Evolution är en av de aktier jag köpt mest av de senaste månaderna. För nybörjaren kanske aktien framstår dyr med tanke på att ett stycke fortfarande kostar över 1000 kr, men som du vet är det bara en illusion och kursen i kronor säger inget om värderingen. I stället är Evolution idag väldigt lågt värderad och den röda REA-skylten lyser starkt.
Nyligen satte alltså Dagens Industri en stor köp-rek på Evolution som fick aktien att stiga 2,31% under måndagen. Det är inte överdrivet stor kursreaktion med tanke på hur stora analyser likt dessa kan påverka aktiekursen. Vissa blev förvånad att inte kursen steg mer.
Jag själv köpte in mig i Evolution på någon form av topp. Aktien har sedan dess backat. Det är inga konstigheter. Ibland lyckas jag pricka rätt, ibland fel, och det är alltid det långsiktiga mönstret på +5 år som är intressant för mig. Att kortsiktigt pricka rätt har jag gett upp sedan länge.
Sedan EVO stod i All-Time-High i april 2021 så har kursen pressats ned 30%. Det här har gjort att EV/Ebit* fallit till under 15, en nivå som är historiskt låg för aktien. Om du minns så skrev jag att värderingen i Axfood är närmare 17. Rätt galet om man tänker på hur olika bolagen växer.
*används för att värdera bolag och är ett alternativ till P/E som även tar hänsyn till bolagets skuldsättning
Dessutom är direktavkastningen i Evolution inte allt för långt från Axfood. 2,87% i EVO mot Axfoods 3,07%. Skillnaden blir när vi kikar på utdelningstillväxten. Evolution är här ett av Sveriges bästa exempel på just detta:
Anledningar till att aktien värderats ner finns det givetvis:
Framgångssagan i USA ser inte längre lika het ut. Just nu har Evolutions Onlinekasino endast blivit godkänd i sex delstater. Att USA ser ut att gå från guld till katt-guld påminner om resan Kinnevik gjort där jag också varit ägare
RNG går inte alls på räls. RNG står för Random Number Generator och handlar då om Slots där ingen fysisk person behöver stå som spelvärd.
Vi måste komma ihåg att det är få institutionella investerare som vill investera i den här typen av verksamhet. Bolag inom spelsektorn har sedan länge fått skit och det kommer nog fortsätta ser det ut som.
Lågt värderade Asienintäkter.
Sedan har vi oron i Georgien som också ligger likt en våt filt över aktien.
Men utöver det är Evolution ett välskött bolag som verkar inom en bransch som växer saftigt. En fördel som finns i Evolution är deras mål att växa främst organiskt, alltså inte via förvärv. Det är den här typen av tillväxt jag gillar bäst.
Den globala onlinekasinomarknaden vuxit med 20% årligen mellan 2018-2022.
Idag sitter Evolution på en kassa värd drygt 11 miljarder kronor. Den kassan är redo att investeras, alternativt delas ut om så blir fallet. Att sitta på en stor kassa har tidigare varit dumt men ses nu som en kvalitetsstämpel.
Jag håller med DI som resonerar om att man borde köpa tillbaka aktier här och nu i stället. Det bästa alternativet är kanske att lämna utdelningen oförändrad och i stället mata återköp nu när värderingen är så pass låg. När man återköper aktier minskar antalet aktier som finns ute på öppna marknaden och nyckeltal som vinst/aktie borde således bli högre.
Det ska bli spännande att se vad som händer med Evolution inom några år. Just nu är det ett hyfsat litet innehav i portföljen men mitt huvudfokus ligger nu på att köpa mer aktier här. Sedan förstår jag om många väljer att vända andra kinden till med tanke på verksamheten.
Jag skrev tidigare lite kort om affären där Axfood köper upp hela rasket av City Gross. Då Axfood är ett av de bolag jag ägt allra längst så hade jag tänkt att ge lite extra rampljus till aktien och affären här och nu.
Med ”ruggigt bra” så menar jag inte att Axfood kommer bli någon kursraket eller att detta blir nästa ten-bagger. Allt jag menar är att Axfood gjort ett bra köp för deras egen del som troligtvis kommer bära frukt. Mer om det lite senare.
Till att börja med så finns det några korta saker att ta upp om utdelningen i Axfood. Det här är som sagt en blogg med huvudfokus kring utdelningsinvestering, så konstigt vore det annars.
Utdelningen i Axfood har inte vuxit lika mycket på sista åren som åren innan 2018. Det många nu inte tänker på är att utdelningsandelen sjunkit till strax över 70%. År 2020 när Axfood delade ut 7,25 kr motsvarade det 92% utdelningsandel och året efter var den 82%.
Jag har kanske inte koll på all historik, med 70% är åtminstone den lägsta andelen på väldigt många år. Vad det här gör är att Axfood har mer utrymme till att investera i sig själva. Alternativt kan man höja utdelningen eller låta den ligga kvar under år då det inte går så bra.
Det här är en vanlig strategi i USA där man generellt har lägre utdelningsandelar och återköper aktier under tiden. När väl omvärlden blir sämre så har man gott om utrymme. Det är exakt såhär giganter som Johnson & Johnson m.fl. byggt sin utdelningshistorik med.
En god framtid
Det var alltså förra veckan som Axfood meddelade att man köper upp resterande del av City Gross. Sedan tidigare ägde man redan 10% av matkedjan som man förvärvade 2021. Det gjordes i samma veva som man förvärvade Bergendahls grossistverksamhet inom livsmedel.
Viktigt att komma ihåg är att affären inte är godkänd av konkurrensverket ännu. Det är många som sparkat rakt ut efter nyheten och menar att det här kommer leda till ännu högre matpriser. Den person som troligtvis sparkar allra hårdast och längst är Dadgostar (V)
Men ibland tänker politiker inte längre än dit näsan räcker. Lite som då Ulla Andersson menade på att skattehöjningarna i ISK enbart motsvarade 2 påsar ostkrokar för oss investerare. Det är nog mer än jag som inser att skattehöjningarna såhär i efterhand snarare motsvarat en flera badkar med ostkrokar.
Tvärtom kommer köpet innebära en högre konkurrens i stormarknadssegmentet. City Gross behöver stärka sin position och få tillbaka sin lönsamhet för just nu är det snarare ett sänke i konkurrensen mot ICA som idag har nära 50% av hela marknaden. City Gross med sin fallande lönsamhet kommer nu kanske börja prestera bättre igen och verkligen bidra till konkurrensen.
Fördelen är att en hel del jobb redan är gjort när det kommer till integrationen. Bergendahl är som sagt City Gross tidigare grossist och denna har redan integrerats i Dagab som är Axfoods egna. I samma veva styrde man över City Gross butiker mot Axfoods IT-system. Ni som besökt City Gross har kanske även sett att Axfoods egna märkesvaror introducerats där och det har drivit upp försäljningen av dessa avsevärt.
När Axfood nu tar över rodret helt så får man tillgång till alla verktyg i verktygslådan. Man kommer att utveckla City Gross koncept och effektivisera verksamheten. Att City Gross nu ingår i ett större koncept innebär att man kommer kunna använda alla fördelar som det innebär. Troligtvis kommer fler City Gross butiker dyka upp, främst i norra Sverige, med tanke på Dagabs spridning över hela landet. Idag finns det nordligaste varuhuset i Sundsvall.
I skrivande stund blöder City Gross pengar bokstavligt talat. Den rörelsevinst på 170 miljoner kr som City Gross rapporterade när Axfood gjorde sitt första köp visar nu i stället en förlust på 132 miljoner årsvis. Hade inte Axfood köpt så är risken stor att någon annan köpt.
Prislappen blev 2 miljarder och Axfood gick in helt i rätt läge. Troligtvis kommer det bli ökade kostnader kommande år i takt med ytterligare integration. Kanske kommer även vissa varuhus flyttas/stängas med tanke på vart existerande Willys butiker ligger. Då är det bra att Axfood faktiskt har en utdelningsandel på 70% och inte +90%
Fördelen nu är att vi redan börjar se hur Axfoods enorma investeringar i automation börjar ge effekt. Troligtvis kommer det dröja ett tag innan effekten blir av i City Gross (ifall affären blir godkänd).
Jag gillar verkligen schackdragen som bolaget gjort. Med tanke på att det här redan är ett av mina större innehav så ökar jag inte särskilt mycket just nu, men något köp blir det alltid varje månad.
Värderingen i Axfood har kommit ner en bra bit ifall vi kikar på EV/Ebit (även inräknat skuld) men är fortfarande hög om vi kikar på konkurrenterna.
Torsdag innan midsommarafton blev en glädjedag på börsen och min egna portfölj steg 33 000 kr. En stor del av den uppgångens stod Intrum för då nyheten kom att en potentiell refinansiering knackat på dörren. Jag har försökt sammanfatta läget.
Den stora nyheten gjorde att aktien initialt handelsstoppades, men sedan återupptogs strax innan 10 på förmiddagen. Just beteendet kan jag tycka är intressant men det fanns säkert anledningar till att handelsstoppa. Kursen steg sedan med 30% innan lunch.
Hela karusellen som Intrum snurrar i har snurrat på rätt länge nu. Jag har skrivit om den tidigare men för att sammanfatta läget har Intrums skuldsättning varit ohållbar och när man inte kunnat återfinansiera sig på obligationsmarknaden till rimliga villkor så har det uppstått problem. Bolaget som sköter skuldindrivning åt sina kunder sitter nu själva i en skuldhärva.
Sist jag skrev var i mars då det blev känt att Intrum anlitat Houlihan Lokeys kriskonsulter. Slutsatsen var att bolaget försatt sig själv i en form av informell rekonstruktion för att hantera det gigantiska skuldberg man byggt upp.
Vad som händer i Intrum nu är att man nått en så kallad principöverenskommelse med en grupp kreditgivare bestående av av obligationsinnehavare med lång löptid. Här har man då kommit överens om villkoren för en potentiell rekonstruktion.
Märk gärna ordet potentiell här. Inget är ännu skrivet i sten och det vill jag att alla ska ta med sig.
Går allt i lås räknar dock Intrum med att få en ”robust kapitalstruktur”.
”Den potentiella transaktionen skulle ge Intrum en robust kapitalstruktur och leda till en betydande reducering av skuldsättningen i Intrums balansräkning för att stödja långsiktig hållbar tillväxt”, står det fint i Intrums egna pressmeddelande
Villkoren kan summeras till fyra punkter men ska jag sammanfatta helheten innebär det:
att Intrum gör en full återbetalning vid förfall av all skuld som förfaller 2024. Samtidigt sätts övriga obligationer med förfall mellan 2025 och 2028 ned till 90 procent och överförs till nya obligationslån med förfall mellan 2027 och 2030.
Inget smakar utan att kosta. Som kompensation får obligationsinnehavarna nya aktier i Intrum som motsvarar 10% av bolaget.
”Det är ett stort steg i rätt riktning, men man är inte ute ur skogen ännu. Bolaget måste komma ett par steg till för att bli av med hela krisrabatten”, säger Lars Söderfjell som varit och är förhållandevis positiv till Intrum.
Det viktigaste att ta med sig är helt klart att Intrum nu köpt sig en hel del extra tid om det här blir verklighet. Och den tiden behöver man verkligen.
Som jag sagt många gånger tidigare så håller jag kvar mina aktier i bolaget men köper inga nya. Jag kan tänka mig att många tog tillfället i akt att lämna tågresan nu i takt med torsdagens uppsving. Goda nyheter kan avlösa varandra i framtiden skulle jag vilja påstå.
Jag själv ser det här som extremt goda nyheter men avråder ändå andra att köpa då Intrum fortfarande är ett bolag i kris.
Jag vill passa på att önska alla läsare en riktigt glad midsommar! Näst efter påsk så är midsommar min favorit bland högtider. Det här är också den period där vi generellt ser en svagare tid på börsen och än så länge verkar den tesen stämma, även om gårdagen bjöd på en riklig uppgång.
Tidigare år har jag tagit upp klassiska exempel som Axfood och Kopparbergs, men i år lämnar jag hemmalandet för att spana in en populär utdelningsaktie bortom våra gränser.
Den aktie jag valt ut i år är Unilever. Bolagsnamnet Unilever är det få som känner till men deras varumärken är helt klart något som dyker ner i varukorgarna dagligen. Här i Sverige är bolaget mest känt för Ben & Jerrys, Hellmans majonäs och Magnum glass. Kikar vi över hela världen så finns det betydligt fler varumärken.
Mycket kan kopplas till ett rejält midsommarfirande. Om inte annat behövs deras rengöringsprodukter dagen efter då man ska ta reda på vad gästerna lämnat efter sig.
Inte bara Sverige och USA
Det du kanske inte vet är att det finns ca 30 utdelningsaristokrater i Europa. Dessa är alltså bolag som höjt utdelningen +25 år i rad. Sverige var väldigt nära på att få sin första genom alla tider, Castellum. Tyvärr gjorde Castellum allt för aggressiva val precis innan räntehöjningen vilket ledde till att korthuset kollapsade. Så är det oftast när man jagar allt för saftiga byten.
Högst upp i listan hittar vi populära Nesté som faktiskt är en utdelningskung. År 1959 delade man ut justerat 0.023/aktie och idag är utdelningen uppe i 3,0/aktie. Helt enormt.
På plats två hittar vi L’Oreal som många känner till men inte vet är en av världens bästa utdelningsaktier.
Tredjeplatsen tillfaller då Unilever som höjt utdelningen under 58 år. Det är en fruktansvärt bra utdelningshistorik som de bjuder på. Tyvärr är det sällan något vi i Sverige får ta del av då vi har fokus på svenska aktier och aktier i USA.
Ett förändrat Unilever
En viktig fördel är att Unilever har en aktie noterad som PLC och här betalar du ingen källskatt via Avanza.
Den stora händelsen i Unilever är att man nyligen gått ut med att deras glass-verksamhet ska knoppas av och särnoteras i ett eget bolag. I samband med detta gör man kostnadsbesparingar och skär ner hela 7500 anställda. Detta sker nu omedelbart och väntas vara klart mot slutet av 2025. Dock är det inte skrivet i sten ifall det nya bolaget kommer vara listat publikt för investerare.
Glassverksamheten är ingen liten del i Unilever men är också den del som underpresterat jämfört med de andra segmenten. Den här delen står för 13% av hela omsättningen i bolaget
Enligt Unilever är glassverksamheten rätt annorlunda övriga delar i bolaget med tanke på supply chain, säsongsmönster, frysleveranser etc. Att den delen nu får ingå i en helt annan business tror Unilever bara kommer gynna aktieägarna.
Utifrån mitt egna perspektiv har det i många fall blivit till det bättre när avknoppningar skett.
Kursen har rusat rätt kraftigt på senare tid och handlas nu till 3,25% direktavkastning. Det är betydligt lägre än för ett år sedan.
Allt sedan millennieskiftet har det vid några tillfällen skett stora nedgångar på världens börser. Variationerna på dessa har varit stora då vissa varit snabba, och andra mer utdragna. Det finns dock en likhet mellan alla dessa; den som trotsade oron och köpte mer aktier har blivit rikligt belönad.
Som jag förstått finns det ingen tydlig definition på vad vi kännetecknar som en börskrasch. Innebörden är att priset på ett stort antal aktier på en aktiemarknad plötsligt rasar mycket kraftigt, vilket resulterar i att hela indexet tappar i värde.
Begreppet Bear Market har en mycket tydligare definition där man säger att ett index ska gå ner 20% från dess tidigare topp.
Skillnaden mellan en börskrasch och en bear market är att börskrascher är snabba och korta, medan björnmarknaderna är långsamma och långvariga. Dessa två sker inte alltid inom samma nedgång.
För enkelhetens skull har jag valt att benämna alla händelser listade nedan som börskrascher även om vissa kanske kan benämnas annorlunda.
Lista – börskrascher sedan 2000
It-bubblan
6 mars 2000 – 9 oktober 2002
OMXS30 under perioden: -71,11%
Finanskrisen
16 juli 2007 – 21 november 2008
OMXS30 under perioden: -55,78%
Euroskuldkrisen
11 maj 2011 – 23 september 2011
OMXS30 under perioden: -25,51%
Pandemin Covid-19
19 februari 2020 – 23 mars 2020
OMXS30 under perioden: -32%
Krig, inflation, ränteuppgång
4 januari 2022 – 29 september 2022
OMXS30 under perioden: -26,94%
’
Jag själv har enbart varit med under de två senaste börskrascherna. Även om det kändes så var börsen där och då ”enbart” ner som mest 32%. Ta då finanskrisen där nedgången var drygt 50%.
Dessutom var finanskrisen mer långdragen än pandemin och kanske är det bättre att rycka plåstret snabbt än långsamt även i börssammanhang.
Det vore jätteintressant att höra ifall någon av mina läsare v arit investerade under samtliga börskrascher sedan 2000. Att ta sig igenom alla är helt klart en bedrift.
Risk att investera på Stockholmsbörsen
Vid nedgångarna efter it-bubblan, i finanskrisen, euroskuldkrisen och pandemin har Stockholmsbörsens OMXSPI-index fallit hårdare från topp till botten än vad de stora indexen för Europa, USA och världen gjort räknat i kronor.
Det sägs att Tid dödar risk. Det ligger otroligt mycket sanning i det begreppet. Men hur långsiktig måste man egentligen vara? Enligt Stockholmsbörsens mönster de senaste 100 åren sjunker risken markant när antalet år du kan tänka dig investera ökar.
Antal år
Risk för förlust, procent
1
32
3
25
5
21
10
4
20
0
30
0
40
0
Det här är också varför jag ständigt tjatar att du bör ha minst 5 års tidshorisont för att investera i aktier. Investerar du enbart under ett år är risken till förlust nästan en tredjedel. Å andra sidan är väl risken till förlust via trisslotter ännu högre…
