Utdelningssnöbollen – Visualisera den fantastisk potentialen

Troligtvis har du som läsare fastnat för utdelningsinvesteringar med tanke på den magiska snöbollseffekt som du tidigare läst om. När en snöboll rullas, så kommer mer snö fastna på snöbollen i takt med att den blir större. Effekten slutar aldrig, utan blir enbart mer påtaglig ju längre tiden går. Men vad kan du egentligen förvänta dig av denna?

Utdelningssnöbollen – Varför den är viktig att förstå

Många har i början en god ambition när det kommer till att bygga en stadigt rullande snöboll. Tanken på ekonomisk frihet. Tanken på passiv inkomst utan att behöva lyfta ett finger. Alla tankar är goda.

Du köper dina första aktier i Axfood för 2000 kr och får då 55 kr per år uppdelat vid två tillfällen. Det är inte mycket, men det är åtminstone en början.

Tiden går men snabbt inser du att nyheter dimper ner om fantastiska aktier likt Nvidia och Novo Nordisk där kurserna bara rusar. FOMO, eller Fear of Missing Out, gör sig snabbt tillkänna och troligtvis har du någon kollega eller nätkompis som visar upp sin resa i aktien.

Snabbt säljer du dina utdelningsaktier för att testa lyckan där i stället.

För den som är lite mer återhållsam finns det däremot mycket att hämta långsiktigt för den som håller sig kvar vid strategin, snarare än att spela på de aktier som redan blivit hissade till skyarna.

Allt det här är dock lättare sagt än gjort. Hela strategin bygger på att du är enormt disciplinerad och återinvesterar varenda krona du får i utdelning hela tiden. Det kommer dyka upp tillfällen under åren då suget att sluta gör sig tillkänna.

Den utdelning som du köper nya aktier för kommer med tiden exponentiellt växa i takt med att du får fler aktier som ger ännu mer utdelning. På så vis kommer du kunna investera ännu mer nästa år, och ytterligare mer året efter det.

De första åren är dock långsamma och du kommer inte se någon stor effekt.

Hela teorin blir tydlig när du kikar på mina historiska utdelningar från Handelsbanken:

Hur visualiserar du snöbollseffekten?

Det finns givetvis 1000 olika sätt att visualisera effekten. Själv brukar jag gilla att använda ett verktyg som är enkelt men ändå perfekt konfigurerbart.

Verktyget är TipRanks Dividend calculator. Som vanligt är jag Inte sponsrad utan förmedlar bara verktyg jag själv brukar använda ibland.

Ett exempel kan göras med ett av mina nyaste innehav i portföljen, nämligen Enbridge

Jag matar helt enkelt in:

• Rådande aktiekurs
• Antalet aktier jag äger
• Antalet år
• Förväntad årlig direktavkastning (jag tar vad aktien presterat historiskt senaste 5 åren)
• Förväntad årlig utdelningsökning (jag tar vad aktien presterat historiskt senaste 5 åren)
• Utdelningsfrekvens
• Procentuell ökning av aktiekursen

I fallet Enbridge så blir det en hög direktavkastning, men till priset av lägre kurstillväxt. Så är det tyvärr i de allra flesta fallen.

Kapitalets utveckling har jag visualiserat i diagrammet nedan. Värt att notera är att jag under perioden inte skjuter in nytt kapital. Det här är enbart utifrån hur kapitalet växer i takt med att utdelningen återinvesteras.

Totala kapitalets utveckling

Vad som är ännu mer motiverande är att kika på hur mycket årliga utdelningarna växer. Första året landar den årliga utdelningen totalt på ca 260 kr. I slutet av perioden är summan i stället 13 000 kr årligen.

Som sagt skjuter jag inte in en krona extra i det här fallet. Hade jag i stället köpt på mig ytterligare Enbrige under perioden för $2 500 årligen, ja då blir det ännu saftigare.

Precis som i första exemplet får du 260 kr första året. I slutet av perioden kommer du däremot få 680 000 kr i utdelning varje år. Utan att återinvestera utdelningen utan att enbart skjuta in extra kapital så hade summan per år i stället varit 110 000 kr.