Genomsnittlig Direktavkastning

Genomsnittlig Direktavkastning

På samma vis som jag gillar att ha en hög utdelningstillväxt så är det alltid trevligt med en fin direktavkastning. Jag har ännu inte sett något smart sätt att se genomsnittlig direktavkastning hos Avanza i min portfölj, så jag tänkte göra min egna sammanställning mest för rolighetens skull.

Vad är en bra direktavkastning?

Jag har alltid ordat om att jag hellre förespråkar fin utdelningshistorik med procentuellt högre utdelningar varje år snarare än hög direktavkastning. Ett klockrent sådant bolag är Johnson & Johnson som nu funnits i min portfölj ett tag.

Vad som är en bra direktavkastning är svårt att svara på. Själv tycker jag att 7-8% bör vara en liten varningsklocka och här bör man fundera ifall bolaget kanske har tillfälliga problem eller är en värdefälla med tanke på att aktiekursen troligtvis fallit rejält på senaste tiden. En utdelningssänkning kan vara aktuell.

Sedan är det ju inte så roligt med en direktavkastning under 2% heller men om bolaget har en riktigt grym utdelningshistorik kan även detta ge fina resultat om man är tålmodig. Det finns t.ex. få Utdelningskungar som idag har en hög direktavkastning.

Kikar vi på OMXS30 så ger den idag en genomsnittlig direktavkastning på 3,82% för utdelningarna 2017 (de som betalas ut i år). Det är väl en rätt rimlig direktavkastning i min mening och är också ett fint snitt då det är medelvärdet bland de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen.

Min genomsnittliga direktavkastning

Jag har ett par saker jag skulle vilja notera med tabellerna nedan:

  • Länkarna går till bolaget hos Avanza
  • Aktiekursen som jag använt för att få ut direktavkastningen är taget från stängningskursen den 17/4-2018. Det är alltså inget som uppdateras kontinuerligt.
  • Jag har även räknat med bolagens extrautdelningar som vi fick reda på nu i år. Jag vet inte om det är rätt eller fel men när det kommer till Direktavkastning känns det sunt att ta med denna.

 

ISK och KF

BolagUtdelning / atkieDirektavkastning (%)Ev. kommentar
AstraZeneca$2,83,7%
Atlas Copco B7,0 kr + 8,0 kr4,6%
Axfood7,0 kr4,7%
Castellum5,3 kr4,2%
Cloetta B0,75 kr + 0,755,2%
Diös Fastigheter2,9 kr5,0%
Handelsbanken A5,5 kr + 2 kr7,6%
Hennes & Mauritz B9,75 kr7,3%
Industrivärden C5,5 kr2,9%
Investor A12,0 kr3,2%
Kinnevik B8,25 kr2,6%
Kopparbergs B5,9 kr3,0%
Latour B2,25 kr2,4%
Paradox Interactive1 kr0,8%
SEB A5,75 kr6,8%
Skanska B8,25 kr5,2%
Swedbank A13,0 kr7,1%
Tieto Oyj€1,4 + € 0,25,1%
XACT OMXSB Utdrapporterar senareUtdelningen fastställs i juni
Novo Nordisk B7,85 DDK2,65%
Walt Disney $1,681,65%
Starbucks $1,22,0%
Realty Income Corp $2,685,11%
Omega Healthcare Investors $2,6410,11%
Boston Pizza $1,386,6%
Johnson & Johnson  $3,362,55%

 

Preferensaktier

BolagUtdelning / atkieDirektavkastning (%)
Klövern pref20 kr6,3%
Akelius pref20 kr5,9%
K2A pref20 kr6,8%

 

Genomsnittlig Direktavkstning ISK (svenska): 4,52%

Genomsnittlig Direktavkastning KF (utländska): 4,38 %

Genomsnittlig Direktavkastning preffar: 6,3%

Genomsnittlig Direktavkastning (ALLA): 5,06%

Vad kan vi säga om det här då?

Ja till att börja med så är det väl så att mina svenska aktier i regel har högre direktavkastning än mina utländska. Bortsett då från Omega Healthcare som drar upp snittet rejält p.g.a. mina få utländska innehav.

Sedan är det väl bara att konstatera att min portfölj ändå har högre snitt när det kommer till direktavkastningen jämfört med de 30 största svenska bolagen. Ett av mina kriterier är att bolaget ska ha en utdelning och att jag ställer vissa krav på denna.

 

Något annat jag tänkte på var hur sjukt jobbigt det var att sitta och pilla i dessa eländiga tabeller. Hade jag gjort om det hade jag använt Google Spreadsheet och kanske t.o.m. kunnat utvinna direktavkastningen direkt via Shortcodes (vet inte om detta funkar för svenska bolag).

Det jag skulle önska var ett sätt att plocka fram intressant statistik som detta direkt från Avanza webben. Vet inte om det finns och jag har ju inte utforskat varje litet hörn av Avanza ännu. Kan inte du kommentera om du vet om en sådan funktion?

 

Är Genomsnittlig Direktavkastning viktigt?

Nja, det skulle jag väl egentligen inte vilja påstå. Det kan däremot vara bra att sammanställa denna någon gång och se vart du ligger och jämföra.

Kanske har du aktier som t.ex. Paradox eller Fingerprint som har väldigt låg eller ingen utdelning alls. Som utdelningsinvesterare kan jag ändå tycka att du borde ha en rätt fin direktavkastning men ändå fokusera mest på hur mycket dina utdelningar växer organiskt varje år.

Dessutom är det roligt att återinvestera utdelningar 🙂

Själv tycker jag om att ha en liten del Fixed Income (prefernesaktier) i min portfölj då dessa ger ett fint kassaflöde in till portföljen som jag sedan kan sprida ut i mina innehav.

Men, åter igen, se till att aldrig stirra dig blind på direktavkastningen. Gör inte om ett av mina misstag då jag köpte ett bolag bara för att de just nu delar ut en stor del av sin vinst. Det leder bara till elände (oftast). Se till att ha ännu fler kriterier när det kommer till valet av dina kära aktier.

Låt utdelningarna flöda!

 

 

Källskatt på Utdelning

Källskatt på Utdelning

I det här inlägget får du läsa mer om Källskatt på utdelningen. Något som vissa av oss blir drabbad av, men som andra slipper. Jag tar även upp en sak som förvånade mig kring svenska innehav där källskatt dragits.

För mig har det här med källskatt varit lite besvärligt att förstå, men jag ska försöka förklara det på ett sätt som alla kan förstå med mina egna erfarenheter.

 

Vad är källskatt?

Om du idag har dina aktier i ett ISK/KF så betalar du ingen skatt för de svenska utdelningar som du erhåller. Däremot betalar du alltid en utländsk källskatt om du har utländska innehav (t.ex. Johnson & Johnson eller Walt Disney). Källskatten dras automatiskt när du får din utdelning från bolaget.

 

Källskatt i olika länder

Den här källskatten varierar men är oftast 15%. Däremot kan den vara högre källskatt och äger du t.ex. det danska bolaget Novo Nordisk dras en källskatt på hela 27%.

 

Uppgifter från Avanza:

Amerika 15%
Norge 15%
Finland 15%
Holland 15%
Danmark 27%
TysklandOftast 25%
 Kanada15%*

*Det råder tvekan om vad du betalar i källskatt när det kommer till Kanada. För Boston Pizza (noterat på Torontobörsen) betalar jag 15% källskatt. Enligt Avanza själva sa de dock oftast 25%. Ni bör alltid dubbelchecka hur det ligger till för just er.

Varför då äga utländska bolag över överhuvudtaget? Jo, det är nämligen så att du kan få tillbaka den källskatt du betalat om du har valt rätt konto…

 

Olika kontotyper och källskatt

Den utländska källskatten hanteras lite olika beroende på vilken kontotyp du har. Här är den enkla förklaringen:

Traditionellt Aktie- och fondkonto

Här betalar du alltid 30% skatt på de utdelningar du inkasserar (gäller för både Svenska och utländska aktier). 15% går till skattemasen i Sverige och 15% till käll-landet (varav namnet källskatt).

Kom dock ihåg att på ett sånt här konto betalar du ingen schablonskatt varje år vid deklarationen. Förväntas du däremot ha en årlig avkastning som överstiger denna skattesats så lönar det sig att ha sina pengar på ett ISK eller KF.

 

ISK (investeringssparkonto)

Här betalar du ingen skatt på utdelningarna från svenska aktier men på utländska aktier så kommer källskatt att dras (oftast 15%). MEN, dessa kan du få automatisk avräkning för när du deklarerar och på så vis kan du trolla tillbaka slantarna. Många tror att detta bara är möjligt om du har dina utländska aktier i ett KF konto.

När deklarationen kommer ska detta alltså redan vara klart och du behöver inte manuellt göra ett avdrag.

Däremot finns det ett viktigt undantag, nämligen att du enbart får göra avdrag för max 500 kr om du har underskott av kapital. Underskott av kapital menas större ränteutgifter än  ränte/kapitalinkomster. Här är det väl viktigt att inse att många idag har ett underskott av kapital p.g.a. det stora bolånet man sitter och ruvar på.

Ovannämnda är alltså ett superviktigt undantag.

 

KF

I en Kapitalförsäkring (KF) betalar du inte heller någon skatt för svenska utdelningar men betalar en utländsk källskatt för bolag utanför Sverige (alltså precis som ISK). Här finns dock inte den regel kring underskott av kapital. Har du alltså större ränteutgifter än ränteintäkter så kan du alltså automatiskt få avräkning på mer än 500 kr. Yippie!

Anledningen är att försäkringsbolaget i ett KF äger aktierna; så det spelar ingen roll vad du som investerare har för ränteutgifter etc. Petrusko skrev nyligen att kunderna hos Avanza och Nordnet får tillbaka 100% av källskatten, klockrent!

Skillnaden är att i ett ISK får du tillbaka skatten vid nästa års deklaration men i ett KF kan det ta några år (oftast 2) innan källskatten kommer åter. Jag har ännu själv inte sett någon källskatt komma tillbaka för mina utdelningar.

 

Vilket konto ska jag välja?

För mig har det alltid varit en självklarhet att samla mina utländska aktier i ett KF konto och mina svenska i ett ISK konto. Jag har idag inget bolån eller och det enda lånet jag har är CSN på cirka 20.000 kr. Därav kommer jag inte att ha underskott av kapital.

Om jag däremot vill köpa en ny bostad eller en sommarstuga och därigenom tvingas ta lån så känns det bra att ha förberett detta. Då slipper jag sälja mina utländska aktier och köpa dem igen i ett KF.

 

Källskatt hos Nordea och Tieto?

 

Det som är viktigt att veta är att källskatt kan dras på utdelningar även om aktien handlas på Stockholmsbörsen. Allt beror på vilken skatterättslig hemvist bolaget har. Nu när Nordea flyttar till Finland kan det bli så (mest troligt) att källskatt kommer att börja dras med 15%. Detta om inte Nordea lyckas göra ett special case likt ABB.

 

Tieto är ett bolag som jag ägt och där jag trott att det inte skulle dras utländsk källskatt. Här har bolaget också sin skattehemvist i Finland men hos Avanza ser vi två aktier varav en med svensk flagg och en med finsk. Min tro när jag började handla aktien var att det inte skulle dras någon utländsk källskatt på den som handlades på Stockholmsbörsen. Det var alltså fel.

Förra året drog Avanza källskatt på Aztra Zeneca men rättade sedan till detta och vi fick källskatten tillbaka.

Så, lite aldrig på flaggorna hos Avanza när du väljer vilket konto du ska ha dina aktier i 🙂

 

 

Du kan inte så lite som du tror – om aktiekunskap

Du kan inte så lite som du tror – om aktiekunskap

Jag har börjat må dåligt över att jag ibland tror att jag kan så lite. Vissa stunder när jag lyssnar på poddar så brukar jag omedvetet reflekterar över “att det där borde jag väl ändå kunna”. I ett sånt skede är det viktigt att veta att vi faktiskt kan mer än vad vi tror och att vi faktiskt har tid att lära oss ännu mer.

Anledningen till att jag skriver det här är för att jag lyssnade på ett reportage i SvD nyligen som handlade om svenskarnas ekonomikunskaper. Den artikeln kan du läsa här.

 

Ur artikeln

Många vet inte skillnaden på en aktie och en aktiefond

Flertalet vet inte vad ränta är, eller vad ränta ger för effekt

1/3 kan inte räkna ut vad 5 personer får dela på om de delar på 2 miljoner kr.

Att då inte känna till eller veta vad PEG-tal, organisk utdelningstillväxt eller YoC är känns då mindre centralt. Eller vad säger ni?

 

Jag vet inte om det bara är jag men ibland känns det som att jag trycker ner mig själv för att jag borde veta mer, när jag i själva verket har en rätt stabil grund med aktiekunskap ändå. Å andra sidan gäller det att hela tiden vara öppen för ny information och nyfiken på färsk kunskap – sluta aldrig lära.

Det finns mer och mindre avancerade bloggar där ute. Jag har valt att försöka ligga på en nivå som många kan förstå. Samtidigt förstår jag att det jag skriver ibland kan vara svårbegripligt för den som är absolut ny inom sparvärlden och precis satt igång sin resa. Att hitta något som passar alla har varit en av mina största utmaningar.

Själv tycker jag att du ska fortsätta lyssna på poddar och läsa bloggar men utan krav på att omedelbart bli proffs. Tänk på att du har tiden på din sida, oavsett om du är 20, 30, 50 eller 60. Det gäller såväl sparande som din kunskap.

 

Vad är CAGR? Compound Annual Growth Rate

Vad är CAGR? Compound Annual Growth Rate

Ett intressant begrepp som jag trillat över under senaste tiden är CAGR, eller Compound Annual Growth Rate. Aktievärlden kryllar var intressanta och skrämmande begrepp. Därav är det tidskrävande men viktigt att du ökar ditt vetande i aktievärldens s.k. fikonspråk.

Vad är CAGR

CAGR skulle man lätt kunna beskriva som den genomsnittliga avkastningen under en given tidsperiod. 

Exempel

En aktie har kursen 100 kr år 1 och sjunker under året med 20%.

År 2 är värdet 80kr och då stiger aktien med 30% = 104kr vid årets slut.

År 3 stiger värdet med ytterligare 30% = 135 kr vid årets slut.

CAGR är då 10,25%

Jag tänker inte gå in på den matematiska formeln till detta utan det lättaste är nog om du använder en av många kalkylatorer för att göra din beräkning.

CAGR tycker jag är viktigt att hålla reda på då värdet inte tar hänsyn den volatilitet (a.k.a. “volla”, eller svängningar i aktiepriset). Att se hur en aktie gått senaste året ger givetvis inte så mycket info.

Självklart kan CAGR också vara negativt. En aktie som i början var värd 100 kr men som efter 3 år enbart är värd 80 kr har då ett CAGR på -7,17%.

 

 

 

Varför använda detta mått?

CAGR slätar på sätt och vis ut avkastingen över tid, vilket gör att du får ett hum om hur det underliggande bolaget gått över en viss tidsperiod.

Givetvis är det omöjligt att förutsäga vad avkastningen kommer vara nästa år, trots att du har tillgång till det här värdet. Däremot är min tanke att äga bolag som växer stabilt och starkt under en lång tidsperiod och då kan CAGR vara ett bra mått på detta.

Att jämföra CAGR med utdelningstillväxt och direktavkastning samt ta i hänsyn framtiden och ledningen är viktigt vid val av fina bolag.

 

Vad är CAGR för mina aktier?

Sparaklokt har skrivit en artikel kring hur du får reda på vad just dina bolag har för genonsnittlig avkastning över tid.