Precis som väntat blev det ingen räntelättnad från Riksbanken när man i onsdags presenterade sitt beslut. Styrräntan stannar kvar på 2,0%. Enligt många ”experter” finns det dock chans till ytterligare en sänkning innan året är slut. Kommer det bidra till lägre skatt för dig som äger aktier i ett ISK eller KF?
Ytterligare räntesänkning 2025
Det var alltså inte många som tappade hakan när Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 2,0%. Märk väl att styrräntan blivit halverad sedan toppen, något som många med bolån eller andra typer av lån är glada för.
Vad Riksbanken däremot signalerade är möjligtvis en sänkning till nu under 2025. För att det ska bli verklighet måste något ske med den stigande inflation vi sett under sommaren.
Inflationstakten i KPIF blev 3,0% under juli och precis som vanligt är målet för KPIF 2,0%. Nästa uppdatering kring KPIF kommer redan 4 september, så det är ett datum att hålla reda på.
Lyssnar vi på röster från bland annat SEB, Swedbank och andra verkar man överens om att det kan bli en räntesänkning till. Däremot är det i princip ingen som tror på en sänkning nu i kvartal 3 utan snarare under årets sista kvartal.
”Vi tror fortfarande att sänkningen kommer men inte förrän i slutet på fjärde kvartalet. Riksbanken kommer nog att vänta för att försäkra sig om att inflationen kommer ner mot 2 procent”,Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo
Kommande räntebesked i Sverige 2025
Tittar vi i kalendern är det faktiskt tre räntebesked kvar innan året är slut.
Vänta inte
Som vanligt spekulerar jag sällan kring makrorelaterade händelser likt dessa. Att sitta och hoppas på en sänkt ränta för att få mer slantar i plånboken är dumt. Det finns jobb du kan göra själv här och nu.
Finansinspektionen drog nyligen en undersökning som visade att endast var femte person har försökt omförhandla sin ränta den sista tiden. Vad som är ännu mer skumt är att var tredje person uppgav att man inte har tillräckligt med kunskap för att förhandla.
Att försöka duger. Det värsta som kan hända är att du får fortsätta betala samma räntor som tidigare. Du behöver ingen akademisk examen för att lyfta på luren och göra ett sådant samtal.
Under sommaren skiljde det 0,3 procentenheter mellan den högsta och lägsta genomsnittliga rörliga bolåneräntan bland våra större aktörer. Har du ett bolån på 3 miljoner blir det 9 000 kr per år, bara genom att få ner räntan 0,3 procentenheter. Då har jag inte räknat med någon effekt för ränteavdraget.
Statslåneräntan och styrräntan – blir ISK skatten lägre?
Som du säkert redan vet infördes en ny lättnad för ISK där de första 150 000 kronorna är skattefria. Nästa år, alltså 2026, höjs den summan på 300 000. Jag är nog gladare än någon annan att man äntligen får tummen ur och gör något här.
Man kan fråga sig, kommer skatten på ISK gå ner nu när räntan sänks? Det enkla svaret är inte solklart.
Som du säkert också vet spikas skatten på ISK och KF utifrån statslåneräntan den 30 november varje år. Det genomsnittliga värdet på ditt ISK under året multipliceras sedan med statslåneräntan den 30 november året innan, plus 1 procentenhet (ett extra påslag man införde av någon dum anledning).
Statslåneräntan, som är grunden till ISK skatten, har ingen en-till-en koppling till styrräntan som nyligen lämnades oförändrad.
Styrräntan:
Den ränta som Riksbanken använder för att påverka bankernas inlånings- och utlåningsräntor.
Statslåneräntan:
Statslåneräntan är räntan på statsobligationer, som är ett sätt för staten att låna pengar.
Däremot brukar det oftast vara så att en sänkning av styrräntan påverkar statslåneräntan.
30 november är därmed ett viktigt datum för oss att hålla reda på. I november 2024 spikades denna till 1,96% vilket med påslaget blev 2,96% i schablonränta. Den 15 augusti kunde vi utläsa att statslåneräntan sattes till 2,22% (3,22% med påslag). Därför är det inte solklart att räntan på ISK kommer sänkas nästa år.
Mycket hänger på nästa år
Om det socialdemokratiska blocket med bland annat Vänsterpartiet får majoritet nästa år kommer det nog bli ytterligare tråkigheter beträffande ISK skatten. Själv skulle jag gissa på att grundavdraget på 300 000 kr i längden kan ligga löst. Denna ligger redan löst med tanke på pengarna som ska gå till upprustningen.
Det har länge diskuterats om vilket tillvägagångssätt som är bäst för att uppnå ett rikare liv. Vissa menar att aktier är det självklara valet medan andra tycker att köpa sin bostad är prioritet nummer ett. Det har även diskuterats om att det bästa är att äga flera bostäder för att förvalta och sedan hyra ut dessa. I det här inlägget tänkte jag jämföra en viktig sak: hur har en investering i ditt egna boende stått sig mot att långsiktigt äga aktier?
Jag fick inspiration till inlägget när jag ännu en gång läste Per H Börjessons (Sveriges Warren Buffett) råd till att uppnå framtida rikedom. Dessa må vara uttjatade men är ändå väl värda att lära sig:
Börjessons tidlösa tips till rikedom
1. Inled varje månad med att spara 10% och tro inte att du får mer pengar över i framtiden. 2. Att köpa en egen bostad är ofta den bästa långsiktiga placering du kan göra. 3. Ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk och gör att långsiktigt sparande ger otroligt stor avkastning. 4. Köp och behålla aktie- och fondplaceringar och låta dem växa precis som om du skulle plantera träd i en skog (här ser man en tydlig referens till ett av Buffetts mest kända citat) 5. Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare i finansbranschen. 6. Studera de olika sparformerna som finns att välja på och avstå från dem som har höga kostnader. 7. Minst en gång om året bör du gå igenom din personliga realekonomi. Gå igenom kostnaderna för de olika sparformerna och vad de gett för avkastning under året.
Det är alltså främst punkt nummer två i listan ovan som jag valt att dyka lite djupare i. Jag har aldrig tidigare undersökt det här närmre och efter snart 10 år som bloggare tyckte jag det var lägligt helt enkelt.
Köpa bostad eller satsa på aktier?
Det viktigaste av allt kring den här jämförelsen är att en bostad, precis som en aktie, kan ha olika värdeutveckling. Speciellt med tanke på läget. ”Location, location, location” är ett känt begrepp inom fastighetsinvesteringar. Innebörden är att läget på bostaden oftast driver värdeutvecklingen mer än själva bostaden.
I en jämförelse likt denna är det alltså av stor betydelse ifall vi jämför utvecklingen av bostäder i Stor-Stockholm eller någon by i nordligaste Norrland. Det är viktigt att bära med sig i den här jämförelsen som utgår från riket i sin helhet.
Statistiken har jag hämtat från Svensk Mäklarstatistik som samlat data allt sedan 90-talet över sålda bostäder. Låt oss börja med att att kika på prisutvecklingen för bostadsrätter.
Bostadsrätter – Riket
År 1996 var snittpriset på bostadsrätter i Riket 4 997 kr/kvm. Ungefär 30 år senare, i slutet av 2024, är prislappen uppe i 44 413 kr/kvm. En rätt fin värdeutveckling med andra ord.
1996
4 997 kr/kvm
2024
44 413 kr/kvm
Total utveckling
778%
CAGR*
8,07%
*Du kan använda min kalkylatorför att ta reda på årsmedelavkastningen
Småhus – Riket
Den vanligaste bostaden är ägda småhus som utgör nästan 37% av alla bostäder, följt av hyresrättslägenheter som står för cirka 30 procent.
Mäklarstatistik använder sig av K/T-talet (köpeskillingskoefficienten) vid beräkning av prisutvecklingen för småhus. K/T-talet anger förhållandet mellan erlagd köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde vid en viss tidpunkt.
De senaste 10 åren har småhusen stigit med 60% i riket som helhet. Det är ändå en rätt fin utveckling. Räknar vi tillbaka till samma år som för bostadsrätter, d.v.s. 1996 så har vi en årsmedelavkastning på 5,44%. Beror skillnaden på att bostadsrätter mer frekvent återfinns i storstäder, medan villor främst finns utanför centrum? Ja, kanske.
1996
0,29 K/T
2024
1,35 K/T
Total utveckling
365%
CAGR
5,44%
Stockholm
Nu finns det vissa som menar att vi inte kan kika på Riket som helhet när det kommer till bostadsrätter utan i stället borde utgå från en storstad. Tyvärr finns det bara data från 2005 på Mäklarstatistik men troligtvis finns det data längre tillbaka via någon annan site.
Från 2005 och framåt har bostadsrätterna i Stor-Stockholm stigit med 193%. Givetvis är siffran betydligt större om vi exempelvis begränsar oss till Östermalm.
Börsen
Det intressanta blir givetvis att kika på vad börsen presterat under samma tidsperiod. Statistiken kommer göra de som älskar börsen väldigt glada. Källan här är SIXRX, alltså Stockholmsbörsen som helhet inklusive återinvesterad utdelning.
1996
100,0
2024
2 257,6
Total utveckling
2 157%
CAGR
11,35%
Summering
Det är alltså inget snack om saken att den som är ute efter att få sina pengar att växa maximalt borde satsa på aktier. Skillnaden är rätt stor också. Vid många tillfällen har vi hört att inget slår börsen sett ur ett långt perspektiv. Det kan nog stämma.
Däremot finns det andra positiva aspekter med att äga sitt boende, men det finns också negativa.
Många som är investerade i sitt boende är det mer eller mindre till åldern tagit ut sin rätt och därigenom kan man kanske inte njuta av den procentuella utvecklingen på samma sätt. Positivt är att de flesta får tillbaka det man investerat i sin bostad den dagen man säljer – att förbättra sitt boende kan ge en högre livsglädje.
När jag återgår till Per H:s sägning att äga sitt boende lade han dessutom till:
Genom att du kan låna till investeringen blir avkastningen på den egna insatsen större än värdestegringen på fastigheten.
Och ja, givetvis blir det en positiv hävstång när vi blandar in lån. Tyvärr har bolånet en stor negativ effekt då ditt privata kassaflöde minskar rätt rejält. Möjligheten att investera på börsen blir därmed betydligt begränsad. Som vi sett i det här inlägget är en investering på börsen inget dumt val för att uppnå framtida rikedom.
Att få en hög utdelning varje kvartal är en tanke som lockat många, inklusive mig själv. I USA finns det många stamaktier som uppfyller kriteriet men här i Sverige får vi som regel nöja oss med preferensaktier och D-aktier. Historiken har däremot visat att det är lätt att trampa snett och göra en dålig investering.
För investerare som äger stamaktier så är utdelningen en bonus men för ägare av preferensaktier är det en stadigt kassaflöde där utdelningen redan innan noteringen är klubbad. Dessa aktier ges ut med en fastställd utdelning som ska betalas innan bolagets ger eventuell utdelning till stamaktieägare.
Nyligen läste jag om 10 tips för att minska risken när du själv investerar i preferensaktier och D-aktier. Jag tyckte tipsen var väl värda att läsa och därför tänkte jag förklara dem på ett förhoppningsvis enklare vis.
Tidigare har jag enbart kikat på direktavkastningen för att avgöra hur stor risken är. Desto högre direktavkastning – desto högre risk. Det stämmer väldigt väl men det finns också många andra punkter att granska.
Observera att dessa tumregler gäller både preferensaktier och D-aktier. Jag brukar ofta lägga dessa i samma korg, även om det finns stora skillnader. Jag har valt att punkta upp skillnaderna i det här inlägget för den som vill dyka lite djupare.
Man kommer nog inte kunna checka av alla punkter nedan men jag skulle ändå säga att det är en god sak att åtminstone gå igenom dessa innan du lägger vantarna på din nästa preferensaktie.
Visste du?
Nyligen skapade jag en kalender där du kan se när alla preferensaktier och D-aktier delar ut. På så vis kan du få utdelning varje månad.
En preferensaktie är som regel mindre riskfylld än en D-aktie. Mycket har att göra med att du som ägare av en preferensaktie har preferens (alltså förtur) till utdelningen före stamaktieägarna.
När preferensaktierna började ges ut fanns oftast en tydlig tanke i att någon gång lösa in dessa. Man tog in pengar för att få in kapital och betalade ränta till preferensaktieägarna varje kvartal. Där fanns/finns i flera fall en inlösenkurs som beskriver till vilken kurs bolaget kan köpa tillbaka preffarna till.
Troligtvis är det på grund av detta som exempelvis Corems preferensaktie handlas till lägre direktavkastning än deras D-aktie.
Bolaget trots allt viktigast
Trots att preferensaktier generellt är säkrare så är det betydligt bättre att investera i D-aktier där bolaget mår bra, snarare i preferensaktier där ett bolag mår dåligt. Själva bolaget och dess finansiella styrka ska alltid komma först.
Skuldsättning och räntetäckning
Även innan räntehöjningarna såg jag helst att skuldsättningen som inte skulle överstiga 50%. Nu när fastighetsbolagens fastighetsvärde skruvats ner är det många som fått en högre skuldsättning, men flertalet har även prioriterat att beta av på skuldsidan. Rådet med att vara försiktig med en skuld på över 50% gäller troligtvis mer nu än tidigare.
Räntetäckningsgrad anger företagets möjligheter att betala sina räntekostnader. Man får räntetäckningen genom att dela företagets vinst efter finansiella intäkter med finansiella kostnader. 1,0 innebär att vinsten precis räcker till att betala räntekostnaderna.
Här vill vi helst se en siffra på 2,0 eller över. Det kan vara värt att fundera på innan man investerar i en preferensaktie.
Andel av egna kapitalet
Är det så att aktiekapitalet för preferensaktierna utgör en väldigt stor del av det totala egna kapitalet (skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder) så bör man dra öronen åt sig.
Som exempel utgör preferensaktien i NP3 16,2% av det totala egna kapitalet.
En grej med D-aktier är att dessa till 100% räknas som eget kapital av kreditvärderingsinstituten medan siffran enbart är 50% för preferensaktier. Det var den stora anledningen till varför nu många löst in sina preferensaktier och i stället emitterat D-akteir.
Undvik det minsta
När det kommer till den här typen av aktieslag kan det vara bra att undvika de allra minsta bolagen där börsvärdet är under 1 miljard kronor.
Pilotskolan
Precis som med vanliga stamaktier är det trevligt om insiders äger en så stor del av preferens- eller D-aktierna som möjligt.
Det här är oftast mindre vanligt och i stället kan man kolla hur ägandet ser ut för stamaktierna, vilket är den vanligaste typen av ägande.
Huvudägaren
Vem är det som sitter som huvudägare i det bolag du tänkt köpa?
När krisen uppstår, ifall den gör det, kan det vara A och O att det finns en sådan som är beredd att gå in med nytt kapital. Finns ingen klar huvudägare och toppägandet ser spretigt ut kan det vara värre om bolaget i framtiden får problem. Är det till och med så att grundaren eller VD själv sitter som huvudägare?
Historik talar sitt egna språk
Under väldigt många år har jag förespråkat bolag som pyntat en ihållande utdelning till aktieägarna. Jag har skapat mängder med diagram som visar historik rent utdelningsmässigt för att visualisera den långa trenden.
Beträffande preferensaktier och D-aktier är det inget undantag. Har en preferensaktie betalat utdelning under 10 år i rad eller mer så är det ett gott tecken. Ett lysande exempel på historik är Sagax Prefernsaktie (avnoterad sedan 2021) och dess D-aktie. Kolla även på trenden för stamaktien.
Ej över inlösenkursen
Att inte handla preferensaktier över den kurs som bolaget kan lösa in dem för känns rätt logiskt. Det är hyfsat sällan vi ser sådana scenarion, men visst har det hänt vid några tillfällen.
Emilhus pref en inlösenkurs på 32 kr och aktien handlas nu till 29,9 kr. I NP3 pref är inlösenkursen 35 kr och aktien står idag i 29,85 kr.
I Volati pref är aktiekursen 628 kr och den 8 juni i år sänks inlösenkursen till 625 kr.
En vettig riskpremie
Ett sätt att värdera en preferensaktie eller D-aktie är att ställa den direktavkastning du får i relation till Svenska 10-årsräntan. Idag är den på 2,3% men 2023 var den över 3%.
Sagax D har idag en direktavkastning på nästan 6%, vilket ger en riskpremie mot 10-årsräntan på 3,7 procentenheter. Här vill vi gärna se åtminstone 4 procentenheter. Med det sagt är Sagax oerhört stabilt och borde värderas med mindre marginal än många andra, vilket man också gör.
Tanken här är att inte betala för mycket, som i fallet med Intea D nyligen.
Mina favoriter
Sagax och Akelius har länge varit mina favoriter men som du vet finns inte Akelius D kvar längre. Sedan har jag även Corem men denna checkar tyvärr inte av många punkter i listan ovan, och därav är risken och direktavkastningen högre.
Volati är en annan av mina måltavlor men som jag skrev ovan handlas aktien över den inlösen som kommer bli till sommaren.
Sagax D, Fastpartner D och NP3 Pref kan man köra om man vill ha en säker grund av Fixed Income i portföljen.
Just nu råder ett ansenligt stort gap mellan aktiekursen i Handelsbankens A- och B. Att skillnader i prissättning uppstår är inte allt för ovanligt men att den är såhär stor hör inte till det normala. Varför uppstår ibland skillnader mellan de olika aktieslagen? Det här är en fråga som jag fått ett par gånger och som jag ska försöka förklara.
Rådande prisskillnad i Handelsbanken
Handelsbanken A
132 kr
Handelsbanken B
183 kr
Skillnad
51 kr (39% rabatt, A kontra B)
Varför jag också tar upp den här frågan är för att informera nya investerare om det klassiska Aktiearbitraget. Det här har jag utnyttjat flera gånger och är, enligt mig, den enda gratislunchen som finns på börsen.
Grunden för A- och B aktier är att dessa ger samma utdelning. Ger A-aktien 3 kr/år så är det samma lika för B aktien utan undantag. Givetvis kan direktavkastningen skilja beroende på hur kurserna mellan dessa står.
Den viktiga skillnaden är att de som äger A aktier har mer rösträtt på stämman. A-aktien har en röst per aktie medan B-aktien bara har en tiondels röst. Du behöver alltså 10 B aktier för att komma upp i en A-aktie när det kommer till röstning.
Allt som oftast är A aktien dyrare än B aktien, vilket känns rätt logiskt med tanke på att den ger mer röster. Så är det inte alltid varit. Frågan är varför?
En mindre förekommande typ av aktie är C aktien. Här har du som ägare 100 röster för varje aktie. 100 gånger mer än A-typen alltså.
Varför uppstår prisskillnaden i A- och B-aktier?
Här vill jag först inflika att ingen nog kan säga klart och tydligt vad variationen faktiskt beror på. Det kan vara en eller flera faktorer inblandade. Kanske kan det jämföras med rabatt/premie i investmentbolag där frågan varför den uppstår kan ha många svar.
Nedan ger jag i alla fall några anledningar som kan vara värda att tänka på.
Rösträtt
Den självklara anledningen har jag redan varit inne på, nämligen att A-aktien har mer rösträtt och därför i praktiken borde vara mer värd
Omsättning
En annan teori, som också kanske är den mest logiska, handlar om hur aktierna omsätts, d.v.s. köp och sälj under dagen. Ett bra exempel är just Handelsbanken.
Backar vi bandet till sista handelsdagen 2019 var skillnaden mellan A-och B-aktien enbart 2,5 kr. Där och då stod B-aktien för 2,2% av omsättningen. Värt att nämna är att B-aktierna enbart utgör ca 1,8% av alla aktier i Handelsbanken så hur omsättningen varierar känns ha stor betydelse.
Efter pandemin har prisskillnaden bara ökat. Omsättningen av B-aktien har även ökat och stod för 5% av totala omsättningen.
Ägarnas betydelse
Stiftelser och andra större ägare utgör de största ägarna utan att tveka, med vissa undantag. Reglerna dessa har kan vara krångliga att sätta sig in i men kan bland annat innefatta att man bara får äga B-aktier. I ett sådant fall blir kapitalet låst även om man skulle vilja sälja B och i stället köpa A (som då hade inneburit ett säljtryck på B).
Det kan också handla om att större ägare vill undvika en skattesmäll om man säljer. Givetvis kan det här röra sig om miljonbelopp. Därför ligger man hellre kvar.
Blankning
En sista anledning rör Blankning. Som du vet så innebär blankning i korthet att du hoppas på att en aktie ska gå ner och inte upp.
Blankare sägs vara en bidragande faktor till att fel prisskillnader mellan aktieslagen kan variera. Här kan man leka med tanken att man blankar (alltså låna) den dyrare aktien och köper den billigare aktien för pengarna.
För Handelsbankens del funkar dock inte det här då det inte går att låna aktier i Handelsbanken B hos varken Avanza eller Nordnet.
Ett sista råd
Ett råd såhär i slutet blir att alla som äger Handelsbanken B borde sälja. Det förvånar mig att det finns minst 35 000 nätmäklarkunder som idag äger Handelsbanken B. Nu har kursgapet minskat något på senare tid men det är fortfarande stort. Mitt råd är att sälja och köpa A-aktien medan skillnaden fortfarande är såhär stor.
Troligtvis läser inte dessa privata investerare min blogg för då hade man nog redan uppmärksammat fenomenet.
ETF:en Montrose Monthly har vuxit snabbt i popularitet men deras inledning på börsen har kanske inte varit en solskenshistoria tack vare vissa omständigheter. Här svarar jag på varför Montrose kommande utdelningar inte syns hos exempelvis Avanza samt hur direktavkastningen påverkas när kursen går ner.
Varför syns inte Montrose Monthly utdelning hos Avanza?
Det korta svaret är att Morningstar ännu inte snappat upp all nödvändig information som krävs då det här är en väldigt ny ETF på marknaden. Eller åtminstone att all information inte ligger ute hos Morningstar. Lite av en barnsjukdom om du så vill kalla det.
När Morningstar får informationen så kommer i sin tur Avanza, Nordnet och andra aktörer som använder deras data kunna extrahera denna och således visa den för dig som kund.
Hur vet jag då det? Ja, ska jag vara helt ärlig ringde jag faktiskt Montrose själv för att fiska lite information. Oerhört trevligt att jag fick höra Nicklas Anderssons (Investerarens) härliga stämma i luren som ett välkomnande innan man kopplades vidare till telefonkön. Bara det var nästan värt trafikavgiften. Bägge gångerna jag ringde hade jag plats 1 i kön 🙂
Det var för övrigt ett galet trevligt och professionellt bemötande jag fick. 4 av 5 KTM mynt då jag aldrig någonsin givit ut en 5:a.
Du kan inte heller se information om Montrose Monthlys X-dag hos Avanza och andra, men som jag nämnt tidigare så är det sista bankdagen varje månad. Utdelningen brukar trillar in 8 dagar efteråt.
Vad händer med Montrose utdelning i volatil marknad?
Jag passade även på att fråga vad som händer med direktavkastningen nu när aktiekursen i Montrose Monthly gått ner. Varför kursen går ner kan du läsa om på Petruskos fantastiska blogg
För en vanlig aktie så hade givetvis direktavkastningen stigit när kursen går ner och utdelningen inte sjunker. I Montrose fall så måste vi tänka lite annorlunda
ETF:en försöker alltid ha som mål att generera 6% direktavkastning. En del av utdelningen kommer från de underliggande delarna men majoriteten kommer från den premie man tar när man ställer ut optioner. Premien baseras i sin tur på hur volatil marknaden är för tillfället.
Målet för Montrose Monthly är att ge dig 6% direktavkastning och basera premien man får in på hur kurserna tenderar svänga. Dock är ingen utdelning säker och det här är enbart ett mål och inget annat. Man kan således inte garantera 6% direktavkastning (0,5% månadsvis).
En ”fördel” är väl att Montrose direktavkastning är betydligt lägre än hos många andra Covered Call ETF:er som erbjudit ca 10% efter pandemin. Tyvärr har det i många fall inte varit hållbart. När man i stället erbjuder 6% kan man lättare täcka upp detta och förhoppningsvis blir utdelningen mer hållbar över tid.
Nackdel med Montrose
För att förklara fenomenet lite tydligare passar det bra med ett exempel på hur Covered Call ETF:er funkar. Jag ger ett kort exempel med populära Coca-Cola (KO)
Tänk dig att du äger 100 aktier i Coca-Cola med nuvarande aktiekurs $71. Du bestämmer dig för att sälja en köpoption på Coca-Cola med ett lösenpris på $71 och ett utgångsdatum om tre veckor
I utbyte får du $1,15 för var och en av dina 100 Coca-Cola-aktier, vilket ger $115 i omedelbar inkomst.
Om aktien sedan steg från $71 till $74 vid utgångsdatumet, skulle optionsköparen betala dig $71 (strike, eller lösenpris) för dina aktier.
Du skulle behålla $1,15 per aktie av premieinkomsten. Men du skulle ha ”tjänat” $3 per aktie om du bara ägt Coca-Cola och inget annat.
Jag tänker mig att Akelius D är den mest välkända aktien inom världen av D- och preferensaktier. I torsdags kom budet från huvudägaren själv, nämligen Roger Akelius. Aktien steg likt en raket och många tackade nog för kaffet direkt och sålde med vinst. Innan du säljer finns det däremot några saker att fundera över.
Få vet nog om att Akelius är ett av Sveriges största fastighetsbolag. Under 2021 gjorde man en kanon-affär där man sålde en stor del av beståndet till Heimstaden till en mycket hög prislapp. Efter det äger Akelius omkring 20 000 hyreslägenheter i USA, London och Paris.
Vad som är lite speciellt med Akelius är att bolagets stamaktier är onoterade och ägs till fullo av Roger Akelius. Han äger dessa via ett par olika bolag där Akelius Apartments är det största (för att göra det ännu krångligare).
Innan 2019 hade Akelius en noterad preferensaktie men 2019 byttes denna ut mot en D-aktie. Det blev vanligt för bolag att byta ut sina preferensaktier då D-aktier helt kan räknas som eget kapital. Bolag efter bolag gick i samma fotspår. Läs gärna mer här
Roger Akelius
En liten inspiration kring Akelius
Som lite inspiration kan jag nämna att den första kvartalsvisa utdelningen jag fick från Akelius var 20 kr. Där och då kändes det grymt. Det var pengar som trillade in för att sitta och göra…ingenting.
Åren gick och Akelius kom aldrig att bli ett riktigt stort bolag i portföljen. Däremot fyllde jag på lite nu och lite då. Min senaste kvartalsutdelning landade på 1 021 kr, med andra ord drygt 4 000 kr varje år. Jag tror aldrig någonsin jag spekulerade om dessa summor 2016.
För dig som kanske är ny äger jag följande aktier inom Fixed Income, alltså av typen aktier där utdelningen i förväg är bestämd och inte höjs i takt med bolagets vinstökningar:
Den 19 februari kom då budet där Roger Akelius vill köpa ut resten av D-aktierna från börsen. Idag äger han redan 150 miljoner aktier och totalt finns 220 miljoner utestående. Budet kom inte som en blixt från klar himmel utan många har känt på sig detta under lång tid.
Kort om budet på Akelius D
Bud per aktie: 1,90 euro
Kurs innan bud: 1,618 euro
Budpremie blir således:17,43%
Acceptansperiod (acceptansfrist): mellan 20 februari och 20 mars
När betalas pengarna ut? Senast 28 mars i svenska kronor
Sista utdelningen: uppköpserbjudandet händer strax efter en utdelning, något som är extra generöst. Någon mer utdelning blir det inte om budet går igenom
Bör man tacka Ja eller Nej till budet på Akelius D?
Det enkla svaret är att du bör tacka Ja. Anledningarna som jag ser det är:
Budet är väldigt generöst med 17% premie. För den här typen av aktier är det en hög premie. Få hade nog väntat sig en sådan siffra.
En oberoende budkommitté rekommenderar aktieägarna att tacka ja till budet baserat på ett värderingsutlåtande. Oftast är det bolagets styrelse som rekommenderar aktieägarna men här blir det annorlunda då Roger Akelius själv lägger budet.
Chansen till ett högre bud är minimal
Att budet går igenom är i stort sett skrivet i sten
Tackar du Nej är det som vanligt att dina aktier kan komma att bli tvångsinlösta. Det här kan ta onödigt med tid och risken är att dina pengar ligger utanför arbetsmarknaden allt för länge. Därför kan jag inte rekommendera det, även om du själv måste bilda dig en uppfattning.
Frågan är ifall man ska sälja nu när sista utdelningen redan är klar och lägga pengarna i annat direkt. Kursen står just nu i 1,878 EUR och väntar du får du 1,9 EUR. Det är en kort tid för 1,17% extra, vilket är en fin ränta för att vänta lite. Dessutom slipper du courtage när du säljer
Mitt svar blir därför att jag tackar Ja till budet och väntar.
Varför köper Akelius ut aktierna?
Det mest korrekta svaret är nog att dessa pengar inte behövs längre. Att stå och betala varje kvartal för dessa blir således dumt. Roger Akelius nämner även att han vill betala ett ”bra pris till vännerna som ägt aktien”. Det kan jag ändå tycka är hedersamt, snarare än att försöka vinna med ett så lågt bud som möjligt.
Sedan finns det även teorier om att Roger vill förenkla ägarstrukturen i bolaget och bedömer att Akelius har ”bättre potential att utveckla bolagets verksamhet i onoterad miljö med Akelius Apartments som ensam ägare”.
Köpeskillingen på ca 1,5 miljarder är egentligen inget problem att hosta upp och köpet finansieras med tillgängliga medel.
Vad ska man göra med pengarna?
Det här kanske är en av de mer intressanta frågorna. Som du kan se i min tabell nedan finns del en hel del alternativ att välja bland enbart om vi kikar på den svenska sidan.
En aktie jag själv börjat fundera över är ny-noterade Intea och deras D aktie. Närmast tillhands ligger trots allt NP3 Pref som jag själv anser vara väldigt säker. Visst, du får inte lika fin direktavkastning som i andra innehav, men då är säkerheten också högre.
Det vore kul att höra vad ni andra som äger tänkt göra för pengarna.
Sedan en tid tillbaka så betalar Avanza tillbaka källskatten för dina utländska aktier redan året efter. Det är en stor förbättring mot de tre år som jag är van att vänta. Nu ställer sig kanske många frågan när källskatten kommer tillbaka 2025 och jag ska försöka svara på den frågan så bra som möjligt.
När kommer källskatten 2025?
Tyvärr är det här sällan något som Avanza är duktiga på att kommunicera. Jag gjorde därför så att jag gick rakt till källan, och frågade när källskatten för 2025 kommer återbetalas. Svaret blev nog det jag själv förväntat mig:
Det kommer ske under första kvartalet, har tyvärr inget exakt datum
Som tur är har jag fört rätt bra statistik kring när källskatten återbetalats till mitt konto tidigare år.
2025: Någon gång i Q1
2024: 26 mars
2023: 30 mars
2022: 8 april
2021: 26 april
2020: 7 februari
2019: 31 januari
Allt sedan källskatten börjat återbetalas året efter så har den kommit i slutet av mars. Även förra året skrev Avanza att källskatten skulle återbetalas någon gång under kvartal 1 och då kom den precis i slutet.
Min gissning är att källskatten i år kommer månadag den 31 mars. Det är ändå en kvalificerad gissning med tanke på historiken samt att Avanza säkert vill vänta in i det sista med att betala ut pengarna.
Får du tillbaka all källskatt?
Precis som jag nämnt tidigare har det varit problem för Avanza att historiskt betala tillbaka all källskatt, även om den absoluta majoriteten kommit tillbaka. Nu när Avanza faktiskt ligger ute med pengar för att kunna betala tillbaka den tidigare så tycker jag att allt faktiskt borde betalas.
År 2023 betalade jag 4 586 kr i källskatt. Året efter, alltså förra året, fick tillbaka 4 586 kr. Med andra ord 100%.
Däremot har jag något vagt minne av att det blev problem för vissa investerare och att inte alla fick tillbaka allt på en gång. Jag har för mig att Avanza gjorde någon justering lite senare.
Håll koll på vad du betalat
Under Min Ekonomi >> Transaktioner kan du filtrera på Utländsk källskatt och se vad som dragits. Välj helt enkelt datum från 1 januari till 31 december för att se helåret. Sedan kan du jämföra det med vad du faktiskt får tillbaka.
Återbetalning av källskatten blir lite av en extra skatteåterbäring för oss investerare. Den enkla skillnaden är dock att du redan vet att det blir pengar som kommer tillbaka och inte pengar Du tvingas betala.
Självklart hade jag hoppats på att pengarna redan skulle funnits inne på kontot då rapportperioden just nu är ett lysande tillfälle att handla tillfälliga dippar i långsiktiga innehav.
Aktiearbitrage är ett sätt för dig att byta ett aktieslag mot ett annat, exempelvis Investor A mot Investor B. På så vis kan du över tid generera extra aktier och för mig har detta verkligen fungerat bra. Som investerare är det bra att känna till vissa saker om aktiearbitrage och vilka aktier du kan göra detta med.
Vad är aktiearbitrage
Den enkla förklaringen är att du säljer den aktietyp som är dyrare för att köpa den billigare i samma bolag. Du kanske säljer A-aktier och sedan köper B-aktier då dessa blivit billigare än vid din initiala investering.
Normalt sett är A-aktier dyrare då dessa innebär större rösträtt men så är inte alltid fallet. Priserna kan röra sig och med tiden skapa stor skillnad. Det är i dessa tillfällen som du ska passa på och smida medan järnet är varmt. Jag har under min tid som investerare använt detta vid flertalet tillfällen.
Aktiearbitrage och utdelning
En A- och B aktie ger alltid samma utdelning. Det här är grunden till att aktiearbitrage ens ska vara värt enligt mig. Du kan alltså få fler aktier och därigenom ännu mer utdelning oavsett om du byter från A till B eller B till A. Rösträtten skiljer dock men det är oviktigt för både dig och mig.
j
Notera
Vissa bolag har även en noterad D-aktie. Det här är en helt annan typ av aktie och påminner om en preferensaktie. Här gäller Inte samma utdelning.
Kort kuriosa
Kort kuriosa
Enligt wikipedia kan vi läsa:
Arbitrage (från lat. Arbitratus) är en term som beskriver utnyttjandet av obalanser mellan två eller fler marknader. Och egentligen är det här en klockren beskrivelse som stämmer bra överens med aktiearbitrage. Vi utnyttjar obalansen i A- och B-aktien för att få extra pengar.
Aktiearbitrage – så gör du enklast
Egentligen kan man sammanfatta det du ska göra i 4 enkla och snabba steg.
Steg 1: Ta reda på om du tjänar på affären
Det är lätt att tro att du alltid tjänar på arbitrage så länge den andra aktietypen blir något billigare än den du redan äger (säg att Handelsbanken A blir lite billigare än Handelsbanken B som du äger). Så lätt är det dock inte utan du måste även räkna med courtage för både ditt sälj och ditt köp.
Steg 2: Byt courtageklass
Beroende på hur stor din affär är så är min rekommendation att byta till den courtageklass som passar bäst. Annars kan affären lätt bli olönsam. Det bästa är att jämföra din säljsumma med bilden nedan så du vet vilken du ska välja.
VIKTIGT! Kom ihåg att byta tillbaka när du är klar. Jag har i något tillfälle glömt detta och handlat för mindre summor som genererat ett mycket högre courtage.
Steg 3: Sälj hela ditt innehav i bolaget
Steg 4: Köp så många aktier du kan i den andra typen från likviden du skapade i punkt 3.
Givetvis kan du köpa för mer om du har likvider men själva grejen är att du vill trolla fram aktier utan att behöva lägga slantar mellan.
Ett kort exempel
För att krydda inlägget lite gjorde jag nyligen en transaktion i Investor. Generellt gäller att ju fler aktier du har, ju mer tjänar du på bytet.
I exemplet ovan säljer jag aktier för 117 545 kr. Det innebär att jag ska köra på courtageklass medium
Vad tjänade jag i det här exemplet?
Här kan vi alltså se att jag genererade 12 st extra Investor aktier bara genom att göra detta. Det ger mig 42 extra kronor årligen.
Negativt med aktiearbitrage
Vi måste ändå ta hänsyn till att A- och B aktierna rör sig olika samt att volatiliteten. Den procentuella utvecklingen kortsiktigt kan därmed skilja och det kan vara så att du byter till den som presterar sämre framgent. På längre sikt tror jag däremot alltid att du tjänar på den här typen av transaktioner.
En annan nackdel är att dina köp- och sälj-indikatorer inte kommer visa alla dina köp/sälj historiskt. Det här är givetvis tråkigt då det ger mycket inspiration och motivation enligt mig. Då det är lite svårt att förklara vad jag menar så jag visar jag en bild i stället. Även denna gång med Investor som exempel:
Vilka aktier kan användas för Aktiearbitrage?
Själv har jag bara kört aktiearbitrage med följande två bolag:
Investor
Handelsbanken
Om du kört aktiearbitrage med andra aktier så får du gärna skriva en kommentar nedan. Jag vet t.ex. att SEB kan fungera.
Det finns förvisso väldigt många fler bolag som har dubbla aktieslag på Stockholmsbörsen men värt att veta är att A aktien tenderar att vara billigast hela tiden för många då den ger mer rösträtt.
Alla bolag med A och B aktie
Här är en lista med Large Cap bolag som har en A- och B-aktie som även går att handla hos Avanza.
Aktie 1
Aktie 2
Atlas Copco A
Atlas Copco B
Corem A
Corem B
Electrolux A
Electrolux B
Epiroc A
Epiroc B
Ericsson A
Ericsson B
Essity A
Essity B
Handelsbanken A
Handelsbanken B
Holmen A
Holmen B
Husqvarna A
Husqvarna B
Kinnevik A
Kinnevik B
NCC A
NCC B
NENT A
NENT B
Ratos A
Ratos B
Sagax A
Sagax B
SEB A
SEB C
SCA A
SCA B
SKF A
SKF B
SSAB A
SSAB B
Stora Enso A
Stora Enso R
Sweco A
Sweco B
Tele 2 A
Tele 2 B
Volvo A
Volvo B
Det vore som sagt väldigt roligt att höra om någon gjort affär i ovanstående förutom Investor eller Handelsbanken, vilket är de mest kända exemplen. Kikade lite på Holmens aktiegrafer för A och B och insåg att det har funnits lägen även om A oftast varit dyrare.
Om jag har samma aktier fast i olika portföljer?
Det här var faktiskt en fråga jag fick från en läsare. Går det att göra aktiearbitrage med en transaktion ifall du äger t.ex. Investor A i olika depåer.
Idag går det tyvärr inte men det Avanza svarar är att du först kan flytta över dina Investor A från exempelvis ISK2 till ISK1 och sedan göra bytet. Det finns lägen då du tjänar på detta courtagemässigt.
Tyvärr kan du inte flytta över aktier från en KF till ett ISK.
F.A.Q.
Vad är aktiearbitrage
Det innebär att du byter ett visst antal A-aktier mot B-aktier eller vice versa och gör en vinst på affären.
Vilka aktier går det att göra aktiearbitrage med?
Se min lista som jag skrev i det här inlägget
Hur mycket tjänar man på aktiearbitrage?
Det är väldigt olika men affären blir mer och mer gynnsam desto fler aktier du har att byta med
Har A och B aktier samma utdelning?
Ja, A- och B-aktier har samma utdelning men normalt sett inte samma rösträtt. För oss småsparare är däremot inte rösträtten viktig
