Under veckan som gått gick ett av mina innehav över 100 000 kr för första gången någonsin. Det här är givetvis en stor milstolpe och ett mål jag har haft under många år. Den här milstolpen för mig också till en tanke jag hade om mina portföljinnehav för ett par år sedan.
Självklart Investor
Föga förvånande är det att Investor i veckan blev det bolag som slog över 100k gränsen. Det här investmentbolaget har länge varit rotad i min portfölj och under senaste året varit stadig 1:a:
Innehavet jagas dock av Svolder som är betydligt nyare i min portfölj.
Alla mina köp i Investor. Då jag bytte Investor A mot B en gång så syns inte köpen jag gjorde mellan de 2 tidpunkterna
Sist Investor släppte rapport så presenterade man ett substansvärde på 831 kr/aktie. Efter deras 4:1 aktiesplit blir det här 207,75 kr/aktie. Idag handlas Investor A till ca 194 kr så vi får alltså en liten rabatt på 6,6%. Det kanske låter trevligt då de flesta andra investmentbolag handlas till stor premie men historiskt har ändå Investor handlats till 17-18% rabatt.
Den stora våg av alla som vill in i investmentbolagen skrämmer mig lite. Själv köper jag betydligt mindre nu men givetvis säljer jag inget. Men sedan var det väl någon som sa att ser du en bubbla så ska du springa mot den och inte bort från den. Buffett följde däremot inte den filosofin:
Inspirerande är också att se hur utdelningen vuxit genom åren för Investor. Här får du ändå nästan 2% i direktavkastning. Det kan jämföras med Svolders 0,91% eller Lundbergs 0,63%.
Min tanke kring portföljen
Tidigare hade jag en rätt konstig tanke att jag aldrig skulle låta något innehav överstiga 100 000 kr. Eller rättare sagt skulle jag aldrig fylla på något mer ifall bolaget låg över den gränsen. Det skulle då innebära att jag fokuserar mer på bolagen som har en mindre andel i portföljen.
Idag har jag 35 bolag (som jag tänkt ha kvar) och det skulle då innebära 3,5 miljoner kr om alla uppnådde 100k. Tänker vi så skulle det räcka rätt väl för mig att bli ekonomisk fri då jag tidigare räknat på 2 608 320 kr.
Men det var länge sedan jag hade den tanken. Numer trivs jag snarare med planen att låta de 10 bolag jag gillar mest utgöra den största delen men samtidigt ha fler bolag i kölvattnet som pumpar in utdelning åt mig.
91 kunder hos Avanza äger bolaget Broadmark Realty Capital. En högutdelare som skiljer sig från mångt och mycket där ute. Kanske har dessa 91 investerare valt ett intressant bolag att hålla fast vid?
Broadmark Realty Capital (BRMK)
Bolaget är vad man i USA brukar kalla för ”hard money lender” till bostadsbranschen. Jag vet faktiskt inte om det finns något svenskt namn för det.
Här lånar man alltså ut pengar till bolag med fastighetspant, alltså en säkerhet. Oftast rör det sig om små lån på kortare tid. Lånen används för att utveckla, renovera eller förvärva fastigheter. Som ni ser i bilden längre ner rör det sig mest om lägenheter men även hotell.
Till skillnad från en bank fokuserar inte Broadmark (BRMK) på själva kreditbetyget i huvudsak. Du vet, det betyg som många svenska bostadsbolag tjatar om för att få ner sin ränta. I stället utvärderar man vilka medel som bolaget själv går in i projektet med, hur bufferten ser ut samt värdet på de projekt som byggs.
Lånen löper mellan 1-3 år så rätt likt de lån som ställs ut via Tessin exempelvis. Det här är en kort löptid men är tänkt att enbart vara temporära.
Geografiskt finns bolaget i 13 av USA’s stater och diversifieringen är rätt bred:
BRMK är då en månadsutdelare som haft det ganska tufft under pandemin. Det tuffa läget tvingade bolaget att sänka utdelningen 2 gånger. Vinst per aktie sjönk 13% under 2020. Nu spår analytikerna i stället en utdelningshöjning på 11% 2021 och 20% 2022. Nämnvärt är att analytiker haft fel tidigare…
En positiv sak är att ledningen äger 4,5% av aktierna, något som motsvarar 6,62 miljoner av bolagets aktier. Ytterligare något positivt ät att bolaget har $0 i skulder och en kassa på 340 miljoner dollar förra kvartalet.
Anledningen till att deras modell funkar är att de godkänner fler lån än vad en bank skulle göra, och även snabbare. Därav tar man också högre risk. Lån via bank kan i regel ta flera månader medan processen via BRMK går betydligt fortare. Oftast hinner inte industrin vänta så länge.
Industrin vänder sig alltså till BRMK för att finansiera delar av deras projekt med en högre ränta. Det här kan ibland vara avgörande.
Summering
Bolaget delar idag ut $0,07 per månad. Det blir $0,84 per år och resulterar idag i en direktavkastning på hela 7,6%.
Söker man hög direktavkastning till en förhållandevis liten risk nu när världen börjar vända så kan BRMK vara ett fint alternativ. Det finns även gott om plats för eventuella utdelningshöjningar då man ser att marknaden börjar komma tillbaka. Jag bedömer att chansen för utdelningshöjning är högre än risken för utdelningssänkning.
Deras portfölj har vuxit fint och helt klart finns det ett behov för den här typen av tjänst som BRMK bedrivit sedan 2010. Med det sagt tenderar bolaget dela ut större delen av sin vinst så det finns inte mycket utrymme för fortsatt pandemi
Köp?
För egen del så är BRMK inget jag kommer investera i. Då lutar det nästan mer mot att jag lägger vantarna på Gladstone i stället
Realty Income har varit en mycket fin investering under pandemin. Trots en svår tid hos deras hyresgäster med bland annat gym och BIO så har denna REIT inte enbart behållit utdelningen utan även höjt den likt tidigare. Idag var det dags för utdelningshöjning nr 111.
111 gånger har bolaget alltså höjt utdelningen sedan man listades på NYSE 1994. Sumit Roy, VD på Realty Income, sammanfattar läget enkelt och tydligt:
”We remain committed to our company’s mission of paying dependable monthly dividends to our shareholders that increase over time,”
Sumit Roy realty income VD vd
Behöver det vara mer avancerat än så? Troligtvis inte. Bolagets engagemang till att upprätthålla och vara transparent till utdelning liknar det Cibus nu försöker återskapa på hemmaplan. Det har jag sagt tidigare.
Utdelningen höjdes från $2.82 till $2.826 årligen. En väldigt blygsam höjning med andra ord. Men då tenderar bolaget höja utdelningen många gånger under ett enskilt år.
Realty Income eller Castellum?
Då jag pratat både om Castellum och amerikanska Realty Income (O) under veckan så tänkte jag att en enkel jämförelse kan vara i sin ordning. Självklart kan vi inte svara på vilket som är det bättre utdelningsbolaget men det ger i alla fall en bild på vad som skiljer
OBS! Inlägget skrevs i jun 2021 och direktavkastningen kan variera. Övrig data är mer konstant.
Castellum
Realty Income
Direktavkastning %
3,06%
4,06%
Utdelningsfrekvens
2 gånger/ år
månadsvis
År med höjd utdelning
23 år
26 år (94 kvartal)
Årlig Totalavkastning sedan 1997
17,7% årligen
15,2% årligen*
Utdelningshöjningar 10 år (snitt)
12% årligen
7,1% årligen
Utdelningshöjningar sedan 1998 (snitt)11,
11% årligen
8,8% årligen
Utdelningsandel
55,8% (senaste årsredovisningen)
85,20% (AFFO)
*Faktiskt är det här totalavkastningen sedan 1994. Hittade ingen bra data från 1997.
Kikar jag på dessa siffror är det inte svårt att rent utdelningsmässigt sätta Castellum före O. Samtidigt är det ju så att Realty Income i snitt haft en högre direktavkastning än Castellum. Vi får heller inte glömma de 15% i källskatt som dras från din utdelning i O.
Om jag bara fick behålla en av dessa så skulle det vara Castellum. Idag är jag däremot glad att jag får behålla bägge 🙂
Att få en hög årlig totalavkastning är de flesta investerares stora mål. Utöver det vill vi även se en så låg risk som möjligt. Men hur räknar man egentligen ut hur stor totalavkastning en aktie givit? Vad är skillnaden på att återinvestera utdelningen och att inte göra så?
Räkna på Kursavkastning
En aktie som går från 50 kr till 100 kr har stigit med 100% enligt:
((slutvärde – startvärde) / startvärde)*100
Stiger 50 kr från 100 kr under en 6 års period så har kursen stigit med 12,25% årligen enligt formeln:
(Slutvärde / startvärde) ^ (1/n) – 1
Räkna ut Totalavkastning
Många bolag väljer idag att visa hur mycket investeraren fått i totalavkastning med fina grafer och diagram. Men vad gör vi om dessa uppgifter inte presenteras på deras sida?
Det här är en fråga som jag ställt mig under flera år men inte orkat kolla upp. Om ett bolag ger utdelning en eller flera gånger per år + att kursen stiger, hur räknar vi då ut totalavkastningen. Som du säkert vet är då totalavkastning summan av totalavkastning + kursavkastning.
I en artikel från Mootley Fool beskriver man uträkningen enligt följande:
Räkna ut avkastningen i rena kronor. Exempelvis om aktien gått från 50 kr till 80 kr så är det 30 kr.
Ta reda på alla utdelningar som bolaget gjort under hela perioden du räknar på (i detta fall mellan start 50 kr och slut 80 kr). Lägg till summan av dessa i nr 1.
Ta svaret från nr 2 och dividera med 50 kr (som du först betalade) och multiplicera med 100.
Nu ska vi då ha en total procentuell förändring som du kan använda i min kalkylator för att få reda på CAGR.
Problemet är att det här inte riktigt funkar i de fall då vi tar emot utdelningen och stoppar den i plånboken. Men vi vill ju slutligen ta reda på vad som händer om du återinvesterar utdelningen kontinuerligt
Första året du investerar får du utdelning och denna köper du nya aktier för. Nästa år kommer de extra aktierna du köpt generera ännu mer utdelning men också påverka ditt investerade belopp.
Testet
Det här är då testet som visar att vi inte kan tänka enligt ovanstående. Det går givetvis jättebra när det handlar om ett år med när vi kommer till att återinvestera utdelningen blir det en annan sak.
Hade du i stället behållit utdelningen i fickan så hade det nog funkat.
Vi kollar på vad Investor själva säger om sin avkastning
Senaste 10 åren har Investor presterat:
Senaste 10 åren
+639,7%
, eller lite drygt 22% årligen. Detta är då hämtat direkt från deras Investor Relations sida.
Vad händer om vi räknar på detta enligt punkterna ovan?
Investors utdelningar de senaste 10 åren presenteras i tabellen nedan. Kom här ihåg att justera den ifall det blivit aktiesplit.
Utdelningarna är lätt att hitta åt. De allra flesta presenterar denna på sin IR sida
År
Utdelning (justerad)
Kommentar
2020
2,5
Halvår
2019
0
Halvår
2019
2,25
Halvår
2018
1
Halvår
2018
2,25
Halvår
2017
1
Halvår
2017
2
Halvår
2016
2,75
Ordinarie
2015
2,5
Ordinarie
2014
2,25
Ordinarie
2013
2
Ordinarie
2012
1,75
Ordinarie
Summan av alla utdelningar blir 23,75 kr.
Tar vi då (197,7 – 35,08) + 23,75 = 186,37
(186,37 / 35,05) * 100 = 531%
Som du ser skiljer det oerhört mycket mellan min uträkning och den som Investor presenterar på drygt 630%.
Det finns något som kallas för DRIP som är Dividend reinvestment plans. Kort och gott är det här ett sätt för nätmäklaren att automatisk återinvestera din utdelning när den väl kommer dig tillhanda.
Jag har gjort lite sökning på nätet och det finns många som satt upp avancerade Excel ark där man räknar på detta. Teorin som jag förstår det är att du återinvesterar utdelningen direkt när du får den och då blir antalet aktier högre i nästa år.
Däremot har jag inte hittat någon enkel förklaring till fenomenet.
Det här blev jag tvungen att testa så jag gjorde ett litet ark för just Investor (tabellen går nog inte att läsa i en telefon är jag rädd):
År
Kurs vid start
Antal aktier
Utdelning
Tot utdelning
Antal extra aktier
Sum antal aktier
Totalt kr
2016
66,3
50,00
0,00 kr
0,00 kr
0,00
50,00
3 315 kr
2017
102,38
50,00
3,00 kr
150,00 kr
1,47
51,47
5 269 kr
2018
93,5
51,47
3,25 kr
167,26 kr
1,79
53,25
4 979 kr
2019
110,03
53,25
2,25 kr
119,82 kr
1,09
54,34
5 979 kr
2020
118,95
54,34
2,25 kr
122,27 kr
1,03
55,37
6 586 kr
2021
196
55,37
2,50 kr
138,43 kr
0,71
56,08
10 991 kr
Som du ser i tabellen ovan börjar vi med 50 Investor aktier. Datumet vi börjar med är 2016-06-15 (idag fast 5 år bakåt i tiden).
Första året tillhölls ingen utdelning då denna redan hade varit när vi började räkna. Investor delar ju ut på våren.
2017 blir det däremot att vi återinvesterar utdelningen direkt. Som du ser har jag ju räknat aktierna i decimalform och det går ju inte att äga en halv aktie. Men kanske är det såhär man teoretiskt gör. Som jag sa är jag inte 100% säker på detta
Slutvärdet blir då 10 991 kr.
(10 991 – 3315) / 3315 * 100 = 231,5%
På Investors sida presenterar man en totalavkastning på 228,5% under de senaste 5 åren. En liten differens med andra ord.
Kanske beror skillnaden på att jag inte räknat med halvårsvis utdelning utan bara slagit ihop den, eller så beror det på något helt annat som exempelvis val av stängnings/öppningskurs.
Det här är i alla fall det bästa jag kunde åstadkomma men har du någon idé på detta får du gärna kommentera. Är det här ens rätt väg att gå?
Även om Castellum idag har en lägre direktavkastning än deras snitt så är detta en attraktiv investering även nu 2021. Jag tyckte att aktien var högt värderad redan när jag köpte med tanke på att jag där och då enbart tittade på aktiekursens utveckling, dum som jag var. Idag är jag glad att jag fortsatt köpa.
Castellum och Entra
Under slutet av 2020 och fram mot våren 2021 var Castellum och SBB i en s.k. budstrid kring fastighetsbolaget Entra.
Där och då verkade SBB vara riktigt positiva till att Entra skulle ingå i portföljen
”Tillsammans skulle vi bli starkare och även bättre positionerade att erbjuda flexibla och konkurrenskraftiga möjligheter för våra hyresgäster och våra anställda kommer kunna hitta intressanta jobbmöjligheter i en större och mer diversifierad koncern. Vi skulle bli väldigt glada över en sammanslagning med Entra och vi är övertygade om att det sammanslagna bolaget skulle ha en mycket spännande framtid”, sa VD Ilija Batljan.
Nu idag fick vi dock höra en helt annan historia från Ilija som förvånar mig lite:
”Med denna försäljning sätter vi punkt för SBB:s intresse för Entra och jag får konstatera att utfallet inte blev vad vi först hade tänkt oss. ”
Jag är i alla fall väldigt glad att Castellum nu förvärvar ytterligare 8,2% av aktierna i Entra. I runda slängar fördubblar Castellum sitt innehav efter förvärvet. Det här är bra för Castellum som strävar efter att vara en ledande fastighetsägare i hela norden.
62% mer utdelning
När jag började investera i Castellum år 2016 så var utdelningen 4,25 kr och idag har den vuxit till 6,9 kr.
Då jag ännu inte sålt något i Castellum innebär det att aktierna som jag köpte back in the days levererar mycket högre utdelning idag. Det är en spännande tanke som du kan ställa dig själv som utdelningsinvesterare.
Jag tror att förvärvet av Entra kommer gynna Castellums förvaltningsresultat positivt och då lär vi se ytterligare utdelningshöjningar. Höjer Castellum utdelningen nästa år så har man gjort det 24 år i rad. Levererar man 25 år med höjd utdelning så blir man Sveriges första utdelningsaristokrat. En titel som jag tror man vill sträva mot.
