För en tid sedan fick jag en kommentar kring varför jag köper Investor B i stället för Investor A. Jag gav då som svar att jag helt missat skillnaden i aktiekurs mellan dessa två. Är det nu värt att byta Investor B mot Investor A?
En sån här affär kallas för Aktiearbitrage. Du säljer helt enkelt den dyrare aktien och köper den billigare. Teorin bakom är att bägge aktietyperna ger samma utdelning och har samma substansvärde, därav blir rabatten i den billigare större.
Just nu ser prisskillnaden ut såhär:
Aktiekurs
Investor A
466,0
Investor B
474,2 kr
Prisskillnad mellan A och B: 8,2 kr per aktie
Byta Investor B mot A
Jag tänkte försöka mig på en uträkning för att se om jag tjänar något på en sån här affär. Idag kan du byta courtageklass direkt via Avanza, men då jag redan gjort affärer idag tvingas jag vänta till imorgon innan mitt byte går igenom.
Anledningen till att jag byter courtageklass är för att den här affären blir rätt stor och att jag då tjänar på att köra med Medium i stället för Small. Med medium kostar courtaget 69 kr, annars hade det blivit 111 kr med small.
Sälj
95 aktier * 474,2 kr aktiekurs = 45 049 kr
45 049 – 69 kr (courtage) = 44 980
Efter mitt sälj får jag alltså 44 980 kr i likvider efter avräknat courtage
Köp
Här är det intressant att se hur många aktier jag får av typen A
44 980 – 69 kr (courtage) = 44 911 kr
44 911 kr / 466 (aktiekurs Investor A) = 96, 37 aktier av typen A
Efter uträkningen ser jag att jag får 96 aktier av typen A + 244 kr som återstår
Med andra ord får jag en gratis aktie och 244 kr. Det är inte mycket, men många bäckar små 🙂
Just Investor och Handelsbanken är 2 bolag vars aktie oftast kan bytas på detta vis. Känner ni till något fler bolag där aktiekursen också tenderar att svänga mycket mellan typerna?
Jag fick nyligen en fråga som rör just utdelningsandel och hur denna i vissa bolag kan skjuta iväg så pass mycket. Tänkte försöka reda ut detta på ett lättsamt vis.
Fråga
Jag är väl nybörjare inom området och har inspirerats mycket av din portfölj. Jag försöker självklart göra egna analyser också innan jag köper.
Men jag kan konstatera att vissa högutdelande bolag har över 100% i utdelningsandel. Kanske ibland även över 400% i andel utdelad vinst, som i t.ex. Boston Pizza Royalties Income Fund. Hur kan det vara hållbart och möjligt med så stor andel utdelad vinst?
Svar
Det är roligt att den här frågan dök upp idag. I morse fick jag nämligen en notis från Avanza att Boston Pizza delat ut 170 kr till mig. Det här är då en månadsutdelare så det här är alltså pengar som tickar in varje enskild månad.
När vi pratar utdelningsandel så visar denna den del av vinsten som ett bolag delar ut. En utdelningsandel på 50% innebär att bolaget delar ut hälften av vinsten till oss aktieägare, och över 100% innebär att man delar ut mer än sin vinst. Att dela ut mer än sin vinst ses som ej hållbart i ett längre perspektiv. Vissa bolag klarar dock av detta ett tag med hjälp av starka finanser (tänk H&M).
Vad gäller Boston Pizza så handlar det om att man får intäkter från sina 395 restauranger som huvudsakligen drivs via franchise. Boston tar i sin tur 4% av vinsten i s.k Royalties från respektive restaurang. Delar av vinsten delas i sin tur ut till aktieägarna.
Bostons vision är rätt solklar:
Jag vet inte vart läsaren fått uppgifter om att bolaget delar ut över 4 gånger sin vinst till aktieägarna. Som många vet har jag tidigare tipsat om siter där du kan se sådan information, men det gäller alltid att dubbelkolla i rapporter själva för att se att sådant är rätt.
Vad beträffar Boston så har utdelningsandelen sett ut såhär enligt deras egna rapport:
Som ni ser har utdelningsandelen varit närmare 100% under de senaste åren. Det som däremot hände 2018 var att utdelningsandelen steg över 100%, vilket aldrig är bra.
Jag läste en betald artikel om just Boston där jag tycker man sammanfattar läget rätt bra:
The above 100% payout ratio leaves little room for Boston Pizza to make mistakes. Although we do not anticipate a dividend cut in the near term, if its total system sales decline further, the company may have to cut its dividend to maintain its working capital reserve.
Så, för att sammanfatta frågan jag fick så bör man alltid kolla på flera olika ställen innan man antar att direktavkastning, utdelningsandel eller vinstutveckling är si och så mycket. Det bästa är givetvis om du jämför med siffrorna som bolaget själv presenterar.
För de allra flesta bolag är det inte hållbart över tid att ha en utdelningsandel över 100% av vinsten. Då måste man börja knapra av vin egna verksamhet, alternativt ta lån för att finansiera. Det är i sådana lägen en utdelningssänkning kan vara aktuell.
Vi ser en trend att allt fler och fler väljer att lägga sitt sparande i svenska investmentbolag. Det är ingen dum idé då dessa har bevisat sig vara både hållbara och högavkastande under väldigt lång tid. Men det finns också en risk med investmentbolag när börsen faller, en risk som kanske inte alla tänker på. Som ägare av Investmentbolag påverkas du i regel extra hårt när börsen faller.
Att köpa 1 kr för 80 öre
Ni känner säkert till begreppet…
Köpa 1 krona men betala 80 öre
Det är exakt vad som händer när du köper ett investmentbolag till rabatt. Aktiekursen är då lägre än vad det underliggande värdet (substansvärdet) i bolaget är. På samma vis kan du köpa 1 kr för exempelvis 1,20 kr och då handlas investmentbolaget till premie.
Vad som gör att ett bolag handlas till rabatt och premie har det gjorts mycket forskning kring. Det vi däremot vet är att investmentbolagen tenderar att handlas till större substansrabatt under tider då börsen går dåligt, och till lägre rabatt när börsen går bra. På så vis är det givetvis bättre att köpa investmentbolag under perioder då allt ser som mörkast ut.
Det här är självfallet lättare sagt än gjort och det krävs stort mod att köpa ett investmentbolag då alla andra hyser börsen. Gunnar Wrede skrev dock en artikel om detta redan under finanskrisen 2008 vid namn ”Investmentbolag bör gå bättre när börsen väl vänder”. Följde du Gunnars tips 2008 så har du med största sannolikhet gjort en fin vinst.
Risken med investmentbolag vid börsfall
Vissa av er har säkert hört att investmentbolag tenderar att ta mer stryk under perioder då börsen går riktigt illa. Det här beror på 2 enskilda faktorer:
Då investmentbolag består av underliggande börsnoterade bolag så sjunker värdet på de underliggande bolagen vid en börsnedgång
Substansrabatten för själva investmentbolaget växer
EXEMPEL
För att göra ett exempel på detta använder jag mig av ett fiktivt bolag vid namn Invest KTM. Det här investmentbolaget består enbart av 2 aktier:
50% Bolag1 – kurs 50 kr/ aktie
50% Bolag2 – kurs 50 kr/ aktie
Aktiekursen för Invest KTM står i 80 kr/aktie, vilket då innebär att du handlar bolaget till 20% rabatt då bolagets underliggande värde (substansvärde) är 100 kr/aktie, d.v.s. 50+50..
Det som händer är nu är en rejäl börsnedgång där kursen för Bolag1 och Bolag2 faller med 40% vardera. Dessutom stiger rabatten i InvestKTM från 20% till 30%.
Substansvärdet har sjunkit till 60 kr/aktie då vardera underliggande bolag nu är värt 30 kr/aktie, alltså från 50 kr till 30 kr/aktie. Dock har substansrabatten också stigit från 20% till 30% vilket då innebär att kursen i InvestKTM står i 42 kr (60*0,70). Du som köpte och behöll aktier i InvestKTM från toppen till botten har alltså fått en större negativ effekt än om du enbart ägde de underliggande bolagen var för sig.
Exakt samma fenomen händer då vid en positiv börsuppgång, fast då på ett positivt sätt.
Månadsutdelare är något som blir allt mer populärt bland investerare i Sverige som söker sin väg mot ekonomisk frihet (FIRE). Dessa har länge varit hörnstenar bland investerare i USA då det faktiskt är här vi hittar de flesta bolagen med tät utdelningsfrekvens. Frågan är, finns det fördelar med månadsutdelare? Och är det bättre att investera i månadsutdelare än kvartalsutdelare eller bolag som delar ut årligen likt Handelsbanken?
Fördelar med månadsutdelare
En av de största fördelarna som jag ser det med månadsutdelare är att du tidigare kan använda utdelningen till att köper mer aktier i bolaget. Köper du Handelsbanken i april får du exempelvis vänta ett helt år innan utdelningen tickar in. Det här är dock lättare sagt än gjort då flertalet månadsutdelare är relativt dyra (sett till kurs) och att det därigenom krävs mycket utdelning från ett bolag för att köpa ett stycke ny aktie.
Ett exempel är Realty Income som är ett av mina mest anrika bolag i portföljen. Även om detta bolag väger rätt tungt i min portfölj så kommer det dröja länge innan jag kan köpa en ny aktie varje månad från dess utdelning. För att kunna återinvestera en utdelning krävs att du har nog med kapital för att åtminstone köpa en ny aktie med hjälp av utdelningen. Annars faller det här argumentet. Å andra sidan skulle man kunna resonera som så att utdelningen återinvesteras i aktier som är mindre dyra.
En annan fördel borde vara att utdelningarna sprids över året och att du då kan återinvestera löpande och inte vid ett givet tillfälle. Om du enbart har svenska bolag med årlig utdelning är risken stor att du får utdelningen i enbart april eller maj och då sker återinvesteringen vid ett givet tillfälle under året.
Ett vanligt argument mot detta är att du kan hålla på pengarna och fördela dem själv över året. Om du får all utdelning i april så behöver du inte investera allt då utan kan sprida ut det under sommar, höst, vinter. För mig är det här lättare sagt än gjort då jag verkligen tycker om att köpa aktier och tenderar att köpa upp mina likvida medel rätt fort.
Vi bör också notera att dessa pengar ligger arbetslösa en tid. Arbetslösa pengar föredrar jag inte.
Fördelar när det kommer till att leva på utdelning?
Jag antar att vissa av er har målet att kunna finansiera er vardag med hjälp av utdelningar? Inget dåligt val!
Det pratas mycket om Dividend Carpet Bombing, vilket då innebär att du köper bolag så att du får utdelning under hela året. Då dina räkningar för mobil, bensin, hus, fru etc. inte kommer kvartalsvis utan oftast månadsvis kan man tänka att det är en fördel att också få utdelningen månadsvis.
Strategin är nog olika från investerare till investerare, men som jag själv tänker så är det viktigaste att plocka ut utdelningen 4 gånger per år och att du gör detta innan kvartalsskiftet. Som du vet är ISK schablonbeskattat och där är en parameter till skatteuträkningen hur mycket dina depåer är värda vid kvartalsskiftet. Läs mer om hur dina utdelningar blir helt skattefria.
Min plan är då att jag själv ska distribuera utdelningen som jag plockar ut innan kvartalsskiftet så att de täcker räkningarna för helåret. Att få jämnt med utdelningar över året är därigenom inte allt för viktigt i det avseendet.
Månadsutdelare eller Kvartalsutdelare – vem vinner?
Det har gjorts en hel del studier kring om månadsutdelare ur ett avkastningsperspektiv kan spöa exempelvis kvartalsutdelare. Jag har själv inte gjort någon sådan analys men utifrån vad jag läst är det marginell eller ingen skillnad.
En artikel som tar upp detta är från InvestSomeMoney där man helt enkelt modellerar 3 utdelningsaristokrater med kvartalsvis utdelning så att de i stället delar ut månadsvis. I den undersökningen fann man att månadsutdelare hade fördel men med en ytterst liten marginal. Man påpekar också brister med undersökningen och den tidsperiod som använts i jämförelsen.
Åter igen är det absolut viktigaste att bolaget i sig mår bra och kan prestera över tid, snarare än när bolaget delar ut.
Varför då inte bara månadsutdelare?
Om nu studier visar att det är marginellt bättre med utdelning månadsvis, varför då inte bygga en portfölj med enbart månadsutdelare?
Anledningen till varför jag inte gör det är för att månadsutdelare oftast är rätt nischade till specifika branscher. Enligt Let’s Talk Money är fördelningen mellan branscher rätt begränsad när det kommer till dessa:
Källa: Let’s Talk Money
Därigenom ser jag det som svårt att bygga en portfölj enbart med månadsutdelare då du inte täcker in nog många branscher. Men hur många branscher och sektorer du vill ha är givetvis helt upp till dig.
En annan nackdel är att det inte finns någon svensk månadsutdelare mig veterligen. Jag vill ha majoriteten av mina bolag i Sverige med tanke på den negativa effekt som källskatt och courtage ger.
Psykologisk fördel?
Förutom de fördelar som jag nämnt i inlägget med att sprida sina utdelningar så bör även den psykologiska fördelen tas upp. Utdelningar i sig innebär att du får ta del av företagets vinst. Att få en utdelning är för många roligt då det är ett positivt tecken på att något händer. Att få den känslan ofta kan höja din motivation och göra så att du fortsätter sträva efter dina ekonomiska mål.
Har du någon månadsutdelare i din portfölj?
Ser du någon mer fördel med att ha månadsutdelare i portföljen?
Nyligen fick jag en fråga som handlar om hur jag tänker när jag handlar utländska aktier. Hur mycket köper jag för och framförallt, vad är den bästa summan att köpa för? Som finns här många alternativ och jag säger inte att mitt är det bästa.
Fråga
Jag har en fråga angående courtage-avgifterna på utländska aktieköp.
Vad är det minsta beloppet som man bör handla för per köptillfälle, för att det skall bli som billigast när man fyller på med utländska innehav i sin kapitalförsäkring?
Svar
När man handlar utländska aktier så är det viktigt att förstå att du betalar 2 olika typer av avgifter.
Courtage
Valutaväxlingsavgift
Just valutaväxlingen är den avgift som tillkommer då du handlar i en annan valuta (exempelvis USD) och denna kommer du tyvärr inte undan. Ibland kör Avanza courtagefritt och då brukar jag passa på att köpa lite extra. Courtagefritt innebär dock inte att du blir av med valutaväxlingen.
När du lägger en order idag ser du ett preliminärt belopp för transaktionskostnaden innan köp. Det är dock inte förrän den lokala marknaden stängs som det faktiska beloppet sätts (undantag för fonder).
Valutaväxlingsavgiften är hos Avanza 0,25%. Detsamma gäller för Nordnet och Nordea enligt vad jag hittat.
Vilken summa ska jag handla för vid utländsk handel?
Om vi t.ex. kikar på USA som är den mest attraktiva utländska marknaden att handla aktier i så ser courtaget ut såhär:
Jag kör just nu med courtageklass Mini som lämpar sig om du vill handla för mindre poster. För att få ut den brytgräns där det rörliga courtaget börjar ge effekt så tar du:
Lägsta courtage / rörligt courtage (i decimalform)
För Mini ger det: 1 USD / 0,0025 = 400 USD.
Det här kan demonstreras med ett exempel. Som ni ser betalar jag samma courtage vid köp av 1 st Omega Healthcare som om jag skulle köpa 10 st.
Med andra ord försöker jag att handla för 400 USD vid varje givet tillfälle. Det blir ungefär 4000 svenska riksdaler.
Av en händelse så är det även vid 400 USD som valutaväxlingen börjar gå förbi 1 USD-strecket. Det är p.g.a. att avgiften för valutaväxling också är 0,25%.
För mig passar Mini bra då jag gillar att handla ofta och för mindre summa. Om jag skulle handla för mer än 2 400 USD (6 / 0,0025) så skulle jag tjäna på att byta till Small. Att handla för 24k vid ett och samma tillfälle känns dock inte aktuellt för mig i och med att det blir mer än mitt totala månadssparande varje månad.
”Jag sparar bara 1000 kr per månad, bör jag undvika utländska aktier?”
Köper du bolag som du tänkt behålla väldigt länge så skulle jag säga att det inte är något fel att köpa för en mindre summa. Det har givetvis hänt att jag handlat för t.ex. 2000 kr några gånger.
Som jag sagt tidigare blir det däremot så att jag handlar mindre ofta i utländska aktier då courtaget är högre.
Du kan alltid räkna ut ditt totala courtage och med tiden jämföra om några transaktioner står ut från andra. Som investerare är det alltid värt att ha koll på avgifter då dessa i långa loppet kan ackumulera till stora belopp.
Något jag däremot kan säga är att du inte ska investera på utländska marknader bara för att. Jag skulle säga att du klarar dig väldigt bra med enbart svenska bolag.
OBS
Ser du något i inlägget som inte stämmer när det kommer till siffror och uträkning så får du mer än gärna kommentera detta i kommentarsfältet nedan. All feedback är hjärtligt välkommen 🙂
Som vanligt tycker jag det är roligt att kika tillbaka och se hur mina investeringar gått. Nu när jag varit igång i 3 år så kan jag faktiskt kolla min genomsnittliga årliga totalavkastning under dessa 3 år.
Det finns ett magiskt matematiskt talesätt som säger att dina pengar fördubblas på 5 år om du lyckas få 15% i årlig avkastning. Då tar vi alltså för givet att du inte sätter in mer pengar under tiden.
Exmpel: Du har 50.000 kr i början av år 1 och får 15% i årlig avkastning
År 1: 50.000 * 1.15 = 57.500
År 2: 57.500 * 1.15 = 66.125
År 3: 66.125 * 1.15 = 76.043
År 4: 76.043 * 1.15 = 87.450
År 5: 87.450 * 1.15 = 100.567 kr
Min genomsnittliga årliga avkastning
Bilden till inlägget är hämtad från Avanza (du kan hitta din egen utveckling under VÄRDEPAPPER och sedan längre ner på sidan). Där ser vi att min totala avkastning på 3 år varit 47.71%
Problemet är att vi inte kan ta 47,71 / 3 för att räkna ut snittet. Det har att göra med ränta-på-ränta effekten som gör att beloppet skenar fortare med åren som ni ser i exemplet ovan.
I stället måste vi räkna ut CAGR för den här perioden. Det kan du göra enligt formeln:
där n är antalet år och x din totalavkastning
Sätter jag in mina siffror i formeln blir det:
Mitt CAGR över 3 år blir därmed 13,73%.(ja, jag hade hellre haft 13.37% 😉 )
Varför är formeln viktig?
Själv tycker jag att det är mer spännande att kika på den årliga avkastningen. Exempelvis säger det mer för mig att ett investmentbolag presterat en genomsnittlig avkastning på 16,23% i 10 år, snarare än att säga att bolaget presterat 350% på 10 år.
Nu är tanken att jag ska svara på frågan som alla undrar över: bör jag ta hem vinst i de aktier jag äger och när i sådana fall? Jag kan i alla fall försöka ge mitt perspektiv på frågan.
Det finns ett välkänt uttryck som lyder:
Det är aldrig fel att ta hem en vinst
Samtidigt har du hört uttrycket:
Sälj aldrig ett bra bolag för tidigt
Om ni tänker på dessa två regler så är de lite av varandras motsats. Den ena säger att du ska klappa dig själv på axeln när du tar hem vinst i ett bolag, medan den andra tycker att du begått ett misstag.
{
”I’ve bought stocks that have gone down . . . but selling winners, that’s the big mistake”
-John Armitage
Några av mina misstag
Självklart kan jag dra paralleller till mina egna misstag. Det är nämligen många gånger som jag sålt allt för tidigt och där jag sedan ångrat mig. Här är några exempel:
Problemet som kanske inte alla tänker på vid ovanstående fall är att det blir psykiskt jobbigt att gå in i bolaget igen när du sålt på en nivå och sedan ska köpa till en högre. Det är inte allt för lätt.
Jag gillar skarpt Börspoddens avsnitt (ca 38 minuter in i avsnittet) där Petrusko blir intervjuad. Där nämner Petrusko om en dyrköpt läxa där han sålde Axfood för många år sedan för att överlista marknaden då aktien var högt värderad. Sedan han kursen både 2- och 3-dubblas innan han gick in igen.
Det är också sådana misstag som du vill undvika. I ovanstående fall har jag inte sålt allt i bolaget utan bara en del, och det kanske inte är fel om du hittar något som du för tillfället verkligen tycker har ett bättre läge.
När ska man ta hem vinst?
Enligt värdeinvesteringens filosofi så är det relativt lätt att veta när du ska gå ur ett bolag. Det är helt enkelt när du tycker att värderingen (P/E) har blivit omotiverat högt för dig. D.v.s. att du skulle avvakta med att köpa på den nivån om du inte hade haft bolaget i portföljen.
Kvalitétsaktiepodden har tagit fram en tabell med motiverande P/E tal som jag tycker funkar rätt bra. Denna ska dock aldrig ses som ett facit då marknadens beteende är oberäkneligt. Den säger dock att om bolaget växer sakta och du har ett högt avkastningskrav så krävs det ett väldigt lågt P/E.
Problemet är också att all statistik vi har är just statistik och att framtiden inte är skriven. Där är det upp till dig att avgöra om bolaget kan fortsätta växa likt tidigare eller kanske t.o.m. bättre med tanke på vad som komma skall.
Summering
Det är aldrig lätt att veta när du ska ta hem vinst i ett bolag. Oftast går du på en mina och inser i efterhand att du sålt för tidigt.
En filosofi som jag själv gillar är att rida på utdelningen och hålla dig kvar i bolag som presterar riktigt bra år ut och år in. Låt bolaget skifta ut sina vinster till dig samtidigt som du sitter under en korkek med en paraplydrink.
En taktik kan vara att sälja en liten del av bolaget för att skifta om till något som är mer motiverande för tillfället. Tänk dock på att det kan bli svårare att köpa igen sedan om kursen fortsätter uppåt år för år.
Något jag själv tycker är viktigare är att analysera förlorare och kanske ta bort dessa för att i stället ta in vinnare.
Om du investerar på börsen så är chansen stor att du råkat ut för uttrycket Påskeffekten tidigare. Det här är ett uttryck som används flitigt bland företagen just under påsktider för att allt som oftast ange orsaken till sämre resultat under kvartal 1.
Vad är påskeffekten?
Påskeffekten inom aktievärlden innebär att påsken inträffar under olika tidpunkter från ett år till ett annat. Det här blir kännbart för vissa företag då man släpper sina rapporter för kvartal 1 kring påsk.
Har påsken då fallit in under kvartal 1 så kan man räkna med försäljningen från påsken i rapporten. Infaller påsken sent så blir kvartal 1 i regel negativt för företaget.
Det finns nutida exempel på att påsken kan infalla väldigt olika i tid:
2019 – påsken inföll under vecka 16
2018 – påsken inföll under vecka 13
Vilka bolag påverkas av påskeffekten?
Godisjätten Cloetta uttalade följande:
”Förra året hade vi en besvikelse när påsken låg under det andra kvartalet. Nu kom påskförsäljningen under det första kvartalet, men utöver det har vi även lyckats sälja mer förpackade varumärken, haft en bättre mix samt ett kostnadsfokus som levererat”, säger Henri de Sauvage-Nolting, vd på Cloetta
Just Cloetta (som jag tidigare ägt i min portfölj) är väl det mest klockrena exemplet på där påskeffekten slår som hårdast. Vi svenskar sätter i oss 13 400 ton godis under påsken och Cloetta har mycket påskrelaterat godis såsom deras klassiska dragé ägg
Andra bolag som påverkas av påskeffekten
Det finns givetvis en hel uppsjö med bolag som kan tänkas påverkas. Här är några exempel:
Butiker, såsom Axfood och ICA säljer mycket mat under påsken och här kan resultatet påverkas avsevärt om påsken infaller tidigt eller sent.
Konsulter, såsom våra populära IT-konsulter. Dessa hyr ut arbetskraft och om det blir många röda dagar påverkar detta intäkterna negativt då man inte kan ta betalt för dessa. En av dessa är HiQ som jag skrev lite om här.
Nöjesbranschen. T.ex. åker många skidor under påsken och det vore inte konstigt om Skistar har ökade intäkter under den här perioden. (se min kommentar i kommentarsfältet beträffande Skistar).
Lämna gärna en kommentar om du kommer på något annat bolag som kan påverkas av påskeffekten.
När infaller påsken?
Att räkna ut när påsken innfaller är svårare än vad många tror, men i torin gäller följande minnesregel:
Påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.
Vårdagjämningen – dagen då natt och dag är lika långa, fastställdes år 325 till den 21 mars. Påsken kan därför infalla endast under perioden från den 22 mars till den 25 april.
Ja ni hör hur konstigt det låter. Men det här är egentligen kuriosa och inget ni behöver hålla koll på.
Så tänker jag
Självklart väljer jag inte bort bolag bara för att påsken har stor betydelse när det kommer till deras försäljning.
Det jag däremot inte gillar är när bolag som går dåligt väljer att uttnytja påskeffekten som en slags sköld för att dölja sämre resultat. En smart kortsiktig årgärd – men bygger det trovärdighet över tid?
Givetvis blir det svårare att jämföra bolag som påverkas mycket av påskeffekten från ett år till ett annat. Det kan vara bra att du känner till den här effekten som en förklaring till varför resultatet för ett bolag stiger/sjunker väldigt mycket under just kvartal 1.
