Boston Pizza är en av de mest populära restaurangkedjan i Kanada och såg därmed enorma problem när Covid-19 bröt ut. Bolaget slopade utdelningarna i april, med andra ord rätt tidigt när pandemin bröt ut. I oktober återinfördes delar av utdelningen och aktien kunde handlas till ca 8-9% direktavkastning. Idag meddelar bolaget om en extrautdelning utöver ordinarie utdelning.
Jag tänkte skippa allt snack om de risker som finns i bolaget. Just risken brukar komma på tapeten när vi snackar Boston. Det här är en riskabel investering men har ändå under min tid varit en extrem pengapump där jag kunnat använda utdelningen för att köpa fler aktier i mycket annat. Läs gärna mitt större inlägg om risker före eventuell investering.
Bolaget levererar alltså utdelning månadsvis och i mitten av varje månad bestämmer bolaget vilken utdelning som ska ges. Utdelningen i december landade på $0,065 per aktie, i linje med föregående. Däremot blir det alltså en extrautdelning på hela $0,2 per aktie. Det är rätt mycket med tanke på ordinarie utdelning.
Människorna bakom har här kikat på ekonomiska resultat, kassaflöden, återbetalning av skuld samt ökade skatter och insett att en extrautdelning på såhär pass mycket känns rimligt. Självklart är det ett starkt tecken.
Man nämner tyvärr väldigt lite kring pandemin i det här pressmeddelandet. Enbart att SRS (Same Restaurant Sales – försäljning i redan existerande restauranger) kommer fortsatt påverkas negativt av pandemin samt att man fortsätter övervaka och följa de restriktioner som gäller.
Det är givetvis intressant att man väljer att göra en såhär stor extrautdelning mitt i pandemin. Å andra sidan är människorna inom bolaget mer insatta i alla siffror och kan nog bättre avgöra kring hur pass lägligt det må vara.
Hursomhelst är det alltid trevlig med en extra liten slant 🙂
Vi har nyligen fått lite färsk information från ECB rörande hur banker i Europa borde tänka kring utdelning. Beslutet var något lättande men fortfarande finns vissa riktlinjer att förhålla sig till.
Hela pressmeddelandet från ECB går att läsa här, fast på engelska då.
För att göra en lång historia kort så uppmanar nu ECB samtidigt bankerna överväga att avstå från utdelningar och återköpt av aktier, eller begränsa dessa, fram till den 30 september 2021. Mindre positivt för oss utdelningsinvesterare med andra ord.
Det nya från pressmeddelandet i juli är att ECB nu ”förväntar sig” att utdelningar understiger 15% av den sammanlagda vinsten under 2019/2020 för bankerna. Det här är då en liten lättnad och som faktiskt möjliggör viss utdelning.
Jag lyssnade på en intervju i DiTV där man frågade Göran Persson vad han tycker om ECB’s strikta syn på att lämna utdelning
”Swedbank har såna resultat att vi kan dela ut och då ska vi också göra det. Självklart lyssnar vi också väldigt noga på vad myndigheterna säger, men hela kontraktet mellan de som investerar i ett aktiebolag och aktiebolaget är att när aktiebolaget levererar resultat så ska också den som har satsat kapital ha utdelning på sitt kapital. Det är väldigt många pensionsstiftelser och enskilda som har sitt sparkapital i Swedbank och därför är det viktigt för oss att kunna lämna en utdelning. Jag ser fram emot att myndigheterna gör det möjligt”, säger han.
Jag tycker att ovanstående var en fröjd att läsa och mycket av min utdelningsfilosofi finns med i det svaret.
Sedan är det ju så att Finansinspektionen (FI) ska säga sitt också. Här finns det två huvudscenarion där det ena är att FI ryggar ECB rakt av och då lär det bli väldigt lite utdelningar i vår. Det andra är att man är mer flexibel och låter svensk bank dela ut mer då balansräkningarna är väldigt starka jämfört med resten av Europa.
Då var årets prestation tillika målsamtal över. Rent krasst kan man säga att det här samtalet är grunden till lönesamtalet som kommer lite senare. I år skiljer sig löneökningen en aning mot tidigare år.
Det här är inte bloggen som du ska läsa för att bli en bra löneförhandlare. Då får du söka dig till någon klick-bait artikel på Aftonbladet i stället. Jag har tidigare skrivit om mina lönesamtal som slutat i total besvikelse.
I vanliga fall har vi lönesamtalet direkt efter sommaren men löneökningen betalas ut retroaktivt från april månad. Nu har det blivit förskjutet och den nya lönen börjar gälla från november i stället för april. Uppenbarligen är det här något som vi anställda förlorar på.
Jag kunde inte undgå att reagera lite över kollegornas kommentarer:
”Egentligen är det bara bra att processen drar ut på tiden. Jag menar… då blir det ju en härlig klumpsumma senare!”
Det är väl just här som jag ser den stora skillnaden mellan mig som investerare och kollegorna som inte investerar. Jag ser alla retroaktiva klumpsummor som något negativt. Desto tidigare jag kan skjuta in pengar till min depå, ja desto tidigare kan de också börja jobba. Så enkelt är det.
Det är lika dumt som när någon titulerar sig som vinnare då 20.000 kr kommer tillbaka på skatten. Här är det du som under året betalat för mycket skatt, pengar som du annars hade kunnat låta börja jobba betydligt tidigare.
Här vill jag också passa på att nämna källskatten, alltså den skatt du betalar för utdelning på utländska bolag. Visst, du får till tillbaka pengarna om 2 år men det är också 2 år som dessa slantar i stället hade kunnat jobba. Få tänker på detta.
I år har jag inte jobbat ihjäl mig för att få en god löneökning. Mina utdelningar stiger så pass mycket kraftigare helt utan ansträngning så jag finner helt enkelt ingen motivation längre.
Bostäder är min primära del av portföljen. Över tid har dessa alltid presterat bra och faktum är att det enbart är 3 år (inklusive detta) som inte fastighetsindex slagit Stockholmsbörsen de senaste 10 åren. Hur har då de mest välkända bostadsbolagen gått 2020? Låt oss kika.
Även om fastigheter presterat sämre i år så måste vi se allt i ett bredare perspektiv. Förra året steg Stockholmsbörsen inklusive utdelning 11,3% medan fastighetsindex steg 60,1%.
Bostadsbolagens kursutveckling 2020
Listan nedanför är absolut inte komplett men inkluderar ändå de mest kända fastighetsbolagen i Sverige. Alla siffror nedan är enbart kursutveckling i procent och inkluderar inte eventuell utdelning som bolagen givit.
Det är ganska lätt att inse att bolagen med stor exponering till kontor, handel och hotell blivit värst drabbade.Vad vi lär oss här är att det även går att diversifiera sig inom fastigheter, och att man även borde göra det.
För min egen del är det Diös som drabbats hårdast. Många säger att Diös portfölj är ”blandad” men faktum är att majoriteten ändå är kontor. Här vill jag ge ett andra tips och det är att kika i bolagets årsredovisning vad som ingår i portföljen. Att ett fastighetsbolag har en ”blandad” portfölj säger tyvärr ingenting.
Egentligen är det väl Klövern där aktiekursen tagit mest stryk, men där äger jag enbart preferensaktien så den räknar jag inte riktigt in. Preferensaktien är ner -13% i år.
Om vi i stället kollar på mina utländska fastighetsbolag så är det Realty Income blivit mest påverkad i min portfölj. Den är ner -16% i år men då har jag inte heller räknat med valutaeffekten. Det är väl också Realty Income (O) som jag köpt mest i under året. Här har vi också mycket handel och de största hyresgästerna ser du nedan.
K-fastigheter
Självklart är det roligt att se hur K-fastigheter utvecklats sedan deras IPO.
Vad är IPO?
På engelska kallas en börsnotering för ”Initial Public Offering” och brukar förkortas IPO. En börsnotering innebär att ett bolag väljer att notera aktier på börsen. I samband med detta brukar allmänheten ofta erbjudas att teckna/köpa aktier i bolaget till en bestämd teckningskurs. Det här är vad vi kallar för IPO.
Det här är då ett sätt för bolaget att ta in extra kapital för att kunna investera och bli större, en av anledningarna till att man går till börsen.
K-Fast är då i synnerhet inriktade mot nyproduktion av bostadsfastigheter som inte alls blivit lika hårt påverkat. Byggbolaget JM är ju också verksamt inom typ samma område och den aktien har ju också gått likt tåget.
Hufvudstaden ser fortfarande attraktivt ut
Sedan jag skrev att Hufvudstaden var ett helt ok köpläge i augusti har aktien stigit en hel del. Det här är också ett av Stockholmsbörsens mest anrika utdelningsbolag och hade jag ägt dem så skulle jag nog inte sälja idag.
Pandox och hotell
Hotellbolaget Pandox har utvecklats fint sedan nyheten om vaccin men det här är givetvis en väldigt utsatt bransch. Är man intresserad av det här bolaget kan jag rekommendera det här poddavsnittet:
Jag är varken för eller emot Löfven. Det enda jag kan tycka är att han oftast pratar rätt mycket självklarheter och att han ibland kan se ut som ett stort frågetecken. NU måste jag dock säga att han talar väl om utdelningarna för nästkommande år.
Det här säger Stefan kring hur bolagen borde göra när det kommer till att dela ut pengar nästkommande år:
”Det är som med corona nu, det finns alltid ett personligt ansvar. Man måste själv känna efter vad som är rimligt”, säger statsministern i en intervju med Dagens Industri.
Det här kan man tycka är självklart, men så har det faktiskt inte varit. Tydliga exempel är bolag som inte vill hamna i pressen för att man kör vinstutdelning när situationen i Sverige ser som värst ut, eller exemplet med storbank som mycket styrs av vad ECB säger. Jag kan här hålla med Löfven att det är upp till varje bolag att själv avgöra vad som känns rimligt och inte.
Det jag inte håller med om är det Löfven säger kring att vi aktieägare självklart ska ha utdelning. Utdelning ska man aldrig ta för givet. Alla investerar inte för utdelning och även vi som gör det kan aldrig någonsin ta denna som en självklarhet:
”Utdelningar som sådana har vi inget emot. Det är klart att om du äger aktier, så ska du få en utdelning. Nu är vi inne i en pandemi som vi inte sett maken till på länge och som ställt mycket på sin spets”,
Sedan ger han också oss en liten tankenöt:
”Ta ett exempel när man få stöd i december, men delar ut i januari. Det är omoraliskt helt enkelt”, säger statsministern.
Det som däremot stör mig så in åt h*lvete är att allmänheten ser utdelning som något vi aktieägare köper dyr öl och cigarrer för. I de allra flesta fall återinvesterar vi utdelningen och på så vis går pengarna tillbaka in till bolagen. Sedan är det många företagare som är beroende av vinstutdelning för att få livet att gå ihop. Det här glöms oftast bort.
