Att investera 10 000 kr i Tele2 här och nu för att årligen dra in 650 kr i utdelning kanske inte låter så smickrande. Därför har jag valt att visa några exempel på begreppet Yield on Cost (YOC) och varför du som är ung borde satsa på utdelningstillväxt snarare än hög direktavkastning här och nu.
I det här inlägget tänker jag förklara hur dina investeringar kan ge en ”direktavkastning” på över 100%, vilket såklart är helt ohållbart. Därför satte jag citattecken runt direktavkastning för det här är egentligen inte den nuvarande direktavkastningen. Mer om det lite längre ner.
Yield on Cost (YoC)
Begreppet Yield on Cost har varit populärt länge bland utdelningsinvesterare med extra fokus på just utdelningstillväxt. Yield on Cost beräknas genom att ta akties årliga utdelning (som den ger nu) delat med vad du köpte aktien för ursprungligen. Det är utdelningen i procent av hur mycket du ursprungligen betalade för investeringen, snarare än dess nuvarande kurs.
Köper man aktier i samma bolag vid många tillfällen (väldigt vanligt) så räknar många ut ett snitt för samtliga investeringstillfällen och delar det med den årliga utdelningen. Det här är varför jag oftast säger att du kan höja din YOC genom att köpa när börsen eller en enskild aktie dippar. Pandemin var ett lysande exempel som såhär i efterhand var ett guldläge för oss investerare.
Exempel
Bolagets nuvarande utdelning: 3 kr/aktie
Kurs Köptillfälle ett: 50 kr
Kurs Köptillfälle två: 75 kr
Kurs Köptillfälle tre (nuvarande kurs): 100 kr
Genomsnittlig inköpkurs: 75 kr
Direktavkastning nu: 3%
YoC: 4%
Så ser du själv din YoC
Du kan själv med enkelhet se din Yield on Cost hos Avanza genom att välja ett av dina konton och sedan trycka Nyckeltal enligt bilden nedan. Troligtvis går det även att se samma nyckeltal hos Nordnet.
Märk väl att aktier där utdelningen slopats kommer visa 0% YoC, och det är eftersom det är nuvarande utdelning som är med i beräkningen. Finns ingen nuvarande utdelning så kan vi heller inte få ut det värdet.
Exempel för ökad motivation
2022 skrev jag en artikel om Broadcom där jag sa att det var den bästa aktien jag kikat på när det kommer till utdelningstillväxt och historik. Självklart finns det bättre exempel, men att se Broadcoms utdelningstillväxt över tid och en direktavkastning på +2% kändes enastående.
Ett tips är att använda Seekingalpha där du lätt kan se Yield on Cost som en graf för utländska aktier. Självklart går det lätt att själv titta upp och räkna ut samma information. Jag har inte sett något jämförbart för svenska aktier ännu.
Köpte du aktier i Broadcom för 10 år sedan så genererar dessa 28% direktavkastning räknat på vad du betalade för aktien då. Att köpa för att hålla blir så mycket mer motiverande om man tänker i dessa banor.
Ännu mer spektakulärt blir det ifall vi kikar från 2009. Investerade du i en aktie där och då är din YOC idag över 100%.
På så vis kan alltså dina aktier du köpte för länge sedan ge en direktavkastning på över 100% sett till det pris du köpte dem för. Allt handlar om att kursen bör gå upp över tid när utdelningen stiger. Annat vore ologiskt.
Ett annat exempel på Svenskt territorium är Evolution. I början av 2020 kostade en aktie ca 300 kr. Där och då var utdelningen 4,42 kr utifrån dåvarande växelkurs. Det gav en direktavkastning på 1,5% vilket inte är allt för sexigt.
Idag delar EVO ut 31 kr/ aktie och med samma aktie du köpte 2020 så har denna idag ett YOC på 10,3%. Det har hänt bara inom loppet av några år.
Tänk alltid dina investeringar som byggstenar, och inget annat.
Visst är det trevligt med YoC, men ofta köper man fler aktier allt eftersom åren går och då blir YoC inte så hög som den skulle bli om man bara köpte aktier i ett bolag en gång och sedan bara behåller sina aktier.Med en hög DA varje månad så får man väldigt mycket pengar att köpa fler aktier för varje månad som ger ännu mer pengar vid nästa utdelningstillfälle nästa månad för att få ”snöbollen” att rulla allt snabbare.Det är ingen naturlag att ett bolag som har en låg utdelning kommer att klara av att höja sin utdelning över längre… Läs mer »
Peter GPT: Peter Jansson uttrycker att han föredrar att tjäna pengar nu genom investeringar som ger hög direktavkastning (DA) istället för att fokusera på framtida Yield on Cost (YoC). Han anser att man genom regelbundna aktieköp och återinvestering av utdelningar kan öka sina intäkter snabbt och effektivt. Peter påpekar att det är osäkert om företag med låg utdelning kan öka denna över lång tid, och att företag med hög DA kan bibehålla detta. Därför betonar han vikten av att sprida risker och vara aktiv i sina investeringar, bland annat genom att investera i utdelande ETF:er och fonder. Han är skeptisk… Läs mer »
Absolut så är det. Gillar dock tanken med att de aktier du köpte DÅ faktiskt genererar det här idag. En häftig känsla bara 🙂
Tack för ett intressant inlägg. Kan man se YoC i Avanzas app? Jag hittade nämligen inte vyn som du visar
Om du går på aktuellt konto och kollar ”innehav” ser du aktiens kurs vid köptillfället. Dividera nuvarande utdelning/aktie med detta värde och du ser din YoC.
Ex köpte jag mina Bahnhof för 37 spänn. Nuvarande utdelning är 2kr. 2/37 = 5,4%
Tack för tipset. Det är jag med på. Men tänkte vyn han visar här uppe där det står. Så man inte behöver räkna på varje innehav
Tack så mycket för det svaret. Använder sällan appen själv så har dålig koll 🙂
För mig handlar utdelningstillväxt om att hitta bolag som ökar sin vinst mycket varje år och därmed kan ge mig högre totalavkastning jämfört med högutdelande bolag. Utdelningen är en bonus och inte hela anledningen till att jag investerar i bolaget.
Det stämmer att du hade haft en YOC på 28% om du köpt Broadcom för 10 år sedan men kursen har också gått upp närmare 2300% (exklusive utdelning).
När har Svolder utdelning och hur mycket?
Dom har ett brutet räkenskapsår så vi får veta den först på sen-hösten. Utdelningen är i november en gång årligen
Det bestäms på årsstämman i november men förslag på utdelning kommer 14 september när Svolder ger ut årsrapporten.
Förra året delade de ut 1 kr.
Svårt att se det fantastiska med YOC. Lite hyperinflation och du får ett YOC-värde som går bananas!
Med hyperinflation går det mesta bananas.
Mjo, skulle säga att det är större problem än med YoC i ett sådant läge 🙂