Därför uppstår skillnad i pris på A- och B aktier

Just nu råder ett ansenligt stort gap mellan aktiekursen i Handelsbankens A- och B. Att skillnader i prissättning uppstår är inte allt för ovanligt men att den är såhär stor hör inte till det normala. Varför uppstår ibland skillnader mellan de olika aktieslagen? Det här är en fråga som jag fått ett par gånger och som jag ska försöka förklara.

Rådande prisskillnad i Handelsbanken

Varför jag också tar upp den här frågan är för att informera nya investerare om det klassiska Aktiearbitraget. Det här har jag utnyttjat flera gånger och är, enligt mig, den enda gratislunchen som finns på börsen.

Faktiska skillnaden mellan en A-, B- och C-aktier

Grunden för A- och B aktier är att dessa ger samma utdelning. Ger A-aktien 3 kr/år så är det samma lika för B aktien utan undantag. Givetvis kan direktavkastningen skilja beroende på hur kurserna mellan dessa står.

Den viktiga skillnaden är att de som äger A aktier har mer rösträtt på stämman. A-aktien har en röst per aktie medan B-aktien bara har en tiondels röst. Du behöver alltså 10 B aktier för att komma upp i en A-aktie när det kommer till röstning.

Allt som oftast är A aktien dyrare än B aktien, vilket känns rätt logiskt med tanke på att den ger mer röster. Så är det inte alltid varit. Frågan är varför?

En mindre förekommande typ av aktie är C aktien. Här har du som ägare 100 röster för varje aktie. 100 gånger mer än A-typen alltså.

Varför uppstår prisskillnaden i A- och B-aktier?

Här vill jag först inflika att ingen nog kan säga klart och tydligt vad variationen faktiskt beror på. Det kan vara en eller flera faktorer inblandade. Kanske kan det jämföras med rabatt/premie i investmentbolag där frågan varför den uppstår kan ha många svar.

Nedan ger jag i alla fall några anledningar som kan vara värda att tänka på.

• Rösträtt

Den självklara anledningen har jag redan varit inne på, nämligen att A-aktien har mer rösträtt och därför i praktiken borde vara mer värd

• Omsättning

En annan teori, som också kanske är den mest logiska, handlar om hur aktierna omsätts, d.v.s. köp och sälj under dagen. Ett bra exempel är just Handelsbanken.

Backar vi bandet till sista handelsdagen 2019 var skillnaden mellan A-och B-aktien enbart 2,5 kr. Där och då stod B-aktien för 2,2% av omsättningen. Värt att nämna är att B-aktierna enbart utgör ca 1,8% av alla aktier i Handelsbanken så hur omsättningen varierar känns ha stor betydelse.

Efter pandemin har prisskillnaden bara ökat. Omsättningen av B-aktien har även ökat och stod för 5% av totala omsättningen.

• Ägarnas betydelse

Stiftelser och andra större ägare utgör de största ägarna utan att tveka, med vissa undantag. Reglerna dessa har kan vara krångliga att sätta sig in i men kan bland annat innefatta att man bara får äga B-aktier. I ett sådant fall blir kapitalet låst även om man skulle vilja sälja B och i stället köpa A (som då hade inneburit ett säljtryck på B).

Det kan också handla om att större ägare vill undvika en skattesmäll om man säljer. Givetvis kan det här röra sig om miljonbelopp. Därför ligger man hellre kvar.

• Blankning

En sista anledning rör Blankning. Som du vet så innebär blankning i korthet att du hoppas på att en aktie ska gå ner och inte upp.

Blankare sägs vara en bidragande faktor till att fel prisskillnader mellan aktieslagen kan variera. Här kan man leka med tanken att man blankar (alltså låna) den dyrare aktien och köper den billigare aktien för pengarna.

För Handelsbankens del funkar dock inte det här då det inte går att låna aktier i Handelsbanken B hos varken Avanza eller Nordnet.

Ett sista råd

Ett råd såhär i slutet blir att alla som äger Handelsbanken B borde sälja. Det förvånar mig att det finns minst 35 000 nätmäklarkunder som idag äger Handelsbanken B. Nu har kursgapet minskat något på senare tid men det är fortfarande stort. Mitt råd är att sälja och köpa A-aktien medan skillnaden fortfarande är såhär stor.

Troligtvis läser inte dessa privata investerare min blogg för då hade man nog redan uppmärksammat fenomenet.