Tacka nej till uppköpserbjudande. Vad finns egentligen för alternativ och vad händer för oss som tackar nej till dessa? Ett tydligt exempel på vad jag tänkt göra när det kommer till att Corem nu köper upp Klövern.
Du som äger Klövern har mest troligt fått ett erbjudande om att lösa in dina aktier/preferensaktier. Men om jag nu inte vill detta? Vad händer ifall jag tackar nej till uppköpserbjudanden?
Corems mål är tydligt, enkelt men samtidigt svårt att greppa. Man vill skapa Nordens ledande kommersiella fastighetsbolag med fokus på tillväxtregioner. Låter rätt nice, eller hur?
Samtidigt har jag ägt Klövern preferensaktie länge och denna har verkligen varit en kassako i min portfölj. Kvartal efter kvartal har denna givit mig utdelning som jag då använt till att mata ytterligare aktier. Vissa kanske inte gjort som jag utan använt denna i en s.k. amorteringsportfölj där du använder utdelningen till att amortera på ditt bolån.
Hursomhelst har jag nu svarat JA på erbjudandet. Frågan jag alltid ställt mig är ifall det ens är värt att tacka nej ifall man inte tycker om erbjudandet.
Jag skrev mer om själva erbjudandet här. Generellt kan vi väl säga att budet på A- och B aktierna innebar en fin premie men att premien på preferensaktierna enbart var 0,2%. Det här fick stamaktierna att rusa men Klövern preferensaktie förblev densamma.
Klövern inlösen – vad ska jag välja?
Som jag ser det så finns det egentligen några val vi kan göra
Sälja dina Klövern preferensaktier och köpa något annat roligt över börsen (tänk på courtaget)
Svara JA. Ta alternativet om 1,12 Corem D för varje Klövern pref. Corem D blir en ny aktietyp för Corem.
Svara JA. Ta alternativet om 1 Corem Preferensaktie för varje Klövern pref
Svara JA. Kombinera de två ovan
Tacka nej
Vad har jag valt i detta fall?
Jag har valt att ta allt i Corem D och låta denna bli min kassako i framtiden tillsammans med Akelius D, K2A Pref och SBB D.
Anledningen att jag väljer D aktien i stället för preffen är dels för att bägge ger samma utdelning, 20 kr/aktie men också för att det verkar vara en trend att bolagen vill göra sig av med preferensaktierna och jag orkar inte mer sådant krångel just nu.
Å andra sidan ser jag ingen nackdel att välja Corem Pref. Inlösen verkar fortsatt vara satt till 500 kr, alltså en bra bit över nuvarande kurs. Det här är mycket positivt.
Sammanfattningsvis kommer jag få lite mer i årlig utdelning tackvare 1,2 till 1 förhållandet, men frångå rätten till förtur i utdelning då jag väljer D i stället för Preffen.
Maltes kommentar
Jag tycke Malte skrev väldigt bra om just detta och det kan vara värt att läsa igenom innan man fattar sitt val. Mina svar i rött
När det gäller uppköp av bolag med preffar brukar det inte vara mycket att hurra för. Det är väl av en anledning men någon premie är det inte att tala om. Hade Hemfosa pref när SBB köpte upp dom och var liknande. Tyvärr är det så och det såg vi även i Klövern pref denna gång
Vet ej heller hur jag ska göra men lutar åt att endera sälja mina Klövern preffar över börs alternativt köra på D aktien. Alternativ 1 eller 2 i min lista alltså
Med tanke på att M2 och Gårdarike tillsammans äger (Arnhult i M2 och brodern i Gårdarike) tror jag detta kommer gå igenom oavsett vad vi små ägare tycker. Vet vi ens om något scenario där vi småsparare kunnat ha så pass stor inverkan att det varit av avgörande betydelse? 😛
Vi kan troligtvis inte heller hoppas på ett högre bud om inte 90,1 % accepterar budet. Möjligtvis för stam ägarna men inte för oss med preffar.
Det sämsta är definitivt att man till slut hamnar under tvångsinlösen för då kan det ta 1 år eller mer. Lite om det jag skriver i kapitlet här nedan och vad inlägget faktiskt handlar om
Se bara till att göra ett val och sedan håller vi tummarna att det går bra oavsett vad som väljs.
Kanske säljer och använder en del av likviderna att öka i Cibus, vi får se. Inte ett dåligt val skulle jag säga. Tänk dock på det extra courtaget som sagt
Ha en fin helg.
// Malte
Tacka nej till uppköpserbjudande
Vad jag hört är att det sällan är värt att tacka nej till liknande uppköpserbjudande. Anledningen är att dessa kan bli låsta i en tvångsinlösenprocess 6-24 månader ifall du har otur. Det är också det som Malte kommenterar ovan.
Tvångsinlösen innebär att du som minoritetsägare tvingas sälja dina aktier, trots att du inte accepterat erbjudandet. Det låter kanske märkligt men det är så spelets regler funkar. Det här är inte Monopol där du själv får välja vilka gator du ska behålla.
Fick detta legendariska monopol av fru KTM. Frågan är vart jag lagt det nu?
Utifrån min egna kunskap är det lika bra att tacka jag till dessa erbjudanden och låta pengarna jobba vidare någon annanstans. Alternativt då sälja ditt innehav via börsen direkt. Samtidigt är det här rätt intressant. Om någon lägger ett dåligt erbjudande på något av dina ägor, ska du då per automatik tacka ja då?
I regel är dock erbjudanden likt dessa väldigt fina och innebär en premie från nuvarande aktiekurs, varpå du som aktieägare gynnas. Det är väl lite förutsättningen att du ger ett fint bud om du vill köpa något.
Styrelsen i bolaget som köps upp brukar allt som oftast rekommendera aktieägarna att tacka ja.
Men hur har du tänkt att välja? Något av alternativen i min lista eller
Investor har bestämt sig för att göra en aktiesplit i ett s.k. 4:1 förfarande. Har du 1 aktie i Investor kommer du alltså få 4 stycken nya. Aktiekursen blir således 1/4 av dagens kurs. Här är datumet då Investor split kommer inträffa, samt ett par viktiga reflektioner.
Just nu är det här också en av de mest frekventa frågorna där ute så självklart vill jag klargöra den lite.
Investor split datum
Investor kommer inte att fastställa ett datum förrän stämman har godkänt förslaget vid årsstämman den 5:e maj 2021. Jag tror stenhårt att man kommer godkänna detta men vi får alltså vänta till efter 5:e maj innan datum publiceras.
Röstas sliten igenom innebär det att årsstämman ger styrelsen mandat att gå vidare med aktiespliten och att fastställa avstämningsdag för denna.
3 viktiga saker om spliten
Den första utdelningen på 10 kr kommer inte påverkas men det kan tänkas att den andra utdelningstillfället på 4 kr blir påverkad. Då kommer vi få 1 kr per aktie i stället för 4 då alla aktier fyrdubblas och utdelningen per aktie därigenom blir 1/4.
2. Man gör en split främst för att öka likviditeten av Investoraktierna. Rent krasst kan man säga att det blir lättare för oss småsparare att köpa och sälja aktier då det inte krävs lika mycket pengar. Själv är jag glad då jag ständigt strävar efter att hitta det optimala courtaget.
3. Din fina köphistorik i grafen hos Avanza kommer försvinna. Det här är troligtvis den största nackdelen. Säg hej då till alla blå prickar!
En fundering kring spliten
Det här har jag funderat över länge. Då jag inte är någon matematiker har jag svårt att föreställa mig det. Kanske någon annan har en klok insikt.
Tänk dig att vi zoomar ut kursutvecklingen för Investor. Vad skulle hända om aktiekursen vid varje givet tillfälle blir 1/4 i den här grafen? Borde utvecklingen se mindre spektakulär ut eller ser den lika fin ut?
I mitt huvud skulle den se mindre spektakulär ut ifall vi behåller samma skala på y axeln. Skulle vi även justera skalan nedåt så kanske det ser lika härligt ut som grafen ovan?
Jag vet ju att Buffett sagt att han aldrig vill göra en split i Berkshire Hathaway för att behålla storheten att kursen faktiskt är jävligt hög. En aktie är där värd över $350 000.
En annan sak jag tänker på är att riktigt många verkar tro att aktier är dyra om priset är över 500 kr eller närmar sig 1000 kr. Vill vi säga att en aktie är dyr så måste vi väva in mycket annat och till exempel sätta kursen i relation till vinsten (P/E). Att bara gå på kursen är helt waste men jag har själv tänkt såhär en gång i tiden.
”Jösses så Autoliv är dyr. Kursen är nästan uppe i 1000 kr.”
Utdelningssäsongen är i fullt antågande och det innebär att många bolag har sin x-dag nu i dagarna. Det här innebär också en viktig lärdom som också väcker lite diskussion.
Visste du?
X-dag är den dag då bolaget handlas utan rätt till utdelning. Handlar du dagen innan x-dag får du utdelning vid det kommande utdelningstillfället men inte om du handlar på x-dagen. För svenska bolag gäller att du får utdelningen 6 dagar efter x-dagen.
Aktier faller vid X-dag
Allmänt gäller:
När x-dagen infaller så tenderar aktien att falla lika mycket som utdelningen, allt annat lika. Jag säger ”allt annat lika” för att mycket nyheter kring bolagen kan få aktien att falla/stiga mer än utdelningen.
Anledningen är att bolaget skiftar ut delar av sin vinst i form av utdelning. Det vore därför rimligt att anta att en aktie faller lika mycket som utdelning/aktie när väl den här dagen kommer. Vi kan se detta fenomen i Swedbank idag. Trots att andra storbanker stiger något idag så faller Swedbank uteslutande p.g.a. utdelningen
Såhär såg det ut för mig tidigare i veckan, även om inga nyheter egentligen släppts inom bolaget:
Det här har satt mycket griller i huvudet på mig*. Om väl aktien faller och vi sedan får utdelningen, varför är då ens utdelningen värd något i sig?
*ordet kommer från tyskans grille som betyder syrsa.
Faktum är att just den här frågan dök upp i senaste avsnittet av Kvalitétsaktiepodden som ingår i mina topp 10 podcasts. Jag har spolat fram åt er till just den delen.
Här nämner man då alltså exemplet där du äger en aktie där kursen står i 100 kr och man delar ut 5 kr. Teorin är då att aktien vid x-dag kommer stå i 95 kr men du har då rätt till 5 kr som du får i handen. Inget värde har skapats.
Men här trycker man på att investerare inte lägger allt för mycket vikt i företagets kassa när man värderar en aktie. Skulle bolaget ha enormt mycket pengar utan att göra något av dessa, ja den punkten hade inte spelat lika mycket roll som när vi kikar på framtida vinsttillväxt t.ex.
Därigenom är det så att många bolag väljer att dela ut en del av vinsten medan man använder den andra delen för att växa. Man vill helt enkelt inte sitta med för mycket pengar som man inte använder. Det här har investeraren tidigare jämfört med att du skulle äta ett julbord precis innan ett maraton = not a good idea.
Jag själv tycker att kursen i bolagen rätt snabbt brukar öka från den tillfälliga dippen vid x-dag. Självklart gäller inte det här alltid men i många fall. Det är inte direkt så att aktien i Johnson & Johnson gått ner år efter år i takt med utdelningen och aldrig repat sig.
Bild från seekingalpha
I stället kan jag som långsiktig ägare dra fördel av x-dag till att köpa lite extra. Visst, jag får ingen utdelning så det borde vara ett nollsummespel, men om aktiefesten fortsätter så har jag fått ett högre YoC* på det sättet. Att säga ”dra fördel” är därigenom en sanning med modifikation.
*Står för Yield on Cost. Den genomsnittliga direktavkastningen som du har i ett bolag.
Självklart brottades jag mycket med tanken tidigare i min investeringsresa. Därför är det värt att upplysa om den igen för er som tycker att utdelningar är roligt men som ändå tvivlar på om dessa långsiktigt ger något.
För att summer. Jag fortsätter vara utdelningsinvesterare 🤠
Idag skrivs det här och var om Skistars nya planer att utöka antalet skid-och aktivitetsdagar till 7 000 000 fram till 2023. Det här är självklart intressant men jag kan ändå tycka att uttrycket behöver en förklaring.
Som du säkert vet så genererar Skistar den absoluta majoriteten av sin omsättning under vinterhalvåret när det finns snö i backarna. Sedan tidigare har man även satsat på aktiviteter under sommaren såsom cykling och även fått kritik kring detta – pyssla bara med det ni är bra på!
Men nu känner jag att bolaget börjat satsa mer och mer på aktiviteter som kan vara året runt. Det handlar bland annat om cykelleder, klätterparker, padelbanor och äventyrsgolf som ska locka gäster på sommarhalvåret. Padel är ju galet intressant och något som tycks flyga. Vi fick en padelhall nära oss och den verkar ständigt vara fullbokad.
”Här ser vi en ny affärsmöjlighet för bolaget framgent”, säger då VD Stefan Sjöstrand under en presentation vid Erik Penser Banks bolagsdag på torsdagen.
Skiddagar
Vad menas då med att man ska öka antalet skid- och aktivitetsdagar till 7 miljoner? För många är det här självklart men så var det inte för mig.
Såhär skriver Skistar i sin årsrapport för 2019/2020:
Antalet skidåkare i världen uppskattas till cirka
135 miljoner och siffran ser på lång sikt ut att
öka. Antalet skiddagar väntas dock inte öka i
samma takt då nya skidåkare tenderar att konsumera färre skiddagar än befintliga skidåkare.
Läser vi det så tolkar jag i alla fall det såhär: en person som vistas 5 dagar i Skistars backar genererar 5 skiddagar åt bolaget. Skulle jag samtidigt ta med mig fru KTM skulle vi generera 10 skiddagar under dessa 5 dagar. Räknas barn som halva skiddagar? 😉
Rätt intressant är att se hur dessa är spridda också
ESG igen…
En annan intressant liten sak är att Skistar har en egen sida för just hållbarhet. Vi går mot en tid då alla bolag ska sträva efter att visa sin plats på den guldbeklädda ESG hyllan.
På sätt och vis kan alla bolag hitta sitt egna lilla hörn för ESG. I Skistars fall skulle det kunna vara att jag som besökare njuter av moder natur i stället för att åka med ett kryssningsfartyg i Karibien eller ta ett flygplan till Grekland.
Lyckan var kortvarig
Skistar och andra resebolag hamnar i kategorin av bolag som troligtvis drabbats hårdast av Corona. Ändå står aktien i ATH idag och man får väl vara glad för de dippar vi ändå fått under sista året.
En sak som jag upplevt är att du oftast ser totalavkastning som en enda stor procentsats. Själv tycker jag att det är mycket mer användbart om du får se procenten som en årlig procent som då säger hur aktien presterat årligen. Därför har jag skapat en kalkylator som räknar ut genomsnittlig årlig direktavkastning, också kallad CAGR.
Exempel
Här följer ett exempel på när och varför den här kalkylatorn kan vara användbar.
Investmentbolaget Latour har under följande år levererat denna totalavkastning
För att se vad Latour givit årligen så skulle man kunna tro att du tar den totala procenten delat med antal år (683% / 10 år). Tyvärr är det inte så enkelt då ränta-på-ränta gör en större inverkan än vad vi kan tro.
Knapprar du däremot in 683% och 10 år i kalkylatorn ovan så ser du att du fått 22,85% avkastning i snitt under de senaste 10 åren. En helt magisk siffra för övrigt som slagit börsen med råge.
Den här kalkylatorn kan vara användbar då jag oftast tycker att bolagen presenterar sin totalavkastning under 5, 10 eller 15 år. Att se den årliga avkastningen blir oftast mer hanterbart och säger mycket mer.
Tanken är att jag vill göra fler liknande kalkylatorer och samla dessa på ett och samma ställe
Här är förövrigt en smidig miniräknare som jag hittat. Funkar prima 🙂
Idag kom AstraZeneca med sin rapport för helåret 2020 och med det fick vi lite ytterligare fakta kring utdelningen. När jag tänker efter så kan det vara rätt märkligt att sätta sig in i hur bolaget delar ut pengar till aktieägarna.
1999 slogs Astra samman med sin brittiska konkurrent Zeneca och bildade Astra Zeneca. Sedan dess har bolaget alltid höjt eller haft en oförändrad utdelning mig veterligen. Har du någon annan info får du gärna höra av dig.
2020 var ett spännande år för Astra. Mest intressant är kanske Tagrisso som nämns i videon. Detta är deras mest säljande läkemedel och har nu visat stor potential att förlänga liv och bota andra former av cancer än enbart lungcancer.
Utdelningen då
En spännande sak är källskatten. Via Avanza kan du köpa aktien noterad på Stockholmsbörsen samt den på NYSE. Kikar vi på antalet ägare hos Avanza så äger 1000 st den USA noterade samt nära 60 000 den svensknoterade aktien.
Man skulle kunna tro att Astra har utländsk källskatt då deras huvudkontor ligger i Storbritannien, men så är inte fallet. Dessutom är deras ISIN nummer för den svenska aktien GB0009895292. Här har dock Avanza rättat dragen källskatt gång på gång så i slutändan har du inte betalat någon källskatt.
Vidare delar bolaget ut 2 gånger per år. Det andra utdelningstillfället presenterades i årsrapporten idag och kommer delas ut nu i vår. Den första presenteras vid halvårsrapporten och delas ut i september.
Här skulle man kanske vilja byta namn på första ↔ andra. Vad som presenterades idag kommer ju delas ut vid första tillfället 2021 (i år). Å andra sidan så är utdelningen som presenterades idag från vinsten det sista halvåret 2020. Därigenom kallas det för det andra utdelningstillfället.
Idag presenterade man en utdelning på $1,90 och i förra halvårsrapporten presenterades en utdelning på $0,9.
Sååå…
Från vinsten första halvåret — $0,9 (redan delats ut) — detta presenteras i halvårsrapporten
Från vinsten andra halvåret — $1.9 (kommer inom kort) — detta presenteras vid q4 rapporten
Utdelningen på $1,9+$0,9 är då oförändrad mot tidigare år. Alltså ingen utdelningshöjning.
Utöver det har AstraZeneca något som kallas för Progressiv Utdelningspolicy. Mer om det kan du läsa här.
Jag vet inte om det här gjorde något klarare, men det är i alla fall mitt sätt att förklara AstraZenecas lite märkliga utdelning.
Har ni någon gång handlat en aktie i ”fel kontotyp”? Jag kan i alla fall lägga handen på hjärtat och säga att så är fallet. I det här inlägget har jag försökt lista några aktier som kan vara knepiga att veta om man ska ha i ett ISK eller i en KF. Listan kan säkert göras lång och jag hoppas att du kan hjälpa till så gått det går!
Inlägget senast uppdaterat: 2021-02-26
2 korta meningar om källskatt
När du äger ett bolag med sitt säte utanför Sverige betalar du källskatt på alla utdelningar du får. Oavsett om du äger aktierna i ett ISK eller i en KF kommer du få tillbaka detta inom en tid. Dock är det inte en självklarhet att du får tillbaka allt. Tänk på att tiden varierar kraftigt beroende på vilken nätmäklare eller bank du valt att sätta din aktieportfölj hos.
Däremot finns det en stor skillnad mellan ISK och KF. Beroende på hur mycket lån du har (den ränta du betalar) så kan det hända att du max får tillbaka 500 kr om du har aktierna i ett Investeringssparkonto (ISK). Det är därför jag säger att du bör ha utländska aktier i en KF och Svenska i ett ISK.
Det är i stort sett det du behöver veta, men vill du läsa mer rekommenderar jag mitt lättlästa inlägg om just källskatt på utdelning.
Hur vet man vart jag ska placera en aktie
Det du inte ska göra är att t.ex. titta på flaggan när du handlar hos Nordnet eller Avanza. Jag gjorde det här misstaget tidigare och insåg rätt tidigt att det var missvisande. En aktie kan handlas både utomlands och i Sverige (då slipper du valutaväxling) men du betalar fortfarande källskatt om bolaget har sitt säte i utlandet. Ett exempel är Nordea:
Ett desto säkrare kort är att kika på bolagets ISIN nummer. Står det något annat än SE kan du vara relativt säker på att du ska äga bolaget i en KF. Ger ett exempel återigen hos Nordea:
Några bolag där källskatten är svår att avgöra
Här följer några bolag där det kan vara svårt att veta om det förekommer källskatt eller inte och bolag som jag oftast får frågor kring.
Jag skulle dock vilja att du tar upp andra fall i kommentarsfältet så kan jag fylla på.
Nordea källskatt
Förekommer källskatt hos Nordea: JA
Bolaget har nyligen flyttat sitt huvudkontor till Finland. Som ni såg i bilden ovan är de två första bokstäverna FI och därigenom bör du äga bolaget i en KF
Kindred källskatt
Källskatt hos Kindred: NEJ
Spelbolaget Kindred har SE i sitt ISIN nummer men investerare brukar vara osäkra på om det förekommer källskatt då bolaget är brittiskt. Det blir ungefär samma fenomen som med AstraZeneca här nedanför.
AstraZeneca – källskatt eller inte källskatt?
Källskatt hos AstraZeneca: Nej
Här kommer en luring. Som ni ser i alla fall hos Avanza så startar bolagets ISIN nummer med GB. Dock gjorde Avanza en rättelse till felaktig dragen källskatt för ett par år sedan.
Här är ytterligare ett knepigt exempel med både svensk och finsk flagg. Dock ser vi åter igen att det inte står SE i ISIN, varpå källskatt. Här är det bolag som jag köpte fel och som nu fortfarande ligger i min ISK. Då källskatten inte överstiger 500 så är det inget problem ännu.
Autoliv – källskatt eller inte källskatt?
Källskatt hos Autoliv: JA
Här är troligtvis den mest luriga aktien jag vet. Svensk flagg och SE i ISIN om du kikar på den aktie som handlas på Stockholmsbörsen. Dock verkar det som att det dras källskatt och har ställt en fråga till Avanza kring detta.
I skrivandets stund fick jag faktiskt svar av Avanza!
Det tillkommer utländsk källskatt på Autoliv då bolaget har sitt legala säte i USA. Rörande Autoliv SDB har det svenskt ISIN men SDB står för att det är ett depåbevis och därmed tillkommer även utländsk källskatt på värdepappret.
Stora Enso – källskatt eller inte källskatt?
Förekommer källskatt hos Stora Enso: JA
Mikael från Twitter kom med tips om detta populära skogsbolag. Väldigt likt Tieto i det fallet att det finns en aktier med svensk flagg och finsk flagg. Dock förekommer källskatt och det kan vi se på ISIN numret som startar med FI.
ABB – källskatt eller inte källskatt?
Förekommer källskatt hos ABB: JA/NEJ
ABB är lite speciella då de ger dig möjlighet att slippa den schweiziska källskatten. De använder en särskild typ av utdelningsförfarande.
Nordic Waterproofing – källskatt eller inte källskatt?
Källskatt hos Nordic Waterproofing: JA
Här är en riktig lurig historia och jag tackar Doktorn som tipsade mig. Hos Avanza finns det bara en aktie med svensk flagg. Dock verkar det tillkomma 27% källskatt då bolaget har sitt säte i Danmark.
Bifogar ett foruminlägg från en som tydligen trampat på minan:
Traton – källskatt eller inte källskatt?
Källskatt: Ja
Tack J S för upplysningen kring Traton. Återigen, svensk flagga hos Avanza men kikar vi på ISIN numret så är det DE000TRAT0N7. Tyskt bolag verksamt inom fordonsbranschen.
Min fråga till er är om ni vet av något annat bolag där ni funderat kring om det förekommer källskatt eller ej? Hade varit grymt att veta i sådana fall så jag kan fylla på listan med dessa 🙂
ECB och Finansinspektionen har tidigare gått ut med sina uppmaningar till hur bank bör hantera utdelning och återköp av aktier. I min tro är denna rekommendation det sista vi kommer se innan allt släpps, men vad vet jag? Nordea har blivit riktigt hårt drabbade av detta och direktavkastningen spås nu vara 1,1% av det som kommer delas ut.
Nordea direktavkastning
I Nordeas årsrapport 2019 som släpptes i början av 2020 så ville man ge en utdelning på 0,4 EUR /aktie. Vid den tiden stod Nordea i ca 7,1 EUR och det innebär att direktavkastningen blev 5,6% fram till utdelningsdagen, lite beroende på kursutvecklingen givetvis..
Kort efter rapporten gick aktien i Nordea upp väldigt kraftigt precis innan Corona. Vad som hände efteråt, ja det vet du redan…
Finansinspektionen har nu rekommenderat bank att inte dela ut mer än 25% av vinsten. Snålt? Ja kanske, men det är inget mot vad ECB har rekommenderat. Som ni vet har Nordea sitt säte i Finland så Finansinspektionen har inte särskilt mycket att säga till om här. ECB har två möjliga tak som avgör hur mycket bank får dela ut. Detta gäller fram till september 2021.
ECB rekommendation
Här är det antingen max 15% av vinsten
eller
0.2% av riskvägda tillgångar som gäller. Det sjuka är att ECB rekommenderar utdelning av det lägre av dessa två.
För Nordea specifikt, som tidigare sagt att man följer restriktionerna, gäller:
ECB tak 1
— Omräknat från SEK till EUR med kursen 10,06 SEK/EUR —
Sedan finns det då ett tak 2. Skulle detta vara mindre är tak 1 så är det detta som gäller. Här kollar man på något som kallas för bankens riskvägda tillgångar* och tar 20 baspunkter (0,2%) av detta.
Räknat på 69 kr i kurs blir det ca 1,1% i direktavkastning
Källa: uträkningen är från DI’s artikel där man spekulerar om direktavkastningen för bankerna. I artikeln kan du se liknande uträkning för övriga banker.
*Riskvägda tillgångar – hur mycket kapital en bank måste ha till hands när som helst för att förhindra ett ekonomiskt fel
Det här är väldigt snålt kan jag tycka, speciellt med tanke på att vinsten för Nordea 2020 spås bli 1,5 kr mer än vad den blev 2019. Detta i takt med den höjda finländska källskatten gör att det idag inte ser så ljust ut.
När det kommer till Handelsbanken som jag äger beräknas de dela ut 4,2 kr/aktie och handlas då till ca 5% direktavkastning. Men här är det Finansinspektionens icke krångliga 25% av vinsten som räknas.
Slutsats
Prognosen kring vinst för våra 3 svenska storbanker samt Nordea ser riktigt lovande ut. 2019 var inte heller ett dåligt år. Bank är vana att dela ut en stor del av vinsten men kan idag som bäst enbart dela ut 25% av dels 2019 samt 2020. Möjligheten till extrautdelningar är såldes stor enligt mig när allt släpps.
