November är över och ny lön är inne på kontot. För allt fler sveps nu lönen bort betydligt fortare än vad den gjort tidigare. När räkningarna betalats finns det helt enkelt inte mycket kvar. Enligt uppgifter från Kronofogden fortsätter antalet nya ”kunder” öka nästan lavinartat.
”Vi får in samtal från folk som aldrig haft med Kronofogdemyndigheten att göra tidigare”, skriver de
Värt att komma ihåg är att långt ifrån alla som hamnar hos fogden är Lyxfällan-lirare. Man behöver inte vara helt pantad för att komma dit. Det räcker med att man gjort inte allt för långsiktiga ekonomiska val i en ekonomi som är stark. När ekonomin sedan vänder, ja då får vi verkligen se vilka av dessa som badat nakna.
När grannen köper en ny Mercedes, ja då är det lätt att dras med.
”De kan ha spenderat för mycket pengar. Kanske köpt ett nytt hus och belånat sig, renoverat och kanske också rest för pengarna. Men kostnaderna stack iväg och pengarna räcker inte. I slutändan finns en oro att inte klara av det grundläggande.”
Vad som ändå förvånar mig något är att det är kvinnor 65 år+ där ökningen tycks vara allra mest påtaglig.
”Totalt sett har vi en ökning på 12 procent för de första sex månaderna. Hos 65-plussare är ökningen 18 procent, och för kvinnliga 65-plussare är ökningen hela 21 procent.”
Enligt min högst personliga teori så är dessa 65-plussare oftast inte sådana som har tagit helt fel ekonomiska val och överkonsumerat. Det är helt enkelt en effekt av att pengarna och pensionen inte räcker till. Att dessa kvinnor drabbas värst, ja det har kanske att göra med att dessa varit hemma med barnen medan männen jobbat. Dessutom lever väl kvinnor generellt längre.
Där jag slipper gissa är i alla fall min egna inkomst som denna månad var bättre än under någon annan månad 2023. Trots att även jag pressas av högre räntor (ej bundet bolån) så blir det tack vare högre inkomst några tusenlappar över till sparandet.
En effekt av att bloggen kanske inte genererar lika mycket längre är för att jag väldigt sällan numer kör samarbeten. Det är något jag kommer ta upp här innan året är slut. Självklart vet jag att det retar många, men man väljer själv vad man vill läsa och inte. Sedan gör jag oftast bara reklam till det jag själv investerar i, exempelvis Tessin och SaveLend.
Lön
24 268 kr
Bloggintäkter
6 543 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
30 811 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter allt shoppande. I vanlig ordning så sätter jag över allt till Avanza nu när börsen erbjuder ett fortsatt fint läge.
Avanza
12 500 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
12 500 kr
En sak jag inte tagit upp ännu är hur utdleningarna ställer sig till nysparandet. Då min utdelning återinvesteras borde denna helt klart vara med som en del i sparandet. Sedan måste den givetvis också skrivas in under inkomster också, för annars kan sparkvoten bli över 1o0%.
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Förra året skrev jag om Niklas som på Black Friday blev ”lurad” när han köpte en ny pizzaugn. I år tänkte jag ta upp 10 intressanta fakta som du kanske inte visste om fenomenet Black Friday. Vissa av dessa gjorde åtminstone mig förvånad.
Dessa har jag skrapat ihop från lite olika källor på nätet. Huruvida informationen stämmer kan jag inte garantera.
Vi har ett ansträngt ekonomiskt läge. Trots det säger nära var tredje svensk (31%) att man har goda möjligheter att spendera pengar på fysiska varor det kommande kvartalet. Förra året var denna siffra 27%.
Budgeten för själva konsumtionen har däremot sänkts. Den är -21% jämfört med för ett år sedan.
31% av alla svenskar säger att de ska handla på årets Black Friday-rea. Det här är faktiskt en ökning med tre procentenheter jämfört med 2022 då 28 procent skulle handla på rean. Personligen har jag bara köpt en ny blandare till köket.
I år är det ca 8 av 10 (79%) svenskar som har låg tillit till butikernas Black Friday-erbjudanden. Jag är väl en av dem. Allt handlar om pengar, så är det.
Tydligen är Black Friday inte den mest intensiva shoppingdagen. Lördagen innan julafton ska vara ännu värre. Så är det i alla fall i USA
Även om dagens koncept med Black Friday är relativt nytt så användes begreppet redan under 1960-talet enligt TIME magazine. Där och då var det Filippinska nyhetstidningar som refererade rusningen till affärer dagen efter Thanksgiving som ”Black Friday”.
Den mest omtalade teorin till varför det heter Black Friday är att butikernas röda förlustsiffror vändes till svarta vinstsiffror i och med den stora försäljningen denna dag.
I USA är det vanligt att många väntar i kö 2,5 timmar i snitt utanför affärer för att tränga sin under Black Friday.
I många länder är Black Friday den mest hektiska dagen för rörmokare. CNN förklarar att rörmokarna behövs för att städa efter att gästerna ”överfyllt systemen”. Det är väl rätt vanligt att det rasslar till i magen vid stress också.
Enligt en undersökning från RetailMeNot medger 12% att man är onykter när man beger sig in i butikerna för att handla.
Majoriteten väljer att lägga sin beställning online mellan kl 20 och kl 22 på kvällen under fredagen.
Vi befinner oss i ett läge där anställda skriker efter högre lön för att kontra ett allt dyrare samhälle vi lever i. Men hur ser egentligen den historiska löneutvecklingen ut de senaste 50 åren? Och hur pass väl står sig denna mot exempelvis högre hyror och dyrare biobesök?
Följ mig gärna på sociala medier. Ett gratis sätt att stötta bloggen 🙂
Anställda är alltså mer benägna nu än någonsin att få en högre siffra på sitt lönekonto. Vissa förväntar sig till och med en lönejustering tillika inflationstakten idag, något som i de flesta fall inte är rimligt. En mycket bra artikel som beskriver inflation kontra lönehöjningar hittar du här.
Historiskt har lönerna inte hängt med priserna på mycket annat. Här är några exempel som verkligen sticker ut.
Jag tror det var via Instagram jag först såg den här informationen. Sedan har jag skapat en egen bild utifrån den.
Här har vi alltså hur priser på olika saker utvecklats de 50 senaste åren. (klicka för större bild)
1973 låg alltså en vanlig lön på 56 000 kr årligen. Idag ligger den på 410 000 kr. En ökning med 7,5 gånger. Min årslön ligger på 482 400 kr brutto och då har jag en treårig universitetsutbildning. Verkar rätt rimligt.
Biobesöken är det brutala. 1973 kostade tydligen en biljett 5 kr. Idag kan du få betala 169 kr i vissa biografer för vissa filmer. Själv minns jag när Sagan om Ringen kom och priset var otroliga 70 kr, klart högre än de 50 kr jag var van vid. Där och då tyckte jag att det var dyrt men Sagan om Ringen är faktiskt den enda filmen jag sett två gånger på bio. Det var tider det…
Bensinpriset är också rätt saftigt med 23 gånger priset mot 1973. Kommer du ihåg den gången priset slog över 10 kr? Det gör jag åtminstone. Där och då ägde jag min första bil, en röd Volvo 240 utan servostyrning.
Kan vi då lära något av detta?
Den viktigaste lärdomen jag själv ser är att du inte enbart kan lita på löneförhöjningar. Vissa lyckas väldigt bra här, men de allra flesta går år ut och år in och klagar på att inte lönen ökar mer. Jag har själv tidigare försökt höja min egna lön men varit en av de som aldrig riktigt lyckats till fullo.
Personligen tycker jag det är mycket mer bekvämt att spara en del av lönen för att bygga en egen löneförhöjning. Idag är det givetvis svårt att se det här som positivt då börsen sjunker, men det är bara ett år av många återstående.
OMXSPI är för helåret ner drygt 3%. Kikar vi på något småbolagsindex eller index över tillväxtbolag så ser det definitivt ännu värre ut. För den som vågar vara långsiktig ska det inte vara något problem att hitta fina köplägen här och nu. Lyckas du få till ett nysparande trots stressad ekonomi så är det guld värt.
Att läget är tufft på många håll går inte att sopa under mattan. Igår var JM:s VD ute med följande uttalande:
”Det var längesedan det var så här tufft, kanske senast i början av 90-talet”
Det säger något…
Vad som kännetecknar den här rapportperioden är att ingen går säker, inte ens storbolagen. Små rapportmissar har visat sig bli väldigt stora rapportrörelser. Se bara på dagens rapportvinnare och förlorare:
FOLKAKTIERNAS KURSRÖRELSER PÅ RAPPORT
Bolag
Antal Ägare
Kursrörelse kl 10:20
1
Volvo Cars
110 272
−9%
2
Evolution
90 882
−7,9%
3
Swedbank
352 348
−7,5%
4
Essity
107 703
2,7%
5
Saab
100 443
5,4%
För egen del är portföljen ner 130 000 kr under senaste månaden.
Det bästa är givetvis att göra som Industrivärden; stoppa huvudet i sanden och köpa Sandvik, eller vilket bolag du nu vill investera i som just nu tar oförtjänt stryk.
Mr Market ser sällan bortom det berg som för tillfället täcker horisonten. Just nu kanske stigarna upp för berget ser mer krokiga ut då ränteläget tycks bli mer utdraget än vad som tidigare förutspått. Marknaden är expert på att fokusera på det vi ser framför oss.
Inkomster
Här är då mina inkomster från tidigare månad räknat efter skatt.
Lön
25 477
Bloggintäkter
3 757
Övrigt
0 kr
SUMMA
29 234 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Det här är också den månad hitintills i år som inneburit minst kassaflöde in för egen del. Mycket VAB är väl en av orsakerna.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter det att alla räkningar är betalda och allt shoppande är över. Det har under 2023 inte varit många insättningar till varken Tessin eller SaveLend. Anledningen är enkel och beror på att börsläget just nu är så fantastiskt.
Tiden då det var svårt att hitta intressanta köpcase är förbi.
Avanza
8 500 kr
Amortering (bolån)
1 500 kr
SaveLend (tidigare Lendify/Lunar)
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
10 000 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Alla skattehöjningar som gjordes för sparformen ISK och KF gjordes med motivering att räntan var så låg samt att börsen gick bra. En höjning hit eller dit, ja det spelade mindre roll. Idag är läget helt annorlunda men som jag skrivit om många gånger tidigare så kommer vi knappast att få se någon skattesänkning för denna typ av sparform.
Anledningen är simpel. Det är lätt att få in extra skattepengar men betydligt svårare att behöva ta från ladorna. Extra känsligt blir det när det kommer till inkomst från kapital, en omoralisk sysselsättning enligt många.
För ganska snart ett år sedan skrev jag ett inlägg om att Ta Höjd för den höjda ISK skatten. Resonemanget var att statslåneräntan skjutit i höjden och att ISK sparandet därmed blir en dyrare och mindre lönsam sparform jämfört med tidigare.
ISK skatten baseras på statslåneräntan plus en procentenhet för tillfället. Desto högre ränta, desto mer skatt får du betala varje år och detta kommer som en extra post i din deklaration. Många lär nog snart få otrevliga restskatter (kvarskatt) att betala.
Statslåneräntan de sista åren per den 30 november:
2020: -0,09%
2021: 0,23%
2022: 2,26%
2023: bestäms nu i november
Per igår låg statslåneräntan på exakt 3,0%. Det här innebär att räntesatsen för ISK blir 4,0%, ganska så saftigt med andra ord då vi tidigare legat på 1,25% under många år (lägsta gränsen).
Lätt räknat blir skatten på ditt ISK om du har 1 miljon kr 12 000 kr varje år. Det beror dock på dina insättningar samt hur portföljvärdet varierat från kvartal till kvartal. Som sagt, lätt räknat. Innan räntehöjningarna var summan 3 750 kr.
Skatteinkomsterna till staten kommer verkligen skjuta i höjden tack vare detta enligt tabellen nedan:
Skatteinkomster 2023, miljarder kr
Förändring 2018-2023, miljarder kr
Direktägande räntebärande tillgångar
8,7
2,7
ISK
4,5
1,8
Räntefonder
0,9
0,3
KF
2,1
0,9
Tjänstepensioner, privat pensionssparande
8,7
2,5
TOTALT
24,9
8,2
En sak jag själv aldrig förstått är kritiken mot oss sparare – att vi borde bidra med ännu mer skattepengar. Visst, det kan vi göra, men en sak jag funderat över är hur mycket skatt jag betalar ifall jag spenderar kontra sparar.
Låt säga att jag nollar min sparkvot och konsumerar allt i stället. Som jag själv tänker borde detta generera mer skattepengar direkt ifall nu företagen där jag konsumerar faktiskt betalar den skatt man ska. Bolagsskatten ligger väl på 20,6% och betalas på den faktiska vinst bolaget gör.
Men om jag i stället sparar likt jag gör idag så blir det en återkommande skatt varje år på min portfölj. Sparar jag 100 000 kr ett år så kommer skatt dras från dessa 100 000 kr år efter år efter år på samma pengar.
Borde inte mitt sparande vara mer värt ur skattesynpunkt än att jag konsumerar hejdlöst? Jag har som sagt aldrig räknat på detta utan det är bara en tanke.
Starbucks är en av många aktier jag ångrar att jag sålde. Visst ångrar jag mer att jag sålde exempelvis Novo Nordisk, men Starbucks ingår också i kategorin av bolag som man bara ska köpa och sedan glömma att man äger. Kursen har nu fallit, men det är nog inte så illa som det ser ut även om det finns nackdelar.
I helgen gjorde jag något som jag sällan gör, nämligen att köpa en hämt-kaffe på stan då jag fick ett erbjudande via Espresso House appen. Starbucks har vi inte i min stad, men alla dessa kaffekedjor är väl av samma skrot och korn är jag beredd att påstå. Sedan finns det vissa som lyckats bättre och sämre givetvis.
Väl på Espresso House såg det ut som friluftsdag deluxe där kön ringlade sig lång. Två stackars personal stod bakom kassan varpå en sa rätt högt till en andre:
”Sorry, jag är bara så stressad!”
När kön inte ringlar sig lång på Espresso House, ja då har vi nog ett riktigt svårt utsatt ekonomiskt läge. Fram till dess är det nog bara svårt.
Det här med fik är också intressant. När jag började investera tillbaka i 2016 var det många som menade på att dessa skulle gå i graven i takt med retail-döden och stängningen av shopping centrum runtom i landet. Så har det inte blivit. Att fika verkar ännu hetare nu än någonsin. Det är väl samma scenario som när folk trodde att BIO skulle dö då VHS:en kom.
Starbucks har åtminstone varit väldigt noga med sina utdelningshöjningar. Jag passade på att damma av min gamla utdelningstabell på Starbucs. Det var på den tid jag fortfarande var riktigt ambitiös med dessa 😀
Det här är det 13:e året i rad som SBUX höjer sin kvartalsvisa utdelningen. Bara de sista 10 åren så har utdelningen fyrdubblats.
Dock finns det två saker som oroar mig en smula.
Det enda är att utdelningsandelen vuxit kraftigt. Från 46% 2013 till nu strax över 60% räknat på vinst per aktie. Vad det här indikerar är att utdelningen troligtvis växer snabbare än vinsten. Nästkommande 12 månader spås dock denna sjunka något till 58%.
Punkt nummer 2 är bolagets vision att sälja mer mat, en vision man haft åtminstone allt sedan 2017. Där har det inte hänt mycket beträffande relationen. Dryckerna är fortfarande överrepresenterade när det kommer till omsättningen. Blått i tabellen nedan är dryck medan det röda är mat.
En fördel är att Starbucks fortsätter köpa tillbaka aktier. När det kommer till bolag i USA är väl detta snarare en regel än undantag.
Jag kommer inte köpa tillbaka Starbucks nu. Fokus ligger för närvarande på den svenska börsen.
