Avanza gör allt man kan för att behålla sina trogna kunder. Deras varumärke är väldigt starkt och man når ut till en galen mäng människor. Länge har Avanza varit ett självklart val till alla som kickar igång sin reda. Samtidigt tycks fler och fler vilja byta till plattformen Montrose.
Vad jag talar om här är då nyheten kring att du kan byta courtageklass flera gånger under en och samma dag. Det är en nyhet som kommer förenkla min vardag (mer om det starx)
Courtageklasser har Avanza kört med så länge jag investerat, och längre än så. Vissa ändringar har skett genom åren:
Först introducerades courtageklass Start som innebär gratis courtage för dig med under 50k i din depå. Den fanns inte när jag började.
Sedan gjorde man det möjligt att byta courtageklass en gång per dag, förutsatt att ingen tidigare handel skett den dagen.
För ett år sedan införde man ”öresavrundat” courtage (mer om det här). Nackdelen blev för oss som tidigare utnyttjat den magiska brytgränsen som lät oss handla för exakt 1 kr vid varje köp.
Det nya är alltså att du kan byta courtageklass flera gånger varje dag. Gör du en större affär på exempelvis 20 000 kr kan du direkt gå tillbaka för att köpa mindre poster igen.
För mig är det här faktiskt prima. Ofta när jag säljer något så sker det ganska stora transaktioner för omkring 15k – 30k. Sedan kan jag göra större köp när jag precis tar in ett bolag vid ett byte.
Efter det brukar jag vilja gå tillbaka till courtageklass Mini för att månadsspara i aktier och köpa för utdelningen som ständigt trillar in. Någon enstaka gång har jag glömt byta tillbaka, och då har det blivit svindyrt. Givetvis är det upp till mig att dubbelkolla notan innan du skickar iväg min order.
Det här underlättar och jag är ändå glad att det skett förändringar. Själv minns jag tillbaka på mina första transaktioner. För länge sedan blev du som ny kund satt i courtageklass Medium från start och det blev en obehaglig överraskning när man insåg vad courtage faktiskt var 🙂
Exempelvis köpte jag 1 stycke Africal oil (numera Meren energy) för 13,4 kr men betalade 69 kr i courtage.
Bild på mina absolut första köp hos Avanza. För alla transaktioner betalade jag styckvis 69 kr i fast courtage
Det bästa alternativet
Nåväl, den stora frågan är egentligen varför Avanza inte slopar det här med courtageklasser helt och hållet. Är det ett sätt att tjäna extra pengar tack vare de som inte förstår sig till att byta? De som gör samma misstag som mig ibland.
Avanzas egna svar på det här med automatiserade courtageklasser är:
Automatiserat courtage skulle vara en helt annan typ av förändring och byte av prismodell. Vi tycker att modellen med courtageklasser, där man själv styr priset per affär, är mest transparent och passar vår kundbas bäst.
Frågan är hur pass mycket sanning det faktiskt ligger i den talan. Jag gillar helt klart att Petrusko även han vågar sätta fram sin fot när något inte stämmer. Hans senaste Tweet om att Avanza borde formulera om sitt Kundlöfte är helt klockrent och 110%! Att sedan Avanza väljer att sopa det under mattan är under all kritik.
Hej @avanzabank Så här får man inte kommunicera. Det är direkt felaktigt. Ni har inte hängt med i utvecklingen och är nu bland de dyrare alternativen på marknaden. Att hävda det omvända är inte okej. https://t.co/JcmgC9DVycpic.twitter.com/Q3zKj9jrO5
Allas vår Nicklas Andersson skrev nyligen en ”guide” om hur du kan byta till Montrose för att slippa dubbel beskattning genom att byta i god tid innan nyår. Vissa tycker att det är fult att försöka locka över på det viset men ska vi vara ärliga är det väldigt värd information för oss att veta.
Vi har redan skattat nog på vår lön samt den årliga skatten, och att bli dubbelbeskattad skulle suga.
Jag kommer nog inte byta till Montrose. Anledningen är Inte deras avgift på 49 kr/månad då jag redan har +1 mille och därigenom inte blir drabbad. Dessutom skulle jag nog spara in den avgiften med tanke på deras låga courtage.
Den stora anledningen är rätt kass skulle jag säga. Jag gillar att se tidigare transaktioner och ha historik över mina köp samt se hur utvecklingen varit över tid. Som sagt är det en sjukt dålig anledning men sån är jag.
Dessutom ligger jag på Avanzas private banking avtal (+3 miljoner totalt) så jag har redan ett lägre courtage.
Jag fick nyligen en fråga vad som händer när en aktie avnoteras. Blir ens investering helt värdelös i ett sådant fall? Nej, så är inte fallet. Däremot finns det mycket som tyder på att värdet i aktierna kan komma att minska rätt mycket. Här följer en enkel förklaring kring vad som händer. Ämnet är troligtvis extra intressant nu med fallet Intellego.
Vad händer när en aktie avnoteras
Att en aktie avnoteras händer, men för större och mer populära bolag är det tack och lov rätt ovanligt.
En avnotering betyder självklart att en aktie inte kommer kunna handlas publikt på den öppna marknaden längre. I korthet blir resultatet:
Inga fler köpordrar eller säljordrar via banker/nätmäklare
Kursuppdatering i realtid under handelsdagen försvinner
Orderboken stängs och alla öppna order tas bort
En avnotering sker från en handelsplats, exempelvis First Noth. I vissa fall avnoteras en aktie från en handelsplats och noteras på en annan.
Det finns dåliga och mindre dåliga avnoteringar. De som är mindre dåligt är ifall ditt bolag blivit uppköpt av ett annat bolag och aktien på så vis avnoteras. För mig har det hänt i bland annat Swedish Match och HiQ.
Sedan kan ett bolag välja att fortsätta sin resa i en onoterad miljö, som i fallet med ICA för ett par år sedan.
Sedan finns det mindre bra omständigheter. Exempelvis att bolaget inte uppfyller börsens krav (kan bli fallet med Intellego) eller vid konkurs eller likvidation.
Förlorar jag alla pengar vid en avnotering?
Så är det Inte. Aktierna (byggklossarna) äger du fortfarande, vilket såklart är positivt. Du kommer fortsatt se dessa på ditt ISK/KF eller ditt Aktie- och Fondkonto. Det är först vid en konkurs som aktierna blir värdelösa.
Tyvärr har historiken visat att värdet på aktier som avnoteras inte gynnas, åtminstone inte när det sker under de mindre goda omständigheterna. Anledningarna är:
Extremt låg likviditet Det blir svårt att hitta köpare = priser pressas ner
Större osäkerhet kring bolaget Avnotering kan alltså ske när större problem uppstår (kan vara ekonomi, redovisning, juridik etc.)
Svagare insyn Bolag utanför börsen behöver inte följa lika strikta regler.
Hur gör jag då för att sälja aktier vid avnotering?
Det är här skon klämmer rejält. Som sagt kommer orderboken stängas och alla order som inte blivit avslutade försvinna. Med det sagt kan det fortsatt vara möjligt att sälja (och även köpa) aktier.
Försäljning görs i sådana fall via en så kallad OTC Marknad (Over-The-Counter, över disk). Det är alternativet när bolaget fortsätter existera och aktierna fortsatt kan byta ägare.
Viktigt att komma ihåg är att priset på aktier som på börsens sätts via en central orderbok. Via OTC sker det annorlunda där en mäklare skickar ordern till en market maker som matchar din order mot en annan handlares order. Skillnaden i kurs (spread) är ofta mycket större.
Jag har aldrig gjort detta tidigare så jag har noll erfarenhet där egentligen.
Vad är då värst med en avnotering för investerare?
Största problemet är alltså inte att aktierna blir värdelösa (även om värdet i teorin borde sjunka). I stället blir pengarna inlåsta och möjligheten att sälja blir betydligt begränsad. En annan nackdel är att vi inte kommer få en tydlig värdering. Risken är stor att man tvingas sälja till en kurs långt under det du annars hade fått.
Intellego avnoteras
Lång historia kort så sitter fortfarande Intellegos VD Claes Lindahl häktad misstänkt för grovt svindleri. Det senaste jag läste igår var att misstankarna stärkts samt att man håller kvar de 100 miljoner åklagaren tagit i förvar för eventuella framtida böter.
Bolaget har ca 16 000 aktieägare och aktien är noterad på First North. Nu har Nasdaq begärt att disciplinnämnden beslutar att bolaget ska avnoteras från First North. Om du minns från ovan är det här givetvis ett mindre roligt scenario.
Jag är därför inte förvånad över att jag fått frågan vad som händer i det här fallet. Och nej, aktierna försvinner givetvis inte men enligt resonemanget ovan kan värdet komma att krympa markant. Någon gissade på 90% men det är en höftning lika mycket värd som en fis i rymden.
Snittinnehavet bland investerare hos Avanza är 38 000 kr. Det är ändå rätt mycket. Räknar vi på medianlönen samt en sparkvot på 10% så kan svensken spara 2900 kr varje månad. Det är ändå 13 månaders sparande för dessa.
Det finns givetvis ett scenario där man ansöker om notering på en annan handelsplats. Tyvärr är det mindre troligt att man kommer bli insläppta där. Åtminstone som situationen ser ut nu.
Sedan pratas det om att några resursstarka storägare tar över hela bolaget och då går dina aktier till dessa. Det scenariot är nog vad bolaget aktieägare bör hoppas mest på. Marknaden sitter nu med en filosofi att det här är ett typ av luftslott, men behöver det vara hela sanningen?
Kanske någon storägare ser potentialen och att man ser bättre möjlighet för bolaget att fortsätta sin resa i en onoterad miljö?
Även om jag inte är aktieägare så tycker jag det är spännande att följa det här ämnet.
2020 Bulkers är ett fraktbolag till sjöss som fått väldigt mycket uppmärksamhet bland investerare. Anledningen är den höga direktavkastningen samt att du slipper betala någon källskatt. Men vad händer egentligen nu när 2020 Bulkers väljer att flytta sin skattemässiga hemvist? Blir det då källskatt?
Källskatt är då den skatt som dras på dina utdelningar från utländska bolag. Jag kommer inte förklara detta mer utan refererar till mitt lättsamma inlägg.
Jag skriver det här inlägget dels för att jag fått någon fråga om det, dels för att jag ser stor förvirring där ute.
2020 Bulkers har tidigare haft sin skattemässiga hemvist i Bermuda där källskatten varit noll. Den 9:e augusti flyttade man dock till Norge där som regel 25% källskatt gäller.
Kort svar
Det korta svaret är både ja och nej. Källskatt kommer det bli men inte hela tiden. Anledningen är att 2020 Bulkers både betalar ”vanliga” utdelningar samt i en form av Cash distributions som är skattefria i Norge:
Såhär skriver Avanza:
2020 Bulkers har tidigare betalt ut både Cash Distribution, samt utdelningar. Capital distribution är skattefria även i Norge, däremot kommer utdelningar beskattas med 25%
Man kan då fråga sig hur stor del som är utdelningar och hur stor del som är capital distributions. Hela historiken finner ni längre ner på denna sida men trenden säger att det går mer mot capital distributions.
Byta till KF för att slippa källskatt
Här ser jag att många tänker lite galet.
Du slipper inte källskatt när du byter från ISK till KF. Skillnaden är att du själv måste söka avräkning för de procent som överstiger 15% om du äger i ISK (för Norges del handlar det om 10%).
Äger du i en KF så kommer fortfarande källskatt dras men Avanza sköter om processen åt dig. Värt att veta är att du måste vänta lite drygt 3 år innan du får pengarna tillbaka. Det är eller inte säkert att du får tillbaka 100% av den källskatt du betalat.
Man kan resonera om att det då är värt att äga i ett ISK då du får 15% tillbaka på deklarationen nästa år samt kanske kan få tillbaka 10% snabbare själv. Tänk dock på att du där har gränsen på max 500 kr per år om du har underskott av kapital.
Varför äger inte jag 2020 Bulkes?
När nu detta är en så pass populär utdelningsaktie kan man fråga sig varför jag inte äger.
Generellt gillar jag bolag med mer stabil utdelning och fraktbolag likt detta tenderar att ha enormt volatil utdelning. Ja, du kan ju själv se i tabellen:
Samtidigt har ju snittet varit bra och det här är nog en fantastisk kassako för många som söker hög direktavkastning. Skulle utdelningen ligga kvar på dagens 0.18 USD så skulle vi ha drygt 20% direktavkastning men det kommer den inte göra. Det bästa är nog att försöka se någon typ av snitt.
Sannolikheten är nog stor att jag tar in något liknande bolag den dag jag byter över mot högre utdelning till bekostnad av utdelningstillväxten.
Precis som väntat blev det ingen räntelättnad från Riksbanken när man i onsdags presenterade sitt beslut. Styrräntan stannar kvar på 2,0%. Enligt många ”experter” finns det dock chans till ytterligare en sänkning innan året är slut. Kommer det bidra till lägre skatt för dig som äger aktier i ett ISK eller KF?
Ytterligare räntesänkning 2025
Det var alltså inte många som tappade hakan när Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 2,0%. Märk väl att styrräntan blivit halverad sedan toppen, något som många med bolån eller andra typer av lån är glada för.
Vad Riksbanken däremot signalerade är möjligtvis en sänkning till nu under 2025. För att det ska bli verklighet måste något ske med den stigande inflation vi sett under sommaren.
Inflationstakten i KPIF blev 3,0% under juli och precis som vanligt är målet för KPIF 2,0%. Nästa uppdatering kring KPIF kommer redan 4 september, så det är ett datum att hålla reda på.
Lyssnar vi på röster från bland annat SEB, Swedbank och andra verkar man överens om att det kan bli en räntesänkning till. Däremot är det i princip ingen som tror på en sänkning nu i kvartal 3 utan snarare under årets sista kvartal.
”Vi tror fortfarande att sänkningen kommer men inte förrän i slutet på fjärde kvartalet. Riksbanken kommer nog att vänta för att försäkra sig om att inflationen kommer ner mot 2 procent”,Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo
Kommande räntebesked i Sverige 2025
Tittar vi i kalendern är det faktiskt tre räntebesked kvar innan året är slut.
Vänta inte
Som vanligt spekulerar jag sällan kring makrorelaterade händelser likt dessa. Att sitta och hoppas på en sänkt ränta för att få mer slantar i plånboken är dumt. Det finns jobb du kan göra själv här och nu.
Finansinspektionen drog nyligen en undersökning som visade att endast var femte person har försökt omförhandla sin ränta den sista tiden. Vad som är ännu mer skumt är att var tredje person uppgav att man inte har tillräckligt med kunskap för att förhandla.
Att försöka duger. Det värsta som kan hända är att du får fortsätta betala samma räntor som tidigare. Du behöver ingen akademisk examen för att lyfta på luren och göra ett sådant samtal.
Under sommaren skiljde det 0,3 procentenheter mellan den högsta och lägsta genomsnittliga rörliga bolåneräntan bland våra större aktörer. Har du ett bolån på 3 miljoner blir det 9 000 kr per år, bara genom att få ner räntan 0,3 procentenheter. Då har jag inte räknat med någon effekt för ränteavdraget.
Statslåneräntan och styrräntan – blir ISK skatten lägre?
Som du säkert redan vet infördes en ny lättnad för ISK där de första 150 000 kronorna är skattefria. Nästa år, alltså 2026, höjs den summan på 300 000. Jag är nog gladare än någon annan att man äntligen får tummen ur och gör något här.
Man kan fråga sig, kommer skatten på ISK gå ner nu när räntan sänks? Det enkla svaret är inte solklart.
Som du säkert också vet spikas skatten på ISK och KF utifrån statslåneräntan den 30 november varje år. Det genomsnittliga värdet på ditt ISK under året multipliceras sedan med statslåneräntan den 30 november året innan, plus 1 procentenhet (ett extra påslag man införde av någon dum anledning).
Statslåneräntan, som är grunden till ISK skatten, har ingen en-till-en koppling till styrräntan som nyligen lämnades oförändrad.
Styrräntan:
Den ränta som Riksbanken använder för att påverka bankernas inlånings- och utlåningsräntor.
Statslåneräntan:
Statslåneräntan är räntan på statsobligationer, som är ett sätt för staten att låna pengar.
Däremot brukar det oftast vara så att en sänkning av styrräntan påverkar statslåneräntan.
30 november är därmed ett viktigt datum för oss att hålla reda på. I november 2024 spikades denna till 1,96% vilket med påslaget blev 2,96% i schablonränta. Den 15 augusti kunde vi utläsa att statslåneräntan sattes till 2,22% (3,22% med påslag). Därför är det inte solklart att räntan på ISK kommer sänkas nästa år.
Mycket hänger på nästa år
Om det socialdemokratiska blocket med bland annat Vänsterpartiet får majoritet nästa år kommer det nog bli ytterligare tråkigheter beträffande ISK skatten. Själv skulle jag gissa på att grundavdraget på 300 000 kr i längden kan ligga löst. Denna ligger redan löst med tanke på pengarna som ska gå till upprustningen.
Det har länge diskuterats om vilket tillvägagångssätt som är bäst för att uppnå ett rikare liv. Vissa menar att aktier är det självklara valet medan andra tycker att köpa sin bostad är prioritet nummer ett. Det har även diskuterats om att det bästa är att äga flera bostäder för att förvalta och sedan hyra ut dessa. I det här inlägget tänkte jag jämföra en viktig sak: hur har en investering i ditt egna boende stått sig mot att långsiktigt äga aktier?
Jag fick inspiration till inlägget när jag ännu en gång läste Per H Börjessons (Sveriges Warren Buffett) råd till att uppnå framtida rikedom. Dessa må vara uttjatade men är ändå väl värda att lära sig:
Börjessons tidlösa tips till rikedom
1. Inled varje månad med att spara 10% och tro inte att du får mer pengar över i framtiden. 2. Att köpa en egen bostad är ofta den bästa långsiktiga placering du kan göra. 3. Ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk och gör att långsiktigt sparande ger otroligt stor avkastning. 4. Köp och behålla aktie- och fondplaceringar och låta dem växa precis som om du skulle plantera träd i en skog (här ser man en tydlig referens till ett av Buffetts mest kända citat) 5. Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare i finansbranschen. 6. Studera de olika sparformerna som finns att välja på och avstå från dem som har höga kostnader. 7. Minst en gång om året bör du gå igenom din personliga realekonomi. Gå igenom kostnaderna för de olika sparformerna och vad de gett för avkastning under året.
Det är alltså främst punkt nummer två i listan ovan som jag valt att dyka lite djupare i. Jag har aldrig tidigare undersökt det här närmre och efter snart 10 år som bloggare tyckte jag det var lägligt helt enkelt.
Köpa bostad eller satsa på aktier?
Det viktigaste av allt kring den här jämförelsen är att en bostad, precis som en aktie, kan ha olika värdeutveckling. Speciellt med tanke på läget. ”Location, location, location” är ett känt begrepp inom fastighetsinvesteringar. Innebörden är att läget på bostaden oftast driver värdeutvecklingen mer än själva bostaden.
I en jämförelse likt denna är det alltså av stor betydelse ifall vi jämför utvecklingen av bostäder i Stor-Stockholm eller någon by i nordligaste Norrland. Det är viktigt att bära med sig i den här jämförelsen som utgår från riket i sin helhet.
Statistiken har jag hämtat från Svensk Mäklarstatistik som samlat data allt sedan 90-talet över sålda bostäder. Låt oss börja med att att kika på prisutvecklingen för bostadsrätter.
Bostadsrätter – Riket
År 1996 var snittpriset på bostadsrätter i Riket 4 997 kr/kvm. Ungefär 30 år senare, i slutet av 2024, är prislappen uppe i 44 413 kr/kvm. En rätt fin värdeutveckling med andra ord.
1996
4 997 kr/kvm
2024
44 413 kr/kvm
Total utveckling
778%
CAGR*
8,07%
*Du kan använda min kalkylatorför att ta reda på årsmedelavkastningen
Småhus – Riket
Den vanligaste bostaden är ägda småhus som utgör nästan 37% av alla bostäder, följt av hyresrättslägenheter som står för cirka 30 procent.
Mäklarstatistik använder sig av K/T-talet (köpeskillingskoefficienten) vid beräkning av prisutvecklingen för småhus. K/T-talet anger förhållandet mellan erlagd köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde vid en viss tidpunkt.
De senaste 10 åren har småhusen stigit med 60% i riket som helhet. Det är ändå en rätt fin utveckling. Räknar vi tillbaka till samma år som för bostadsrätter, d.v.s. 1996 så har vi en årsmedelavkastning på 5,44%. Beror skillnaden på att bostadsrätter mer frekvent återfinns i storstäder, medan villor främst finns utanför centrum? Ja, kanske.
1996
0,29 K/T
2024
1,35 K/T
Total utveckling
365%
CAGR
5,44%
Stockholm
Nu finns det vissa som menar att vi inte kan kika på Riket som helhet när det kommer till bostadsrätter utan i stället borde utgå från en storstad. Tyvärr finns det bara data från 2005 på Mäklarstatistik men troligtvis finns det data längre tillbaka via någon annan site.
Från 2005 och framåt har bostadsrätterna i Stor-Stockholm stigit med 193%. Givetvis är siffran betydligt större om vi exempelvis begränsar oss till Östermalm.
Börsen
Det intressanta blir givetvis att kika på vad börsen presterat under samma tidsperiod. Statistiken kommer göra de som älskar börsen väldigt glada. Källan här är SIXRX, alltså Stockholmsbörsen som helhet inklusive återinvesterad utdelning.
1996
100,0
2024
2 257,6
Total utveckling
2 157%
CAGR
11,35%
Summering
Det är alltså inget snack om saken att den som är ute efter att få sina pengar att växa maximalt borde satsa på aktier. Skillnaden är rätt stor också. Vid många tillfällen har vi hört att inget slår börsen sett ur ett långt perspektiv. Det kan nog stämma.
Däremot finns det andra positiva aspekter med att äga sitt boende, men det finns också negativa.
Många som är investerade i sitt boende är det mer eller mindre till åldern tagit ut sin rätt och därigenom kan man kanske inte njuta av den procentuella utvecklingen på samma sätt. Positivt är att de flesta får tillbaka det man investerat i sin bostad den dagen man säljer – att förbättra sitt boende kan ge en högre livsglädje.
När jag återgår till Per H:s sägning att äga sitt boende lade han dessutom till:
Genom att du kan låna till investeringen blir avkastningen på den egna insatsen större än värdestegringen på fastigheten.
Och ja, givetvis blir det en positiv hävstång när vi blandar in lån. Tyvärr har bolånet en stor negativ effekt då ditt privata kassaflöde minskar rätt rejält. Möjligheten att investera på börsen blir därmed betydligt begränsad. Som vi sett i det här inlägget är en investering på börsen inget dumt val för att uppnå framtida rikedom.
Att få en hög utdelning varje kvartal är en tanke som lockat många, inklusive mig själv. I USA finns det många stamaktier som uppfyller kriteriet men här i Sverige får vi som regel nöja oss med preferensaktier och D-aktier. Historiken har däremot visat att det är lätt att trampa snett och göra en dålig investering.
För investerare som äger stamaktier så är utdelningen en bonus men för ägare av preferensaktier är det en stadigt kassaflöde där utdelningen redan innan noteringen är klubbad. Dessa aktier ges ut med en fastställd utdelning som ska betalas innan bolagets ger eventuell utdelning till stamaktieägare.
Nyligen läste jag om 10 tips för att minska risken när du själv investerar i preferensaktier och D-aktier. Jag tyckte tipsen var väl värda att läsa och därför tänkte jag förklara dem på ett förhoppningsvis enklare vis.
Tidigare har jag enbart kikat på direktavkastningen för att avgöra hur stor risken är. Desto högre direktavkastning – desto högre risk. Det stämmer väldigt väl men det finns också många andra punkter att granska.
Observera att dessa tumregler gäller både preferensaktier och D-aktier. Jag brukar ofta lägga dessa i samma korg, även om det finns stora skillnader. Jag har valt att punkta upp skillnaderna i det här inlägget för den som vill dyka lite djupare.
Man kommer nog inte kunna checka av alla punkter nedan men jag skulle ändå säga att det är en god sak att åtminstone gå igenom dessa innan du lägger vantarna på din nästa preferensaktie.
Visste du?
Nyligen skapade jag en kalender där du kan se när alla preferensaktier och D-aktier delar ut. På så vis kan du få utdelning varje månad.
En preferensaktie är som regel mindre riskfylld än en D-aktie. Mycket har att göra med att du som ägare av en preferensaktie har preferens (alltså förtur) till utdelningen före stamaktieägarna.
När preferensaktierna började ges ut fanns oftast en tydlig tanke i att någon gång lösa in dessa. Man tog in pengar för att få in kapital och betalade ränta till preferensaktieägarna varje kvartal. Där fanns/finns i flera fall en inlösenkurs som beskriver till vilken kurs bolaget kan köpa tillbaka preffarna till.
Troligtvis är det på grund av detta som exempelvis Corems preferensaktie handlas till lägre direktavkastning än deras D-aktie.
Bolaget trots allt viktigast
Trots att preferensaktier generellt är säkrare så är det betydligt bättre att investera i D-aktier där bolaget mår bra, snarare i preferensaktier där ett bolag mår dåligt. Själva bolaget och dess finansiella styrka ska alltid komma först.
Skuldsättning och räntetäckning
Även innan räntehöjningarna såg jag helst att skuldsättningen som inte skulle överstiga 50%. Nu när fastighetsbolagens fastighetsvärde skruvats ner är det många som fått en högre skuldsättning, men flertalet har även prioriterat att beta av på skuldsidan. Rådet med att vara försiktig med en skuld på över 50% gäller troligtvis mer nu än tidigare.
Räntetäckningsgrad anger företagets möjligheter att betala sina räntekostnader. Man får räntetäckningen genom att dela företagets vinst efter finansiella intäkter med finansiella kostnader. 1,0 innebär att vinsten precis räcker till att betala räntekostnaderna.
Här vill vi helst se en siffra på 2,0 eller över. Det kan vara värt att fundera på innan man investerar i en preferensaktie.
Andel av egna kapitalet
Är det så att aktiekapitalet för preferensaktierna utgör en väldigt stor del av det totala egna kapitalet (skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder) så bör man dra öronen åt sig.
Som exempel utgör preferensaktien i NP3 16,2% av det totala egna kapitalet.
En grej med D-aktier är att dessa till 100% räknas som eget kapital av kreditvärderingsinstituten medan siffran enbart är 50% för preferensaktier. Det var den stora anledningen till varför nu många löst in sina preferensaktier och i stället emitterat D-akteir.
Undvik det minsta
När det kommer till den här typen av aktieslag kan det vara bra att undvika de allra minsta bolagen där börsvärdet är under 1 miljard kronor.
Pilotskolan
Precis som med vanliga stamaktier är det trevligt om insiders äger en så stor del av preferens- eller D-aktierna som möjligt.
Det här är oftast mindre vanligt och i stället kan man kolla hur ägandet ser ut för stamaktierna, vilket är den vanligaste typen av ägande.
Huvudägaren
Vem är det som sitter som huvudägare i det bolag du tänkt köpa?
När krisen uppstår, ifall den gör det, kan det vara A och O att det finns en sådan som är beredd att gå in med nytt kapital. Finns ingen klar huvudägare och toppägandet ser spretigt ut kan det vara värre om bolaget i framtiden får problem. Är det till och med så att grundaren eller VD själv sitter som huvudägare?
Historik talar sitt egna språk
Under väldigt många år har jag förespråkat bolag som pyntat en ihållande utdelning till aktieägarna. Jag har skapat mängder med diagram som visar historik rent utdelningsmässigt för att visualisera den långa trenden.
Beträffande preferensaktier och D-aktier är det inget undantag. Har en preferensaktie betalat utdelning under 10 år i rad eller mer så är det ett gott tecken. Ett lysande exempel på historik är Sagax Prefernsaktie (avnoterad sedan 2021) och dess D-aktie. Kolla även på trenden för stamaktien.
Ej över inlösenkursen
Att inte handla preferensaktier över den kurs som bolaget kan lösa in dem för känns rätt logiskt. Det är hyfsat sällan vi ser sådana scenarion, men visst har det hänt vid några tillfällen.
Emilhus pref en inlösenkurs på 32 kr och aktien handlas nu till 29,9 kr. I NP3 pref är inlösenkursen 35 kr och aktien står idag i 29,85 kr.
I Volati pref är aktiekursen 628 kr och den 8 juni i år sänks inlösenkursen till 625 kr.
En vettig riskpremie
Ett sätt att värdera en preferensaktie eller D-aktie är att ställa den direktavkastning du får i relation till Svenska 10-årsräntan. Idag är den på 2,3% men 2023 var den över 3%.
Sagax D har idag en direktavkastning på nästan 6%, vilket ger en riskpremie mot 10-årsräntan på 3,7 procentenheter. Här vill vi gärna se åtminstone 4 procentenheter. Med det sagt är Sagax oerhört stabilt och borde värderas med mindre marginal än många andra, vilket man också gör.
Tanken här är att inte betala för mycket, som i fallet med Intea D nyligen.
Mina favoriter
Sagax och Akelius har länge varit mina favoriter men som du vet finns inte Akelius D kvar längre. Sedan har jag även Corem men denna checkar tyvärr inte av många punkter i listan ovan, och därav är risken och direktavkastningen högre.
Volati är en annan av mina måltavlor men som jag skrev ovan handlas aktien över den inlösen som kommer bli till sommaren.
Sagax D, Fastpartner D och NP3 Pref kan man köra om man vill ha en säker grund av Fixed Income i portföljen.
Just nu råder ett ansenligt stort gap mellan aktiekursen i Handelsbankens A- och B. Att skillnader i prissättning uppstår är inte allt för ovanligt men att den är såhär stor hör inte till det normala. Varför uppstår ibland skillnader mellan de olika aktieslagen? Det här är en fråga som jag fått ett par gånger och som jag ska försöka förklara.
Rådande prisskillnad i Handelsbanken
Handelsbanken A
132 kr
Handelsbanken B
183 kr
Skillnad
51 kr (39% rabatt, A kontra B)
Varför jag också tar upp den här frågan är för att informera nya investerare om det klassiska Aktiearbitraget. Det här har jag utnyttjat flera gånger och är, enligt mig, den enda gratislunchen som finns på börsen.
Grunden för A- och B aktier är att dessa ger samma utdelning. Ger A-aktien 3 kr/år så är det samma lika för B aktien utan undantag. Givetvis kan direktavkastningen skilja beroende på hur kurserna mellan dessa står.
Den viktiga skillnaden är att de som äger A aktier har mer rösträtt på stämman. A-aktien har en röst per aktie medan B-aktien bara har en tiondels röst. Du behöver alltså 10 B aktier för att komma upp i en A-aktie när det kommer till röstning.
Allt som oftast är A aktien dyrare än B aktien, vilket känns rätt logiskt med tanke på att den ger mer röster. Så är det inte alltid varit. Frågan är varför?
En mindre förekommande typ av aktie är C aktien. Här har du som ägare 100 röster för varje aktie. 100 gånger mer än A-typen alltså.
Varför uppstår prisskillnaden i A- och B-aktier?
Här vill jag först inflika att ingen nog kan säga klart och tydligt vad variationen faktiskt beror på. Det kan vara en eller flera faktorer inblandade. Kanske kan det jämföras med rabatt/premie i investmentbolag där frågan varför den uppstår kan ha många svar.
Nedan ger jag i alla fall några anledningar som kan vara värda att tänka på.
Rösträtt
Den självklara anledningen har jag redan varit inne på, nämligen att A-aktien har mer rösträtt och därför i praktiken borde vara mer värd
Omsättning
En annan teori, som också kanske är den mest logiska, handlar om hur aktierna omsätts, d.v.s. köp och sälj under dagen. Ett bra exempel är just Handelsbanken.
Backar vi bandet till sista handelsdagen 2019 var skillnaden mellan A-och B-aktien enbart 2,5 kr. Där och då stod B-aktien för 2,2% av omsättningen. Värt att nämna är att B-aktierna enbart utgör ca 1,8% av alla aktier i Handelsbanken så hur omsättningen varierar känns ha stor betydelse.
Efter pandemin har prisskillnaden bara ökat. Omsättningen av B-aktien har även ökat och stod för 5% av totala omsättningen.
Ägarnas betydelse
Stiftelser och andra större ägare utgör de största ägarna utan att tveka, med vissa undantag. Reglerna dessa har kan vara krångliga att sätta sig in i men kan bland annat innefatta att man bara får äga B-aktier. I ett sådant fall blir kapitalet låst även om man skulle vilja sälja B och i stället köpa A (som då hade inneburit ett säljtryck på B).
Det kan också handla om att större ägare vill undvika en skattesmäll om man säljer. Givetvis kan det här röra sig om miljonbelopp. Därför ligger man hellre kvar.
Blankning
En sista anledning rör Blankning. Som du vet så innebär blankning i korthet att du hoppas på att en aktie ska gå ner och inte upp.
Blankare sägs vara en bidragande faktor till att fel prisskillnader mellan aktieslagen kan variera. Här kan man leka med tanken att man blankar (alltså låna) den dyrare aktien och köper den billigare aktien för pengarna.
För Handelsbankens del funkar dock inte det här då det inte går att låna aktier i Handelsbanken B hos varken Avanza eller Nordnet.
Ett sista råd
Ett råd såhär i slutet blir att alla som äger Handelsbanken B borde sälja. Det förvånar mig att det finns minst 35 000 nätmäklarkunder som idag äger Handelsbanken B. Nu har kursgapet minskat något på senare tid men det är fortfarande stort. Mitt råd är att sälja och köpa A-aktien medan skillnaden fortfarande är såhär stor.
Troligtvis läser inte dessa privata investerare min blogg för då hade man nog redan uppmärksammat fenomenet.
ETF:en Montrose Monthly har vuxit snabbt i popularitet men deras inledning på börsen har kanske inte varit en solskenshistoria tack vare vissa omständigheter. Här svarar jag på varför Montrose kommande utdelningar inte syns hos exempelvis Avanza samt hur direktavkastningen påverkas när kursen går ner.
Varför syns inte Montrose Monthly utdelning hos Avanza?
Det korta svaret är att Morningstar ännu inte snappat upp all nödvändig information som krävs då det här är en väldigt ny ETF på marknaden. Eller åtminstone att all information inte ligger ute hos Morningstar. Lite av en barnsjukdom om du så vill kalla det.
När Morningstar får informationen så kommer i sin tur Avanza, Nordnet och andra aktörer som använder deras data kunna extrahera denna och således visa den för dig som kund.
Hur vet jag då det? Ja, ska jag vara helt ärlig ringde jag faktiskt Montrose själv för att fiska lite information. Oerhört trevligt att jag fick höra Nicklas Anderssons (Investerarens) härliga stämma i luren som ett välkomnande innan man kopplades vidare till telefonkön. Bara det var nästan värt trafikavgiften. Bägge gångerna jag ringde hade jag plats 1 i kön 🙂
Det var för övrigt ett galet trevligt och professionellt bemötande jag fick. 4 av 5 KTM mynt då jag aldrig någonsin givit ut en 5:a.
Du kan inte heller se information om Montrose Monthlys X-dag hos Avanza och andra, men som jag nämnt tidigare så är det sista bankdagen varje månad. Utdelningen brukar trillar in 8 dagar efteråt.
Vad händer med Montrose utdelning i volatil marknad?
Jag passade även på att fråga vad som händer med direktavkastningen nu när aktiekursen i Montrose Monthly gått ner. Varför kursen går ner kan du läsa om på Petruskos fantastiska blogg
För en vanlig aktie så hade givetvis direktavkastningen stigit när kursen går ner och utdelningen inte sjunker. I Montrose fall så måste vi tänka lite annorlunda
ETF:en försöker alltid ha som mål att generera 6% direktavkastning. En del av utdelningen kommer från de underliggande delarna men majoriteten kommer från den premie man tar när man ställer ut optioner. Premien baseras i sin tur på hur volatil marknaden är för tillfället.
Målet för Montrose Monthly är att ge dig 6% direktavkastning och basera premien man får in på hur kurserna tenderar svänga. Dock är ingen utdelning säker och det här är enbart ett mål och inget annat. Man kan således inte garantera 6% direktavkastning (0,5% månadsvis).
En ”fördel” är väl att Montrose direktavkastning är betydligt lägre än hos många andra Covered Call ETF:er som erbjudit ca 10% efter pandemin. Tyvärr har det i många fall inte varit hållbart. När man i stället erbjuder 6% kan man lättare täcka upp detta och förhoppningsvis blir utdelningen mer hållbar över tid.
Nackdel med Montrose
För att förklara fenomenet lite tydligare passar det bra med ett exempel på hur Covered Call ETF:er funkar. Jag ger ett kort exempel med populära Coca-Cola (KO)
Tänk dig att du äger 100 aktier i Coca-Cola med nuvarande aktiekurs $71. Du bestämmer dig för att sälja en köpoption på Coca-Cola med ett lösenpris på $71 och ett utgångsdatum om tre veckor
I utbyte får du $1,15 för var och en av dina 100 Coca-Cola-aktier, vilket ger $115 i omedelbar inkomst.
Om aktien sedan steg från $71 till $74 vid utgångsdatumet, skulle optionsköparen betala dig $71 (strike, eller lösenpris) för dina aktier.
Du skulle behålla $1,15 per aktie av premieinkomsten. Men du skulle ha ”tjänat” $3 per aktie om du bara ägt Coca-Cola och inget annat.
