUM! Nu är det alltså dags för de allra sjukaste utdelningsmånaderna att dra igång. Jag har tidigare kallat den här perioden för ”den dubbla glädjens tid”. Vår och utdelning på en och samma gång. Kan det bli bättre? Ja, givetvis, men det är ändå en härlig tid kan jag tycka.

 

Pengarna kunde inte kommit lägligare

Vad kan inte passa bättre än att få in extra slantar just precis nu när det brinner nästan överallt och marknaden skakar mer än på länge.

Jag likt många andra har tagit tillfället i akt. Exempelvis har jag åter börjat handla EQT efter det att jag sålde en del i början av året.

Det här är en väldigt volatil aktie. När marknaden nu sänker denna med så sjukt många procent kan jag inte längre låta bli.

Det enda jag ser som negativt är att EQT:s tidigare och stabila VD Christian Sinding lämnat. Christian har på sex år i sin position varit med och ökat börsvärdet i EQT från cirka 80 miljarder till hisnande 460 miljarder kr. Å andra sidan har deras nya VD sagt att han inte har intentionen att ändra på EQT:s framgångssaga.

Men det finns också mycket annat jag vill köpa. Som exempel är jag återigen sugen på att lägga in en liten slant i Broadcom då jag tror marknaden överreagerar. Deras rapport för kvartal 1 som kom här i dagarna var riktigt riktigt fin. Det verkar marknaden strunta i när man nu ska sänka det mesta av en viss typ av aktier.

Dessutom vill jag mer än gärna öka i Montrose Monthly som också haft en riktigt tuff start. Där tänkte jag för övrigt ta upp ett par viktiga frågor i morgondagens inlägg, så kika gärna förbi då!

 

Från 22 000 till 13 000 i utdelning

Dessvärre ser det ut som att utdelningarna i mars inte i närheten kommer upp i de 22 000 kr jag inkasserade samma månad förra året. När jag räknar samman alla kommande poster landar summan på 13 500 kr.

Besviken? Nja, det finns ett par anledningar.

 

Den absolut största är att Handelsbanken förra året delade ut i slutet av mars. Bara från det innehavet inkasserade jag 10 000 kr. Den utdelningen var även den absolut största jag någonsin håvat in.

I år landar x-datum för Handelsbanken något senare, vilket resulterar i att själva transaktionen landar i april. Slanten jag får i år landar på 13 400 kr. Handelsbanken tenderar att byta utdelningsmånad från år till år då man ligger på gränsen. Därför blir jämförelsetalen märkliga.

En annan viktig anledning är att jag förra året ägde K2A Pref som delade ut i mars. Innehavet sålde jag och bytte ut mot Sagax D när det blev känt att K2A drog tillbaka sin utdelning.

Lägger jag till både Handelsbanken och K2A till mars hade summan varit närmare 30 000 kr.

Det här betyder däremot att April kommer bli en helt vansinnig månad. Där har vi förutom Handelsbanken även Volvo samt både Sagax D och Corem D tillsammans med en rad mindre slantar.

 

Lite hoppas jag på att det sura börsklimatet håller i sig hela våren så man kan utnyttja att blodet sakta börjat flyta på gatorna. Får jag gissa så kommer det Inte bli så.

Nöjd eller besviken? Portföljens utdelningstillväxt

Nöjd eller besviken? Portföljens utdelningstillväxt

Utdelningstillväxt är viktig av flera anledningar, särskilt för långsiktiga investerare som söker stabilitet och tillväxt i sina investeringar. Jag tänkte här redogöra för min egna utdelningstillväxt i år samt ge den ris eller ros beroende på utfallet.

Det var en rätt trist börsdag igår. Faktum är att tisdagen blev börsens sämsta dag sedan börja av augusti 2024 när konjunkturoron blev allmänt känt.

Jag tror det var få investerare som gillade Trump igår och många kanske funderar vad nästa stora cirkusföreställning blir. Trump har i alla fall utplånat i stort sett alla lösningar till handelskriget genom att göra slag i saken kring tullarna. 25% levereras till Mexiko och Kanada samtidigt som han höjer tullarna mot Kina med ytterligare 10%.

För egen del backade portföljen med nästan 70 000 kr när börsdagen var över. Det är rätt saftigt ändå när man tänker efter 😀

Självklart är det här mycket fina nyheter för oss investerare som kan njuta av lite högre direktavkastning. Att sedan världen ser ut att skaka är givetvis mindre roligt men börsen kommer alltid återhämta sig. Men ja, egentligen vet jag inte vad Trump håller på med just nu. Det känns som att hans första mandatperiod var bra mycket mer lindrig. Där var det mest oron när han faktiskt fick sin titel som sänkte börsen vad jag minns.

Jag såg till att fylla på extra i följande och det blev en rätt stor slant av mitt nysparande som igår sattes i arbete.

  • Investor
  • Volvo
  • Atlas Copco
  • Montrose Monthly Dividend
  • XACT Högutdelande
  • Svolder
  • Latour

 

Även EQT som jag tidigare sålde på toppen känns lite lockande just nu ska jag vara ärlig att medge. +6% på denna oro är lite väl brutalt för ett så fint bolag enligt min mening.

 

Min utdelningstillväxt 2025

Några positiva aspekter för utdelningstillväxt är:

  • Du får ett starkare kassaflöde till portföljen över tid, utan att egentligen behöva köpa fler aktier.
  • Indikerar att företaget du investerar i mår gott.
  • Skydd mot inflation. Nu när inflationen varit rekordhög så är kanske det här viktigare än någonsin.
  • Förbättrad totalavkastning. Kan du kombinera hyfsad direktavkastning med utdelningstillväxt och kurstillväxt så kommer du helt klart få en bättre totalavkastning.

 

Här nedan följer en tabell som visar kommande utdelning för mina bolag 2025 samt den utdelningstillväxt som blivit i jämförelse med 2024.

Det finns några saker som jag vill vara tydlig med när det kommer till hur jag tänker och räknar:

Diös och Castellum höjde i år utdelningen men då man förra året hade en nollad utdelning blir utdelningstillväxten oändlig, eller snarare ej matematiskt uträkningsbar. Därför har jag inte räknat med dessa i snittet.

Investmentbolaget Svolder presenterar sin utdelning mot hösten så därför har jag inte heller räknat med denna

Snittet är Inte viktat. Som många resonerat om tidigare är ett viktat snitt bättre då bolag som har låg vikt får en lägre betydelse till snittet, medan de med hög vikt har större betydelse. Troligtvis ger det en mer rättvis bild.

Utländska innehav har jag inte räknat med alls. Anledningen är att många tenderar höja utdelningen senare i år och därför blir det bättre att räkna samman dessa mot slutet av året. Ett exempel är Johnson & Johnson som väldigt länge höjt sin utdelning i juni. Det enda bolaget jag räknat med här är Aker BP som redan höjt klart för i år mest troligt.

 

Snitt, utdelningstillväxt
Utan preferensaktier 2,54%
Med preferensaktier 2,22%

 

Vi vet sedan tidigare att vi som investerare inte kommer få ta del av bolagets ökade vinster ifall vi investerar i deras preferensaktier eller D-aktier. Utdelningen här är mer eller mindre konstant över tid. Vissa har dessa i en egen portfölj och några till och med skapat en amorteringsportfölj med hjälp av dessa.

Jag har valt att räkna ut snittet både med och utan preferensaktier, även om det känns mest rätt att inkludera dessa givetvis.

Resultatet är jag inte särskilt nöjd med. Visst är det så att jag bytt ut många innehav redan mot mer högutdelare, men det jobbet är långt ifrån klart. Även med högutdelare siktar jag på att få mellan 1-2% utdelningsökningar i snitt.

Ett viktat snitt hade troligtvis varit bättre. Exempelvis blir det nu så att Nibe drar ner totalen oerhört mycket då man sänkte med över 50%, trots att innehavet är väldigt litet i portföljen. Räknar vi inte med Nibe landar jag på 5,1%, en siffra som självklart känns mer godkänd.

Det blir med andra ord Ris i år och tidigare år har sett bättre ut även om vissa år halkat efter. Med det sagt kommer nog siffran se bättre ut när jag även räknar ut mina utländska innehav där jag har många utdelningshöjare.

Utdelningseliten 2025

Utdelningseliten 2025

Facit är här! I stort sett alla svenska bolag inom Large cap, 117 till antalet, har lämnat sina utdelningsförslag. Vissa bolag gjorde sina investerare glatt överraskade men det fanns den hel del som levererade besvikelser. I vanlig ordning är det dags att kika på Utdelningseliten för i år. Vilka höjde utdelningen mest och vilka ger den högsta direktavkastningen?

Tidigare publicerade jag enbart sammanställningen av OMXS30 bolagen men här följer alltså hela listan av Stockholmsbörsens största bolag, nämligen de som landar i large cap listan.

 

Ett positivt år för utdelningsjägarna

För att förtydliga säger ett år med eventuell höjning och hög direktavkastning ingenting om helheten. Vad vi vill se är givetvis lång och stabil utdelning kombinerat med fin utdelningssäkerhet. En hög utdelning är inte heller något negativt enligt mig.

Se snarare den här listan som en sorts inspiration att läsa mer om intressanta bolag. Exempelvis kan du kika vilka som just nu ger högst direktavkastning om du vill öka ditt kassaflöde i portföljen.

Förra året delade bolagen ut ungefär 390 miljarder kr om vi räknar både ordinarie och extrautdelningar. I år är samma siffra uppe i 415 miljarder, så vi ser helt klart en riktigt saftig ökning trots ett år där marknaden varit osäker och kunderna återhållsamma.

Tyvärr är det långt ifrån alla som levererar höjd utdelning. Enbart 63% har en högre utdelning än i fjol. Det betyder inte att resterande sänker utan vi har även utfallet med bibehållen utdelning.

 

Om jag ska utse en vinnare

Det finns som sagt många sätt att se det här på men jag skulle trots allt vilja ge titeln till Handelsbanken. Denna bank toppar just nu listan över högst direktavkastning samtidigt som man kommer rätt högt upp bland utdelningshöjarna med sina 15%. Jag skulle säga att det är rätt unikt att få 11% direktavkastning men även en utdelningshöjning med 15%. Få gånger har jag sett det scenariot.

Att utsikten framöver även verkar vara ljus för banken tycker jag är en stor bonus. Givetvis äger jag aktien och det får man ha i åtanke då jag valt min favorit.

Banker har gått från att vara en dålig investering där du i stort sett bara fått klippa kuponger, till att nu locka många investerare med sina mycket fina siffror de sista åren.

 

 

Hela Utdelningseliten 2025

Kom ihåg

Listan längre ner går att sortera på både höjd utdelning och direktavkastning. Det är flera sidor enbart 50 visas åt gången (går att ställa in). Det går även att söka på namn. Sorteringen är utifrån höjd utdelningstillväxt när tabellen laddas.

Kom även ihåg att utdelningshöjningen är baserad på förändringen av den totala utdelningen. Exempelvis kan ett bolag förra året ha givit en extrautdelning men i år enbart en ordinarie utdelning som var högre än förra året – i det fallet kan fortfarande tillväxten vara negativ.

Vissa av bolagen, t.ex. Stora Enso, sänkte sin utdelning förra året och därmed blir höjningen i procent lite av en falsk medalj. Därför vill jag ännu en gång poängtera att se på helheten och inget annat.

Observera att det var ett elände att skapa den här tabellen och att det kan finnas defekter fortfarande 😀

wdt_ID Bolag Utdelning 2025 Utdelningshöjning Direktavkastning
1 AAK 5 35 2
2 ABB 11 3 2
3 Addlife 1 50 0
4 Addnode 1 15 1
5 Addtech 3 13 1
6 Afry 6 9 3
7 Alfa Laval 9 13 2
8 Alleima 2 15 3
9 Arion bank 1 28 7
10 Assa Abloy 6 9 2
11 Astra Zeneca 33 7 2
12 Atlas Copco A 3 7 2
13 Atlas Copco B 3 7 2
14 Atrium Ljungberg 4 3 2
15 Autoliv 30 0 3
16 Avanza 12 2 4
17 Axfood 9 3 4
18 Balder 0 0 0
19 Beijer Ref 1 8 1
20 Better Collective 0 0 0
21 Betsson 7 2 5
22 Bilia 6 -15 4
23 Billerud 4 75 3
24 Bioarctic 0 0 0
25 Biotage 2 3 1
26 Boliden 0 -100 0
27 Bonesupport 0 0 0
28 Bravida 4 7 4
29 Bure 3 10 1
30 Camurus 0 0 0
31 Castellum 3 0 2
32 Catena 9 6 2
33 Corem A 0 0 2
34 Corem B 0 0 2
35 Corem D 20 0 9
36 Corem preferensaktie 20 0 8
37 Dometic 1 -32 2
38 Elekta 2 0 4
39 Electrolux A 0 0 0
40 Electrolux B 0 0 0
41 Embracer 0 0 0
42 Engcon 1 6 1
43 Epiroc A 4 0 2
44 Epiroc B 4 0 2
45 Electrolux Professional 1 6 1
46 EQT 4 19 1
47 Ericsson A 3 6 3
48 Ericsson B 3 6 3
49 Essity A 8 7 3
50 Essity B 8 7 3
Hur blir Telias utdelning efter att TV4 säljs?

Hur blir Telias utdelning efter att TV4 säljs?

Nyligen blev det känt att Telia säljer hela TV4-paketet till norska Schibsted. Försäljningen kom kanske inte som någon jätte-överraskning med tanke på Telias tidigare uttalande. Många som investerar i Telia gör det för utdelningen och nyligen fick jag frågan vad som händer med Telias utdelning 2026 med tanke på att TV4 nu säljs och en del av kassaflödet kapas.

 

Kort tillbakablick

Telia är Sveriges största tele- och bredbandsoperatör. Marknadsandelen på hemmaplanen är ca 35%. I Norge och Finland kommer Telia tvåa inom mobiltelefoni. Dessa tre nordiska länder står för ca 85% av vinsten i bolaget.

År 2018 gjorde Telia en stor affär där man köpte hela TV4. Prislappen var i runda slängar 10 miljarder kr. Nu säljer man alltså hela kalaset till Schibsted för 6,6 miljarder, vilket givetvis låter mindre bra då man enbart får tillbaka två tredjedelar av köpet.

Schibsted  är en norsk mediekoncern. Här i Sverige är man mest känd som ägare till Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Blocket.

Backar vi bandet till 2018 var Telias affär helt i linje med det normala. Här pratade alla teleoperatörer om att bli ett medieföretag. En amerikansk jätte jag ägde på den tiden, AT&T (T), hade nyligen köpt Time Warner där HBO var stjärnan. När affären med TV4 tillkännagavs var det en strategi som skulle få fart på Telias tillväxt helt enkelt. Många såg positivt på affären.

Verkligheten blev annorlunda…

Det visade sig att Telias kunder inte var sugna på att betala extra för sina abonnemang för att få tillgång till det TV4 har att erbjuda. Jag kan hålla med kunderna; det finns mycket bättre att välja bland. Vidare har Telia haft uppförsbacke att svenska staten aldrig riktigt varit positiv till transaktionen.

Nu när Telia säljer är det många som tycker man gör rätt val och att prislappen trots allt känns rimlig.

 

Telia – en stabil utdelningsmaskin

Telias utdelningshistorik är verkligen inget att skryta om. Visserligen är utdelningen högre idag än 2001, men allt sedan 2009 har utdelningen i stort sett stått still.

Vad du fått är helt enkelt generellt hög direktavkastning mellan 5-6%. Det här tycks också vara det enda som Telias ägare behöver för att stanna kvar. Vi får inte glömma att Telia är Sveriges näst mest ägda aktie. Enbart Investor har fler ägare. Hela listan kan du se här

Nyligen sammanställde jag samtliga Telias utdelningar och som jag skrev tidigare är det inte svårt att hitta bättre:

De senaste åren har utdelningen varit högre än vinsten, något som givetvis inte hållbart över tid. Det scenariot såg vi tidigare med Hennes & Mauritz där jag själv gick på en utdelnings-mina. Telia sänkte sin utdelning senast 2022 men även 2020.

Vad vi ska bära med oss är att Telias nya ledning är tydliga med att utdelningen är en topprioritet att behålla och öka. Det eventuella överskottskapitalet som bolaget genererar ska även delas ut.

Idag ger aktien en direktavkastning på 5,74%. Utdelningen sker kvartalsvis och lockar därmed många som är intresserade av ett kontinuerligt kassaflöde.

 

Kan utdelningen hållas efter TV4 säljs?

Viktigt att ta med säg är att Telias TV-verksamheten enbart står för cirka 3% av den väntade årsvinsten före avkastningar i år.

Att man nu säljer TV-rörelsen kommer minska kassaflödet något men det många inte tänker på är att man även blir av med skuld. Summerar vi allt borde det gå hyfsat jämt upp och utdelningen är inte i fara ifall vi enbart koncentrerar oss på den här affären.

Telias egna prognos är att det fria kassaflödet minskar 0,5 miljarder när TV-delen försvinner. Utsikten inför 2025 är att Kassaflöde efter Investeringar (fritt kassaflöde) ska nå ca 8 miljarder kr, en prognos som gavs innan försäljningen tillkännagavs. Det skulle nätt och jämt täcka fortsatt utdelning på 2 kr/aktie.

I klartext är det alltså fullt möjligt för Telia att kunna ge 2 kr/aktie även nästa år, speciellt med ett par goda rapporter bakom sig. Trots att man säljer TV4 skulle jag säga att säkerheten till bibehållen utdelning är större idag än vad det såg ut för ett år sedan. Att styrelsen nu värnar om utdelningen ännu mer är ett plus i kanten.

 

Egentligen inte sugen

Som läget ser ut idag skulle jag hellre investera i svensk eller kanadensisk bank i stället för Telia. Även amerikanska telekomjätten Verizon ligger högre upp på min köp-lista. Dessa har haft en positiv utdelningstrend under 41 år.

Dogs of the Dow 2025 – köp aktierna med högst direktavkastning

Dogs of the Dow 2025 – köp aktierna med högst direktavkastning

De som valt ”hundstrategin” (Dogs of the Dow) väljer i början av varje år de 10 aktierna med högst direktavkastning i indexet Dow Jones Industrial Avarage (DJIA). Det här är en helt okej strategi som över tid faktiskt presterat hyggligt och ändå stabilt tack vare hög direktavkastning. Nu är det dags att kika på vilka hundar som nosat sig in på listan i år. Här är Dogs of the Dow 2025!

 

Dogs of the Dow – vad är det?

Begreppet är väldigt simpelt. Dogs of the Dow är de 10 bolagen med högst direktavkastning som ingår i indexet Dow Jones Industrial Avarage (DJIA). I början av varje år väljer du alltså ut dessa 10 och köper, sedan rör du inte portföljen förrän nästkommande år.

DJIA har funnits sedan 1896 och listar de 30 största och mest välkända företagen i USA, inklusive Apple, Walmart, Visa och Johnson & Johnson.

Bolagen i det här indexet är riktigt stabila pjäser. Teorin är att de 10 aktierna med högst direktavkastning troligtvis har en formsvacka men att aktiekursen ska hitta tillbaka – direktavkastningen är högre just nu men kommer troligtvis bli lägre när aktierna hittar tillbaka. Du får då både fet utdelning och kursavkastning.

Historiskt har vi sällan sett utdelningssänkningar i bolagen som ingår i DJIA och det är väl lite här som strategin får sin näring. Troligtvis hade det här inte funkat i Sverige där många bolag tenderar att sänka utdelningen mer frekvent i dåliga tider.

 

 I början av året, köp de 10 Dow-aktier som har högst utdelning i gruppen. Vikt varje position lika.

Håll samma portfölj i ett år. Sälj sedan Dow Dogs som har fallit från topp 10 listan. Ersätt dem med nya de nya som hittat in på listan. Ombalansera portföljen för att säkerställa att de 10 aktierna har samma vikt. Gör enbart detta i början av året.

Repetera år efter år.

 

Dogs of the Dow 2025

= bolag jag själv äger i portföljen

Ticker Bolag Direktavkastning
VZ Verizon 6.27%
CVX Chevron 4.33%
MRK Merck (NY) 3.56%
AMGN Amgen 3.07%
JNJ Johnson & Johnson 3.03%
KO Coca-Cola 2.89%
CSCO Cisco 2.59%
IBM International Business Machines 2.54%
PG Procter & Gamble (NY) 2.36%
MCD McDonald’s (NY) 2.30%

*Enligt Simply Safe Dividend

 

I år ser vi alltså 3 nya bolag som tagit sig in på listan. Merck, Procter & Gamble samt välkända McDonalds. Som du kan se äger jag enbart ett bolag i år och det är Johnson & Johnson.

Läkemedelsbolaget Merck vet jag att många pratar om för tillfället då kursen inte varit en glädjeresa det sista året. Men det är också anledningen till att bolaget hittat sig in på listan. Bolaget har haft en positiv utdelningstrend i 52 år och det ska till att bli mycket sämre innan man sänker utdelningen.

För mig personligen känns Verizon mest attraktiv och som det ser ut nu kommer jag plocka in bolaget i portföljen när jag börjar leva på utdelningen.

 

 

Hur har Dogs of the Dow presterat?

Dogs of the Dow-strategin började bli populär 1988 när analytikern John Slatter publicerade en artikel i The Wall Street Journal som där och då visade metodens framgång. Strategin är alltså rätt gammal.

Slatter fann att mellan 1973 till 1988 gav Dogs of the Dow-strategin 18,4% årligen. Det var nästan det dubbla mot Dow Jones Industrial Averages som under samma period gav 10,9% årliga.

Under senare år, mellan perioden 2012 till 2022 har hundarna presterat 11,6% på årsbasis medan S&P 500 gjort 12,5% årligen. Under dessa år har strategin alltså underpresterat något.

Det kan hända att strategin tappat lite värde med tanke på det begränsade antalet aktier i DJIA där många aktier med lägre direktavkastning anslutit sig under det senaste decenniet.

Exempelvis hade enbart 16 av 30 Dow-aktierna en direktavkastning på över 2% i slutet av 2024.

 

Nej, sälj inte innan utdelningen

Nej, sälj inte innan utdelningen

Jag har sett att det varit en del diskussion på senare tid där många funderar om det är en bra strategi att sälja sina aktier innan bolaget delar ut, för att sedan köpa tillbaka dem när utdelningen väl är utskiftad. Mitt enkla och tydliga svar ser du i denna artikel.

Mycket av snacket grundar nog sig i den artikel Agnetha Jönsson skrev om att sälja bankaktier före deras utdelning, det så kallade Vinsttricket (betalvägg på artikeln).

Först och främst vill jag bara gå igenom mitt eget sätt att se på aktieutdelning och den s.k. x-dagen:

 

Så tänker jag kring fallande kurs vid utdelning

  • X-dagen är den dag då utdelningen avskiljs. Äger du aktier på den dagen kommer du få utdelningen som trillar in ca en vecka efteråt. Köper du nya aktier den dagen får du ingen utdelning för dessa. Du kan sälja aktierna du har men ändå få utdelningen
  • På X-dagen tenderar en aktie falla tillika utdelningen. Är kursen i 100 kr och bolaget delar ut 5 kr/aktie bör kursen falla till 95 kr, allt annat lika. Mycket annat komma att påverka kursen den dagen, därigenom allt annat lika.
  • Teorin är att bolaget gör sig av med en del av sin kassa till andra ägare, därigenom borde kursen justeras för detta; en del av bolaget har plockats bort.
  • Det här är också anledningen till att utdelning för många anses som ett ”nollsummespel”.
  • MEN! I många fall när det kommer till stabila bolag hittar kursen tillbaka. Anledningen är att kassa Inte värdesätts lika högt som andra delar av bolagets verksamhet. Fortsätter bolaget höja sin vinst och prestera som förr finns ingen anledning att värdera ner aktien för att man delat ut pengar.
  • Det här är också anledningen till varför många är överens om att det är bättre för ett bolag att dela ut pengar som inte behövs, snarare än att sitta på en allt för stor kassa.

 

Att sälja innan x-dagen

Bankernas utdelning i år ser ut enligt följande

  Utdelning kr Direktavkastning
Handelsbanken 15 kr 11,9%
Swedbank 21,7 kr 8,7%
Nordea 10,59 kr* 8,1%
SEB 11,5 kr 7,1%

*eurokurs 11,27

Nu har man tydligen gått igenom bankernas utdelningstillfällen 10 år tillbaka i tiden och sett att kursrörelsen respektive x-dag i de flesta fallen är större än utdelningen. Här menar man att det finns en extra vinning att sälja dagen innan x-dagen och köpa tillbaka efter.

Exempelvis var utdelningen i Handelsbanken 2022 8 kr men kursen föll 10,86 kr. Året efter var det inte så, men i de flesta fallen. I Handelsbanken inträffar det mest frekvent att kursen rör sig mer ner under x-dagen, men för övriga banker verkar det vara mer slumpartat.

Anledningen är troligtvis att säljtrycket ökar extra under denna dag då många vill få rätt till utdelning och passar på att sälja under x-dagen. Många kanske använder utdelningen till privata ändamål men vill också göra justeringar i portföljen under året.

 

Ett onödigt ont

Själv tycker jag det här är att trolla med trollstaven lite för mycket och göra det extra krångligt för sig själv. Visst är det enkelt om du äger i ett ISK/KF av deklarationsskäl, men jag tycker ändå inte det är värt att försöka trolla fram en gratis lunch på det här viset.

En sak jag reflekterar över är att man Inte tagit hänsyn till den extra courtagekostnad som tillkommer. Det blir dels courtage när du ska sälja och sedan när du ska köpa. Artikeln nämner bara att man inte tagit hänsyn till courtage, mest troligt för att det varierar så kraftigt mellan olika belopp och mellan bank.

En annan viktig sak är vad du kan använda utdelningen till. Personligen tycker jag det är grymt roligt att få en extra slant att kunna investera. Sällan investerar jag i samma bolag som ger utdelningen utan snarare där jag tycker det är bästa läget för tillfället.

Jag skulle aldrig byta bort känslan att återinvestera och sammanställa mina utdelningar för lite extra krångel som förhoppningsvis kan ge lite extra kortsiktig vinst. För man nämner faktiskt att det har störst effekt om du är kortsiktig, och det kan jag köpa.

 

Det enda sättet till gratis lunch

Något annat artikeln menar är att man i Nordeas fall kan vara extra lönsamt då man slipper källskatten på 35% som annars kommer dras. Det här tycker jag också är ett mindre argument då du får tillbaka all källskatt redan året efter om du äger i en KF hos Avanza. Hor Nordnet får du tillbaka den redan månaden efter. Jag hade snarare kunnat köpa argumentet om det vore på den tid det tog 3 år att få tillbaka källskatten

Läs om när du får tillbaka källskatten hos Avanza

Min slutsats blir att skrota detta tänk. Däremot tycker jag fortsatt det kan vara läge att köpa stabila utdelare på x-dagen, av samma anledning som jag nämnde i textrutan ovan

En gammal goding

 

Den enda gratislunchen jag tycker du kan utnyttja är Aktiearbitrage. Just nu är det exempelvis en sinnessjuk prisskillnad mellan Handelsbanken B och A med över 50 kr/aktie.

Aktiearbitrage 2024 | så gör du