Tog in världens bästa utdelningshöjare

mar 28, 2023 | Händelser i portföljen | 27 Kommentarer

Minns ni analysen jag skrev förra året om Världens bästa utdelningshöjare? Den finns nu med i min portfölj. Givetvis är det här inte världens bästa utdelningshöjare men det är åtminstone det bolag som jag personligen tycker presterat bäst rent utdelningsmässigt när vi kikar på en rad punkter. Bana väg för Broadcom.

Jag sålde Intel i samma veva som en av mina läsare köpte aktien. Kanske gjorde läsaren rätt då alla nu verkar misstro Intel med tanke på det jag skrev om tidigare.

I stället plockade jag upp min analys om Broadcom och gjorde ytterligare en koll på bolaget innan jag nu valde att doppa tån i deras bäck. Endast 1600 kunder hos Avanza äger idag Broadcom, vilket förvånar mig.

En utdelningshöjare som heter Broadcom

Egentligen har inte mycket ändrats kring bolaget sedan jag skrev den analysen, men det kan ändå vara värt att upprepa ett par saker.

Broadcom har presterat helt fantastiska siffror när det kommer till utdelningshöjningar. Först några exempel på svenska bolag:

• JM: 7,5% per år senaste 10 åren*
• Axfood: 10,52% per år de senaste 10 åren
• Castellum (innan slopningen): 9,1% per år de senaste 10 åren

*Alla ovanstående siffror visar CAGR för utdelningstillväxten, alltså den genomsnittliga årliga tillväxttakten.

Broadcom har sopat banan bland samtliga svenska bolag och har sedan 2016 presterat en siffra på fantastiska 38%. Dessutom har man lyckats sänka utdelningsandelen på senare år och idag ligger den enbart runt 40%.

Bolag likt dessa tenderar att ha en låg direktavkastning, vilket jag skrivit om i mitt inlägg om Hög utdelning vs Hög utdelningstillväxt. Broadcom kvalar dock väl in på min lägsta gräns och erbjuder idag 2,89%. Snittet de senaste 5 åren har varit 3,29%.

Man kan givetvis fundera över mitt val att köpa nu på ATH, men det är ett val jag tagit och aktiekursen säger som du vet inte allt om hur dyr en aktie är. Givetvis hade det varit bättre att jag köpt när jag gjorde min analys, men så blir det ibland.

Broadcom har en ledande roll i halvledarmarknaden och deras slogan är ”Connecting everything”. Enligt bolaget själva går 99,9% av internettrafiken via åtminstone 1 av Broadcoms chip. Det är p.g.a. deras spridda och diversifierade verksamhet som spänner över det mesta tekniska vi rör vid idag.

Historik är dock alltid historik, det ska vi komma ihåg. Men även om Broadcom troligtvis inte lär öka utdelningen lika kraftigt i framtiden så har man ett bra läge att fortsätta göra mycket fina förvärv och fortsätta växa. Det senaste pågående förvärvet handlar om VMWare men historiskt har bolaget gjort stora förvärv transformerat bolaget till det bättre.

Redan tomt i kassan

mar 16, 2023 | Händelser i portföljen | 23 Kommentarer

Vi är halvvägs in i mars månad men redan nu är kassan med likvida medel tömd i spåren av att bankerna ute i världen gått på pumpen. Här är vad jag handlar mest.

Min strategi har egentligen sett likadan ut allt sedan 2017:

• Se till att spara det som blev kvar av lönen när månaden når sitt slut.
• Under kommande månad investeras sparandet och målet är att allt ska vara investerat när nästa lön trillar in.

Jag har inte gjort det krångligare än så och för mig har det funkat klockrent. För att prata klarspråk så har jag aldrig haft någon krigskassa.

Igår var OMXS30 ner lite drygt 4% och längst ner i botten hittar vi Nordea och H&M. Den fina uppgång vi sett i början av året är snart utraderad:

För egen del har veckan inneburit ca -100 000 i portföljvärde. En hyfsat hård smäll, men inget som egentligen påverkar mig. Mitt tips är att inte sälja något här och nu utan bara hålla i och köpa för det du kan undvara efter all purjolök är inköpt (hoppas att ni inte köper purjolök. Ni som vet, ni vet).

Med det sagt så går det alltid att se över dina innehav och byta ut något trots skakiga marknad. Jag skulle nästan påstå att det kan vara extra viktigt att tänka på det nu då marknaden inte tänker rationellt i tider då alla ska ut genom dörren. Troligtvis kan du hitta fina lägen.

Här är mina köp under mars månad

Handelsbanken – jag tror att Handelsbankens utdelningsförmåga och utdelningstillväxt kommer vara mycket starkare än på väldigt länge kommande åren. Det trots att bankvärlden skakat rejält där ute.

Men handelsbanken är en ”tråk-bank” och ingen kryptobank. Det enda jag är orolig över är att folk väljer att flytta sitt sparande till aktörer som ger betydligt högre sparränta. Även kostnaderna gör mig något orolig men det är väl ett problem banken alltid haft.

Tänk på att byta aktie om du äger fel.

EQT – det stormar rejält i EQT och speciellt efter spekulation kring kopplingen mot SVB. Bolaget själva säger följande:

”EQT har ingen direkt exponering mot Silicon Valley Bank. Ett fåtal portföljbolag har dock viss exponering genom sina traditionella bankrelationer med Silicon Valley Bank.”

EQT blev en av de mest köpta aktierna i fredags hos Nordnet

Tele2 – Jag har gjort min analys av Tele2 och egentligen är det inget som ändrats sedan dess. Det här är en fin högutdelare att ha i portföljen där potential för stigande kurs också finns.

Svolder – Själv köper jag alltid Svolder när det dippar. Senast rapporterade Svolder sämre än väntat då många av deras underliggande bolag fått ta hårda smällar. Deras senaste investering i Arjo tror jag stenhårt på.

Är det något av ovanstående bolag som du också köper?

Ha en kalasbra dag förresten. Här har vi -1 grad och solen skiner som aldrig förr. Årets vackraste dag 🙂

Fyller på i storbanken för utdelningsinvesterare

mar 11, 2023 | Händelser i portföljen | 21 Kommentarer

Hastigt stigande räntorna har skapat nya möjligheter men även risker för storbankerna. Igår stormade det rätt rejält i sektorn och jag passade på att köpa mer i den bank som jag personligen tycker är mest intressant.

Det skakade ordentligt

Igår blåste det rejäla stormar på börsen. För egen del såg det ut såhär

Rätt svettigt, men samtidigt tror jag att värsta dagen för mig någonsin inneburit ca -150 000 kr.

Varför skakade det?

Vad som utlöste dramat var Silicon Valley Bank (SVB) som blev den första banken att tas över av bankövervakningsmyndigheten FDIC sedan hösten 2020. Det här blev till slut den största bankkollapsen sedan finanskrisåret 2008.

Kollapsen i SVB gick snabbt som tåget. I torsdags meddelade banken att man dragit på sig förluster på 1,8 miljarder dollar samt att man behöver plocka in 2,25 miljarder dollar i nytt kapital. En försiktighet bland kunderna att sätta in pengar samt stigande räntor var anledningen.

Allt spred sig snabbt till resten av världen och OMXS30 slutade på -2,36%. Det här är ett av många exempel på när klockrena köptillfällen uppstår. Redan kl 10 hade många bolag tappat en stor tårtbit av sitt portföljvärde. Bankerna stod ut bland bolagen som tappat mest.

Bankernas sparränta är Inte attraktiv

Alla 4 banker presenterade riktigt starka rapporter i sin Q4. Rekordvinster presenterades där dessa drivits upp av ett allt högre räntenettot. Räntenettot är då skillnaden mellan vad banken får in från sina lån och vad man själva betalar för i ränta till sina sparkunder. Nu börjar räntorna på sparkontot ticka uppåt men som du säkert märkt så har det tagit lång tid medan bolånen skyndsamt höjdes.

Bankernas räntenetto steg med mellan 15-28% under 2022. Om vi enbart kikar på det fjärde kvartalet så steg räntenettot med i snitt +40% mot samma period i fjol. Den här tillväxten väntas fortsätta under 2023 också.

När räntan sticker iväg så innebär det att bankerna kan placera kundernas pengar till en högre avkastning. Den här effekten har ännu inte passats vidare till kundernas sparkonton hos bankerna. Som jag skrev om igår kan du med lätthet få 2,6% i obunden sparränta idag. Hos Swedbank ligger sparräntan på 1,15-1,55% beroende på hur mycket du sätter in…

Handelsbanken är mitt val

Handelsbanken har en mycket stark utdelningshistorik och i år förväntas mina aktier ge mig 5 700 kr i utdelning. Allt sedan 2014 har även Handelsbanken skickat ut en extrautdelning 7 av åren (om vi räknar med utskiftningen av Industrivärden som gjordes förra året).

Jag har kikat på de andra bankerna men personligen tycker jag Handelsbanken lyser som den bästa rent utdelningsmässigt. Att direktavkastningen i år är nära 8% är inget minus direkt. Nästa år lär det nog bli ännu mer pengar att dela ut om det fortsätter såhär.

Faktum är att Handelsbanken är bland topp 10 av bolag som fick flest nya aktieägare förra året. Listan toppas av SBB

Flest nya ägare 2022

1. SBB, 92 706
2. SSAB, 66 618
3. Investor, 50 193
4. Nibe, 36 153
5. Atlas Copco, 27 526
6. Axfood, 20 298
7. Castellum, 18 514
8. SAS, 15 121
9. Handelsbanken, 14 360
10. Tele2, 13 590

Tidigare har jag undersökt att du som ägt Handelsbanken under lång tid och återinvesterat utdelningen faktiskt fått 13% årligen. Det kan man inte tro, speciellt med tanke på den kräftgång aktien haft nu på senare tid.

Kollar vi på vilka aktier som köptes mest förra månaden så låg Handelsbanken i toppen:

Mest köpta aktierna, februari 2023

1. Handelsbanken A
2. Investor B
3. Axfood
4. SBB B
5. Tele2 B
6. Intrum
7. Hexatronic Group
8. SEB A
9. Cibus Nordic Real Estate
10. Peab B

Jag har redan haft en röstning bland mina läsare om hur man gör med bankaktierna. Den fick rekordmånga röstningar och slutade såhär:

Dags att sälja när utdelningen sänks? – Intel

feb 28, 2023 | Händelser i portföljen | 18 Kommentarer

2023 har bjudit på bättre utdelningsbesked än vad jag kunde vänta mig. Att både JM och Intrum håller kvar utdelningen samt att SBB höjer är nog som förvånade mig. Å andra sidan har 2023 också inneburit tråkiga besked och den tråkigaste nyheten kom nyligen från giganten Intel.

Intel sänker utdelningen

I förra veckan var det en av läsarna på bloggen som kommenterade i min analys av Intel att man nu sänkt utdelningen. Och ja, det stämmer. Utdelningen sänktes inte heller lite utan med hela -66%. Svettigt? Jo tack!

Från att ha haft en stabilt ökande utdelning i 23 år så drar alltså bolaget i handbromsen. Den genomsnittliga utdelningstillväxten har dessutom de senaste 20 åren varit hela 16% årligen (ej inräknat denna sänkning). I min analys tycket jag att aktien var köpvärd då utdelningsandelen där och då var väldigt låg.

Men oj så fel jag hade.

Intel – från toppen till botten

Intel låg en gång i tiden bland toppen av chiptillverkare och dominerade marknaden på många sätt. Tyvärr har man de senaste årtiondena missat många viktiga tåg och tappat sin edge mot exempelvis TSMC som jag nyligen skrivit om. Bland tågen hittar vi exempelvis mobilmarknaden där Intel halkat efter.

När nya VD:n Pat Gelsinger började styra Intel i februari 2021 så tog man beslutet att skjuta in mer pengar för att återfå sin ledande roll inom tillverkning av chip. Där och då såg det ut som att deras balansräkning skulle kunna klara en sådan investering samtidigt som utdelningen kunde hållas vid liv.

Tyvärr brakade vinsten ner i källaren nu i slutet av 2022 och i början av 2023. Det var inte direkt några roliga siffror att läsa. Dessutom verkar den dåliga eran kunna fortsätta nu under 2023.

Den stora boom vi såg för PC marknaden när alla jobbade hemifrån har avtagit nu när konsumenten i stället är mer återhållsamma. Dessutom har Intels kostnader skenat iväg då man investerar mer än vanligt.

Utdelningssänkningen blir här lite av ett måste för att Intel ska kunna överleva och åtminstone försöka ta tillbaka en position bland toppen. Många skulle klassa det här för en hälsosam utdelningssänkning.

Hur gör jag?

Jag tar tillvara på den här läxan och lär mig av en riktigt dålig investering. Att börja investera i en business som redan går på knäna i hopp om att det ska vända är förknippat med mycket risk. Den risken tog jag, men insåg sedan att jag inte borde tagit den.

Visst går det att resonera om att sektorn i sig hade problem, och då brukar jag ju oftast köpa. Men jag följde inte min strategi i att köpa starka bolag i sektorer som för tillfället har det svårt. Allt jag såg var att många inom sektorn hade problem och det gäller även konkurrenten TSMC.

Det här blir en av många lärdomar som jag tagit tillvara på under min tid som investeare.

Jag lär sälja hela mitt innehav och i stället köpa något annat. Vad har jag inte ännu bestämt.

Men varför säljer du då inte Castellum?

Det är faktiskt en bra fråga. Som jag förklarat tidigare har Castellum förändrats markant och är inte det lågriskbolag som man en gång varit. Jag borde där kanske sålt mycket tidigare när saker började förändras, men tog nog historiken och stabiliteten som ett säkrare kort än vad det egentligen var.

Min teori är fortfarande att Castellum kommer hitta tillbaka till utdelningen relativt fort och då finns det mycket uppsida att knapra in. För Intels del är jag mer osäker.

SBB avknoppning Neobo – det du som ägare bör veta

feb 9, 2023 | Händelser i portföljen | 29 Kommentarer

Nu på fredag, 10 februari, så inleds handeln för SBBs avknoppning Neobo. Som ägare av SBB kan det vara svårt att veta hur du ska göra. Bör du sälja dina nya aktier i Neobo, eller ska du behålla dem? Finns det en tanke i att äga både SBB och Neobo? Vad blir utdelningen i Neobo?

 



Kort info om utdelningen i Neobo

10 aktier i SBB ger 1 aktie i Neobo

Fastighetsvärde: 15,8 miljarder

Lån: 7,6 miljarder

Belåningsgrad: 47,8%

VD: Ylva Sarby Westman

 



Visste du?

Vad ska det konstiga namnet Neobo betyda?

Jag vet inte 😀 Men vet du får du gärna kommentera!

Varför delar SBB ut Neobo?

Det SBB alltså gör är att knoppa av bostadsfastigheter i ett nytt bolag som heter Neobo. Antalet lägenheter som Neobo kommer tillhandahålla är 8 369 st och tillgångarna är ca 16 miljarder kr.

Kvar blir då SBB med ett ännu tydligare fokus på sammhällsfastigheter, d.v.s. skolor, vårdboenden och polisstationer. 

Enligt SBB själva kommer det här bidra till effektivitet i organisationerna samt skapa en ökad finansiell flexibilitet. 

Givetvis finns det säkert en viss sanning i det resonemanget, men kanske en annan sanning är att försöka skrämma bort blankarna, något som man faktiskt lyckats med tack vare detta (läs mer längre ner).

Personligen ser jag ingen annan direkt vinning med att knoppa av ett fastighetsbolag på det här viset

 

Neobo första handelsdagen

På fredag 10 februari inleds första handelsdagen av Neobo.

Redan nu kan du troligtvis se ditt innehav som vilande hos din nätmäklare. Frågan är givetvis vad du ska göra av det.

Hur många aktier får jag i Neobo?

För 10 SBB  B så får du 1 aktie i Neobo. SBB D ger ingen utdelning i Neobo.

Hur ser utdelningen ut i Neobo?

Än så länge har vi inte jättemycket information och jag har själv inte hittat mycket i informationsbroschyren på 36 sidor.

Det viktiga är väl att man planerar att dela ut 50% av förvaltningsresultatet. 

Jag har mailat lite frågor som exempelvis vad utdelningsfrekvensen kan komma att bli.

 

 

Ska man behålla Neobo?

I regel brukar jag själv behålla huvudbolaget samt sälja det avknoppade bolaget direkt. Så gjorde jag bland annat när AtlasCopco knoppade av Epiroc från sin verksamhet.

Troligtvis hade investerarna kastat sig över aktierna i Neobo om det här var i slutet på 2021. Så ser inte situationen ut nu då fastighetsmarknaden är iskall. Fastighetsindex är ner -30% på ett år.

Man kan tro att fastighetsbolag som äger hyresfastigheter (likt Neobo) skulle vara en trygg och attraktiv tillgång även nu men så är det inte riktigt. Den stora anledningen är att man inte direkt kan kompensera de högre räntorna och elpriserna genom att skruva upp hyrorna med kort varsel, vilket exempelvis är fallet med kontorsfastigheter.

Den senaste siffran jag hörde var att hyrorna kan höjas med 3,5% i Stockholm och det kan verkligen inte kompensera de högre kostnaderna.

 

Sedan man publicerade detta 27 oktober så är aktien i SBB B upp över 20%. Många blankare har tvingats fly då man inte har en likvärdig tillgång om aktierna skulle behöva lämnas tillbaka.

Hyresfastigheter har en låg avkastning, vilket gör att man oftast koncentrerar beståndet till specifika städer och områden för att på så vis kunna optimera driften och minska kostnader. Så verkar inte SBB tänka som du såg i bilden i början av det här inlägget.

Neobo kommer i alla fall bli ett av de mest ägda småbolagen på börsen då SBB har hela 256 000 ägare. Dock kommer det nog bli ett enormt säljtryck då investerare likt mig själv vill göra sig av med innehavet

 

Summering

Jag kommer att sälja mitt innehav i Neobo på fredag när aktierna börjar handlas.

Självklart borde det finnas läsare här som också äger SBB och det vore trevligt att höra hur du tänkte göra i en kort kommentar 🙂

 

Nyårskaramell #2 – köpt och sålt 2022

dec 29, 2022 | Händelser i portföljen | 6 Kommentarer

I årets andra inlägg tänkte jag resonera lite om de större portföljjusteringarna jag gjort samt vad jag har i tankarna att göra 2023.

 

Mina sälj

 

Som vanligt är proportionen mellan köp och sälj väldigt stor för egen del. Jag säljer egentligen väldigt sällan och oftast handlar det om att jag hittat ett bättre bolag inom samma bransch att investera i. För helåret 2022 ser det ut såhär:

Disney – sålde jag för att jag hittat andra mer intressanta utdelningsbolag. Dessutom var min teori att det skulle dröja rätt länge innan utdelningen återkom. Än så länge har vi inte fått någon indikation på återinförd utdelning. Majoriteten av alla analyser där ute säger dock KÖP

Swedish Match – sålde jag rätt snart när budet kom och efter utdelningen. Såhär i efterhand var det kanske dumt men där och då visste vi lite om hur troligt det var att budet skulle gå igenom.

Swedish Match

IBM – bytte jag ut mot Intel. En transaktion som jag faktiskt är nöjd med.

Skistar, AstraZeneca, Prudential, Realty – sålde jag delar av när investmentbolagen gick ner kraftigt tidigare i år för att kunna köpa mer där. Som vanligt är det oftast en dålig idé att sälja bolag som går bra.

Mina köp

Totalt har jag tryckt på köpknappen 539 gånger under året. Det blir alltså 2,13 gånger per öppen börsdag 😀

Många undrar varför jag köper så pass ofta, samt ifall courtagekostnaden skenar iväg. Där har jag ett klockrent inlägg som förklarar skillnaden mellan att köpa sällan och att köpa ofta.

Dessa 10 bolag har jag handlat mest i under 2022

Bolag	Total köpsumma
Samhällsbyggnadsbo. i Norden B	52 956 kr
Tele2 B	42 885 kr
JM	29 380 kr
Cibus Nordic Real Estate	26 408 kr
Castellum	26 336 kr
Svolder B	26 292 kr
Samhällsbyggnadsbo. i Norden D	26 027 kr
Intel Corp	25 875 kr
Volvo B	25 704 kr
Latour B	23 186 kr

 

Generellt är jag väl rätt nöjd, även om jag ser stor risk för utdelningssänkning i JM nästa år. Att Castellum pausar utdelningen, ja det vet vi redan. Därav är det nog så att många av köpen inte kommer generera bra utdelning tillfälligt.

Intåget i Volvo är jag mest nöjd med under året.

Se alla mina köp

Bolag	Total köpsumma
Samhällsbyggnadsbo. i Norden B	52 956 kr
Tele2 B	42 885 kr
JM	29 380 kr
Cibus Nordic Real Estate	26 408 kr
Castellum	26 336 kr
Svolder B	26 292 kr
Samhällsbyggnadsbo. i Norden D	26 027 kr
Intel Corp	25 875 kr
Volvo B	25 704 kr
Latour B	23 186 kr
EQT	21 436 kr
Investor B	20 394 kr
Ework Group	19 076 kr
Intrum	18 773 kr
Diös Fastigheter	13 485 kr
K2A Knaust & Andersson Pref	11 937 kr
XACT Sverige	11 573 kr
SkiStar B	10 858 kr
Texas Instruments Inc	10 236 kr
Corem Property Group D	9 665 kr
Atlas Copco B	8 771 kr
Kindred Group	8 096 kr
Hennes & Mauritz B	5 715 kr
TransAlta Renewables Inc	5 522 kr
Digital Realty Trust Inc	5 297 kr
Omega Healthcare Investors Inc	3 957 kr
Handelsbanken A	3 799 kr
Holmen B	3 416 kr
Swedish Match	3 386 kr
Axfood	2 593 kr
Industrivärden C	2 509 kr
Akelius Residential Prop. D	2 351 kr
Realty Income Corp	1 945 kr
AstraZeneca	1 030 kr

 

Totalt courtage

Totalt courtage för året blev

1 185 kr

Courtage 2021: 1 678 kr

Courtage 2020: 1567 kr

Courtage 2019: 1008 kr

Självklart är det märkligt att courtaget för 2022 är så pass mycket lägre än 2021. Men kanske är det inte så konstigt då jag totalt fokuserat på svenska börsen i år. Det planerar jag att göra fortsättningsvis även 2023 när valutan ser ut som den gör samt den svenska börsen är ner.

Köpte mer i konsultbolaget med 4% direktavkastning

dec 14, 2022 | Händelser i portföljen | 20 Kommentarer

HiQ var mitt förstahandsval när det kommer till bra utdelningsbolag inom IT konsulterna. Tyvärr blev bolaget utköpta från börsen varpå jag tog in Ework i stället.

Bolaget startades år 2000 med målet att matcha konsulter med företag – att hitta rätt kompetens för rätt uppdrag, och vice versa. På det viset kan man snarare säga att Ework är en konsultmäklare i stället för ett renodlat konsultbolag. Skillnaden är väl att ett konsultbolag hyr ut sin egna personal.

Det ekonomiska läget vi ser nu har inte drabbat bolaget hårt. Tvärt om, det tredje kvartalet summerades till det bästa någonsin på 22 år. Marginalen (som för övrigt är lövtunn) förbättrades och rörelseresultatet nästan dubblades.

Nyckeltalen som presenterades gör att det ser ljust ut beträffande nästa års utdelning skulle jag vilja påstå

Vinst per aktie de första 3 månaderna 2022 respektive 2021

Idag köpte även Johan Qviberg (styrelseledamot) 3 713 aktier. Bara det köpet ger honom 18 500 kr i utdelning årligen.

På tal om utdelningen så sänktes den rätt rejält 2020. Nu har den dock återhämtat sig och befinner sig på högre nivå än någonsin. Det här är också beviset på varför jag inte tycker att man kan ha en regel att direkt skrota bolag som sänker sin utdelning.

En sådan regel måste vara mer definierad och kolla på anledningen till sänkningen samt omvärlden. Sålde du aktier 2020 så har du inte bara blivit utan en rejäl kursuppgång utan även en bra chans att höja din YoC (yield on cost).

Affärsvärlden tror på 7 kr/aktie nästa år. Jag tror på 6,5 kr.

Har ni någon annan utdelare inom sektorn IT-konsulter?

Latour förvärvar när det gör som ondast

nov 8, 2022 | Händelser i portföljen | 2 Kommentarer

Aktien i Latour har i år haft en totalavkastning på -48,9%  jämfört med SIXRX som sjunkit med 30,5%. Samtidigt är substansvärdet i Latour ”enbart” ner 30,5%, alltså samma som SIXRX. Jag har tagit tillfället i akt och köpt mer Latour.

Mina historiska köp i Latour

Idag rapporterade investmentbolaget Latour sina siffror för det tredje kvartalet. Substansvärdet landade på 148 kr/aktie samtidigt som börskursen i slutet av perioden var 186 kr. Vi ser alltså fortfarande en premie och inte rabatt.

Samtidigt är det många inklusive jag som kan betala en premie för bolaget. Särskilt då de underliggande bolagen i Latour verkligen fått sig en fet höger (se längre ner). Via Latour får du inte bara börsnoterade bolag såsom Alimak (hissar) och Tomra (pantmaskiner) utan även en helägd rörelse som annars är svår att komma in i.

Substansvärdet jämfört med aktiekursen har verkligen svängt upp och ner med tiden

Aktierna till bolagen som du får via Latour har som sagt straffats väldigt hårt. Ta exempelvis Troax med sina nätväggar för industrilokaler. Kursen där är ner hela 63% i år. Här är några fler exempel:

I det börsläge som nu uppstått så har Latour inte vilat på hanen direkt:

Under första kvartalet förvärvade Latour Industries italienska Esse-Ti S.R.L, Bemsiq förvärvade tyska Consens GmbH, Hultafors förvärvade
svenska Telesteps och Caljan förvärvade österrikiska PHS Logistiktechnik. Avyttringen av Neuffer Fenster + Türen GmbH slutfördes i januari.
Under andra kvartalet förvärvade Swegon schweiziska Barcol-Air.

Det är en hel del av dessa förvärv som jag inte har någon koll på då jag inte dykt ner i casen. Men det här är väl också lite charmen med investmentbolag att du ska lita på att rätt investeringsbeslut fattas. Du slipper helt enkelt ägna 8 timmar om dagen för att analysera case.

När det kommer till investmentbolag så hittar du oftast en stark familj bakom dessa. Investor kopplas ihop med Wallenbergsfären, Kinnevik med Stenbecks imperium och Ratos med Söderbergfamiljen, för att nämna några. I Latour är det familjen Douglas som härjar och här har vi ett starkt ägande.

Familjen Douglas äger drygt 75% av Latour och kontrollerar drygt 78% av rösterna, vilket värderas till drygt 87 miljarder kr. Dessutom äger pappa Douglas även aktier för cirka en miljard kr i Investor (enligt Holdings).

Tid är nyckeln

Aktien i Latour har som sagt brakat genom golvet och är ner nästan 50% på sin topp. Trots det har investmentbolaget varit en lysande investering på väldigt lång sikt. Det är sådana typer av investeringar jag gillar bäst, där du knappast behöver fundera särskilt mycket utan bara köpa och köpa månad för månad.

Investerade du 1982 så har du fått hela 455 447% på din investering bara genom att återinvestera utdelningen när denna trillat in årligen. Använder du min kalkylator så ser du att det blir 23% årligen i snitt.

Lek med tanken att du skulle investerat 1000 kr varje månad med en sådan avkastning i 40 år. Du startar med 0 kr och ökar aldrig ditt spsarande.

Hur många miljoner skulle du då vara uppe i?

Rätt svar:

226 257 909 kr

(ej justerat för inflation och ingen ISK skatt med i beräkningen)

Och ja, det är också väldigt mycket pengar…