Aktieanalys och investeringar behöver inte vara komplext. Det är väldigt lätt att lägga ner sjukt mycket tid på att analysera en aktie som sedan tar en helt annan riktning än man trott. Här är fem tips som man kan utgå från för att öka sina chanser att hitta nästa vinnare. Kanske är det också ett bra sätt att undvika de värsta förlorarna. Dessa kan du ha som punkter för att checka av när du funderar på att ta in din nästa aktie i portföljen.
Faktorerna grundar sig i en av Aktiespararnas kurser som vi fick höra i deras senaste podd. Dock har jag valt att utveckla resonemanget samt utveckla punkterna och ge min egna syn på vardera. Jag har även försökt beskriva dem på ett sätt alla förstår, precis som jag alltid gör.
Jag vill passa på att nämna att jag nödvändigtvis inte följer samtliga av dessa till punkt och pricka själv, även om jag håller med om de flesta. Som utdelningsinvesterare kikar jag även på andra faktorer som jag tycker är viktig för att ett bolag ska vara en attraktiv utdelare.
Hitta bra aktier – 5 punkter att utgå från
Köp enbart bolag som gör vinst
Om du frågar mig är det här en viktig punkt men den behöver inte vara viktig för alla.
Måste inte alla börsnoterade bolag gå med vinst? Nej, ett bolag är inte tvunget att göra vinst varje enskilt år. En del bolag, särskilt i sina tidiga år eller under svåra ekonomiska perioder, kan visa rött på sista raden när året är slut. Dock är det viktigt för aktiebolag att sträva efter lönsamhet på sikt.
Fördelen med vinst är givetvis att det ger bolaget en bättre ekonomisk grund och att man lättare kan hantera kostnader samt oväntade utgifter. Dessutom kan en stark vinst fungera som en fin krockkudde när väl ekonomin viker ner eller det oväntade sker. Vi vet aldrig när nästa pandemi eller liknande kommer.
Kikar vi på alla svensknoterade aktier de senaste två åren så är bolag som gjort vinst upp 39% i snitt. De bolag som gjort förlust är i stället ner -38% i snitt. Men då får vi komma ihåg att de senaste två åren straffat tillväxtbolagen och förhoppningsbolagen oerhört.
Självklart finns det undantag. De stora techbolagen som nu ligger högt upp i S&P500 var en gång i tiden stora förhoppningsbolag som inte gjorde någon vinst.
När Snap (snapchat) börsnoterades 2017 så blev marknadsvärdet $25 miljarder och var därmed den största IPO:n under väldigt många år. Tyvärr gjorde bolaget aldrig någon vinst efter många år. I april 2019 var det en analytiker på Financial Times som räknat ut att bolaget skulle få slut med pengar efter 3 år om man inte gjorde några ändringar. Sedan deras IPO är aktien ner 57%.
Låg skuldsättning i förhållande till årligt resultat
Skuldsättning under 2,0 gånger Ebitda
Det här är troligtvis en av de punkter jag gillar allra mest och som jag väver in i alla mina analyser där fokus är utdelning. En skuldsättning på 2x Ebitda innebär att det tar bolaget två år att betala av hela deras skuld med det resultat man årligen gör.
Om siffran är högre så bör man verkligen fundera varför den är det.
Kikar vi på snittet igen så är aktier med lägre skuldsättning än 2,0 upp 14% de senaste 2 åren medan de med högre skuld är upp 8%.
Självklart är det allra bästa att inte ha en skuld alls utan kanske snarare att sitta på en kassa. Det finns också många sådana exempel, bland annat högutdelaren Softronic som jag skrev om förra veckan.
Omsättningstillväxt
+10% årligen i snitt de senaste tre åren
Att omsättningen över tid ökar är givetvis en extremt viktig faktor för att vinst och utdelning också ska öka. En ökad omsättning visar att företaget lyckas attrahera fler kunder och sälja fler produkter eller tjänster. Det i sin tur är en positiv indikator på verksamhetens hälsa.
10% kan jag tycka är ett rimligt tal i snitt men tittar man i min egna portfölj är det många som inte uppnår det. Anledningen är att jag gärna ser att ett bolag delar ut ca 50-60% av sin vinst och med det kommer man inte kunna växa lika snabbt, men självklart finns det många undantag. Med det sagt är en hög omsättningstillväxt helt klart ett tecken på att ett bolag mår bra.
Har man inte tillgång till premiumversionen av Börsdata så finns det andra screeners, bland annat investing.com där du kan se de senaste 5 åren tillbaka i tiden. Börsdata är dock den absolut bästa tjänsten men om det är värt 99 kr/månad för någon som inte vill grotta ner sig fullständigt tvivlar jag på. Oftast visar bolagen sin omsättningstillväxt som ett stapeldiagram de senate åren i varje årsredovisning.
Jag har länge haft en tanke att bygga en screeningtjänst som riktar sig till utdelningsinvesterare och som är både gratis och extremt användarvänlig. Kanske blir det ett hobbyprojekt jag kan syssla med den dagen jag går från mitt 7-16 jobb. Det är inte direkt så att jag är sugen på att sätta mig ner och skriva kod när jag kommer hem från jobbet efter 8 timmar.
Utveckling av marginalen
Att under en 5-års-period haft en växande rörelsemarginal
Om vi återigen jämför de senaste 2 åren så har bolag vars marginal vuxit haft en totalavkastning på +12% i stället för -12% för de bolag som haft en minskad rörelsemarginal.
Vad en stigande rörelsemarginal säger är att företaget blir bättre på att omvandla intäkter till vinst. Det innebär att fler försäljningskronor bidrar till vinsten som i sin tur är en positiv indikator till företagets lönsamhet. Stiger rörelsemarginalen så visar det ofta att bolaget blivit mer effektiva i sina operationer. Det kan vara genom sänkta kostnader eller genom att öka försäljningspriserna men samtidigt behålla volym.
Att säga upp personal för att öka sin lönsamhet kanske låter dumt då man tar bort delar ut bolaget. Å andra sidan finns det många fall då fler personer på ett eller fler kontor inte bidrar till mer än faktiskt kostnader. Det har jag själv sett i verkliga livet. Ett exempel där man faktiskt lyckats bra är Clas Ohlson där man nu vänt en negativ trend just genom att skala bort personal.
Generellt är utdelning inte i sig värdeskapande. Vad jag menar är att aktiekursen tenderar att falla med lika mycket som bolaget skiftar ut till aktieägarna i form av utdelning, allt annat lika. Långsiktigt ser jag dock positiva effekter av att exempelvis handla aktier vid den så kallade x-dagen, vilket jag beskriver mer genomgående här. Kortsiktigt är det ett nollsummespel.
Vi måste också komma ihåg att utdelning är ett av få sätt för ett bolag att direkt skifta ut pengar till ägarna för deras investering, något som oftast ökar lojaliteten och förtroendet till bolaget. Pengarna får sedan aktieägarna göra vad de vill för. Vissa vill återinvestera dessa i samma bolag, andra använder utdelningen för att sätta en guldkant på deras egna tillvaro.
Historiskt har det dock alltid varit bättre att äga utdelningsbolag när börsen faller, medan bolag som skjuter in vinsten i sin egna verksamhet direkt går bättre när de ekonomiska hjulen snurrar fort.
Regelbundna utdelningar ger också aktieägare en känsla av stabilitet och förutsägbarhet. Jag kan alltid tycka att ett bolag ska ge utdelning och i dagsläget har jag enbart bolag med utdelning i portföljen*
*bortsett från Castellum och Diös, men där tror jag att utdelningen återkommer nästa år.
Med det sagt är majoriteten av min egna portfölj bolag vars direktavkastning inte är jättehög.
Nyligen har det ställts frågan i vissa forum varför Avanza begränsar handel i olika typer av värdepapper. Det rör sig om populära BDC:er likt Main Street (MAIN), Ares Capital (ARCC) och Gladstone Investment (GAIN) med flera. Jag har tagit reda på varför det inte går att handla den här typen av värdepapper längre hos Avanza och här följer det korta svaret.
Vad är en BDC?
BDC’s, eller Business Development Companies, är ett bolag som hjälper små- och medelstora bolag med finansiella medel. De här bolagen har oftast svårt att få lån via en bank och där kommer dessa BDC:er in.
Som bolag är BDC:er uppbyggda som RICs (Regulated Investment Companies) av skatteskäl. Det innebär också att de måste dela ut minst 90% av sin beskattningsbara inkomst till aktieägarna. Rätt likt REIT’s med andra ord.
BDC’s har funnits sedan 1980 medan REIT’s funnits sedan 1960. Här i Sverige tycker jag att det bara är de senaste åren som man börjat prata om begreppet BDC, men det kanske bara är jag som tycker så.
Det här är väl den enkla förklaringen av en BDC, men såklart finns det mycket mer att lära.
Här är de 5 största BDC:erna:
Ares Capital Corp (ARCC)
Owl Rock Capital (ORCC)
Prospect Capital Corporation (PSEC)
FS KKR Capital Corp (FSK)
Golub Capital BDC, Inc (GBDC)
Vilka aktier begränsas?
Sedan tidigare vet vi att det inte går att handla amerikanska ETF:er i Sverige. Vi vet också att bolag betecknade Limited Partnership inte går att handla hos Avanza. Sedan har det även införts begränsningar på bolag där Avanza inte kan tillhandahålla tillräckligt med information. Där är ett exempel min månadsutdelare Boston Pizza.
Det nya är att man nu inte kan handla BDC:er via Avanza. Det här är tråkigt då många har sett fördelen med deras höga och i många fall även stabila utdelning. Majoriteten av alla BDC:er berörs men inte alla. Här är några exempel på bolag som inte går att köpa just nu:
Jag ställde frågan direkt till Avanza och fick svaret att det skett en förändring kring referensdatan man får in för den här typen av värdepapper. Avanza läser in referensdata från en underleverantör och det är just den datan som Avanza grundar sin plattform på. Processen är mer eller mindre automatisk.
Den här ändringen har gjort att värdepapperen fick en annan CFI-kod där aktierna nu klassas som closed-end-fund. Kontentan av det blir att Avanza inte kan tillåta köp av dessa värdepapper längre. Att sälja går givetvis fortsatt bra att göra.
Vad Avanza nu gjort är att lägga upp dessa manuellt på sin plattform så att du åtminstone kan se och följa utvecklingen.
Hur blir det framöver? Man kommer nu att se över om ändringen är korrekt eller inte. Rör det sig om en felaktig ändring kommer man släppa upp handeln igen.
Jag har sedan länge varit besviken hur vi i Sverige blir mer och mer begränsade till vad vi kan handla. Givetvis går det att exempelvis handla ETF:er som även är dubbelnoterade i t.ex. Tyskland, men det finns ändå många mer ETF:er jag själv skulle vilja äga som enbart är noterade i USA.
BDC:er kommer vara en hyfsat stor del av min framtida frihetsportfölj så jag får verkligen hoppas att det här löser sig inom de närmsta åren.
Att investera 10 000 kr i Tele2 här och nu för att årligen dra in 650 kr i utdelning kanske inte låter så smickrande. Därför har jag valt att visa några exempel på begreppet Yield on Cost (YOC) och varför du som är ung borde satsa på utdelningstillväxt snarare än hög direktavkastning här och nu.
I det här inlägget tänker jag förklara hur dina investeringar kan ge en ”direktavkastning” på över 100%, vilket såklart är helt ohållbart. Därför satte jag citattecken runt direktavkastning för det här är egentligen inte den nuvarande direktavkastningen. Mer om det lite längre ner.
Yield on Cost (YoC)
Begreppet Yield on Cost har varit populärt länge bland utdelningsinvesterare med extra fokus på just utdelningstillväxt. Yield on Cost beräknas genom att ta akties årliga utdelning (som den ger nu) delat med vad du köpte aktien för ursprungligen. Det är utdelningen i procent av hur mycket du ursprungligen betalade för investeringen, snarare än dess nuvarande kurs.
Köper man aktier i samma bolag vid många tillfällen (väldigt vanligt) så räknar många ut ett snitt för samtliga investeringstillfällen och delar det med den årliga utdelningen. Det här är varför jag oftast säger att du kan höja din YOC genom att köpa när börsen eller en enskild aktie dippar. Pandemin var ett lysande exempel som såhär i efterhand var ett guldläge för oss investerare.
Exempel
Bolagets nuvarande utdelning: 3 kr/aktie
Kurs Köptillfälle ett: 50 kr
Kurs Köptillfälle två: 75 kr
Kurs Köptillfälle tre (nuvarande kurs): 100 kr
Genomsnittlig inköpkurs: 75 kr
Direktavkastning nu: 3%
YoC: 4%
Så ser du själv din YoC
Du kan själv med enkelhet se din Yield on Cost hos Avanza genom att välja ett av dina konton och sedan trycka Nyckeltal enligt bilden nedan. Troligtvis går det även att se samma nyckeltal hos Nordnet.
Märk väl att aktier där utdelningen slopats kommer visa 0% YoC, och det är eftersom det är nuvarande utdelning som är med i beräkningen. Finns ingen nuvarande utdelning så kan vi heller inte få ut det värdet.
Exempel för ökad motivation
2022 skrev jag en artikel om Broadcom där jag sa att det var den bästa aktien jag kikat på när det kommer till utdelningstillväxt och historik. Självklart finns det bättre exempel, men att se Broadcoms utdelningstillväxt över tid och en direktavkastning på +2% kändes enastående.
Ett tips är att använda Seekingalpha där du lätt kan se Yield on Cost som en graf för utländska aktier. Självklart går det lätt att själv titta upp och räkna ut samma information. Jag har inte sett något jämförbart för svenska aktier ännu.
Köpte du aktier i Broadcom för 10 år sedan så genererar dessa 28% direktavkastning räknat på vad du betalade för aktien då. Att köpa för att hålla blir så mycket mer motiverande om man tänker i dessa banor.
Ännu mer spektakulärt blir det ifall vi kikar från 2009. Investerade du i en aktie där och då är din YOC idag över 100%.
På så vis kan alltså dina aktier du köpte för länge sedan ge en direktavkastning på över 100% sett till det pris du köpte dem för. Allt handlar om att kursen bör gå upp över tid när utdelningen stiger. Annat vore ologiskt.
Ett annat exempel på Svenskt territorium är Evolution. I början av 2020 kostade en aktie ca 300 kr. Där och då var utdelningen 4,42 kr utifrån dåvarande växelkurs. Det gav en direktavkastning på 1,5% vilket inte är allt för sexigt.
Idag delar EVO ut 31 kr/ aktie och med samma aktie du köpte 2020 så har denna idag ett YOC på 10,3%. Det har hänt bara inom loppet av några år.
Tänk alltid dina investeringar som byggstenar, och inget annat.
Skillnaden i aktiekurs mellan Investor B och Investor A har återigen börjat göra sig påtaglig. Det här är mitt absolut största bolag i portföljen och troligtvis även det innehavet som varit det bästa allt sedan 2018 då jag gick in. Är det då värt att byta Investor B mot Investor A och finns det någon nackdel?
Aktiearbitrage har jag skrivit om tidigare och är troligtvis den enda gratislunchen i vår värld. Den korta teorin är att du byter en aktietyp mot en annan, oftast A-aktien mot B-aktien och vice versa. Då en typ kan bli dyrare än den andra vid vissa tillfällen samt att bägge ger samma utdelning så kan det vara värt.
För att veta om det faktiskt är lönt så räknar du ut vad du får ifall du säljer alla dina aktier av en viss typ inklusive courtage. Från det beloppet drar du sedan av ytterligare ett courtage för vad det kostar att köpa den andra typen och sedan ser du hur många aktier du kan lyckas få av denna typ.
Det viktiga är som sagt att du räknat med courtaget. I många fall kanske du inte ”tjänar” en enda aktie
Byta Investor B mot Investor A
Observera att kurserna är tagna från när jag skriver det här inlägget
Idag äger jag 705 st Investor B. Differensen mellan kurserna ser ut såhär:
Kurs
Investor B
293,10 kr
Investor A
291,70 kr
Courtageklasserna skiljer sig något mellan nätmäklare och Nordea ligger fortfarande i framkant om jag minns rätt. Det skiljer också lite mellan Avanzas vanliga courtage och för oss som är Private Banking kunder. Dock är det samma courtage för de största av transaktioner (Fast Pris), vilket det blir i mitt fall.
Sedan räknar jag bort courtaget som blir när jag köper:
206 536,5 – 99 = 206 437,5 kr
Om jag köper Investor A för hela beloppet blir det alltså
206 437,5 / 291,70 (aktiekurs A) = 707 Nya aktier
Jag får alltså 2 nya aktier efter bytet, samt en extra likvid på 205 kr då summan inte går jämt ut med antalet nya aktier jag köper
Viktigt att komma ihåg vid byte
Det finns om möjligt en negativ sida med aktiearbitrage. Du kommer nolla ut din visuella avkastning då du får en annan typ av aktie som haft andra historiska kursrörelser.
Kanske kan det låta som en skitgrej, men att se blå siffror som över tid borde visa sig är ändå en extra källa till motivation.
Snart är det dags för den sänkta skatten på ISK och KF att träda i kraft. Jag har lovat mig själv att inte dra upp för mycket politik här på bloggen utan begränsa mig till det som faktiskt direkt rör investeringar. Det nya skattefria beloppet på 300 000 kr väcker dock några frågor. Gäller det för alla? Gäller det för både ISK och KF? Hur mycket pengar rör det sig om? Kan man samla sparandet hos många nätmäklare för att dra extra nytta av dessa 300 000 kr?
Det sägs att vi svenskar inte blir lurade på första april utan i stället på valdagen. Troligtvis finns det mycket sanning i det begreppet. Personligen tycker jag att många positiva ändringar redan skett. Exempelvis tankar jag nu diesel i min V70 för 17,20 kr/liter i stället för 28,52 kr/liter.
Foto KTM
Bäst av allt är att skatten för ISK nu sänks rejält, något jag tycker skulle skett betydligt tidigare.
När jag säger rejält så är det givetvis en relativ fråga. Grundavdraget på 300 000 kommer givetvis slå mest procentuellt för de med lågt portföljvärde, medan det mer blir en droppe i havet för den som har 20 miljoner på sitt konto. Å andra sidan gillar jag det för det blir lika för alla och gynnsamt till nya sparare.
Observera! Jag har försökt svara på frågorna nedan utifrån allt jag läst mig till. Det kan finnas felaktigheter men då brukar mina läsare vara noga med att kommentera dessa.
Kort om den sänkta skatten på ISK/KF
Regeringen vill slopa skatten på de första 300 000 kronorna för de som sparar i ett ISK eller KF.
Det här är ett förslag som Tidöpartierna (regeringen och SD) gick fram med som vallöfte och som nu snart kan bli verklighet.
Skattefritt upp till 300 00 kr – gäller det för alla?
Ja, grundavdraget på 300 000 kr kommer att påverka alla som sparar i ett ISK/KF.
Tidigare var det mycket spekulation kring att de med 300 001 kr kommer få betala full skatt på slly men den teorin är sedan länge bortblåst.
Om lagrådsremissen presenteras i budgeten och antas av riksdagen i höst gäller de nya reglerna från 1 januari 2025.
Mycket talar för att det här kommer bli verklighet utifrån vad jag läst. Då det nya reglerna börjar gälla först 1 januari 2025 så får du som investerare först se effekten på deklarationen som kommer i början av 2026.
Gäller det skattefria beloppet för både ISK och KF?
Ja, grundavdraget på 300 000 kr gäller för både ISK och KF.
Hur mycket mindre skatt rör det sig om?
Det framgår att 3,9 miljoner personer väntas få en skattelättnad om reglerna klubbas av riksdagen före årsskiftet.
Mediansparare, med 74 000 kr på ISK/KF, får en skattesänkning med 777 kronor utifrån vad man skulle ha betalat.
Den maximal skattesänkning för en investerare uppskattas bli 3 150 kr per år. Jag och många av mina läsare kommer landa inom den kategorin. Det är ändå rätt schyst. När statslåneräntan nu sänks kommer det bli en dubbel positiv effekt.
Kostnaden för skattesänkningen antas bli cirka 7 miljarder kronor om året. Många ser med onda ögat på den här sänkningen men mitt argument har alltid varit att sluta skyffla skattepengar på onödiga saker så löser det sig.
Placera i många ISK konton för att få mer skatteavdrag?
Många har funderat ifall du kan placera exempelvis 300 000 kr hos Avanza och sedan 300 000 kr hos Nordnet o.s.v. för att ”fuska” dig till extra avdrag.
Enligt Mats Persson (ekonomisk- politiske talesperson) så menar han att det kommer fungera som ett grundavdrag på deklarationen för alla. Avdraget gäller alltså per person och inte per konto.
Mot slutet av förra året skrev jag en kortare artikel om utdelningsbolag Nordic Waterproofing där det uppstått ett s.k. budpliktsbud och du som ägare fått göra ett val. I veckan är det ett par av er som hört av sig med frågor kring varför aktierna är ”inlåsta” och vad som gäller nu. Var det dumt att tacka Ja till budet och vad ska jag göra med pengarna som snart trillar in?
Först och främst vill jag bara rikta ett stort tack till alla ni som delade med sig om räntan igår. Också positivt att många delar med sig som inte har bunden ränta och visar att det kanske är tuffare. Sådant gillar jag.
Det är lite som det Invest20003 lade ut igår. 6,7 miljoner back sedan toppen. Det krävs att vi även delar med oss av det negativa.
Budet på Nordic Waterproofing – när kommer pengarna?
För att sammanfatta historian bakom Nordic Waterproofing så är detta enligt min mening ett intressant utdelnings-case. I år sänktes utdelningen förvisso från 7 kr till 5 kr, men det är tillfälliga problem som kommer att lösa sig när världen går in i ett lugnare ekonomiskt läge. Det är åtminstone min syn på nuläget.
Irländska Kingsplan köpte sommaren 2022 upp 24% av aktierna i Nordic Waterproofing. Förra hösten (september 2023) blev det känt att Kingsplans ägarandel överskred 30% och därmed lades ett budpliktsbud på 160 kr/aktie där du som investerare skulle säga JA eller NEJ.
Ett budpliktsbud behöver ske när en ägare går över 30% av ägandet i bolaget och därmed behöver lägga bud på hela bolaget.
Budperioden förlängdes sedan till 27 mars, vilket innebär att perioden nu löpt ut. Investerare ställer då sig frågan varför det ser ut såhär på deras konto:
Du som svarat ja på budet har alltså fått s.k. acceptansaktier och behöver nu invänta utbetalningen av likviden för budet. Hur länge tar det att få pengarna från budet i Nordic Waterproofing?
Den frågan hittade jag direkt inget svar på men efter att ha varit i kontakt med Avanza säger de:
Preliminärt får vi pengarna från acceptaktierna idag (fredag) och som då syns på kundernas depåer på lördag.
Vad har jag lärt mig?
Såhär i efterhand så var jag nog för het på gröten och tackade Ja alldeles för snabbt. Visst, jag kunde ändra mitt svar, men det glömdes helt enkelt bort.
Jag missade exempelvis att styrelsen gått ut med att rekommendera vi aktieägare att tacka Nej till budet. Den informationen släpptes i början av februari 2024 och jag tackade Ja mot slutet av 2023. Som jag resonerat om tidigare är det oftast värt att följa styrelsens råd i liknande situationer, även om det aldrig är något facit.
Kingsplan fick inte in supermycket accepter/aktier via budet. Deras ägarandel ökade från 30% till 35%. För att köpa ut bolaget från börsen krävs troligtvis ett bud upp mot 200 kr.
Vad gör jag med pengarna?
Det här innebär också att vi kommer ha gått om tid att köpa aktier igen innan utdelningen lämnas. Hela historian innebär rent konkret att Kingsplan fått mer ägarandel och att kursen höjts i takt med budet. Nackdelen blir då det extra courtage som uppstår.
På sätt och vis är jag sugen på att köpa tillbaka Nordic Waterproofing som i grunden är ett bolag med god kvalité. Men jag har också fått upp ögonen för Nordic Paper som kanske skulle passa bättre i portföljen med tanke på att jag sålt Stora Enso tidigare. Dessutom skulle det följa min strategi att successivt byta ut mot mer högutdelare.
Jag kommer suga på karamellen, och troligtvis lär det dyka upp en analys om högutdelaren Nordic Paper där jag berättar om vilket val jag gjort.
Ha nu en riktigt god fortsatt fredag, och trevlig helg på er där ute!
OMXS30 är troligtvis vårt mest välkända och omtalade index här i Sverige. Det här är de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen, men få vet vad det faktiskt innebär. Vad innehåller egentligen OMXS30 2021?
Vilka bolag ingår i OMXS30?
Här är alla 30 bolag som ingår i OMXS30. Tänk på att det funnits stunder då det t.ex. ingått 31 bolag i det här indexet. Senast var det SCA som gjorde en avknoppning av Essity som var orsaken till detta.
Det många tror är att det här är de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, men riktigt så kan man inte säga. OMXS30 utgör de 30 mest omsatta bolagen, alltså de som är mest handlade.
OMXS30 är då ett mått att mäta kursutvecklingen där utvecklingen på alla dessa 30 tas i hänsyn. Det här indexet har funnits på Stockholmsbörsen sedan 1986 och mättes då till 125 punkter. Nyligen passerade OMXS30 2000 punkter.
Men… det är inte så att en aktie som omsätts sjukt mycket idag automatiskt kickas in i detta index. Beslut om vilka aktier som ska ingå baseras på omsättningen under en halvårsperiod. Det finns också något som kallas för tröghetsregel. Luddigt beskrivet så krävs det att en icke inkluderad OMXS30 aktie måste rankas bland de 15 mest omsatta för att inkluderas. På samma vis måste en redan inkluderad aktie falla utanför topp 45 för att halka ut. Dock finns det mycket mer regler kring detta och det här är den enkla förklaringen.
Branschfördelning OMXS30
OMXS30 består av 35% industri samt 25% finans (banker etc.)
Två saker att komma ihåg
OMXS30 tar inte i hänsyn återinvesterad utdelning. Vill du jämföra med ett sådant index kan du använda OMXS30 GI i stället.
En annan sak att komma ihåg är då att du inte kan ta en ögonblicksbild på de mest omsatta aktierna här och nu. Avanza har en aktielista som är grym. Där du kan göra magiska filtreringar. Där ser vi t.ex. att SBB är mest omsatt idag men SBB ingår inte i OMXS30. Inget fastighetsbolag ingår där.
För data i tabellen ovan har jag i stället använt mig av SEB som källa
Bland börsens alla aktier så finns det vissa med benämningen LP som står för Limited Partnership där speciella villkor tycks råda. Detsamma gäller aktier med benämningen MLP (Master Limited Partnership). Tyvärr går det idag inte att handla dessa aktier hos varken Avanza eller Nordnet och det gör att en hel del guldkorn bland utdelarna försvinner.
LP aktier och MLP aktier
Det var den 1 januari 2023 som ett nytt amerikanskt regelverk skeppades ut. Regelverk påverkar skatten för bolag inom kategorin Limited Partnerships (LP), Master Limited Partnerships (MLP) och en även en del REIT:s
Här är några exempel på bolag som faller inom den kategorin:
Brookfield Renewable Partners LP Unit,
Brookfield Infrastructure Partners L.P Unit
Enterprise Products Partners L P Unit
Lazard Lazard, A.
Skatten innebär bland annat att aktieförsäljningar får en extra 10% stämpelskatt oavsett vilket typ av konto du stoppat aktierna i. Utöver det kan du som innehar den här typen av bolag bli deklarationsskyldig i USA för eventuell avkastning.
När det här blev känt så fick investerare som redan hade aktier av den här typen meddelande om att sälja sina innehav före det nya året utan courtage. Sålde du inte så kunde nätmäklaren tvångsförsälja om innehaven låg i en kapitalförsäkring (KF).
Hade du aktierna i ett ISK (som jag aldrig rekommenderar för utländska aktier) så kunde du behålla men blev då belastad med stämpelskatten samt att du även blir deklarationsskyldig.
Kort och gott blev den här typen av aktier rätt värdelösa för oss svenska investerare att fortsätta äga.
Enterprise Products Partners
Tyvärr medför detta att vi inte har möjlighet att investera i många attraktiva utdelare, åtminstone inte hos Avanza och Nordnet som jag kollat med.
Enterprise Products Partners (EPD) är ett av bolag som tickar i princip alla checkboxar för vad jag själv ser som ett bra utdelningsbolag. Det här är ett av Amerikas största s.k. Midstreambolag som hjälper till att transportera bland annat naturgas och råolja åt producenter och konsumenter.
Direktavkastningen är idag hela 7,68% och denna har pendlat mellan 6-8% under väldigt lång tid. Det var bara under pandemin som du under ett kort ögonblick kunde handla till nära på 15% direktavkastning.
EPD har en otroligt fin utdelningshistorik och har höjt utdelningen i snitt 5% årligen de senaste 20 åren.
Utöver det är utdelningsandelen på väg ner och kring 60% får anses väldigt stabilt för den här typen av högutdelare kan jag tycka.
Skuldsättningen ligger på 2,99 gånger EBITDA just nu. Den siffran kanske låter hög men har ändå sjunkit från drygt 4 som bolaget hade 2017.
Det enda negativa är att bolaget inte verkar köpa tillbaka aktier. Dock har jag dålig koll på hur vanligt det är för midstream-bolag att köpa tillbaka aktier.
![Sad Emoji [Free Download IOS Emojis] | Emoji Island](https://emojiisland.com/cdn/shop/products/Emoji_Icon_-_Sad_Emoji_large.png?v=1571606093){kind=icon}
