Det känns som jag tjatat sönder bloggen med mitt pågående jobb att byta ut del för del i portföljen. Allt för att så småningom få den att bli en maskin som faktiskt gör att familjen får bröd på middagsbordet och att räkningarna betalas i tid. Det här inlägget tänkte jag ha som en referens till alla som frågar hur mina tankar går. Hur kommer min framtida portfölj av fler högutdelare se ut? När är det dags för mig att ta steget mot ett liv där ett 8-17 jobb inte längre är en del av min vardag?

 

Från utdelningstillväxt till högutdelare – Frihetsportföljen

Det finns rätt många misstag jag gjort under min investeringsresa. Kanske det jag får ångra mest är att jag inte körde på utdelningstillväxt och totalavkastning i ett tidigare skede.

Redan efter ett år hade jag en blandning av utdelningstillväxt och högutdelare där jag bland annat tagit in preferensaktier i portföljen. Med facit i hand skulle jag satsat på bolag som delade ut 1%, men där utdelningen var i en starkt växande trend. Det kändes roligt att se utdelningarna växa, så därför blev det en hel del högutdelare redan från start.

Efter en tid insåg jag misstaget och tog in investmentbolag som grundpelare till portföljen tillsammans med EQT. Det ångrar jag inte, men med facit i hand skulle jag tidigare lagt ännu mer vikt här.

Tanken när jag plockade in investmentbolagen var att någon dag byta ut dessa mot innehav som delar ut mer av sin årliga vinst till oss aktieägare. Den slutgiltiga produkten har jag valt att kalla Frihetsportföljen.

 

Uppenbara nackdelar

Som jag nämnt vid flera tillfällen finns det rätt uppenbara nackdelar med att byta ut innehaven till mer högutdelande alternativ.

I de allra flesta fallen innebär hög utdelning att du kommer få mindre utdelningstillväxt. Växer utdelningarna mindre än 2% i snitt årligen kommer inflationen på sikt urholka värdet av utdelningarna du får. Effekten blir extra tydlig när du inte återinvesterar utdelningen och på så vis får nya aktier.

Högutdelare har i många fall presterat sämre kursmässigt än bolag som satsar på tillväxt.

Då högutdelare tenderar att ha en högre utdelningsandel finns det lägre marginal om bolaget stöter på tillfälliga problem. En utdelningssänkning kan bli aktuell. Historiskt har det varit bolag som delar ut mindre varit mer säkra kort till en lång och stadig historik.

 

Mina största innehav – något kommer ske

Tittar jag på mina 10 största innehav så är det väldigt många som har låg direktavkastning på under 2%. Så har det också sett ut ända sedan 2018 när jag började fokusera mer på totalavkastning.

I tabellen nedan har jag staplat upp innehaven med deras bakåtblickande direktavkastning*.

*det bolaget redan delat ut i år delat med nuvarande aktiekurs. 

Bolag Direktavkastning
Investor 1,76%
Latour 1,86%
Svolder* 3,14%
AstraZeneca 2,18%
EQT 1,25%
Axfood 2,88%
Handelsbanken 6,01%
Atlas Copco 2,27%
Volvo** 6,1%
Cibus 5,85%

*Ännu inte givit spikat sin utdelning för 2024/2025

**Medräknat senaste årens stora extrautdelningar

Drar jag ut ett ej viktat snitt på mina 10 största innehav så blir det 3,33%. Givetvis är det bättre att ta ett viktat snitt där vi även tar hänsyn till aktiernas vikt i portföljen – ett bolag med stor vikt och lägre direktavkastning kommer då påverka snittet negativt. Om jag i stället viktar direktavkastningen landar vi snarare på 2,8%.

Det är alltså betydligt lägre en den klassiska 4-procent-regeln där du varje år tar ut 4% av din totala portfölj och lever på detta. Den regeln är ett alternativ om du inte vill leva på utdelningarna i din portfölj.

Mitt mål med högutdelare

Många utländska artiklar föreslår att du bör sikta på mellan 3,5% till 4,5% i direktavkastning när det är dags att leva på kalaset. På så vis kan du sprida innehaven väl mellan olika sektorer, behöver inte vara särskilt rädd utdelningsfällor, samt får ett bra skydd för inflationen. Med en sådan portfölj är det rimligt att även utdelningstillväxten kan uppgå till drygt 3,5% årligen och blir därigenom ett inflations-skydd.

Mitt personliga mål är att inget enskilt innehav ska ha lägre direktavkastning än 3%, med ett snitt på 5% för portföljen som helhet. Låter det mycket? Längre ner förklarar jag lite närmare hur det ska gå till.

2023 var senast jag räknade ut mitt viktade snitt för portföljen i helhet. Då landade siffran på 4,11%. Sedan dess har jag börjat sälja några innehav med lägre utdelning för att byta ut mot fler högutdelare. Att nå 5% är ingen omöjlighet, även om det återstår en hel del ”jobb”.

Snitt direktavkastning 2023

 

 

Hur mycket pengar kommer jag behöva?

Mina tankegångar kring frihet har sista åren förändrats en del. Nu lutar det snarare mot att jag fortsätter jobba på samma arbetsplats, men enbart 50%.

Jag tar då ledigt tisdagar, torsdagar och halva onsdagar. Med det upplägget kan jag gå ner i tid fortare, få mer tid till barnen och mina egna projekt. Då jag jobbar halvtid får jag det sociala via jobbet och kan fortsätta bidra med min erfarenhet. Det upplägget passar inte alla, men jag är anställd på en arbetsplats där det faktiskt är möjligt och tillåtet.

En halvtidslön skulle ge mig ungefär 16 000 kr efter skatt (netto)

Min portfölj är idag värd 3,4 miljoner. Med 5% direktavkastning ger det en utdelning på drygt 14 000 kr varje månad.

Totalt med 50% jobb och utdelningsportföljen så skulle jag kunna plocka ut 30 000 kr varje månad. 

Då har jag inte räknat med ISK/KF skatten som jag årligen betalar. Inte heller har jag räknat med den sänkta pensionen som kommer vara ett frågetecken när jag väl börjar plocka från den. Att enbart jobba 50% kommer påverka pensionen väldigt negativt.

30 000 kr per månad skulle räcka väldigt bra för att få mitt liv att snurra även när barnen blir lite äldre. Det är därför hög tid att sakta men säkert börja transformera mot en frihetsportfölj.

Väntar jag tills portföljen är värd 5 miljoner borde min månadslön bli 36 800 kr. Another year syndrome är frestande på många vis, och jag förstår varför det lätt blir en fälla.

 

Några exempel

Majoriteten av portföljen kommer fortsatt bestå av aktier. I nuvarande upplägg har jag inte funderat på att investera något i rena räntefonder eller obligationer. Preferensaktier och D-aktier blir det närmaste.

Sedan kommer troligtvis SaveLend fortsätta leverera månatlig ränta. Där är målavkastningen 7,5% – 9% exklusive skatt och avgift.

Portföljen i Tessin kommer nog också leva kvar i viss mån med några projekt varje år. Där ger varje projekt ca 8-10% årligen exklusive skatt.

 

Det kommer ske några betydande förändringar i portföljen. Målet är som sagt en direktavkastning på 5% årligen. Några innehav som kanske ger 3%-4%, medan andra ger 8%.

Mest troligt lär jag stoppa in fler banker i portföljen. En del Kanadensiska banker lär läggas till, som enligt mig är de mest välskötta utdelarna inom den här sektorn.

Bank of Nova Scotia är ett exempel med en direktavkastning på 5,61%. Banken har snittat 5% i utdelningstillväxt under lång tid. Ett solklart val och en otroligt fin bank. Lite skumt att jag inte investerat i den tidigare… eller varför jag inte köper den idag. Kanske får bli veckans ”jobb” 🙂

Sedan har vi BMO, alltså Bank of Montreal som jag lär plocka in. Lite lägre direktavkastning idag på 4,5%, men jag tror att nästa höjning kommer vara inom intervallet 7-10%. Den framåtblickande direktavkastningen är alltså högre

Här i Sverige är SEB eller Nordea även nära tillhands. Bankerna kommer nog väga ca 15-20% av min totala portfölj i framtiden.

 

Jag har sagt att den nätmäklare som först öppnar handel till BDC:er kommer få mig som kund. Enligt mitt samtal med Montrose lät det inte allt för långt borta och att arbete pågår.

Frågar du mig är det bara dumt att vi inte kan handla dessa nu. Men EU är EU antar jag. Allt är inte guld och gröna skogar med denna union ifall du frågar mig.

Här är tre innehav som då lär ingå:

 

REIT:s är som svenska fastighetsbolag, fast betydligt bättre för oss utdelningsinvesterare. Dessa delar ut majoriteten av sitt justerade förvaltningsresultat och innebär därför fin direktavkastning. Många har genom åren visat prov på hållbar utdelning.

Realty Income kommer ingå i min portfölj. Det är mer eller mindre skrivet i sten. Realty var bland det första utländska innehavet jag plockade hem i min Kapitalförsäkring (KF) 2017. Med dagens 5,5% i direktavkastning är detta ett solklart köp.

Andra som mest troligt kommer ingå är

 

 

Förutom ovanstående exempel kommer jag även trycka in lite mer bolag inom energi och olja. Ett eller ett par shippingbolag blir även aktuellt.

Vår Energi ligger närmast tillhands samt 2020 Bulkers. Dessutom tycker jag amerikanska Chevron är intressant med sitt magnifika kreditbetyg på AA-.

 

Summering

Exemplen ovan är bara några av de förändringar jag troligtvis kommer göra. Jag lär även plocka in mer inom telekom samt andra klassiska högutdelare likt Loomis och Europris.

Frihetsportföljen är definitivt inget som lär slå index över tid. Den ger däremot mig vad jag behöver för att gå ner i arbetstid och jag ser inga problem just nu med att få en genomsnittlig direktavkastning på +5%.

 

Hela det här resonemanget kan jag verkligen inte rekommendera ifall du är ny investerare och har tiden på din sida. Då skulle jag i stället rekommendera några av dessa innehav:

Sveriges bästa aktier för hög utdelningstillväxt – Maxat!

51
0
Kommentera gärna :)x
()
x