Källskatt är något oundvikligt för dig som äger utländska utdelningsbolag. Nyligen fick vi meddelande från Avanza att den finska källskatten höjs till hela 35% från tidigare 15%. Det är alltså 20 procentenheters ökning.
Jag har tidigare skrivit om att du får tillbaka källskatten efter ca 2 år helt automatiskt om du äger aktierna i en ISK eller KF. Dock finns en begränsning när det kommer till ISK varpå jag alltid rekommenderat att äga utländska aktier i en KF (kapitalförsäkring). Läs mer här.
Här är meddelandet från Avanza:
Du som äger i en KF behöver alltså inte göra något utan får automatiskt allt* tillbaka efter en tid.
Snålgrisen har skrivit ett väldigt bra inlägg kring det här ämnet. Där tar han också upp 2 tydliga problem.
*Det är inte säkert att du får tillbaka hela källskatten. Avanza har tyvärr haft lite problem att betala tillbaka allt och ibland har du enbart fått tillbaka dryga 90%.
samt…
Under tiden du väntar på att få allt återbetalt så ligger pengarna arbetslösa.
Idag har jag två finska bolag, nämligen Sampo och TietoEvry. Just nu har jag ingen riktig plan hur jag ska göra men självklart är det här väldigt negativt för mig och många andra. Här är ytterligare ett exempel på varför det kan vara bra att äga utländska värdepapper hos Nordea som betalar tillbaka 15% av källskatten efter enbart 6 veckor. Som jag förstår det får du dock fortfarande ligga ute med de resterande 20 procenten i 2 år.
Hej på er! Jag får ibland trevliga läsarfrågor skickat till mig och här är 3 stycken som jag vet att kanske fler läsare funderar på. Det blir helt enkelt 3-korta frågor idag.
Frågor
Hur ofta byter du ut din aktier i portföljen?
Hur ofta lägger du till bolag?
Hur tänker du när du gör insättningar, i vilka aktier väljer du att fylla på?
Hur ofta byter du ut din aktier i portföljen?
Det här händer väldigt sällan. Uppskattningsvis skulle jag säga att 2-3 bolag byts ut varje år.
Att hoppa från tuva till tuva har aldrig varit min grej och att sälja för att du tror att kursen kommer reagera på ett visst sätt i snar framtid behöver inte alltid vara rätt. Du slipper dessutom dyra courtagekostnader om du sitter mer still i båten.
Med det sagt händer det ibland. Anledningen är allt som oftast att jag vill forma min portfölj på ett bättre sätt. Nu senast bytte jag ut SEB mot Handelsbanken t.ex.
Hur ofta lägger du till bolag?
Inte heller lägger jag till bolag särskilt ofta. Någon gång lite nu och då hittar jag ett kalasfint utdelningsbolag som jag är beredd att ta in. Senast var det TransAlta Renewables samt IBM som fick sin plats i portföljen. Tanken är då att äga bolaget 10-15 år.
Hur tänker du när du gör insättningar, i vilka aktier väljer du att fylla på?
Det jag älskar är att fylla på i sektorer som för tillfället har det tufft. Bostäder har på senare tid varit en sådan sektor och även Bank- och finans har varit lockande. Jag köpte även mycket skog då priset för pappersmassa påverkade skogsbolagen negativt. Cykliska bolag som det finns gott om i Sverige kan man hitta lägen i när konjunkturen vänder.
Med det sagt så försöker jag ändå fylla på i bolagen som har lite mindre vikt i portföljen. Du kan alltid inbilla dig om att en aktie är högt/lågt värderad för att senare inse att marknaden vill värderar upp/värdera ner aktien ytterligare.
Utöver det kan jag fylla på extra i ett bolag om jag ser att marknaden är allt för orolig kring något som jag inte tror kommer vara för evigt.
I mina månadsrapporter varje månad kan man se exakt vad jag handlat samt för hur mycket.
Jag förstår att du skulle vilja ha ett specifikt riktmärke som avgör om du ska fylla på i bolag x eller bolag y i din portfölj men något sådant har jag inte. Allt jag vill poängtera är att du heller inte ska vara rätt att öka i bolag som har gått riktigt bra för att enbart fylla på i dina förlorare.
Under mitt första år fick jag 4,9 kr totalt i utdelning. Två år senare var summan över 8000 kr för att 2019 stega över 30 000 kr. Nu nästa år kan utdelningarna dubblas från den nivån.
Viktigt! I tabellen nedan ser du bolagens utdelningsförslag innan Corona. Många bolag sänkte utdelningen när smittan kom. Den faktiska utdelningen för 2021 (räkenskapsåret 2020) är fortfarande okänt men jag tror att majoriteten av bolagen nedan har krut att dela ut det som faktiskt står i tabellen.
Särskilt med tanke på att de flesta bolagen lyckats bygga upp en fin kassa nu när utdelningarna halkat efter i år
wpDataTable with provided ID not found!
Summan landar alltså strax under 60.000 kr.
Såhär har utdelningarna sett ut tidigare år:
Det positiva
Många av bolagen i tabellen kommer säkert att öka sina utdelningar inför nästa år.
Det finns en stor chans till extrautdelningar 2021.
Jag har fortfarande 50k kvar att handla aktier för innan jag blir fullinvesterad. Dessa kommer bidra till ännu mer utdelning.
Det finns fortfarande tid att i början av nästa år köpa fler aktier innan utdelningen trillar in.
Det negativa
Det är nog rätt girigt tänkt att både H&M och Kindred ska dela ut likt deras max-nivå. Troligt är att det blir någon form av utdelning men inte uppe i vad man varit kapabel till att dela ut tidigare.
Jag har inte dragit av den källskatt på 15% som tillkommer för utländsk utdelning.
SBB har visat ett fantastiskt förvaltningsresultat de första nio månaderna 2020. Jämfört med de första 9 månaderna förra året (2019) har SBB ökat sitt förvaltningsresultat med 215%. Nu köper SBB över hälften av aktierna i Offentliga Hus i Norden och visar ännu en gång att man tänker aggresivt.
Offentliga hus har inte varit noterat länge på Stockholmsbörsen. Detta är egentligen en avknoppning från Fastator som skedde nu i oktober. SBB köper nu alltså 54,3% av av alla aktier där parterna kommit överens om 15,3 kr/aktie. Som ni ser lyfter alltså aktien till 15,3 kr vilket då överensstämmer med prislappen. Kanske är det inte heller så konstigt då SBB faktiskt köper över hälften av aktierna.
Ilija säger att han förstår den tidigare låga prissättningen på Offentliga hus:
”Offentliga Hus har höga finansiella kostnader och jag förstår marknadens prissättning. I SBB får de här fastigheterna en helt annan finansiering och skapar samtidigt en möjlighet att höja vårt förvaltningsresultat med drygt 300 miljoner. På det sättet är det en ’perfect match’”, säger Ilija Batljan.
ILIJA BATLJAN, VD SBB
Efter dagens affär finns nu ingen större ägare förutom SBB kvar i Offentliga hus. Vad som klassas som större ägare är givetvis en definitionsfråga men ingen ägare med mer än 5% av aktierna i alla fall. Fond- och pensionsbolag dominerar listan.
Iljas tanke är nu att köpa upp hela bolaget:
Jag tycker aktieägarna i Offentliga Hus ska sälja till oss och sen se till att köpa aktier i SBB. Då gör de den bästa affären”, säger Ilija Batljan.
Man har tidigare jämfört offentliga hus med just SBB då fastighetsbeståndet på sätt och vis påminner om varandra. Offentliga Hus har också fastigheter inom vård och omsorg, vilket jag tycker har väldigt goda framtidsutsikter.
Jättekul för er som höll kvar i Offentliga hus trots att kursen sjunkit sedan den initiala noteringen.STORT grattis!
Själv äger jag SBB D aktier som i många och mycket fungerar som en preferensaktie när det kommer till själva utdelningen. Denna sker kvartalsvis och direktavkastningen ligger idag på rätt skapliga 6,5%. Tänk dock på att du inte får någon preferens (förtur) när du äger D aktier.
