Förra året skrev jag om Niklas som på Black Friday blev ”lurad” när han köpte en ny pizzaugn. I år tänkte jag ta upp 10 intressanta fakta som du kanske inte visste om fenomenet Black Friday. Vissa av dessa gjorde åtminstone mig förvånad.
Dessa har jag skrapat ihop från lite olika källor på nätet. Huruvida informationen stämmer kan jag inte garantera.
Vi har ett ansträngt ekonomiskt läge. Trots det säger nära var tredje svensk (31%) att man har goda möjligheter att spendera pengar på fysiska varor det kommande kvartalet. Förra året var denna siffra 27%.
Budgeten för själva konsumtionen har däremot sänkts. Den är -21% jämfört med för ett år sedan.
31% av alla svenskar säger att de ska handla på årets Black Friday-rea. Det här är faktiskt en ökning med tre procentenheter jämfört med 2022 då 28 procent skulle handla på rean. Personligen har jag bara köpt en ny blandare till köket.
I år är det ca 8 av 10 (79%) svenskar som har låg tillit till butikernas Black Friday-erbjudanden. Jag är väl en av dem. Allt handlar om pengar, så är det.
Tydligen är Black Friday inte den mest intensiva shoppingdagen. Lördagen innan julafton ska vara ännu värre. Så är det i alla fall i USA
Även om dagens koncept med Black Friday är relativt nytt så användes begreppet redan under 1960-talet enligt TIME magazine. Där och då var det Filippinska nyhetstidningar som refererade rusningen till affärer dagen efter Thanksgiving som ”Black Friday”.
Den mest omtalade teorin till varför det heter Black Friday är att butikernas röda förlustsiffror vändes till svarta vinstsiffror i och med den stora försäljningen denna dag.
I USA är det vanligt att många väntar i kö 2,5 timmar i snitt utanför affärer för att tränga sin under Black Friday.
I många länder är Black Friday den mest hektiska dagen för rörmokare. CNN förklarar att rörmokarna behövs för att städa efter att gästerna ”överfyllt systemen”. Det är väl rätt vanligt att det rasslar till i magen vid stress också.
Enligt en undersökning från RetailMeNot medger 12% att man är onykter när man beger sig in i butikerna för att handla.
Majoriteten väljer att lägga sin beställning online mellan kl 20 och kl 22 på kvällen under fredagen.
Ni läsare brukar i 99% av fallen ha rätt. Denna gång, mycket förvånat, så hade dock majoriteten fel som trodde att räntan skulle höjas. Dagens räntebesked kom som en överraskning för många och innebär en tillfällig lycka för investerarna.
Efter rösningen blev resultatet såhär:
Riksbanken lämnar alltså styrräntan oförändrad på 4,00%.
Det var inte bara majoriteten av läsarna som blev förvånad. Enligt en enkät från Infront med tolv ekonomer räknade åtta med att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter till 4,25 procent. Fyra spådde i sin tur oförändrad ränta.
OMXS30 är upp 0,7% i skrivande stund och min egna portfölj är upp ca en månadslön (21 000 kr). Vad som förvånar mig mer är att inte börsen hoppade högre än den gjorde. Som jag förstått så hade marknaden prisat in en höjning…
Samtidigt ska man aldrig bli förvånad om Mr Market reagerar märkligt. Hur många gånger har jag inte trott att en rapport ska få en viss reaktion på en aktie, för att sedan vara helt fel ute.
”Men inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent”, skriver de.
Jag lutade som sagt mot oförändrat med tanke på att Sverige och Riksbanken är experter på att Inte vilja sticka ut. Det enklaste är att följa det andra gör helt enkelt.
Personligen tycker jag att det vore mest intressant att vara med på alla de stora och långa möten som hålls för att diskutera detta innan man presenterar beslutet. Jag undrar hur mycket skattepengar som går åt till dessa möten. Nu pratar jag om saker jag inte har fakta på, men det är i alla fall hur jag tror att det går till.
Jag förstår vitsen med att väga för och emot, men när det hela tiden tycks bli ett ”följa John beteende” så blir jag också fundersam kring hur diskussionerna innan går.
Men vem är jag att tycka om detta? På mitt jobb har vi också galet många möten som i slutändan varit helt och hållet bortkastad tid. Och så har det varit under alla år på min arbetsplats.
Positivt är åtminstone att känsliga bolag nu kanske ser en lättnad. Jag pratar främst om JM, Cibus, Corem och SBB i min egna portfölj.
Corem är en av tre preferensaktier/D-aktier i min portföljen. Förutom denna finns även Akelius D samt K2A pref. Världen för våra preferensaktier har under senaste året förändrats och det finns många som balanserar på en väldigt skör lina.
j
Mina preferensaktier/D-aktier
Aktie
Andel av portföljen
Akelius D
2,82%
Corem D
1,69%
K2A Pref
1,23%
Efter den stora kurspressen som inträffat bland Stockholmsbörsens preferens- och D-aktier så har jag sett vikten av dessa i min egna portfölj sjunka markant. Det ser du i tabellen ovan. Ingen utgör nu mer än 3%.
Min strategi kring preferensaktier har varit tydlig:
Ett komplement som gör att jag kan köpa fler aktier varje kvartal via den kvartalsvisa utdelningen jag tillhandahåller.
Tydligt är att preferensaktier styrs av räntan. Och konstigt vore det annars. Innan räntehöjningarna kunde du handla preffar till 5-7% direktavkastning. Idag kan du väl få +4% på ett sparkonto ifall du är villig att binda, men till ingen risk. Allt annat lika borde då kurserna sjunka i preferensaktierna för att direktavkastningen ska stiga. Det är rätt logiskt
Min lista över börsens preferensaktier är kanske inte komplett men inkluderar ändå de mest populära där ute. Du får klicka för större bild:
Corem D
Det Corem vi ser idag tog sin nuvarande form 2021 då man gick samman med Klövern. Både Klövern och Corem hade Rutger Arnhult som storägare.
Man borde givetvis dra öronen år sig när man tänker på Rutger. Hans skådespel i Castellum har nog ingen glömt… Det lustiga är väl att Arnhult sågs som hyggligt skicklig innan han började köpa in sig i Castellum. Idag är det många som ser honom som en clown.
Corems fastighetsbestånd:
Kontor 49%
Lager/logistik 26%
Handel 9%
Övrigt 16%
För att göra en lång historia kort så är boven i Corem en väldigt hög belåning, något som kanske inte är så förvånande med tanke på Klövern affären. Det finns lite olika sätt att räkna belåning men runt 60% har den varit utan att överdriva.
Om Corem vill få detta att gå ihop så är det egentligen en nyemission eller ytterligare försäljningar som ligger på bordet. Försäljningarna har duggat tätt och de första nio månaderna 2023 har man sålt närmare 100 fastigheter.
Den senaste nyheten (slutet av oktober) är att avyttringar på drygt 12 miljarder kr snart kan bli verklighet. Som jag förstått har denna inte förankrats till 100% ännu. I en intervju förklarade Arnhult att flera olika säljprocesser bedrivs parallellt. Nästa år förfaller en obligation i april och till detta behövs 4-5 miljarder kr.
Skulle affären gå i lås så innebär det att man får 4-6 miljarder som Corem kan använda fritt. Resterande ska tydligen gå till lånen hos banken. Som jämförelse är Corems kassa idag enbart 0,5 miljarder kr. Försäljningen innebär också att belåningsgraden faller från 60 till 50%.
Min vision har länge varit att mina fastighetsbolag ska ha en belåning på under 50%. Vad jag lärt mig i fallet SBB är att det finns många olika sätt att räkna belåning och bolag kan vrida och vända på denna siffra rätt friskt tyvärr. Att enbart kika på siffran i rapporten räcker i många fall inte.
Jag har valt att köpa lite mer Corem D i veckan, med tesen att utdelningen ändå kommer att behållas. Det är vågat, och kanske aningen dumt då man nog i stället borde köpa exempelvis Sagax idag.
En fundering jag haft är att byta Corem D mot Corem Pref. Den enda anledning är att denna är lite säkrare, vilket också återspeglas i direktavkastningen. Preferensaktieägare har preferens, förtur, till utdelningen innan stamaktieägarna.
Vad jag också upptäckt på senare tid är att fler preferensaktier än jag trott faktiskt slopat utdelningen. Exempelvis visste jag inte att Footway idag inte har någon utdelning. Många är det som inte går säkra.
På torsdag har det blivit dags för det som på senare tid blivit kallat för räntevågskålen att antingen tippa åt ena håller, eller åt andra hållet. Det jag pratar om är givetvis Riksbankens räntebesked som presenteras för oss kl 09:30 ifall jag inte missuppfattat tiden.
Under lång tid tycker jag mig sett att det mesta lutar mot en sista höjning, från 4,0% till 4,25%. Sista tiden har jag skymtat mer oenighet där allt fler verkar tro att räntan lämnas oförändrad. Hursomhelst kommer det troligtvis innebära hyggliga kursrörelser helt oavsett hur vågskålen väljer att tippa.
Ekonomin är redan väldigt ansträngd. Jag läste nyligen att var femte låntagare nu väljer att ansöka om amorteringslättnad. Det skrämmer mig som är trogen filosofin att det alltid är värt att amortera åtminstone en liten slant helt oavsett din belåning.
Till råga på allt steg arbetslösheten i oktober till 8%. Det är ändå rätt mycket. Att höja ytterligare kanske inte är lösningen som är den mest optimala, men det är min högst personliga åsikt.
Egentligen finns det tre faktorer som talar för att man Inte höjer:
Allt verkar tala för att centralbankerna i USA, euroområdet och Storbritannien nu är färdiga med sina höjningar
Inflationsutfallet var lägre än väntat i Europa, USA och Sverige. Det var också det här som gjorde att börsen lyste blått förra veckan.
Det tredje skälet är kronans rally mot både EUR och Dollar i november
SEK -> EUR
Det tredje punkten är väl däremot en anledning till att räntan kan höjas trots allt. Sett på ett längre perspektiv är kronan fortsatt svag.
Även om det är spännande så är torsdagens besked rätt ointressant. En höjning skulle troligtvis skjuta ner aktiemarknaden i Sverige ytterligare och som vanligt kan vi då fylla på extra i fantastiska utdelningsaktier till en högre direktavkastning. En positiv kursutveckling är som vanligt en kort lycka.
Det vore roligt om du kunde rösta vad du tror om beskedet på torsdag. Blir det en höjning eller oförändrad ränta? Jag tar inte med alternativet om sänkt ränta för det känns helt utanför spelbordet i ärlighetens namn.
Det har blivit bra mycket mindre snack om SBB under senare del av 2023. Anledningen är att många lämnat skeppet och sökt sig till bättre investeringar. Kvar är väl de som spekulerar om en tillfällig studs eller att bolaget mot förmodan lyckas vända en riktigt jävlig situation till det bättre. Veckans utveckling är kanske läget som många väntat på.
Veckan som gått har inneburit en tjurrusning i min portfölj som består av mycket fastigheter. 60 000 kr i enbart kursutveckling den senaste veckan. Ränteläget är ett bevis på att bolagen är pressade och att små ljuspunkter kan få kurserna att rusa.
Anledningen till det rally vi sett är tisdagens besked från SCB att inflationssiffran för oktober blev 4,2% i årstakt, vilket är klart lägre än förväntningarna. Under eftermiddagen samma dag fick vi ytterligare en god nyhet, nämligen att USA-inflationen var klart lägre än väntat. Allt detta gav raketbränsle till börsen.
Det fastighetsrally vi såg var den 9:e största allt sedan Carnegie startade sitt fastighetsindex 1994.
1994, jan
46,60%
2008, dec
25,40%
2022, jul
23,10%
2020, sep
19,10%
2009, aug
18,10%
2010, sep
18,00%
2009, apr
16,40%
1996, nov
16,30%
2023, nov
16,10%
2020, nov
15,20%
För egen del så är det SBB som presterat bäst rent procentuellt under veckan. Sett över fastighetsbolagen i sin helhet så är det K2A B som presterat bäst i november följt av Fastator och sedan Balder.
Först och främst så vet jag att det är många som ser mig likt en idiot som inte sålt SBB länge. Long story short – jag köper inget mer i SBB, innehavet har jag mer eller mindre kvar enbart för att det är roligt att följa. Jag inser mitt misstag och att spelet är kört. Minor kommer jag gå på, även framöver.
Att ta bort skräpet och gå vidare, ja det är troligtvis det bättre alternativet.
SBB och kvartal 3
Under ett års tid har SBB i stort sett halverat sin fastighetsflotta som bolaget själva redovisar. Det är en rejäl bantning, men lite kan bli ännu mindre.
Innan tredje kvartalets slut har det varit extremt stor vikt för bolaget att ta in nya krediter. Tydligt är att bolaget fortsatt har svårt att lösa sin finansiering via traditionell bank. Inte så konstigt om vi tänker efter.
Att EduCo (utbildningsfastigheter) avkonsolideras är den största nyheten. Nu när SBB sålt så att ägarandelen blivit under 50% så står det klart att hela baletten är under avyttring. Fastigheter för 42 miljarder försvinner därmed, men också lån på 10 miljarder.
Negativt är den tabell som SBB presenterade i sin rapport och som säkert var anledningen att aktien föll. Summeringen av tabellen är att 15 miljarder in men 18 miljarder ut.
Det som kanske är mest skrämmande är att SBB vid utgången av tredje kvartalet står helt utan outnyttjade kreditfaciliteter. Inte så bra kort och gott.
Kreditfacilitet
Kreditfacilitet är en form av överenskommelse mellan bank och företag. Det tillåter den senare att ta ut en viss summa pengar under längre period, istället för att ansöka om ett nytt lån vid varje tillfälle ett behov skulle uppstå.
Hur ska det här då gå ihop? Ja de kommande 12 månaderna verkar mycket hänga på att 6,5 miljarder kr i banklån ska återbetalas. Kommer dessa kunna refinansieras? I dagsläget ser det inte lätt ut och det slutar nog med ytterligare försäljning från SBB:s sida.
Trots alla försäljningar kan man säga att SBB är överskuldsatt. På längre sikt blir detta ett problem, speciellt med tanke på att avyttringarna innebär en bra mycket lägre intjäningsförmåga. Troligtvis måste nuvarande fastighetsbestånd på 76 miljarder kr bantas ner hyggligt mycket mer för att få allt att gå ihop.
Ytterligare ett frågetecken är givetvis till vilken prislapp man kan sälja fastigheter till framöver. Blir det till en stor rabatt så krävs det andra ess i rockärmen för att få kalkylen att gå ihop.
Är det någon som kan tänka defensivt och få detta att Inte stupa rätt ner i graven så är det väl Leiv Synnes från Akelius som nu är VD. Hitintills tycker jag att han varit med och fattat rätt beslut utifrån ett riktigt dystert läge.
Mycket hänger på hur räntan utvecklas framöver. Ser vi en sänkning tidigare än befarat så lär vi se en fantastiskt resa. En längre, mer tråkig, ränteperiod kan mycket väl innebära slutet dess värre.
Jag förstår att många köper mer här och nu som en chanspost. Troligtvis är det åtminstone bättre än att spela på Triss. Men jag köper inga fler aktier här då det finns andra fastighetsbolag som känns betydligt säkrare, även om läget där också är tufft. Ett fastighetsbolag jag köper mycket av här och nu är Castellum.
