Ett gammalt hederligt sparknep hos oss har länge varit att exempelvis köpa skinka efter jul för att skiva upp och frysa för att sedan pryda mackorna. ”Tack vare” den nya bojkotten av matvarujättarna så kanske det öppnas helt nya möjligheter.
Det blev som jag trodde
Vecka 12 är över och för er som mot förmodan missat det så var det veckan då svensken skulle bojkotta de större matkedjorna för att sänka priserna. Det sägs att svensken bara blir lurade på valdagen vart fjärde år men jag tror att många är mer lättlurade än så.
Vad jag skrev inför vecka 12 var att detta enbart kommer leda till mer matsvinn i butikerna. Kanske blir det även efterföljande problem då handlarna tvingas rucka på sina vanor i hur mycket varor som faktiskt behövs. En vana som man länge byggt upp då man känner sina kundflöden.
”En konsekvens av bojkotter är ett ökat matsvinn, vilket ökar butikernas kostnader”, skriver ICAs pressansvarige Jenny Gerdes via ett mejl till Dagens Industri
Vidare sammanfattar Jenny problematiken väldigt väl och att det inte alls har att göra med höjda marginaler för butikerna:
”I debatten söks gärna efter både konflikter och syndabockar, fast egentligen vill vi samma sak. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram att det är många olika faktorer som påverkar matprisernas utveckling som ökade råvarukostnader, energi, valutakurser, väderförhållanden och transportpriser. Det har blivit dyrare att odla, producera, förpacka och transportera mat, men också att driva butik.”
Jag kunde nog inte sammanfatta det bättre själv.
Det blir värre
Det nya nu är att man tvingas förlänga bojkotten då man inte sett någon tydlig skillnad bland butikens prislappar (no shit). Enligt initiativtagaren ska den förlängas ytterligare tre veckor, men då bara gälla ICA butikerna.
Varför det bara ska gälla ICA och inte Willys, Coop, Lidl och andra har jag inte förstått. Men då har jag inte förstått kampanjen i sin helhet heller, och vad man verkligen tror ska komma att hända.
Vi sticker inte ut
Enligt en undersökning som Länsförsäkringar nu gjort som baserat sig på statistik från SCB och Eurostat så sticker inte Sverige ut när det kommer till höjda matpriser. Även under 2022 när priserna ökade som mest stack inte Sverige ut mot övriga Europa.
Men vem vet, kanske bojkotten gör sitt här i Sverige och att våra priser börjar sänkas (hoppas ni förstår ironin).
Vad du kan (eller bör) göra
En sak jag själv kom på igår var att jag borde gå och kika i ICA butikernas svinn-lager. Troligtvis är dessa proppade av två anledningar:
Mer svinn, som du läst ovan
Färre personer i butikerna
Kanske har jag helt fel då de smarta redan listat ut detta och rotar likt aldrig förr bland prissänkta varor. Jag ska i alla fall ta en sväng idag och kika hur det ser ut. Annars brukar jag bara besöka ICA för att plocka lockvaror.
Nej, jag vill inte förminska matpriserna
Jag vill inte alls förminska problematiken med de höjda matpriserna.
Exempelvis ser vi idag att 6 av 10 ensamstående inte skulle klara av en extra utgift som ligger över 1 000 kronor. Vidare uppger 4 av 10 familjer med lägre inkomst att barnen inte kunnat delta i någon regelbunden fritidsaktivitet med tanke på ekonomin.
Dessutom letar var femte ensamstående efter ett mindre boende för att få ned kostnaderna. Det är jävligt surt och Röda Korsets matkassar som de skänker går på högvarv.
Allt jag menar är att det här inte är rätt väg att gå. Nu när man förlänger bojkotten med ytterligare 3 veckor så blir jag ärligt både förvånad och smått irriterad. Dock vill jag här inflika att jag är en minoritet och majoriteten verkar tycka att det är bra med bojkotten. Det förvånade mig ytterligare.
Gott folk. Ny lön är inne på kontot och med tanke på att portföljvärdet sjunkit med över 100 000 kr sista månaden kunde inte slantarna kommit lägligare. Jag tror många håller med om att det faktiskt finns köpvärda aktier där ute. I lägen likt dessa tenderar pengarna som är redo att investeras försvinna fortare än vanligt. Här är de aktier jag tänker fokusera extra på.
Kikar vi på vad som gått sämst den senaste månaden så är det helt klar Broadcom som tagit den största smällen likt många andra tech-aktier i USA. Även fastigheter har tagit stryk och av någon anledning tycker inte marknaden att Volvo är värd sin prislapp.
När det kommer till Cibus så har jag köpt rätt mycket under mars månad och jag refererar här till inlägget jag skrev om bolaget.
Jag har nu ställt mig frågan vilka 5 aktie jag kommer köpa mest av kommande månad, och svaret är enligt följande:
Lundin Mining. Är fortsatt en liten post i min portfölj men tanken är att få upp andelen en hel del. Varför jag ökar kan du läsa här
Volvo. Betydligt sämre än Index denna månad mest med tanke på sänkta riktkurser. Jag kommer fortsätta handla då detta lär vara en kassako många år framöver.
Sagax D. Enligt mig den bästa preferensaktien att äga
Handelsbanken. Planerar att handla en större post nu när x-dagen infaller och kursen kommer trilla ner mycket kraftigt.
Axfood. Jag tror helt enkelt på förvärvet med CityGross (något få faktiskt verkar göra)
Förutom dessa kommer jag nog handla mer i Montrose Monthly för att höja andelen i portföljen.
Det är som vanligt intressant att höra vad ni tänkt köpa nu när mer pengar trillar in.
Inkomster
Det här är min lön som jag fick in förra månaden. Denna har jag nu under mars spenderat av och i inlägget nedan visar jag vad jag lyckades spara.
Lön
31 200 kr
Bloggintäkter
4 600 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
35 800 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Det blev ett lågt sparande denna månad. Här vill jag inflika att över 20% i sparkvot inte är lågt men summan är liten med tanke på vad jag brukar spara. Egentligen finns det två anledningar.
Först och främst blev det nu så att jag bokade in solpaneler med installation senare i år. Tusen tack för all underbar feedback jag fått! Jag har lagt ner extremt mycket tid på att ta in offerter och prata med aktörer och jag känner mig nöjd med beslutet. Nej, det blev inte Svea Solar jag anlitade utan ett bolag som heter Soolar (många har väldigt liknande namn).
Jag vill sätta av lite pengar till installationen och de extra kostnader det innebär. Som jag nämnt kommer jag inte ta något lån för anläggningen.
Sedan vet jag med erfarenhet att den lön jag får in denna månad inte kommer bli suverän tack vare mycket VAB. Vad som hänt tänker jag inte gå in på med tanke på anonymitetsskäl.
Med det sagt har jag nyligen fört över 25 000 kr från min Tessin portfölj, så det kommer finnas likvider att investera på börsen den kommande månaden.
Amortering
1 500 kr
Avanza
7 000 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
8 500 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Vad är det som människor inte är beredda att tumma på trots att ekonomin vänder ner? Läkemedel och dagligvaror samt hyror till fastighetsägarna är givna faktorer. Det har även visat sig hur försäljning av tobak och godis faktiskt kan öka i svåra lägen. Men hur är det med barnsparandet? Har folk börjat tumma på detta nu när många möter sömmen i plånboken?
Jag glömde även ta upp Försäkringar som en relativt stark sektor när pengarna börjar sina. Många kanske ser över sina försäkringar, men att helt stå utan skydd är ingen trevlig tanke för de allra flesta. Som exempel har mitt nya bolag Solid Försäkring gått väldigt bra sedan räntorna började höjas.
Ett bra spartips är att dra ner på vissa försäkringar och i stället lägga undan egna slantar som en buffert till dessa ändamål. Då kan pengarna jobba åt dig i exempelvis räntefonder fram till den dagen du behöver dem. Troligtvis kommer du aldrig behöva dem…
Så påverkas barnsparande
Fondbolagens förening har nyligen varit och grävt i svenska hushållens barnsparande tillsammans med Kantar Sifo Prospera.
Förbluffande nog så har inte den sämre ekonomin slagit lika hårt här som många kanske tror. 85% uppger nämligen att man på ett eller annat sätt sparar till sitt barn, förhoppningsvis med ett längre perspektiv. Det här är en minskning från 90% år 2022 innan ekonomin blev sämre.
Då räknar man med alla typer av sparande som jag förstår, även när du sätter över kronor på ett vanligt hederligt sparkonto (ingen som läser min blogg gör nog det)
Även om antalet som faktiskt sparar minskat så säger 12% att man börjat spara ett större belopp under året till barnen. Väldigt få går dock över 2000 kr per barn och månad och majoriteten ligger på 1 kr – 500 lappen utifrån undersökningen. Men ja, för de allra flesta är 2000 kr väldigt mycket att lägga i ett sparande varje månad.
Belopp, per barn
Andel
1-499 kr
35%
500-999 kr
32%
1000-1999 kr
29%
2000-2999 kr
2%
3000-3999 kr
1%
4000 kr eller mer
0%
Vet ej
1%
Tydligen är det visat sig att regeringen skattelättnad på ISK och KF varit positiv till barnsparandet. En av tio säger att man kommer börja spara mer tack vare lättnaden. Sedan kan åtminstone jag tycka att skatten inte borde vara ett hinder för barnsparande. I början när portföljen inte ens nått en halv miljon så är det rätt liten skatt.
En sak undersökningen inte tar upp är ifall det är mamman eller pappan som styr skutan för barnens sparande. Hos familjen KTM är det i alla fall jag då frun är rätt ointresserad tyvärr. Själv pumpar jag in deras pengar i investmentbolag som är mitt bästa alternativ till framgång.
Enligt undersökningen ser vi att 64% av männen väljer aktiefonder till sina barn och bland kvinnorna väljer 31% den typen av fonder. De allra flesta kör väl något alternativ som storbankerna erbjuder kan jag tänka mig. Det känns tryggast så. Vad det sedan innebär för avgifter i slutändan vill jag nog inte veta. Men banken ska ha sitt också.
Undersökningen har visat att 70% sparar i fonder där aktie- och blandfonder* är det populäraste valet. Det gläder mig att större delen inte sätter in pengarna rakt in på bankkontot.
*Blandfonder är fonder som placerar i både aktier och räntebärande värdepapper.
Dagens Industri hade faktiskt en rätt intressant artikel där man tog upp skillnaden mellan indexfonder och aktiefonder. Där vet vi sedan tidigare att indexfonder har lägre avgifter än aktiefonder som är mer aktivt förvaltade.
I deras genomgång kikade man på Stockholmsbörsens breda index, SIXRX från 2010 och framåt. Detta har presterat 413%, eller ett CAGR på 11,5%. Tyvärr är det svårt att investera i ett så brett index som följer hela Stockholmsbörsen.
Kikar vi på snittet bland svenska indexfondsparare så har man gjort 369% under samma period, alltså 10,9% årligen i snitt. Det är sämre än Stockholmsbörsen i sin helhet.
Mest anmärkningsvärt är däremot att de som sparat i mer aktivt förvaltade fonder (aktiefonder) lyckats sämst. Här är avkastningen enbart 288% om vi även räknar med avgifterna sedan 2010. Då har man tagit bort premiepensionsplaceringar i kalkylen.
Snart ska alla som har digital brevlåda (exempelvis Kivra) fått sin deklaration i digital form. Datumen för då deklarationen ska skickas ut till dessa är 3-7 mars. I år blev det ytterligare en skattesmäll för egen del, men numer är det lite av en vardag. Den höjda ISK skatten gör nog att många som inte följt med får en klump i magen. Jag funderar lite kring hur skatten bara kommer öka och åter öka i takt med större portfölj.
Årets skattesmäll
Egentligen kan man säga att anledningen till att jag ständigt får restskatt grundar sig i ett par viktiga punkter:
Största faktorn är utan tvekan den ISK skatt som varje år kommer förtrycka på deklarationen. Det är inte märkligt att drygt 2 miljoner i ISK värde ska skattas mer än om du har exempelvis 500 000 i din depå. Desto större portföljen blir, desto högre blir skatten.
Mina investeringar i Tessin. Vinsten från mina projekt ska skattas med 30%. Denna dras inte direkt av Tessin utan kommer på deklarationen. När det kommer till investeringarna i SaveLend så dras skatten direkt på den ränta jag får.
Jag betalar inte in mer skatt till min arbetsgivare under året.
I år ser resultatet ut såhär:
Beräknad skatt som jag ska betala: 8 800 kr
Sedan har vi mitt bolån som bidrar positivt till kalkylen. Du får göra avdrag med 30% av dina räntekostnader, upp till 100 000 kronor. Troligtvis är väl det här det enda positiva med att idag ha ett bolån, även om den positiva aspekten kan diskuteras. Det hade i alla fall sett mycket mer eländigt ut om jag inte haft bolånet.
En annan sak många kanske glömmer bort är att vi faktiskt haft en sparränta under en tid då räntorna nu varit högre. Denna ska också beskattas med 30%. Den ”vanlige” svensken som lever bortom vår värld stoppar pengarna i sparkonton. Många av dessa kanske blir överraskade i år.
EDIT! Utifrån diskussionen i kommentarsfältet dras skatten på de flesta sparkonton automatisk vid ränteutbetalning. Det var ett fel från min sida och jag ber om ursäkt. Nu var det så länge sedan jag faktiskt hade ett gediget sparkonto på så vis så jag är dåligt insatt där 🙂
Det hade varit intressant att veta hur skatteåterbäringen eller restskatten ser ut för gemeneman inför årets deklaration. Får folk mer pengar tillbaka i skatteåterbäring, eller är det högre restskatter?roligtvis får vi det svaret lite senare.
Som vanligt ser personer som får skatteåterbäring sig som de verkliga vinnarna. Det blir en extra slant som kan användas till en resa eller va fan som helst inom snabb konsumtion.
Vi som vet… vi vet. Dessa personer har egentligen betalat för mycket skatt under det gångna året. Pengar som direkt hade kunnat sättas i arbete och börja generera avkastning.
Varje år blir jag lika förvånad hur människor ser sig själva som någon form av Triss-vinnare när en fet skatteåterbäring dimper in på kontot.
Så påverkas höjda ISK skatten din slutgiltiga skatt
Vill man veta hur ISK skatten beräknas så har jag beskrivit det kortfattat här. Det är åtminstone mitt ärliga försök att förklara något enkelt. Har du dålig koll på ISK skatt rekommenderar jag det inlägget.
Det som kommer förtryckt i din deklaration kallas för schablonintäkten. Denna som du ska skatta 30% på.
Schablonintäkten kommer från kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget är egentligen snittet på vad ditt ISK konto varit värt under det gångna året, läs mer om det här. När du multiplicerar det med Schablonräntan för ISK* får du då det som ligger ute på din deklaration just precis nu
*statslåneräntan + 1 procentenhet
Jag vet, det är sjukt krångligt och har så alltid varit. Vad du behöver veta är – desto högre statslåneränta och desto högre värde i ditt ISK, desto högre skatt ska du betala. Punkt.
Nyss kikade jag på hur denna schablonränta förändrats över tid. Det är rätt saftigt och förra året (det du får i din deklaration i år) är hela 3,62%.
Schablonränta ISK
2020-2022
1,25% (golvet kickade in)
2024
3,62%
Låt säga att mitt kapitalunderlag var 3 miljoner 2020 men också detsamma i år, alltså 3 miljoner. Jag leker alltså med tanken att jag inte satt in några nya pengar och att min avkastning varit lika med noll. Då skulle skatten bli enligt följande:
2020
3 miljoner * 1,25% = 37 500 (schablonintäkt i din deklaration).
30% av detta blir 11 250 kr i skatt
2024
3 miljoner * 3,62% = 108 600 (schablonintäkt).
30% skatt på detta blir 32 580 kr
Vad som egentligen blir kontentan i det här resonemanget är att ISK skatten kommer skilja rätt rejält när statslåneräntan går upp. Precis det scenariot har vi sett nu. Att man sedan fortsätter lägga på 1 procentenhet till statslåneräntan har jag ännu inte förstått… Hade jag suttit som politiker så hade min tanke varit att räntorna går upp och ner och att därför inget extra påslag skulle adderas från första början. Men det är bara jag.
Jag vet faktiskt några som valt att investera allt i en KF med tanke på att skatten där dras automatiskt 4 gånger varje år. Det enda du måste tänka på då är att likvider finns i din KF när denna dras.
Förbättringar kommer
Dels har vi redan nu en lägre statslåneränta jämfört med toppen förra året. För 2025 gäller 2,96% snarare än 3,62% i schablonränta. Det är fint! Troligtvis kommer den vara ännu lägre nästa år.
Sedan har den nya regeringen faktiskt varit förnuftiga genom att göra en del av ISK-beloppet skattefritt. Det var inte en dag för tidigt enligt mig. Alla detaljer om hur det funkar finns att läsa här nedan. Tänk på att det var något som kickade in i år och därför först kommer ge effekt på deklarationen nästa år. Det här var för övrigt mitt mest lästa inlägg förra året 🙂
Precis som föregående år är jag jätteintresserad av att höra hur ditt egna ”resultat” ser ut. Blev det skatteåterbäring eller restskatt? Jag är tacksam till dig som delar med dig.
Alldeles strax drar den så kallade matstrejken igång som gått viral på TikTok och andra sociala medier. Tanken är att handla så lite som möjligt i våra matbutiker för att på så vis mirakulöst kunna sänka matpriserna. Det kan liknas som en klassisk arbetarstrejk men där arbetsgivarna denna gång är matbutikerna och handlarna. Ansluter jag mig för klassiska #sparadkrona?
Matstrejken vecka 12
Tanken med hela den här bojkotten är alltså att få ner matpriserna. Eller åtminstone att tydligt säga nej till de skenande priserna vi sett på majoriteten av våra dagligvaror. Tidigare skrev jag ett inlägg där jag visade hur matpriserna faktiskt ökat de senaste åren:
Vi uppmanas vidare att inte storhandla vecka 11, bara för att bunkra upp inför vecka 12. Hur vi ska agera vecka 13 tycks inte framgå.
En av de som fått mest antal visningar för att ha delat information om bojkotten är Filippa Lind, 27 år studerande i Malmö. Första meningen i hennes resonemang stämmer i alla fall.
”Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden, och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – fattiga, studenter och pensionärer. Samtidigt redovisar de stora matkedjorna fortsatt höga vinster. Det är dags att säga ifrån!”, har hon skrivit inlägget.
Det får vara nog nu
Några av er vet redan vad jag tycker. För att tala klarspråk är nog det här bland det dummaste jag hört på länge. Åtminstone när det kommer till privatekonomi.
Kanske kan dumheten jämföras med den kvinna från Stockholms innerstad som röt till åt bönderna runtom i landet som klagade på höjda dieselpriser och skatten. Hennes argument var:
”Men vadå? Bönderna har ingenting att klaga på. Tycker dom att det blivit dyrt att producera sin egna mjölk kan dom väl ta bussen in till stan för att handla sin mjölk i butikerna som alla vi andra gör?!?”
…då har man nog tänkt ett steg för kort känns det som. Kanske trodde hon att det var en trollkarl som trollade fram mjölken på butikshyllorna.
Det enda jag ser bojkotten kunna leda till är att svinnet ökar, samt att vecka 13 kommer leda till en extremt stor omsättning i butikerna. En typ av obalans för butikerna kommer uppstå.
Under lång tid har politiker från den icke regerande sidan klagat på matpriserna; att regeringen måste göra något här och nu. Men är jag förvånad? Nej. Det är samma visa varje gång oavsett vilka partier som vinner makten. En enda stor pajkastning där man vill mena att den andra sidan inte håller vad man lovat.
Kikar jag bara på mitt bolag i portföljen, Axfood, så blöder man här och nu. Redan innan inflationen var marginalen rätt tunn men i senaste bokslutet kunde vi se att denna var rekordlåg. Idag gör man alltså färre vinstkronor per omsatt krona.
Axfood vill se till att fortsatt vara det bolag som tillhandahåller den billigaste matkassen. Givetvis inte för att var en barmhärtig samarit utan för att helt enkelt strategiskt behålla så många kunder som möjligt till framtiden.
Det är smart… men just nu svider det. Aktiekursen är ett bevis på resonemanget.
Ska vi gå till fakta så kan vi se att 300 dagligvarubutiker i Sverige är olönsamma, enligt en sammanställning från Dagligvarunytt. Inom Ica som har störst marknadsandel uppgår siffran till ungefär 180 olönsamma butiker. Det har sällan gått sämre än just precis nu.
Det här leder till att många butiker behöver stänga och att invånarna där får långt till närmaste butik. Tack och lov kommer snart bojkotten vecka 12 som ska lösa det här med matpriserna åtminstone.
Suck..
Jag blev nästan sugen på att köra en omvänd vecka 12 där jag verkligen fokuserar på att handla extra och laga recept som jag annars aldrig gör.
Den 24:e är en speciell dag för många. Vissa inväntar lönen för att dra en extra shopping-sväng på stan efter jobbet eller beställa den där grejen på nätet som vi inte hade råd med tidigare. Andra spanar in vilka aktier vi vill köpa i närtid. Alla är vi olika antar jag…
Se till att utnyttja den galna köp-hetsen
En sak jag själv implementerat på senare tid är att jag alltid lägger ut minst en sak till försäljning den 25:e. Själv använder jag Facebook Köp&Sälj där det både är enkelt och gratis.
Jag har insett det att jag alltid kommer hitta något jag inte längre behöver och som jag inte använt på länge. Det är faktiskt lika lätt sagt som det är gjort. Förra månaden sålde jag ett diagnosverktyg till min Skoda som jag inte längre behöver då jag kör Volvo. 600 kr i fickan.
Kanske är det ingen nyhet men folk kommer verkligen leta efter saker att införskaffa när den nya lönen är inne. Jag kommer nog aldrig förstå det där – att det för vissa personer känns dumt att pengarna bara ska ligga där på kontot och vila. Man måste helt enkelt jaga något att spendera dem på.
Själv upplever jag att det är oerhört lätt att få saker sålt om du lägger ut dessa den 24:e eller den 25:e varje månad. Nu har jag gjort detta till en liten hobby som också fått mig att sluta prokrastinera säljandet.
Tusen tack för all info!
Jag måste passa på att Tacka alla som kommit med feedback kring min eventuella investering av solceller. Jag vet att jag inte svarat på alla kommentarer och alla mail jag fått, men jag har läst allt. Förra veckan hade jag mellan 38-40 graders feber samt sjuka barn så 98,5% av tiden har gått dit 😀
MEN! Av er har jag åtminstone lärt mig tre saker:
En solanläggning behöver inte vara ett dåligt val, men det är många faktorer som är inblandade
Välj inte Svea Solar (trots att några verkar vara nöjda). Det räcker med en sökning på Dagens Industri så vet man varför man inte ska välja dessa
Det är bättre att investera pengarna på börsen. Hallelujah!
Jag har valt att ta en offert av ett annat bolag som har fått betydligt bättre betyg av allmänheten. Dessutom verkar de inte lika mån om att jag ska signera fort utan snarare att jag ska få tid att ställa frågor/fundera. Jag tror man tjänar på att vara ett sådant typ av bolag i längden
Inkomster
Såhär såg mina inkomster ut efter skatt, alltså netto. Lönen är en full lön, d.v.s. utan sjukdom och VAB. Det är vad jag idag tjänar som systemutvecklare.
Lön
31 451 kr
Bloggintäkter
4 711 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
36 162 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter allt shoppande:
Amortering
1 500 kr
Avanza
11 600 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
13 100 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
