Jag har läst artikeln på DI med Investeraren och tänkte dela med mig av 2 intressanta kapitel i den. Det finns en anledning till att Investerarens podcast är den högst rankade podden i min lista och mycket av hans ord har följt mig från 1 kr till 850 000 kr.
1. Titta på utdelningarna
”Bygg en långsiktig pengamaskin och fokusera på den löpande utdelningen som trillar in, i stället för på portföljens svängningar. Utdelningarna svänger betydligt mindre än börsen och globalt har de ökat med 5–7 procent årligen historiskt sett.”
Jag vet inte om jag skulle kunna sammanfatta det bättre. Det här är väl en av många anledningar till att jag valt att ha en strategi som bygger på utdelningar – jag vill att den ska vara funktionell i såväl bra som dåliga tider.
Nu har investeraren ett mycket mindre utdelningsfokus än herr KTM och i slutet av dagen är det trots allt totalavkastningen (utdelningar + kurstillväxt) som är avgörande.
Tänk däremot på att bolag som tenderar att höja utdelningen år efter år rimligtvis borde få en positiv kursavkastning, allt annat lika. Det här skrev Miljonär innan 30 om i sin första bok.
2 Tallriksmodellen. Bra för även investeringar
Nicklas Andersson (Investeraren) påpekar gång på gång vikten av att vara långsiktig samt vikten av att inte sväva ut och ta allt för stora risker. Om något går åt pipan är det lätt att bränna sig och aldrig hitta tillbaka:
”Maten först och lördagsgodiset sedan. Det är inte fel i sig att ta risk, men då för en del av kapitalet så att risken blir hanterbar. Inte sällan vill sparare tjäna pengar snabbt, och då måste man sladda långt ut på riskskalan”, säger han, och fortsätter:
”Då kan risken bli binär och svår att överblicka. Om du nu verkligen måste ha högriskpapper, se då till att sprida risken på flera olika högriskpapper.”
Om du skulle fått valet att bli miljonär på en vecka, snarare än att bli miljonär på några år (som i mitt fall) – vad hade du då valt? Svaret är givet men att bli rik är aldrig lätt, för då hade ingen varit fattig.
Själv tar jag väldigt liten risk i portföljen. Exempel på det är att jag fokuserar på större och stabilare bolag samt att jag aldrig varit med i någon IPO. Visst har jag köpt på rekommendation, men den tiden är long gone.
Att ha en s.k.lekportfölj är väl aldrig fel där du kan lära dig mer och göra något lite roligare. Det här är däremot inget för mig.
Igår fick jag en rätt intressant fråga. Den handlade om vilken väg jag tagit för att bli expert på aktier samt vad och vilken metod jag kan rekommendera för att så snabbt som möjligt uppnå min expertis. Alla vill vi bli fullärda snabbt; och här är historien om hur jag gjorde.
Fast i ärlighetens namn så är jag inte expert… Faktum är att jag nog är rätt långt ifrån det som i folkmun kallas ’expert’, hur man nu väljer att definiera ett sådant uttryck.
En dag ville jag helt enkelt, precis som många andra, bygga upp en förmögenhet. Skillnaden var väl att jag faktiskt tog tag i det målet och började bygga min portfölj från 1 kr, snarare än många andra som enbart låter sin dröm rinna ut i sanden.
Jag vet nu att det i princip är omöjligt att uppnå klassen EXPERT inom aktievärlden. För ju mer du lär dig, desto mer inser du att det finns att lära. Det är kan jämföras med filmen Inception som handlar om drömmar i drömmar – det finns liksom inget slut utan du kan alltid borra ner dig djupare och djupare.
SÅ nej, jag är ingen expert. Däremot håller jag min vision och mitt mål med större fokus än vad jag någon annan gång gjort livet. Skulle jag ge dig ett enskilt råd så skulle det vara att alltid värna om din vision, för annars kan dina drömmar mycket enkelt rinna ut i sanden.
Visst, det låter flummigt och du funderar säkert på hur du kan göra detta bäst. Men se till att inte komplicera det. Börja helt enkelt med att fylla i en enkel sparmall så har du bara där börjat bygga och värna om din vision.
Warren Buffett brukar säga att om du har ett IQ på över 200 som investerare så kan du lika gärna ge bort 30 till någon som bättre behöver dessa, för du har ingen nytta av hög IQ inom aktievärlden. Kanske är det också så att det kan finnas en risk med att komplicera saker allt för mycket. Sunt och logiskt tänkande räcker i regel väldigt långt.
Det sägs att om du möter en björn i skogen som går till attack så ska du lägga dig ner och låtsas vara död och inte fly därifrån. Lite så jobbar jag också som investerare. När oro kommer på börsen finns jag alltid kvar, oavsett om det handlar om Brexit, USA:s presidentval eller Handelskrig.
Låt aldrig oro på börsen eller tankar kring att du inte kan något vara ett hinder för dig att bygga upp dina drömmar.
Men, för att ge ett konkret exempel så har jag aldrig försökt hasta till mig kunskap. Jag har inte haft bråttom med att lära mig saker utan tagit det i en väldigt lugn och stillsam takt. För min egen del så har jag nog lärt mig mest via poddar, och där har jag listat de 10 poddar jag just nu lyssnar mest på.
Fonder eller utdelningsaktier? Vad är egentligen det bästa över tid? I det här inlägget försöker jag mig på att svara på den frågan.
Det här är egentligen en läsarfråga som jag fick för ett tag sedan och som jag nu ska ge min syn på. Som vanligt är det alltid roligt att få frågor och jag försöker göra mitt bästa för att svara på dem.
Så valde jag utdelningsaktier
I april 2015 förde jag över min första tusenlapp till Avanza. Den första aktien jag köpte var Peab B. En månad efter detta hade jag hittat någon form av strategi och körde då enligt Rika Tillsammans nybörjarportfölj. För er som inte vet så är nybörjarportföljen en blandning av fonder som du månadsvis ska fylla på i. Jag fick ett färdigt koncept och jag slapp tänka…
Det här fortsatte ett helt år ända fram till 2016-04-18 då jag köpte min första utdelningsaktie efter att ha blivit introducerad till den strategin via Petrusko. Det blev Telia, ett bolag som jag inte äger idag.
Jag köpte Telia för att det var hög direktavkastning och att jag därigenom skulle få mer utdelning (ni hör så knasigt). Ända sedan dess har jag fyllt på min utdelningsmaskin och försökt att modifiera den så gott jag kan.
Även om min strategi och fokus förändrats mycket inom området så är jag än idag en renodlad utdelningsinvesterare med fokus att bygga ett stabilt kassaflöde utöver min lön. Ett så kallat passivt kassaflöde.
Men varför bytte jag egentligen? Och gjorde jag rätt val? Låt oss börja med att kika på ett par fördelar och nackdelar med båda typerna.
Fördelar och nackdelar med fonder
+Otroligt lite tid krävs. När du väl valt de fonder du vill ha så behöver du i princip inte lägga ner någon tid alls. Hos Avanza så kan du till och med månadsspara i fonder och då förs en del av lönen över direkt till den fond du valt att månadsspara i.
+ Riskspridning. En av de självklara och största fördelarna. Du får en påse med gott och blandat. Därigenom kan du fokusera på att fiska, träna, umgås med familj i stället för att lägga ner tid på börsen.
+ Mindre kurssvängningar. Det här är givetvis inte sant i alla fall. Men om du exempelvis investerar i en bred fond kontra ett par mindre bolag så är risken större till stora kurssvängningar i det sistnämnda.
– Tid för köp och sälj. Att handla aktier går oftast direkt om du väljer den rådande kursen. Köp respektive sälj i en fond sker inte direkt och hur långt det tar varierar mellan olika fonder. Mer information finns att läsa här.
– Avgiften. Den självklara nackdelen. Avgiften dras varje dag och den avkastningsgraf som du ser hos din nätmäklare inkluderar den här avgiften. Över tid kan större avgifter äta upp mycket kapital. Du kan använda appen Sparlabbet för att se hur avgiften påverkar utfallet.
– Ingen möjlighet att påverka. Du kan välja dina fonder men efter det är du helt i händerna på det institut som förvaltar fonden. Sitter du med innehav i en av mina favoriter, Didner & Gerge Småbolagsfond, så kan du omöjligt påverka hur fonden väljer att göra med sina innehav.
– Trååååååååkigt 🙁
Fördelar och nackdelar med utdelningsaktier
+Ingen avgift som i fonder.
+Köp och sälj går direkt. Känner du att ett bolag inte är rätt för dig kan du göra dig av med det direkt, utan att behöva vänta som med fonderna.
+Ta del av vinsten. Som utdelningsinvesterare får du faktiska pengar från bolagets vinst föregående år i form av utdelning. Den här kan du välja att göra vad du vill med.
+Större valmöjlighet. Gör dig av med innehav som du inte längre gillar, köp innehav som du tycker är intressant. Givetvis både en för- och nackdel.
– Mer tidskrävande. Vill du köra på utdelningsaktier så kommer det krävas lite mer tid. Du vill följa och se när det inte är läge att länge behålla ett bolag, eller när det kan finnas köpläge i ett annat. Det är också detta som är roligt.
– Mindre riskspridning. Det här är givetvis en sanning med modifikation. Du kan ha en portfölj med alldeles utmärkt riskspridning. Det jag däremot menar är att du får detta på ett silverfat om du väljer fonder. Med fonder är det svårt att inte få någon riskspridning.
Såhär tänker jag
Som vi ser finns det fördelar och nackdelar med bägge alternativen. Däremot vill jag förtydliga att jag inte tror att utdelningsstrategin nödvändigtvis behöver ge bättre resultat innan slutet. Det viktigaste är som ni vet totalavkastningen (kursavkastning + utdelning) och enligt statistik är det ju rätt få som lyckas slå index över lång tid.
Utdelningsstrategin behöver alltså inte ge bättre resultat i slutändan, trots att du troligtvis lagt ner mer tid än om du skulle sparat i fonder.
MEN! Jag skulle nog inte finna samma driv som jag nu gör om jag vore fondinvesterare. Troligtvis skulle jag ledsna då det är så tråkigt och månadssparandet skulle därigenom bli lidande. Kanske skulle jag sluta helt. Bloggen skulle i alla fall bli lidande.
För mig har utdelningsinvestering blivit mer en rolig hobby där jag hela tiden kan se mina mål uppfyllas. Jag jämför ständigt vad jag kan få för mina utdelningar och sist insåg jag att jag nu kan bo gratis under halva året. Jag fick även en resa ”gratis”.
Ett par hundralappar i utdelning har nu vuxit till 16.000 kr varje år. Det är inspirerande!
För mig handlar dessutom utdelningsinvestering om 2 riktigt stora fördelar:
En trygghet i tunga tider. I år som dessa då Stockholmsbörsen presterat negativt kan det vara skönt att inse att man i alla fall erhåller utdelningen. Kursen i aktier svänger oftast mycket mer än själva utdelningen.
Med utdelningar kan du köpa mer varje år då du troligtvis använder utdelningen till att köpa nya aktier. Dessutom kan du se till att använda utdelningen till att köpa mer i bolag som du tycker ser riktigt attraktivt ut just nu, och inte nödvändigtvis i samma bolag.
Summering
I slutet av dagen så handlar det helt enkelt om hur du är som person. Mår du dåligt direkt du ser en årsrapport eller somnar när du läser en nyhet om ett bolag borde du nog välja fondstrategin.
För min egen del är den huvudsakliga anledningen att jag tycker om att välja mina egna aktier och lära mig mer längs vägen. Att utdelningarna ständigt kommer med feedback om att jag är på rätt väg är inte heller en dålig morot för mig.
Fyll gärna i om ni tycker jag missat något. Skriv hemskt gärna vilken strategi du valt. Som sagt, inget är rätt eller fel…
Riskpremie, eller Riskkostnad, är något som kanske inte alla investerare har full koll på. Det är en kostnad som alla betalar om du tecknat en Kapitalförsäkring och nyligen fick jag en fråga rörande just riskpremien. I det här inlägget får du veta det du behöver veta om riskpremie.
Anledningen till att ingen tänker på denna är nog för att den här avgiften är relativt liten för småspararen och helt enkelt inte märks av. Men är den verkligen så liten när summan på kontot börjar stiga?
Vad är riskpremie och varför betalar jag detta?
Riskpremien betalar du som sagt bara för din Kapitalförsäkring (KF) och inte för ditt Investeringssparkonto (ISK).
Orsaken till att du betalar en riskpremie är för att täcka försäkringsskyddet, s.k. återbetalningsskydd. Det här skyddet innebär att om du skulle gå bort så får anhöriga eller eventuell förmånstagare* 101% av värdet utbetalat. Riskpremien är till för att täcka den extra 1 procent som detta täcker.
*Du kan välja vem som ska vara förmånstagare för din Kapitalförsäkring. Det är denne som beloppet övergår till vid dödsfall.
Det här gäller inte bara Avanza utan även Nordnet och andra aktörer.
Vad är riskpremie? Svar från Avanza
I din kapitalförsäkring ingår alltid ett återbetalningsskydd. Skyddet innebär att värdet i din försäkring plus 1 % av värdet betalas ut när försäkrad avlider. Om försäkrad och försäkringstagaren är olika personer betalas värdet plus 1 % ut till försäkringstagaren om försäkrad avlider, i annat fall betalas beloppet ut till förmånstagare. För den extra 1 % betalar du en avgift (riskkostnad eller riskpremie).
Varför 101% och inte 100%?
Jag ställde den här frågan till Avanza och fick detta som svar:
En kapitalförsäkring har alltid ett återbetalningsskydd (oftast på 101%), det är det som är själva försäkringsmomentet i en kapitalförsäkring.
Tycker kanske inte det här svaret var klockrent och någon som har mer kunskap om detta får gärna kommentera nedan.
När betalar jag Riskpremien?
Riskpremien betalar du varje månad och dras automatiskt från beloppet du har som investerbart kapital i din KF.
För mig dras riskpremien den 10:e varje månad. Debiteringen av riskpremien sker runt den 10:e i månaden för alla, oavsett när man öppnat kontot. Det här gäller hos Avanza och kan skilja hos andra aktörer.
Via Transaktioner på webben hos Avanza kan du se hur riskpremien dras månadsvis från ditt konto:
Hur stor är min Riskpremie?
Som ni ser betalar jag en riskpremie på 0,08 kr * 12 per år. Det blir alltså 0,96 kr per år, med andra ord knappt en krona. Då har jag idag ca 130 000 kr sparat i min Kapitalförsäkring där jag enbart har utländska bolag. Varför jag har mina utländska bolag i min KF kan du läsa här.
Hur mycket du betalar i riskpremie beror på 2 faktorer.
Storleken på ditt kapital
Din ålder
Ju äldre du blir desto större är risken att du dör och därmed blir även avgiften högre. Men hur stor kan avgiften bli? Låt oss kika på en tabell från Avanza.
”Premie” nedan är vad du betalar månadsvis och nedanstående exempel är räknat på en KF vars värde är 1 miljon kr. Om du är 85 år betalar du enligt tabellen nedan 114 kr i månaden och om du enbart är 20 år betalar du 0,7 kr i månaden. Din ålder är alltså av stor betydelse.
Ålder
Premie
Ålder
Premie
20
0,70 SEK
60
7,42 SEK
25
0,72 SEK
65
13,30 SEK
30
0,56 SEK
70
21,10 SEK
35
0,72 SEK
75
35,56 SEK
40
1,05 SEK
80
63,94 SEK
45
1,73 SEK
85
114,40 SEK
50
2,94 SEK
90
196,42 SEK
55
4,66 SEK
Jag har frågat Avanza om det finns någon formel för detta men de hade inte någon på lager. Kanske finns det någon där ute som sitter på en sådan.
Men hur mycket betalar jag?
Förutom att kika på vad som faktiskt dras hos din nätmäklare så kan du använda följande enkla metod:
Låt säga att värdet på din portfölj är 700 000 kr i stället för 1 miljon. Utgå då från din ålder i tabellen ovan och ta Premien * 0,7. Har du 1,5 miljoner gör du likadant men tar premien * 1,5.
Om din ålder inte är jämt delbart med 5 (20, 25, 30 o.s.v.) så får du antingen ta det som ligger närmast tillhands eller räkna på differensen procentuellt mellan 20 och 25 år om du exempelvis är 23 år. Är du 23 år blir din premie 0,712 per månad vid ett portföljvärde på 1 miljon kr.
Det här är dock överkurs då storleken på riskpremien mellan enskilda år är försumbar, speciellt vid lägre ålder.
Summering
Riskpremie är något du som äger en kapitalförsäkring automatiskt betalar 1 gång varje månad och är till för att täcka försäkringsskyddet.
För dig som är ung är Riskpremien knappast något att bry sig om då avgiften är liten i förhållande till ditt kapital och avkastning. Men ju äldre du blir desto större och mer påtaglig blir avgiften.
Min egen analys är att jag troligtvis kommer kunna börja leva på delar av min portfölj vid relativt tidig ålder och att värdet på mitt KF därefter kanske snarare sjunker än stiger. Därav kommer Riskpremien egentligen aldrig vara något väsentligt för mig.
Om ni har något mer att fylla i kring riskpremie får ni hemskt gärna kommentera nedan eller om ni i övrigt har tankar kring detta. Då kan jag se till att fylla på det här inlägget med den informationen.
Avanza meddelade för ett tag sedan att det nu blir lättare och snabbare för oss att byta courtageklass. Det här innebär att vi nu kan hitta nya möjligheter att tjäna pengar på men samtidigt fortsätta med vårt sätt att handla aktier. I det här inlägget visar jag hur jag skapade lite extra kronor samt via ett byte av courtageklass.
Courtageklasser
Avanza har idag 5 st courtageklasser som passar olika bra beroende på hur mycket du handlar för. Normalt sett ligger jag på courtageklass Mini som passar affärer under 15 600 kr.
När jag startade min resa som ny kund hos Avanza landade jag på Medium och mina första affärer på några hundralappar blev galet dyrt då jag betalade 69 kr i courtage för varje affär. Det tog ett tag innan jag insåg detta.
Det här var däremot innan courtageklass Start fanns.
Byta av courtageklass – så funkade det tidigare
Tidigare var det bara möjligt att byta courtageklass en gång varje månad. Det här har många länge tyckt varit negativt då vissa ibland vill handla för mindre summor, och ibland större.
Så funkar det nu
Nyligen rapporterade Avanza om att det nu går att byta courtageklass en gång per dag. Det här underlättar för många som vill variera sitt köpbeteende.
För att ändra courtageklass eller se vart du ligger idag går du in på Mina sidor>> Profil>> Min courtageklass.
Under tisdagskvällen vid 21-tiden testade jag att byta courtageklass till Small. Kl 3 på natten fick jag ett meddelande om att min begäran nu behandlats och att den nya klassen börjat gälla.
Efter bytet stod det att jag måste vänta 1 dag innan jag kan byta tillbaka till Mini igen.
Ytterligare viktig info
På kvällen dagen efter mitt byte testade jag att byta tillbaka men då stod det att jag max kunde byta 1 gång per dag. Jag antar att jag då blev tvungen att vänta till 03:00 på natten då det faktiska bytet gick igenom.
Nu på morgonen kunde jag dock byta direkt och då skedde bytet omedelbart. Jag antar att det beror på vilken tid man byter courtageklass.
Byte courtageklass i appen
Idag går det inte att byta courtageklass i appen. Avanza har dock tagit emot det här önskemålet via Twitter och vi får se vad som händer framöver.
Bytte Investor A mot Investor B – ett test
Tänkte att jag måste ju ändå testa det här nya fenomenet 😀 Därigenom bestämde jag mig för att göra ett s.k. aktiearbitrage, alltså att jag byter en typ av aktie mot en annan. I det här fallet fick det bli Investor A mot B.
Då jag har en relativt stor summa i Investor skulle jag tjäna på att byta courtageklass, vilket jag då gjorde innan bytet.
Investor A har varit billigare än Investor B under lång tid, men nu var det alltså ombytta roller.
Det här resulterade alltså i 118 kr som ”trollats fram”. Nackdelen med detta är att mitt GAV (genomsnittligt anskaffningsvärde) nu försämrats samt att jag inte ser den fina avkastningen när jag kikar på innehaven hos Avanza. Om du tycker att det kan räknas som en nackdel eller ej går givetvis att diskutera.
Varför sköts inte detta automatiskt?
En fundering som jag har är varför inte courtageklasser byts per automatik och att den mest fördelaktiga väljs direkt vid köp. Om jag först köper för 597 kr väljs Mini och om jag sedan (samma dag) köper för 25 000 kr så väljs Small.
Med all största säkerhet finns det en förklaring till detta. Bra är i alla fall att courtaget är gratis upp till 50.000 kr så att nya på börsen inte trampar på samma mina som jag gjorde.
I exemplet nedan ser ni att jag köpte ett stycke Telia för totalt 51,85 kr, men att jag totalt betalde mer än det dubbla (121 kr) för affären då courtaget var 69 kr.
Snart är det dags för val och den 9:e september går vi för att avgöra ytterligare 4 år av Sveriges framtid. En regering kommer formas och alla är vi spända på hur det kommer bli. Det finns en rad viktiga frågor men när det kommer till den här bloggens syfte är det kanske frågan om skatten på vårt kapital som är i rampljuset.
Skatt på ISK /KF – en viktig fråga?
Jag vill trycka på att jag i det här inlägget inte förmedlar vad jag själv röstar på och det är egentligen ganska oviktigt. Som jag nämnde finns det viktigare frågor ,men kanske kan du som investerare även ta med hur de olika partierna tänker kring skatt på kapital då det här ändå kan vara avgörande till hur ditt kapital kommer utvecklas i framtiden.
Som ni vet har vi redan fått 2 höjningar av skatten på ISK och KF. Vilka partier är egentligen för ytterligare en höjning, och finns det partier som vill se till att återsälla skatten på dessa till tidigare nivå?
När jag säger skatt på kapital så menar jag alltså pengarna som du har i din portfölj och som du skattar för. Antingen på själva avkastningen om du har en Aktie och fonddepå, eller varje år om du har ett ISK eller KF.
Informationen nedan är egentligen hämtad från Investerarens podcast där Nicklas går igenom en artikel publicerad på DI som handlar om hur partierna tänker kring skattefrågan. Se detta som en sammanfattning
Så tänker partierna kring kapitalskatten
I tabellen nedan ser du vilka partier som vill sänka skatten på ISK och KF. Länge ned finns det även ytterligare kommentarer till varje parti.
Parti
Vill sänka skatten på kapital
Kommentar
Socialdemokraterna
Nej
Får vi behålla regeringsmakten kommer vi införa en ny skatt på högre kapitalinkomster. *
Vänsterpartiet
Nej
Gällande skatten på ISK och KF så har man idag inga planer på att förändra den. **
Miljöpartiet
Nej
Inga förslag på att förändra skatt för ISK/KF ***
Moderaterna
Osäkert
Vill inte presentera vad man tänker kring höjd skatt på ISK/KF men säger att ”det är viktigt att skatten på sparandet hålls nere”.
Centerpartiet
Osäkert
Vill i alla fall inte höja skatten mer på ISK/KF och tycker att beslutet om att höja skatten var dumt.
Var med och avskaffade fastighets och förmögenhetsskatten. Vill sänka ISK/KF skatten
Sverigedemokraterna
Ja
Vill återställa skatten på ISK/KF till nivån innan höjningarna. För att minska klyftorna vill man i stället sänka skatten på arbete.
* Socialdemokraterna – Magdalena Andersson tycker fortfarande att det finns en ”rabatt” på vårt ISK konto och menar att en höjning av skatten på kapital inte är något märkligt.
** Vänsterpartiet – enda partiet som just idag har ett färdigt förslag på skattehöjningar av kapitalinkomster. Man vill här höja skatten på inkomst av kapital från 30% till 36%.Säljer du alltså dina aktier som du har på en vanlig Aktie- och Fonddepå och har en vinst på 1000 kr så får du alltså betala 360 kr i stället för 300. Värt att nämna är att det var Vänsterpartiet med Ulla Andersson i spetsen som tidigare gav förslag om att höja skatten på ISK, vilket också gjordes
*** Miljöpartiet – Vill dock minska ränteavdrag, vilket då egentligen blir ökad kapitalskatt då du får göra mindre avdrag för om du idag har lån. EDIT! Många var tveksamma till min jämförelse och kan hålla med om att det inte går att jämföra ränteavdraget mot kapitalskatten på så vis. Men som sagt, minskat ränteavdrag, men miljöpartiet menar också att de här pengarna kommer att återföras hushållen på ett annat plan. Vart vet jag inte.
**** Liberalerna – ”Liberalerna vill ha skatteregler som gynnar strävsamhet och sparande. Om företag och deras nyckelmedarbetare beskattas hårdare i Sverige än i våra konkurrentländer är risken att investeringarna sker utomlands istället.” Detta tog jag från deras hemsida.
Värt att notera är inte ta dessa löften på fullaste allvar. När det kommer till politik blir vi oftast lurade och löftet när ISK/KF infördes var ju att skatten inte skulle röras. Där såg vi hur länge det ”löftet” faktiskt hölls.
Sedan vill jag också meddela att ni gärna får kommentera om det är något ni inte tycker stämmer. Det här är som sagt information jag fått i andrahand och kan inte försäkra att den är 100% rätt.
Okej. Ni har hört mig tjata kring varför det ur skattesynpunkt kan vara klokt att samla alla utländska aktier i en KF. Men har du någon gång funderat på varför du inte ska ha även svenska aktier i en Kapitalförsäkring (KF)?
Läsarfråga
Spelar det nån större roll om man har alla aktier i en KF även svenska alltså, ser att många delar upp svenska till isk,
Jag förstår varför man har utländska i KF men inte varför man inte även har dom i KF,
Det här är ju en suverän fråga och för att besvara den tycker jag vi ska kika på skillnaderna. Mitt mål har varit att försöka beskriva dem så enkelt som möjligt, vilket kanske inte ger det mest genomgående svaret..
Om du inte redan läst varför du bör ha dina utländska innehav i ett KF så läs mitt inlägg kring Källskatt på Utdelningen.
Här är skillnaderna
Nedan beskriver jag de skillnader som kan vara viktigast att hålla reda på när det kommer till valet bakom ISK och KF. I slutet förklarar jag varför jag har mins svenska aktier i ett ISK.
Skatt
Både ISK och KF är schablonbeskattade konton och tror du att din avkastning kommer vara över statslåneräntan + 1 procentenhet (totalt 1,49% för 2018) så ska du välja något av dessa konton. Annars en vanlig Aktie- och Fonddepå.
På utländska innehav betalar du en källskatt, varpå du bör ha utländska innehav i en KF då du därigenom kan få allt tillbaka efter ett par år (tiden varierar beroende om du kör Avanza, Nordnet, etc.).
En viktig skillnad är att skatten på ett KF dras automatiskt och hos Avanza sker detta 4 gånger per år. I ett ISK får du se på deklarationen vad du ska betala = ingen automatisk dragning. Det kan resultera i en restskatt.
Deklaration
I varken ISK eller KF behöver du själv deklarera dina affärer. Allt sköts automatiskt och på deklarationen kommer du se resultatet. Smidigt och enkelt? Javisst!
Ägande
I ett ISK äger du själv aktierna men i ett KF äger försäkringsbolaget (Avanza, Nordnet) aktierna. Det gör att du kan gå på bolagsstämman om du har dina svenska aktier i ett ISK, men inte i en KF. Viktig skillnad.
Om du dör
ISK – tillfaller dödsboet. Mer om dödsbo kan du läsa här. Själv är jag inte superinsatt.
KF – här kan du sätta en förmånstagare. Om du trillar av pinn får då förmånstagaren steken. Här kan du alltså sätta att kungen själv ska ärva dina aktier när du dör.
Överföringsregler
ISK – du kan överföra värdepapper. Flytt från ett ISK till ett annat är skattefritt. Flyttar du t.ex. från ett Aktie- och Fondkonto till ett ISK blir det 30% skatt på den avkastning du fått.
KF – det går inte att överföra värdepapper till och från en KF. Anledningen är att du inte står som ägare.
Summering
Jag äger mina svenska aktier i ett ISK om jag någon gång skulle vilja gå på en bolagsstämma. Det här kan vara riktigt intressant och i regel kan du ta för dig rejält med godsaker och prylar om det bjuds på, #sparadkrona. Vissa är mer frikostiga än andra.
Nu bor jag på ett sådant ställe där det är svårt för mig att ta mig till en bolagsstämma, men skulle jag exempelvis flytta till Stockholm så känns det tryggt att ha mins svenska innehav i ett ISK. Då skulle jag verkligen se till att gå på dessa!
Sedan är det lite roligt att ha mina svenska och utländska innehav på 2 olika depåer så att jag kan jämföra dem emellan, men det är som sagt en smaksak.
Till barnspar är det oftast vanligt att allt sker i en KF då du kan välja en förmånstagare. Då blir dessa pengar öronmärkta till barnet. Du får utöver det även möjlighet att ange ett datum då pengarna ska vara barnet tillgodo, exempelvis vid 18-årsdagen. Har du då fostrat barnet rätt så fortsätter barnet investera och påta på i depån i stället för att bjuda alla sina vänner på en Lyxkryssning.
Högre risk med KF (extrakurs)?
Som ett extra avsnitt valde jag att fråga Avanza om det är högre ”risk” att ha aktierna i en KF då du inte äger dem själv. Såhär blev svaret:
”Risken skulle jag inte säga är högre även om du på ISK själv äger dina värdepapper vilket gör att du kan flytta dom från/till vilket institut som helst vid tex en konkurs.
Tillgångar som finns på en Kapitalförsäkring är registrerade i ett så kallat förmånsrättsregister. Om Avanza Pension går i konkurs har du som försäkringstagare därmed förmånsrätt, vilket innebär att du har rätt att få ut det fulla värdet av din försäkring före alla oprioriterade borgenärer som inte har säkerhet för sina fordringar.
Avanza Pension är skyldigt att se till att värdet av tillgångarna i förmånsrättsregistret alltid motsvarar försäkringskapitalet i alla försäkringar. Finansinspektionen utövar löpande tillsyn av att vi följer de regler som gäller för förmånsrättsregistret.”
Ibland kommer jag över statistik som är skrämmande, och ibland statistik som är Riktigt skrämmande. När det kommer till svenskt aktieägande finns det mycket sådan statistik.
I samband med den rapport som Euroclear släppte i februari 2018 så framgår det att 1 av 5 personer äger aktier i Sverige. Det är galet mycket! Men då är vi också ett aktiekärt land, något jag är både stolt och glad över.
Många med få bolag
Kikar vi på Avanzas kundstock är det dock så att 50% av deras kunder nöjer sig med 1-3 bolag i portföljen. Det är väl just detta jag tycker är galet
Jag själv hade en pappa som inte alls var aktieintresserad men som ändå ägde enbart 2 st bolag med ett totalt portföljvärde på drygt 250.000 kr. Ett av dem var Telia som alla skulle äga och som fortfarande är en folkaktie. 250.000 tycker jag är sjukt mycket att bara sprida ut över 2 bolag. Många här kan nog hålla med mig.
Själv kan jag tänka mig några orsaker till varför man bara vill äga 1-3 bolag:
Du får en aktie som gåva via ditt bolag. Det här hände exempelvis i Verizon för en tid sedan. Då får även de helt utan aktieintresse möjligheten att förvalta aktier. Sedan har jag hört att anställda även kan få en förmån eller subvention att handla aktier i bolaget, men vet inte hur det här fungerar.
Du har precis börjat spara och äger helt enkelt inte fler bolag, men har ändå som avsikt att köpa fler.
Du vill spöa index rejält och valt 1-3 bolag som du tror kommer överprestera. Har du fler så tycker du att det blir för spretigt och potentialen sjunker.
Det pratas vilt i ditt fikarum om en aktie som flugit som tåget. Självklart vill du ta del av rikedom så du köper också in dig i bolaget. Alá Fingerprint kanske?
De 2 sista punkterna är väl de jag inte riktigt kan förstå. Speciellt punkt nummer 4 är väl riktigt galen men tyvärr något som förekommer. Jag vet inte hur många av mina kollegor som pratade om att köpa Bitcoin här strax innan jul förra året.
Min egna portfölj
I min egna portfölj så hittar vi inte mindre än 21 st bolag. Då har jag inte heller räknat med Investmentbolagens alla innehav utan räknat dessa som 1 bolag vardera. 21 st kan för många anses mycket men samtidigt äger jag hellre 21 st än 1-3 st.
Många som läser min blogg tycker att uttrycket ”Sprid riskerna!” är så sjukt uttjatat. Uppenbarligen är det inte nog uttjatat då statistiken faktiskt ser ut såhär.
Ungefär hur många bolag har du själv i din portfölj?
