Avanza har nu enbart 4 dagar kvar att betala ut den beryktade källskatten som ska vara oss tillhanda senast första kvartalet 2024. Än så länge syns inget spår av dessa pengar på mitt konto i alla fall.
Utifrån tidigare erfarenhet så vet jag att olika investerare får tillbaka källskatten vid olika datum. Så har det i alla fall varit historiskt, och är säkert inget undantag i år. Kanske har du som läser redan fått din slant. Logga gärna in och kika, så kan du meddela mig här i kommentarerna 🙂
När jag skrev mitt inlägg om Avanzas källskatt 2024 så var min gissning att vi skulle få vänta till den absolut sista dagen innan pengarna rullar in. Nu kanske transaktionen även kan ske på helgen, i sådana fall vore det rimliga på söndag den 31 mars.
Avanza skrev i sin senaste rapport att pengarna skulle betalas ut i kvartal 1 2024. Min gissning om att det skulle bli absolut sista dagen detta kvartal verkar rätt klockren.
Inkomster
Det har absolut inte varit något fel på inkomsterna den här månaden. För er nytillkomna läsare så är det här månadslönen jag fick 25 februari som jag då levt på fram till idag. Det som blir över kan jag helt enkelt spara/investera.
När jag kikar tillbaka på hur portföljen gått (kursutveckling + utdelning) så drunknar helt klart mitt nysparande i dessa siffror. Det har varit noll riskmedvetenhet från investerarna som med glädje välkomnat de positiva makro-nyheterna där ute.
November 2023: +157 842 kr
December 2023: +158 401 kr
Januari 2024: +41 348 kr
Februari 2024: +37 774 kr
Mars (hitintills): +156 734 kr
Hela portföljen är nu värd 3,1 miljoner kr från att precis nyligen passerat 3 miljoner.
Med det sagt är allt nysparande alltid ett positivt nysparande som hjälper din portfölj att nå nya höjder.
Lön
28 320 kr
Bloggintäkter
6 889 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
35 209 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Det blir en månad med ett mindre sparande. Jag fortsätter mitt målsparande till badrumsrenoveringen lite på sidan om mitt vanliga sparande. Sedan har det gått åt en del pengar till ett annat rum som vi håller på att göra om.
Fördelen med att ha haft en hög sparkvot tidigare är att du har god marginal att ta av utan att behöva riskera något i nya lån etc.
Idag har jag också en buffert på 80 000 kr. Många skulle nog resonera att det är väldigt mycket men jag själv känner mig trygg med den. När vi bodde i lägenhet var bufferten ca 40 000 kr men idag när vi bor i ett stort gammalt hus känns 80 000 mer rimligt.
Trots allt lyckades jag ändå spara 5000 kr till portföljen den här månaden. Det är pengar det också.
Avanza
5 000 kr
Amortering
1 500 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
6 500 kr
Sparkvoten har varit en nedåtgående trend hitintills i år.
Vad som däremot är betydligt mer positivt är att utdelningarna som jag förväntas få nu i mars totalt krossat mitt nysparande. På sätt och vis är det just det jag så länge drömt om.
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Kvartalsutdelningen i Castellum är sedan lång tid borta och du som läst bloggen länge vet att jag har en regel att enbart köpa aktier som ger utdelning. Varför handlar jag då Castellum? Nå, det finns en liten oskriven parentes kring just den här regeln.
Jag har egentligen gjort det rätt lätt för mig. Allt jag tänker är: hur har bolaget presterat historiskt och vilken potential har man framgent? Den frågan har jag försökt ställa mig kring fastighetsbolaget Castellum. Sedan finns det många som säljer direkt vid en utdelningssänkning.
Fastigheter som en bas i portföljen
När min portfölj hade som störst vikt mot fastigheter så tror jag den var kring 35%. Det är mycket. Även om jag nu fått bita i det sura äpplet på grund av min överexponerad så hade jag ändå tydliga argument till varför jag hade så mycket fastighet.
Fastighetsbolagen dominerade den svenska marknaden över bolag med pålitlig och trygg utdelning, fram till 2023/2024 givetvis.
Fastigheter har över tid haft en mycket fin avkastning, även om det vissa år varit otroliga kursfall
Punkt nummer 2 gjorde sig tydlig när EFN Marknad nyligen visade en graf över hur fastighetsaktier gått mot OMXS PI de senaste 10 åren. Nu får vi också tänka på att vi haft minusräntor under väldigt lång period, vilket gynnar fastighetsbolagen. Samtidigt höjdes också räntorna i en rasande fart, vilket chockade marknaden.
Castellum blir mer intressant där ute
Jonas Andersson, som förvaltar Carnegie Fastighetsfond, gästade tidigare DiTV och menade att Castellum är det bolag i fastighetssektorn man ska välja.
”Ska man ha bara ett bolag i fastighetssektorn så väljer man det”, säger han med tillägget att rörelsen är trygg, har god likviditet och handlas till en rimlig värdering på omkring P/E 14.
I februari fick även H&M ge plats åt Castellum i Swedbanks populära basportfölj.
Det säger givetvis inget om läget, men är ändå en reflektion jag gjort.
Castellum ligger rätt bra till
Jag har köpt en del Castellum på senare tid, med den vetskap att bolaget inte är i någon direkt kris, men att det finns andra fastighetsbolag som just nu mår bra mycket bättre. SBB och Intrum är däremot i en rätt stor kris varpå jag inte köpt mer där det sista året.
Vad som är fint med Castellum i rådande miljö är deras stora exponering mot kommersiella fastigheter (kontor, handel, lager etc.). Här har man kunnat indexera upp hyrorna i takt med att inflationen stigit. På fyra år har KPI-inflationen varit totalt 21% och hyrorna har justerats upp med ungefär samma siffra. Det är rätt mycket pengar in. Dessutom verkar hyresgästerna kunnat hantera detta helt okej. Hitintills åtminstone.
Castellums fastighetsbestånd 2024
Som du ser i bilden nedan så blev Castellums rapportering av hyresintäkterna en trevlig syn nu i senaste Q4 rapporten. Diagrammet visar hur hyresintäkterna stigit/sjunkit jämfört med samma nivå för ett år sedan. Trots 8 år inom investeringar har jag ännu inte lärt mig hur man gör trevliga diagram i Excel 😛
Frågan någon säkert ställer sig är varför hyresintäkterna kunde sjunka så pass kraftigt i SBB, Corem och Heba. Anledningen är enkel och beror på att man sålt fastigheter. Säljer du fastigheter, ja då blir det mindre hyra in. Svårare än så är det inte.
För 2024 räknar Riksbanken med att hyrorna kommer höjas ytterligare 6,5%. 2025 ligger prognosen på +3,9%. Det här är då hyreshöjningen i snitt för alla typer av fastigheter.
Förvaltningsresultatet är också ett viktigt mått på hur bra fastighetsbolagen mår och väver in räntekostnaderna. Ökar förvaltningsresultatet, ja då borde också utdelningen öka, allt annat lika. För helåret 2023 så sjönk faktiskt enbart förvaltningsresultatet med -6% i snitt. Här låg Castellum på -3%.
Januari-december så hade Castellum ett förvaltningsresultat på drygt 9 kr/ aktie. Då man brukar dela ut ca 50% av detta så skulle det innebära 4,5 kr/aktie. Nu lämnar dock Castellum ingen utdelning alls under året. Här tar man det säkra före det osäkra. Det är klokt, med tanke på den riskaptit Castellum vävt in på senare tid.
Castellum har också en av de högsta ränteteckningsgraderna inom sektorn. Det här är ett mått som visar hur många gånger vinsten från driften täcker räntekostnaderna. Castellum ligger här på 4:e bästa plats och enbart Sagax, Hufvustaden, Atrium Ljungberg och Catena är bättre.
Idag har Castellum verkligen en låg belåningsgrad på enbart 37,4%. Det enda som är negativt är då den stora exponeringen mot obligationsmarknaden. Det här är också den enda anledningen jag själv ser till varför kursen inte gått bättre under 2024.
Nu är det givetvis så att aktien i Castellum är upp rätt mycket från i höstas när allt såg som jävligast ut. Dock finns det mycket kvar att hämta om du frågar mig. Förhoppningen är att Castellum lärt sig något och att Rutger Arnhult nu är portad från bolagets dörr fär gott. Castellum ska vara det defensiva fastighetsbolaget som det en gång varit, och inte den aggressiva sorten som vi såg innan räntorna började höjas.
Troligtvis har du som läsare fastnat för utdelningsinvesteringar med tanke på den magiska snöbollseffekt som du tidigare läst om. När en snöboll rullas, så kommer mer snö fastna på snöbollen i takt med att den blir större. Effekten slutar aldrig, utan blir enbart mer påtaglig ju längre tiden går. Men vad kan du egentligen förvänta dig av denna?
Utdelningssnöbollen – Varför den är viktig att förstå
Många har i början en god ambition när det kommer till att bygga en stadigt rullande snöboll. Tanken på ekonomisk frihet. Tanken på passiv inkomst utan att behöva lyfta ett finger. Alla tankar är goda.
Du köper dina första aktier i Axfood för 2000 kr och får då 55 kr per år uppdelat vid två tillfällen. Det är inte mycket, men det är åtminstone en början.
Tiden går men snabbt inser du att nyheter dimper ner om fantastiska aktier likt Nvidia och Novo Nordisk där kurserna bara rusar. FOMO, eller Fear of Missing Out, gör sig snabbt tillkänna och troligtvis har du någon kollega eller nätkompis som visar upp sin resa i aktien.
Snabbt säljer du dina utdelningsaktier för att testa lyckan där i stället.
För den som är lite mer återhållsam finns det däremot mycket att hämta långsiktigt för den som håller sig kvar vid strategin, snarare än att spela på de aktier som redan blivit hissade till skyarna.
Allt det här är dock lättare sagt än gjort. Hela strategin bygger på att du är enormt disciplinerad och återinvesterar varenda krona du får i utdelning hela tiden. Det kommer dyka upp tillfällen under åren då suget att sluta gör sig tillkänna.
Den utdelning som du köper nya aktier för kommer med tiden exponentiellt växa i takt med att du får fler aktier som ger ännu mer utdelning. På så vis kommer du kunna investera ännu mer nästa år, och ytterligare mer året efter det.
De första åren är dock långsamma och du kommer inte se någon stor effekt.
Hela teorin blir tydlig när du kikar på mina historiska utdelningar från Handelsbanken:
Hur visualiserar du snöbollseffekten?
Det finns givetvis 1000 olika sätt att visualisera effekten. Själv brukar jag gilla att använda ett verktyg som är enkelt men ändå perfekt konfigurerbart.
Verktyget är TipRanks Dividend calculator. Som vanligt är jag Inte sponsrad utan förmedlar bara verktyg jag själv brukar använda ibland.
Ett exempel kan göras med ett av mina nyaste innehav i portföljen, nämligen Enbridge
Jag matar helt enkelt in:
Rådande aktiekurs
Antalet aktier jag äger
Antalet år
Förväntad årlig direktavkastning (jag tar vad aktien presterat historiskt senaste 5 åren)
Förväntad årlig utdelningsökning (jag tar vad aktien presterat historiskt senaste 5 åren)
Utdelningsfrekvens
Procentuell ökning av aktiekursen
I fallet Enbridge så blir det en hög direktavkastning, men till priset av lägre kurstillväxt. Så är det tyvärr i de allra flesta fallen.
Kapitalets utveckling har jag visualiserat i diagrammet nedan. Värt att notera är att jag under perioden inte skjuter in nytt kapital. Det här är enbart utifrån hur kapitalet växer i takt med att utdelningen återinvesteras.
Totala kapitalets utveckling
Vad som är ännu mer motiverande är att kika på hur mycket årliga utdelningarna växer. Första året landar den årliga utdelningen totalt på ca 260 kr. I slutet av perioden är summan i stället 13 000 kr årligen.
Som sagt skjuter jag inte in en krona extra i det här fallet. Hade jag i stället köpt på mig ytterligare Enbrige under perioden för $2 500 årligen, ja då blir det ännu saftigare.
Precis som i första exemplet får du 260 kr första året. I slutet av perioden kommer du däremot få 680 000 kr i utdelning varje år. Utan att återinvestera utdelningen utan att enbart skjuta in extra kapital så hade summan per år i stället varit 110 000 kr.
Det sägs att vi alltid ska lära av misstag. Men vad gör man när det kliar i Sälj-fingrarna och man verkligen vill göra förändringar i portföljen?
Karnell
En parentes idag är då tilldelningen i Karnell där handeln precis börjat. Där fick jag tilldelat 20 aktier för 600 kr 😀 Lite snålt, men det var också vad jag varnade för i mitt inlägg tidigare i veckan.
Aktien sköt uppåt direkt och landade på den maximala teckningskursen, d.v.s. 30 kr. Sedan steg aktien ytterligare och handlas till 46 kr.
Precis som jag nämnde innan så sålde jag allt direkt.
Det vore roligt att höra hur många aktier du fick i tilldelning.
Såhär i backspegeln var det här säkra pengar, och jag hade inte tänkt något annat heller.
Stuva om i portföljen
Mina historiska säljposter i bolag har i princip alltid slagit fel. Ibland känns det som någon sorts förbannelse som vilar över mina axlar. Att köpa när KTM säljer, har länge varit ett rätt känt begrepp.
Den enda gången jag kommer ihåg att det faktiskt blivit lyckat är då jag sålde Skistar på toppen av skidberget.
Portföljen har nu fortsatt rulla på i ett stadigt tempo uppåt, och det är klart att vissa aktier dragit iväg mer än andra. Det har också gjort att vikten i portföljen fått en annan skepnad än tidigare.
EQT har på ett år gått 68% och positiva nyheter avlöser varandra. Det här är också intressant, för ni som följt bolaget vet att flera insiders dumpat aktier för en tid sedan. Dessa har alltså gått miste om den senaste uppgången. Det är också ett bevis på att insiders inte bestämmer aktiekursen, utan det är marknaden i sin helhet.
Att EQT ingår i mina topp 10 bolag är inga problem. Däremot ser jag kanske inte att det ska vara mitt näst största bolag som till och med trumfar Latour och Svolder. Enbart Investor väger idag tyngre.
Tyvärr är det jättesvårt att få en bild av värderingen i EQT, och det gäller i stort alla riskkapitalbolag med onoterade innehav. Tanken är att skala av kanske 20% av EQT samt lite i Skistar.
Troligtvis kommer EQT fortsätta uppåt och jag ser inga konstigheter i att aktien på sikt når nytt All-Time-High. Att sälja när något går upp är troligtvis det värsta du kan göra 😛
Någon kanske funderar varför jag inte säljer Volvo som också exploderat uppåt? Återigen är det skillnad på en exploderande aktiekurs och en exploderande värdering. I Volvos fall tycker jag fortfarande aktien är väldigt köpvärd och jag är snarare inne på att köpa mer där.
Är det ett bolag som enbart fått ris och inga rosor i veckan så är det Spiltan. Det tack vare en av deras räntefonder som investerat i bland annat Intrum. Samtidigt är Spiltan Invest ett av få investmentbolag som handlas till riktigt god rabatt och kanske finns det läge att investera?
Spiltans räntefond
Smällen rör egentligen inte Spiltan Invest utan snarare Spiltan Fonder som tillhandahåller en rad fonder av olika karaktär. Tidigare gick man ut med att Räntefond Sverige ska vara en fond med riktigt låg risk men nyligen föll NAV-kursen fritt.
Det har väl varit känt hyfsat länge att Spiltans räntefonder haft många högriskpapper under sina vingar. Fonderna är grymt populära men frågan är hur många som känt till den faktiska risken. Det har bland annat varit turer kring krisande fastighetsbolag där bland annat Heimstaden ingått.
För exakt en vecka sedan fick dock småspararna en illaluktande bajsmacka levererad då hela årsavkastningen försvann i Räntefond Sverige.
Anledningen till att Spiltan Räntefond Sverige gick ner var då den stora kurskollapsen i Intrum. Fonden har nämligen lagt 25,6% av fondförmögenheten i s.k. högriskobligationer, sådana som ger en riktigt hög direktavkastning. Intrum stod för 5% av fondförmögenheten.
Det som är lite surt är att vi i fondfaktabladet kunde läsa:
”Fondens målsättning är att årligen ge en positiv avkastning till en mycket låg risk.”
Att investera i en räntefond är i sig en stor risk då du går miste om den långsiktiga avkastningen som aktier faktiskt ger (det har vi bevis på nu under senaste månaderna). Att det här ska hända är väldigt tråkigt. Mig veterligen hör det här inte direkt till vanligheten, som tur är.
Jag själv har investerat i Intrum, men det är mina egna pengar som kommer från mitt egna knegande. Man kan tycka att en fond med hög säkerhet och som förvaltar andras pengar borde tänka annorlunda.
Spiltan som investmentbolag
Om vi blickar bortom Spiltans räntefonder så hittar vi givetvis investmentbolaget Spiltan (som inte ska blandas ihop med aktiefonden Spiltan Investmentbolag).
Det mest egendomliga är att Investment AB Spiltan enbart kan handlas på tisdagar. Dock var det ännu värre förut då man enbart kunde handla en gång per månad. Enligt Per H själv ska det här bidra till att mindre kloka beslut raderas bort, där investerare säljer i ren panik. Med handel mer sällan hinner man tänka till en extra gång.
Nyligen rapporterade Spiltan ett substansvärde på 276,63 kr/aktie. Kursen är idag 198 kr, vilket medför en rabatt på hela 28,2%.
Spiltan investerar i både onoterade och noterade tillväxtbolag, och vi vet hur den karusellen snurrat det sista året. Kinnevik har gått samma väg tillmötes. Men när vindarna vänder kan troligtvis Spiltan fortsätta med sin enorma framgångssaga som faktiskt lutar sig tillbaka på Warren Buffetts strategier.
Jag själv känner mig rätt mättad med de investmentbolag jag själv har, så jag nöjer mig där.
