Många kikar nog på Trelleborgs fantastiska kursutveckling och tänker ”Oj j*klar vad dyrt det ser ut”. Skenet bedrar till viss del och tillsammans med exempelvis Axfood så känns Trelleborg snarare billig med tanke på historisk tillväxt.
Ett vanligt misstag som jag gjort många gånger är att slänga en aktie i soptunnan bara för att aktien står i All-Time-High (ATH). Om du spanar in kursutvecklingen ovan så är det lätt att tänka att ett köp i Trelleborg skulle vara ganska vansinnigt. Resan är redan gjord liksom…
Om jag ska vara ärlig så har de bästa av mina affärer varit att investera i aktier där kursen faktiskt varit på ATH. Det senaste exemplet är Broadcom men även Volvo där jag fortsatt köpa på nya ATH-nivåer.
Trelleborg
Trelleborg är ett bolag som utvecklar polymerprodukter (det vill säga gummi och plaster i dagligt tal). Maskiner, redskap och tillbehör behöver tätning, dämpning och skydd med hjälp av den här typen av material. Det handlar bland annat om tätningar och skydd i exempelvis flygplan och bildar men inom många andra sektorer.
Största ägaren är Dunkerstiftelserna med hela 55% av rösterna. Det här är stiftelser som testamenterades av förra ägaren och grundaren av Trelleborg AB, Henry Dunker (avled 1962).
Tre områden blir två
Kanske har Trelleborg någon form av spåkula. 2022 sålde man ett av tre affärsområden vid namn Wheel Systems för 2,1 miljarder euro. Det här gjorde Trelleborg skuldfritt lagom till räntehöjningarna. I stället hade man en kassa värd 4,2 miljarder kronor när 2023 slutade. Det här är rätt anmärkningsvärt då man ändå gjort mycket investeringar i USA men också återköpt en hel del aktier.
Lite mer intressant är att man skruvat upp tillväxtmålet trots avyttringen av Wheels. Tillväxten ska överstiga 8% årligen över en konjunkturcykel. Tidigare mål var 5-8%. Även marginalen ska upp till 20%, vilket är väldigt högt inom industrisektorn och som enbart några få faktiskt presterat.
För att uppnå detta ska man bli bättre på de områden man faktiskt har kvar och erbjuda nischer som ingen annan kan erbjuda. Man bygger upp sin vallgrav med andra ord.
Efter det att Wheels såldes så består Trelleborg av dessa två områden:
Trelleborg Sealing Solutions (ca 54% av omsättningen) – fokus på tätningar
Trelleborg Industrial Solutions (46% av omsättningen) – mer inriktat på den generella industrin
Trelleborg har på senare tid gjort en del förvärv men inga riktigt stora. Största var Minnesota Rubber & Plastics (MRP) som gav Trelleborg en bättre position i USA inom hälsovårdssektorn. Dessutom har man nyligen förvärvat Baron Group med verksamhet i Australien och Kina.
VD heter Peter Nilsson och äger idag 60 572 aktier och 50 000 köpoptioner.
Trelleborg totalavkastning
Det som framstår mest enastående med Trelleborg är kanske totalavkastningen. Dock är det sedan 2012 det riktigt tagit fart.
Kikar vi från 1997 så har aktien haft en totalavkastning på 13,41% per år i snitt. Sedan 2012 är siffran snarare dryga 17%.
Trelleborg utdelning
Utdelningsmässigt så har Trelleborg presterat bra, men inte galet bra. Det som är aningen intressant är att det ändå tog många år innan utdelningen kom tillbaka till samma nivå efter finanskrisen. Nu har jag inte följt bolaget under just den här perioden men klart är att finanskrisen slog hårt mot verksamheten.
Direktavkastningen i Trelleborg ligger idag på låga 1,85%.
Värdering och summering
Värderingen ligger inte skyhögt och P/E är idag ca 21 räknat på vinsten bolaget kan komma att prestera 2024. Mina tankar går direkt till Axfood som i princip har samma P/E idag räknat på vinsten 2024. Spontant känns det mer rimligt att betala den prislappen för Trelleborg.
Värderingen har däremot ökat från 10-12 gånger rörelsevinsten till nu ca 14 gånger. Risken finns givetvis att konjunkturen biter sig fast och vi får se ett vinstfall likt det vi ser i Nibe.
Om jag ska ge en bedömning av Trelleborg så har man en enormt fin verksamhet och försäljningen av ett område kan innebära att man kommer bli ännu starkare i de två kvarstående. Som utdelningsbolag finns det bättre exempel och med under 2% direktavkastning vill jag se lägre utdelningsandel, starkare historik och högre utdelningstillväxt.
Jag kommer att avstå en investering i Trelleborg för tillfället.
Idag är det främst två bolag som befinner sig framför mina ögon, nämligen Diös och Nibe. I bägge fallen blev det lite av en besvikelse på utdelningsfronten, även om framtiden kanske är ljusare än vad många just nu tror.
Nibe ser en avmattning i marknaden och meddelar att 500 personer får gå. Utdelningen lämnas oförändrad på 0,65 öre/aktie. Självklart är det lite av en besvikelse med tanke på vilka utdelningshöjningar investerarna sett tidigare.
Klart är att konjunktur-effekterna varit släpande och det är först nu vi kanske ser de riktiga effekterna.
Diös slopar utdelningen helt. Det här var också roligt då jag igår sa att utdelningssäsongen inte varit särskilt blodig än så länge. Jinxa är väl ett klockrent ord på det antar jag 😀
Givetvis blir det här ett bakslag för min egna portfölj då Diös utgör en rätt stor vikt och har varit betydelsefull för mitt egna kassaflöde. Bolaget har haft en rätt bråkig utdelningshistorik men den har alltid på något vis hittat tillbaka.
Förvaltningsresultatet blev något lägre än förra året och landar på 6,4 kr/aktie. Förra året var samma siffra 7,6 kr. Om vi tittar på helåret 2021 när allt såg bra ut så var faktiskt också förvaltningsresultatet på 7,6 kr/aktie. Av detta betalade man ut hälften 3,52 kr.
Det här innebär att Diös skulle kunna betala ut 3 kr per aktie och fortfarande landa på ungefär 50% utdelningsandel som är en typ av standard inom sektorn. Anonym skrev en kommentar i gårdagens inlägg att utdelningsbeskedet var bedrövligt, men det finns också två sidor av det myntet…
I morgonens intervju i DiTV med VD Knut Rost så nämner han egentligen två saker som är viktiga
Han tror att en lättnad kommer ske redan i Q3/Q4 detta året
Utdelningen slopas med en anledning, nämligen att pengarna behövs bättre inom bolaget
Jag ser positivt på 2024 med ett stabilare finansiellt läge, även om det fortsätter
innehålla en stökig makroekonomi och osäker omvärld. Jag tror på en lägre räntenivå,
vilket ger framtidstro och en tryggare investerarmarknad för oss och andra i fastighetsbranschen.
Diös VD, Knut Rost
Jag kommer se det här året likt det år vi hade under pandemin där den totala utdelningen faktiskt sjönk. Har man varit med om det tidigare så känns det självklart mindre jobbigt.
Diös är inte ett bolag i kris och man verkar inom den del av Sverige som just nu växer så det knakar, nämligen Norrland. Min teori är att man relativt snart kan hitta tillbaka till dessa 3,5 kr/aktie i utdelning och då är direktavkastningen trots nu strax under 5%.
Vi får helt enkelt plocka fram det vapen som är det allra bästa för både fiskare men också investerare – Tålamod.
Nu är det dags för Knut att avgå och med så många år som VD är det också en osäkerhetsfaktor. Så länge inte Rutger Arnhult eller Ilija B tar över rodret så kommer jag nog vara rätt så nöjd och lugn känns det som.
Den absoluta majoriteten av Stockholmsbörsens bolag har nu lämnat sina förslag om årets utdelningen. Redan nu står det klart vilka bolag som kommer ha den högsta utdelningen 2024. Flera av dessa finns med i min egna portfölj och för den utdelningshungrige så finns det mycket att välja på inför våren.
Rapportsäsongen blev i stort sett som jag förväntat mig. Tråkiga besked från Intrum, Castellum samt JM. I övrigt har det varit rätt positiva tongångar. Fördelen var väl att vi redan kände till de tråkiga nyheterna, så dessa kom inte direkt som en ovälkommen brevbomb när rapporterna släpptes.
Utrikes så är det enbart Stora Enso som än så länge kommit med en besvikelse i min egna portfölj. Största nyheten på andra sidan Atlanten var troligtvis att Meta nu börjat med utdelning. Direktavkastningen landar på snåla 0,42%.
Personligen har jag några bolag som ännu inte rapporterat. Diös och Nibe släpper sina rapporter på fredag. Senare i februari dimper det ner rapporter från Corem (äger D-aktien), SBB (äger båda) och Cibus. Bortsett från dessa så är det över för denna gång.
Igår stod det klart att K2A behåller utdelningen på sin preferensaktie. I ärlighetens namn var jag aningen orolig på hur utfallet skulle bli här då det här är ett av mina mer osäkra innehav inom fixed income. Med detta i ryggsäcken skulle nu bli förvånad ifall Corem drar tillbaka utdelningen på D-aktien i år.
Största utdelning 2024
Bland OMXS30, alltså Sveriges mest omsatta bolag, så ser utdelningshorisonten ljus ut. Tre fjärdedelar av bolagen i OMXS30 har valt att föreslå en höjning av utdelningen jämfört med 2023.
Totalt ser det ut som att bolagen tillsammans kommer skifta ut 16% mer i år. Då kvarstår dock rapport från Nibe och SBB.
Listan här nedan inkluderar den totala utdelningen som aktien ger, alltså även eventuell extrautdelning.
= bolag jag själv äger i portföljen
Aktie
Utdelning/aktie
Utdelningstillväxt
Direktavkastning
Handelsbanken
13
62,5%
10,9%
Nordea
10,4
15,0%
8,6%
Tele2
6,9
1,5%
8,3%
Telia
2
0,0%
8,1%
SEB
11,5
70,4%
7,8%
Swedbank
15,2
55,4%
7,2%
Volvo
18
28,6%
6,9%
Ericsson
2,7
0,0%
4,8%
H&M
6,5
0,0%
4,6%
SKF
7,5
7,1%
3,6%
Essity
7,8
6,9%
3,2%
Boliden
7,5
-71,7%
2,7%
Sandvik
5,5
10,0%
2,5%
Autoliv
28,5
2,3%
2,5%
Astra Zeneca
30,4
0,0%
2,3%
ABB
10,4
3,6%
2,3%
Evolution
29,9
32,5%
2,3%
Getinge
4,4
3,5%
2,3%
Alfa Laval
7,5
25,0%
2,0%
SCA
2,8
10,0%
2,0%
Investor
4,8
9,1%
1,9%
Assa Abloy
5,4
12,5%
1,9%
Atlas Copco B
2,8
21,7%
1,9%
Atlas Copco A
2,8
21,7%
1,6%
Hexagon
1,5
8,3%
1,2%
Electrolux
0
–
0
Kinnevik
0
0
Av ovanstående bolag blir det alltså bankerna som kniper titeln för både högst direktavkastning (Handelsbanken) men även högst utdelningstillväxt (SEB). Den mest tråkiga nyheten levererar givetvis Boliden där utdelningen sjunker med 70%. Som jag resonerat om tidigare handlar det mycket om kostnaden efter den stora branden och att de som är långsiktiga med gott samvete kan köpa Boliden idag. Jag själv har varit sugen ska gudarna veta.
Helt klart är det Volvo som jag själv valt att investera mest i nu i januari och februari. Anledningen är i huvudsak inte utdelningen utan snarare att aktien fortfarande är billig trots kursuppgången, vilket jag skrev om här.
Med en väldiversifierad portfölj, fastighetsprofilen Roger Akelius som storägare, och hyggligt högavkastande fastigheter så ser många ett värde i att lägga pengarna i Castellum. Det tråkiga är att bolaget numer delar ut 0 kr trots att man varit en av Sveriges främsta utdelare. När kommer utdelningen i Castellum tillbaka?
Idag släppte Castellum sin rapport för kvartal 4. Förvaltningsresultatet, som ligger till grund för utdelningen, blev något mindre än vad analytikerna väntat sig. Jämför vi kvartal 4 med samma kvartal förra året så steg förvaltningsresultatet, men tittar vi på helåret så är det en minskning mot 2022.
Castellum. Förvaltningsresultat/aktie
2023
9,69 kr
2022
11,45
När kommer utdelningen i Castellum tillbaka?
Självklart hade vi hoppats på att få någon typ av resonemang kring utdelningen i VD-ordet, men så blev det inte. Vi får se om Castellums nya VD ställer upp i DiTV på en intervju eller vad som sägs i conf-callet nu kl 09:00.
Det vi fick veta var i princip det vi redan visste:
För att värna bolagets kreditbetyg beslutade styrelsen om en skärpt finanspolicy och ett
besparingsprogram med minskat investeringsutrymme under 2023 och 2024 i syfte att stärka
bolagets balansräkning. Årsstämman 2023 beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2022. Styrelsen kommer föreslå årsstämman 2024 att ingen utdelning lämnas för
räkenskapsåret 2023.
De som senast uttalade sig om Castellums utdelning var DNB som spår att utdelningen kommer tillbaka nästa år:
”Det blir sannolikt ingen utdelning för 2023, men vi förväntar oss att den återinförs 2024”, skriver banken i analysen.
Jag är med på de notorna och skulle bli förvånad om så inte blir fallet. Den största orosfaktorn för specifikt utdelningen är troligtvis Roger Akelius. Nyligen var han ute och kommenterade just utdelningar då han i tysthet köpt in sig i AcadeMedia
Kommer du att aktivt verka för att Academedia inte ska lämna aktieutdelning? ”Ja, om jag får bestämma så blir det ingen utdelning. Generellt är utdelning en brist i matematik-kunskaper. För friskolor är det viktigare att hjälpa lärare och elever än att ge utdelning”, blir svaret per mail.
Roger Akelius
Förra året såg det ut som att fastigetssektorn skulle bli en illröd sektor men så blev inte fallet. Castellum var den 4:e bästa aktien i fastighetssektorn under 2023 och hade en utveckling på hela 35%. Bäst gick det för Balder som hade en totalavkastning på 47%.
Däremot såg utvecklingen på många håll inte lika munter ut. SBB föll med hela 69% och ALM Equity med 46%. Totalt steg fastighetsindex (Carnegie) med 18% varpå det var fler vinnare än förlorare.
Kan man klara sig utan utdelning en tid så är nog Castellum ett riktigt bra val. Man har lärt sig sin läxa och insett att man inte kan springa allt för fort utan måste se på vilka risker som finns längs vägen.
Säga vad man vill om Roger Akelius syn på utdelning – men vi kan inte sopa under mattan att Roger är grymt smart och taktisk i sina investeringsbeslut. Troligtvis är det just Roger som Castellum behöver som största ägare.
Nu kommer det bli en spännande tid framöver för att se vilka preferensaktier och D-aktier som behåller utdelningen.
Förra veckan skrev jag om att Evolution troligtvis har den vassaste utdelningstillväxten på senare år. Även om det kanske är sant så är det åtminstone ett bolag som presterat avsevärt mycket bättre, i alla fall om vi tar antalet år med i ekvationen. Bolaget jag pratar om är givetvis Latour som rapporterade idag.
Att Latour sjönk initialt på rapporten var inte särskilt märkligt enligt min mening. När jag skrev mitt sista inlägg om Stockholmsbörsens investmentbolagen förra året hade Latour solklart högst premie. Inte nog med det, premien var även 20 procentenheter högre än tvåan enligt följande tabell:
Dagens rapporten innehöll mycket positivt och substansvärdet ökade från 172 kr till nu 198 kr. Det här innebär en ny premie på 35,8%. Den siffran visar att du betalar 1,35 kr för varje krona du lägger i Latour – att du betalar 35% mer än om du handplockat alla underliggande bolag som ingår i Latour.
VD Johan är dock ärlig i sitt VD-ord och meddelar att det är tuffa tider just nu:
”Vi kan summera ytterligare ett framgångsrikt år för Latours industrirörelse med rekordresultat. Året har dock präglats av ett utmanande geopolitiskt läge och det faktum att vi har gått in i en lågkonjunktur, även om den än så länge inte slagit till med full kraft. Orderingången har mattats av under de senaste kvartalen, en effekt av såväl minskad efterfrågan som en normalisering av logistikkedjan när kunder lägger ordrar med kortare framförhållning”, skriver vd Johan Hjertonsson i rapportens vd-ord.
Johan Hjertonsson, VD Latour
Utdelningen föreslås bli 4,1 kr/aktie, en höjning från 3,7 kr förra året. Jag har sedan lång tid tillbaka sammanställt Latours utdelningar och det är något i hästväg:
Justerat för de splittar som varit så var utdelningen år 1986 så liten som 0,01 kr. Räknat på dagens 4,1 kr så är det en ökning med 40 900%. Det här innebär att CAGR för utdelningstillväxten ligger på 17,15% årligen de senaste 38 åren. Hatten av.
Enbart några tillfällen under den här tiden har utdelningen sänkts men den har redan året efter hittat tillbaka. Köpte du aktier under Finanskrisen 2008/2009 så fick du tillbaka samma utdelning som året innan redan nästkommande år. Efter Covid-19 steg utdelningen med 140%.
Jag kommer avvakta ytterligare med att köpa mer Latour just nu. Då ökar jag hellre i Volvo, Evolution, Nibe och Tele2 som är mitt huvudfokus just nu.
= bolag jag själv äger i portföljen
