Det här med att köpa för att du gillar bolagets ledning är intressant. Jag köpte Paradox tidigt i min resa för att jag träffat och pratat med dåvarande VD Wester på en fest. Rätt galet, jag vet, men det var en fin investering. Här är de mest ägda gamingbolagen just nu.
Gamingbolagen med flest ägare
Bolag | Antal ägare | % antal utländska ägare | % upp 2020 |
Embracer Group | 85 407 | 34,9% | 192% |
Stillfront Group | 34 221 | 51,8% | 174% |
Starbreeze | 29 004 | 16,8% | -1,8% |
Paradox Interactive | 16 130 | 16,1% | 64% |
G5 Entertainment | 12 354 | 49,2% | 277% |
Gaming Corps | 6551 | 2,4% | -53% |
Enad Global 7 | 5 620 | 31,9% | 479% |
Det är rätt intressant. Jag har spelat datorspel i hela mitt liv men ändå har jag egentligen ingen koll på vad som skiljer ett väl presterande gamingbolag mot ett dåligt. Vissa bolag har i alla fall hittat makalösa vägar för att generera strålande vinster.
Alla spel som bolagen utvecklar kan inte bli vinstmaskiner och tyvärr är det svårt att i förhand veta hur bra ett spel faktiskt kommer slå. Sedan finns det också chans att bolaget skapar nästa stora succé. Ett nytt Minecraft med andra ord.
Många av dessa har idag väldigt höga P/E tal. Ett P/E på 40 (ej ovanligt i denna bransch!) innebär då att bolaget handlas till 40 gånger sin årliga vinst. Det låter rätt saftigt, men å andra sidan har strategin förra året varit att satsa på de bolag med riktigt höga P/E tal också.
Kvalitetsaktiepodden tyckte jag pratade väl om detta för något avsnitt sedan. De är inte sugen att handla aktier där P/E talet är så pass högt. Man nämner här Nibe som exempel där P/E är 57 (snarare 60 nu). Det tar då strax under 40(!!) år att räkna hem ett sådant köp om man lyckas växa 10% årligen över tid. Vill man räkna hem investeringen på 15 år skulle man behöva växa med 27% årligen, något som självklart inte känns rimligt.
Jag äger inga spelbolag idag men ägde tidigare Paradox som jag givetvis sålde på tok för tidigt.
Sedan är det roligt att se hur investerare som köpte G5 i botten gjorde helt rätt val.
Tyvärr kan även spelbolag bli riktiga surdegar. Starbreeze är ett sådant exempel.
Oklar ägarbild med stort inslag av institutionellt ägande verkar vara ett genomgående tema för dessa bolag. Att VD:arna råkar vara trevliga är ju dock bra – men det ger inte svar på frågan; Vem pekar ut riktningen för dessa företag? 🙂
Jag har nog bara träffat en VD när det kommer till bolagen jag äger i portföljen. Kändes iofs lite troligare att träffa Fredrik Wester än Mats Rahmström. Sedan kände jag 2 kompisar som jobbade på Paradox också, och som trivdes likt fisken i vattnet.
Hur tänker du där kring att peka ut riktningen? 🙂
En stor andel institutionella småägare (med ägarandelar på låt säga vardera mellan 3-10 procent av aktiekapitalet) kan tänkas göra att ingen vill eller kan ta ansvar för företaget. Ägarbilden är i min mening en inte helt oviktig parameter när man väljer aktier. I Tyskland finns DAX-Family-index, som endast upptar företag med starka ägarfamiljer. Finns något sådant i Sverige? 🙂
Jag som jobbat de semaste 20 åren i branschen tycker det är svårt. Det rör sig snabbt helt enkelt. Kan ju rekommendera en googling just på Starbreeze, finns utmärkt läsning hur idiot-chefer sänkte det företaget…