Igår kväll blev det alltså känt att Castellums nya VD Rutger Arnhult lämnar rodret. Det brukar sägas att den optimala tiden för en VD att sitta kvar är kring 5 år, men vi har sett exempel på bolag där en VD suttit i över 30 år med mycket gott resultat. Att bara sitta knappt ett år, ja det är väl lite mer av en mardröm skulle jag vilja påstå.
Varför avgår Rutger?
”Jag har gjort bedömningen att bolagets fortsatta resa bättre drivs av någon annan, varför jag beslutat mig för att lämna rollen som vd. Detta möjliggör för mig att fullt ut fokusera på mina privata investeringar, inklusive Castellum.”, berättar Arnhult i pressmeddelandet
Den 10 januari i år fick vi reda på att Rutger tillträder som ny VD, detta efter att ha suttit som ordförande mot andra storägares vilja. Innan det sparkade han dåvarande VD Biljana Pehrsson som han själv utsett som VD efter bara någon månad.
Redan här skulle man kanske insett vilken cirkus som pågick och sålt sitt innehav. Men själv tänkte jag att bolaget i grunden var ett så grymt utdelningsbolag med otroligt fina siffror så motivationen att sälja fanns inte.
Det var nog många som där och då delade min åsikt.
Omvänd pilotskola
Rutgers position i Castellum började försvagas redan när han sålde merparten av sina aktier till Roger Akelius.
Kikar vi på insynshandeln i Castellum så kan vi klart se att Rutger fortsatt sälja även efter Akelius:
Om vi studerar insynsaffärerna längre tillbaka i tiden så kan vi tydligt se hur Arnhult köpt och åter köpt aktier i Castellum. Det är märkligt hur en pilotskola kan vändas till en omvänd pilotskola så pass snabbt.
Den här situationen vill du verkligen inte sätta dig i, alltså att du tvingas sälja p.g.a. att banken säger att du måste sälja. Däremot kan du dra nytta av de utflöden som sker när andra tvingas sälja på det här viset. För mig är det märkligt att en person med så mycket erfarenhet kan sätta sig i en sits likt denna…
Nu lämnar alltså Arnhult för att fokusera på privatekonomin, som han vid tidigare tillfällen sagt till oss redan vara säkrad :O
Hur gör jag nu?
Det som talar mot Castellum är givetvis det kaos vi ser nu där positioner bytts till höger och vänster och där vi aktieägare nu inte kan lite på vad som sägs. Ett bolag som hyllats har nått botten på mindre än ett år.
Det som talar för Castellum är att vi kanske får se en ny VD som förhoppningsvis mer liknar Henrik Saxborn. Kanske krävs det att allt rasar före det blir bättre. Jag undrar hur situationen sett ut om Henrik suttit kvar.
Och vem vet, Roger Akelius kanske ändrar sin syn på utdelning nu när Rutger avgått? Ifall det var hans syfte eller ej att få Rutger ur spel är svårt att säga.
Kvar står vi alltså med ett fastighetsbolag där beståndet är otroligt attraktivt och där hyrorna kommer kunna höjas i rakt med inflationen. Belåningen är låg och vi har också en aktie som handlas till 137 kr men där substansvärdet är 259 kr.
Skulle jag sålt så skulle jag gjort det när det väl började skaka. Tror det var någon av er duktiga läsare som tryckte på detta redan i januari om jag inte minns fel. Nu sitter jag i stället kvar med mitt innehav och ser vart stormen leder oss.
TransAlta Renewables (RNW) lever på mega-trenden kring förnybar energi, en bransch som många tror bara kommer bli hetare och hetare i en mer miljömedveten framtid. Det här såg vi 2020 när ESG var något alla investerade ville värdera högre. Är då TransAlta Renewables fortfarande ett bra utdelningsbolag?
Visste du?
Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt. Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.
Naturgas ingår inte inom begreppet
TransAlta Renewables – köpa eller sälja 2023
Jag rekommenderar att du läser resten av inlägget först och återkommer till den här sektionen senare
Igår föll aktien i TransAlta 17% efter det att bolaget guidat ner för 2023. Det här är såklart dåliga nyheter, men som vanligt finns det en överreaktion hos marknaden varpå jag köpte på mig fler aktier.
Man skriver att cash available for distribution (utdelningsbara likvider) lär landa på $0,86 till $1,01.
Kort och gott säger bolaget att man ska försöka hålla kvar i utdelningen men att utdelningsandelen lär landa på ca 100%. Det är såklart inte toppen men historiskt har bolaget ändå haft en hög utdelningsandel.
Bolaget har stött på problem tidigare, bland annat i Kent Hill vindparken där fundamenten tagit stryk. Här har man tvingats reparera och det är fortfarande inte klart vad allt kommer att kosta och vad som går på försäkringen.
Tyvärr är det här den negativa sidan med bolag likt TransAlta. Sätter du upp ett vindkraftverk så är det inget som kommer vara underhållsfritt utan reparationer kommer vara ett faktum. Därav har diskussionen uppstått hur pass miljövänligt det här egentligen är.
Mitt köp i TransAlta är riskabelt och det finns bra många andra bolag med betydligt säkrare utdelning idag. Däremot finns det enligt mig en god uppsida och det är inte alls omöjligt att man kan behålla utdelningen.
TransAlta olika typer av aktier
När du kikar på TransAlta så kommer du få se att det finns 2 olika noterade aktier:
RNW är TransAlta Renewables ticker på Kanadensiska börsen, Toronto Stock Exchange. Denna handlas i kanadensiska dollar.
TRSWF är TransAlta Renewables ticker i USA.
Den enda som går att köpa hos Avanza är RNW så det är väl denna som du får fokusera på. I många artiklar kommer du dock se att man nämner TRSWF som ticker.
TransAlta Renewables
TransAlta Renewables är en avknoppning från föräldern TransAlta Corporation (TAC). IPO:n var 2013 och sedan dess har det gått att handla aktien på Toronto Stock Exchange (Kanadensiska börsen)
TransAlta och förnybar energi
I bilden ovan ser vi att 50% utgörs av vindkraft samt 43% av naturgas. Utöver det får vi med lite vattenkraft och solenergi från solpaneler. En mycket liten del är också batteriverksamhet.
Vänta nu. Naturgas är ju inte förnybar energi? Det stämmer och faktum är att bara 62% av TransAltas portfölj utgörs av förnybar energi. Anledningen är hur bolaget skiftades ut från sin förälder i 2013 när RNW listades. Nu orsakar naturgas givetvis mindre utsläpp än t.ex. kol men jag tycker att det här ändå är anmärkningsvärt.
TransAlta jobbar mot att få större del mot förnybar energi men har bara kunnat öka denna andel marginellt de sista åren.
Drivs av förvärv
Bolaget har gjort en hel del förvärv på senare tid som förhoppningsvis kommer öka vinsten och då även utdelningen som tyvärr inte ökat allt för kraftigt. Här är vad man investerat i sedan IPO:n:
Kontrakt med kunder
TransAlta äger då anläggningar som producerar energi. Under sig har man en hel del kunder. Anläggningarna är byggda på ett sådant vis som ska uppfylla kundernas behovs.
En fördel är att kontrakten med kunderna som använder sig av energin är väldigt långa. Ca 12 år för att vara mer exakt.
Några andra utdelningsaktier inom förnybar energi
Här är ytterligare några exempel på utdelningsbolag som kan vara intressant. Just nu pågår det en diskussion kring vilket bolag inom sektorn man borde välja. Brookfield är nog den mest populära här i Sverige.
Då har vi kärnan i mina inlägg. Hur pass bra är egentligen TransAltas utdelning?
Utdelningsfakta TransAlta Renewables
Direktavkastning nu: 8,13% (senast 4,85%)
Direktavkastning snitt: 6,24%
Utdelningsfrekvens: månadsvis
Utdelning/år: $0,71
Utdelningsandel: 94%
Utdelningshöjningar sedan 2014: 3% i genomsnittlig årlig utdelningstillväxt
Antal år med höjd utdelning: 0 år
Källskatt för TransAlta Renewables
Notera: Det här är alltså ett kanadensiskt bolag och därigenom måste du tänka på de risker du tar i form av valuta när du investerar. Då källskatten är lite olika i Kanada kan man inte riktigt veta vad källskatten är för respektive bolag, men jag kan bekräftat att den är 15% för TransAlta Renewables.
Månadsutdelning och direktavkastning – TransAlta
Det som är spännande för oss utdelningsinvesterare är att TransAlta Renewables är en månadsutdelare. Varje månad skickar man ut information vad utdelningen kommer landa på och direktavkastningen är idag 8,13%.
Som ni ser i grafen nedan så har utdelningshöjningarna skinit med sin frånvaro de sista åren. Det har gjort att man enbart höjt utdelningen med 3% i snitt sedan 2013.
Viktigt om TransAlta utdelningsandel (payout ratio)
Jag fick frågan hur TransAlta kan ha nästan 200% i utdelningsandel (alltså den andel av vinsten man delar ut). Detta ser man på sidor som exempelvis SeekingAlpha.
För TransAltas del är det betydligt bättre att räkna ut utdelningsandelen i förhållande till AFFO, adjusted funds from operations. I den här artikeln går jag inte djupare in på varför men jag har tänkt att skiva ett mer genomgående inlägg om just det. Här har vi alltså liknande fenomen som med AT&T där det är bättre att räkna utdelningsandelen utifrån deras kassaflöde.
Utdelningsandelen: 94%
TransAlta Renewable totalavkastning
(OBS! Informationen gäller innan nedgången 2022)
Jag mailade faktiskt till TransAltas IR ansvariga och tro det eller ej, men jag fick svar inom en dag 🙂 Det är då bättre än Öresund då jag fortfarande väntar på svar efter 2 år
Såhär ligger det till. TransAlta Renewables har presterat 166% i totalavkastning sedan deras IPO. Om du använder min kalkylator så ser vi att detta blir:
Genomsnittlig årlig totalavkastning: 13,01%.
Det här är väl kanske inge jättebra men det beror självklart på vad man jämför med. Stockholmsbörsen har i snitt ökat med 9,99% per år mellan 2006-2020. Källa: OMXSGI
Summering av TransAlta
Själv har jag ägt TransAlta Renewables rätt länge och är hyfsat nöjd med min investering. Nu har jag även ridit på ESG trenden och det känns som att det tåget kanske redan gått.
Innan min investering hade jag enbart ett Kanadensiskt bolag i portföljen nämligen Boston Pizza, som också är en månadsutdelare. Utöver det har jag månadsutdelaren Realty Income, som höjt utdelningen över 100 gånger samt fastighetsbolaget Cibus.
Bolaget är kanske extra intressant när vi tänker på att det i Sverige inte finns så många spelare inom sektorn rent utdelningsmässigt. Å andra sidan kanske det finns argument till att investera i något annat bolag med liknande upplägg som jag tipsade om i artikeln. En större jämförelse vore här på sin plats.
Det som talade för TransAlta tidigare var den höga direktavkastningen samt en låg värdering jämfört med konkurrenter.
Vad som talar mot bolaget är de problem vi sett i vissa vind-parker och som tycks ligga likt en våt filt över bolaget och aktien.
HiQ var mitt förstahandsval när det kommer till bra utdelningsbolag inom IT konsulterna. Tyvärr blev bolaget utköpta från börsen varpå jag tog in Ework i stället.
Bolaget startades år 2000 med målet att matcha konsulter med företag – att hitta rätt kompetens för rätt uppdrag, och vice versa. På det viset kan man snarare säga att Ework är en konsultmäklare i stället för ett renodlat konsultbolag. Skillnaden är väl att ett konsultbolag hyr ut sin egna personal.
Det ekonomiska läget vi ser nu har inte drabbat bolaget hårt. Tvärt om, det tredje kvartalet summerades till det bästa någonsin på 22 år. Marginalen (som för övrigt är lövtunn) förbättrades och rörelseresultatet nästan dubblades.
Nyckeltalen som presenterades gör att det ser ljust ut beträffande nästa års utdelning skulle jag vilja påstå
Vinst per aktie de första 3 månaderna 2022 respektive 2021
Idag köpte även Johan Qviberg (styrelseledamot) 3 713 aktier. Bara det köpet ger honom 18 500 kr i utdelning årligen.
På tal om utdelningen så sänktes den rätt rejält 2020. Nu har den dock återhämtat sig och befinner sig på högre nivå än någonsin. Det här är också beviset på varför jag inte tycker att man kan ha en regel att direkt skrota bolag som sänker sin utdelning.
En sådan regel måste vara mer definierad och kolla på anledningen till sänkningen samt omvärlden. Sålde du aktier 2020 så har du inte bara blivit utan en rejäl kursuppgång utan även en bra chans att höja din YoC (yield on cost).
Affärsvärlden tror på 7 kr/aktie nästa år. Jag tror på 6,5 kr.
Har ni någon annan utdelare inom sektorn IT-konsulter?
Nyligen läste jag märklig artikel där en mamma led psykiskt att hon skulle bli tvungen att berätta för sina barn att inte tomten finna. Detta för att hon inte skulle ha råd med tillräckligt många julklappar. Det får mig att inse att vi har väldigt långt kvar till en ekonomisk misär, även om vissa såklart lider redan nu precis som vissa led långt innan prishöjningarna.
Bortsett från elpriserna så tycker jag mig se en viss lättnad i den ekonomiska världen. Vi får exempelvis gå tillbaka till innan kriget för att hitta de dieselpriser vi har nu. I Sundsvall vid IKEA kan du till och med få diesel för under 22 kr/liter idag. (källa: bensinpriser.nu)
År 2020 tog jag den här bilden. Och troligtvis tog jag den för det hade blivit en höjning precis 😀 Det är rätt surrealistiskt att titta på den.
Även kaffeerbjudanden har kommit tillbaka till mer förmånliga nivåer skulle jag vilja påstå. Ni som följt mig ett tag vet säkert att jag aldrig går miste om ett bra kaffeerbjudande
Dyrare julklappar
Givetvis har de populära julklapparna också blivit dyrare i takt med skenande fraktpriser och produktionspriser. Här är en lista på prisökningen det senaste året i procent bland populära julklappar:
Populär julklapp
Ökning (%)
Kosmetika
14,12
Barntröja
13,47
Påslakanset
13,38
Jeans
8,84
Musininstrument
8,25
Smycke
4,15
Bäcker
3,9
Spelkonsol
2,83
Leksaker
2,56
TV- och datorspel
1,95
Skidutrustning
1,62
Sportskor
1,34
Biobiljett
-1,12
Teaterbiljett
-1,89
Källa: SCB
Man ska alltså skippa köpa mascara till frun och i stället skänka en biobiljett enligt den här listan. Tyvärr får du med lätthet betala 150-160 kr för en bio idag. För ganska exakt 20 år sedan såg jag Sagan om Ringen på bio. Den biljetten kostade 70 kr och då tyckte man det var galet dyrt när man annars betalade 50 kr för en biljett.
Mitt egna spartips inför julen är att inte vräka paket över barnen för att själv intjäna någon sorts ”bra-föräldra-poäng”. Vuxna kan helt vara utan paket. Vi själva kommer köra med principen att grabben får 3 paket varav ett är en leksak, ett en nyttopryl och den tredje är något för lärandet (exempelvis en bok)
Låter det som att snåla KTM dyker upp igen? Tänk då på att en tjänst med väl medning lätt kan bli en björntjänst
Jag firar just nu 6 år som trogen investerare hos Tessin, platsen där du själv kan investera i bostadsprojekt för att slippa allt krångel med att själv fysiskt äga och hyra ut bostäder. Under åren har det blivit en fin avkastning och jag är fortsatt positiv till tjänsten trots att räntan stuckit iväg uppåt.
Observera
Det här inlägget ingår i mitt samarbete med Tessin. Alla åsikter är dock 100% mina egna och skulle jag finna att Tessin inte längre intresserar mig kommer jag meddela det på bloggen
Tänk på att aktieinvesteringar alltid innebär ett stort risktagande. Investera aldrig pengar i aktier som du inte är beredd att förlora. Kronan till Miljonen rekommenderar aldrig någon att köpa något utan på bloggen får du enbart följa mina egna tankar och val på vägen till 1 miljon kronor.
Vad är Tessin?
Via Tessin kan du som privatperson enkelt investera i spännande fastighetsprojekt och få avkastning (ränta) på din investering. Fastighetsinvesteringar har historiskt sett varit ett prima alternativ att bygga en förmögenhet på.
Du väljer själv projekt via Tessins site, investerar dina pengar, och får sedan en årlig avkastning på ditt investerade belopp. När projektet är färdigt (normal löptid 1 år) betalas ditt insatta belopp + ränta ut till dig som investerare. Skillnaden är om du investerar i en låneportfölj där ränta kan trilla in flera gånger under året.
Tessin fungerar som en mellanhand mellan oss investerare och fastighetsutvecklarna och möjliggör denna typ av investering som tidigare varit svår för oss privatpersoner att ingå i utan tillräckligt med kapital.
Ytterligare ett projekt
Bilden ovan visar en av mina första investeringar på 50 000 kr hos Tessin. Det är givetvis ingen blygsam summa, men här vill jag passa på att nämna att det funnits projekt med betydligt mindre minsta investeringssumma.
I det här projektet fick jag 12 500 kr i ränta men då projekt ibland löper längre eller kortare än ett år så räknar man ut en effektiv årsavkastning som i det här fallet landar på 12,3%. Det här kan i högsta grad jämföras med CAGR värdet jag oftast pratar om gällande aktier.
Hela summan landar dock inte i plånboken utan precis som i ett Aktie- och Fondkonto skattar jag 30% på den vinst jag gjort. Sedan är det viktigt att upplysa om att alla projekt ger olika avkastning och det är som vanligt risknivån som visar vägen till den ränta du får.
Räntan sticker iväg
Här är mitt tips att inte gapa efter för mycket utan välja något som du känner dig trygg med. Självklart kan det variera men för mig ser jag positivt på tråkiga projekt. Med tråkiga projekt menar jag enkla bostäder som konstrueras effektivt, smidigt och som ger en attraktiv prislapp till köparna.
Tiden för lyxboenden är över och många har ställt sig i en besvärlig ekonomisk sits då man tagit sig vatten över huvudet. Efterfrågan på enklare och billigare bostäder ser jag fortfarande positivt på. En tanke jag själv har är att många kommer välja eller tvingas byta ner sig.
En annan sak jag gärna väljer att kika på är om företaget bakom byggprojektet redan idag har avslutade projekt med hjälp av Tessin. Det här är Tessin duktiga på att numer visa när man läser om ett projekt.
Idag har jag 5 pågående låneportföljer där pengar kommer in löpande under året likt utdelningar från min utdelningsportfölj. Dessutom har jag ett ”traditionellt” projekt som handlar om logistikfastigheter.
9 steg att lyckas
En rekommendation är att du registrerar dig till Tessins nyhetsbrev där du får information när nya projekt kommer ut. Det dyker inte upp projekt varje dag och många projekt blir rätt snabbt tecknade till 100%. När du anmäler dig får du dessutom en gratis e-bok som heter ”9 steg till en lyckad fastighetsinvestering”.
