Att Avanza och Nordnet nu betalar tillbaka källskatten snabbare ger större möjligheter att blicka utåt mot andra länders populära utdelare. Samtidigt är jag fundersam om Avanza nu skjuter sig själva i foten.
Vart försvann pengarna?
Totalt har jag genom åren betalt följande belopp i källskatt:
Betald källskatt: 14 716 kr
Kollar vi då vad jag fått tillbaka hitintills är det:
Återbetald källskatt
Återbetalning utländsk källskatt 2022
4 185 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2021
4 124 + 410 = 4 534 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2020
1 659 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2019
937 + 75 = 1 012 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2018
224 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2017
42 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2016
1,45 kr
Anledningen att det är + (plus) för vissa rader är för att det gjorts mer än en utbetalning för det året.
Sedan finns det 224 kr som jag inte vet till vilket år det hör, så totalen blir:
Totalt: 11 854 kr
Men så har det ju dragits källskatt i år som jag då kommer få tillbaka i början på nästa år. Summan av källskatten i år är 2 100 kr
Reducerat detta blir alltså förhållandet:
Betald källskatt: 12 616 kr
Källskatt tillbaka: 11 854 kr
Vart mellanskillnaden tagit vägen vet jag faktiskt inte, om jag nu räknat rätt. På samma gång vet jag att Avanza har god historik med att Inte betala tillbaka hela källskatten. Jag har sett något annat blogginlägg med statistik på detta men minns inte vart jag hittade den nu.
Petrusko har däremot skrivit ett inlägg om att Avanza nu kryper till korset och betalade det som var kvar från 2021. Jag ser även i min historik att jag fått en extra utbetalning för 2021. Vad som är extra anmärkningsvärt är det Petrusko skrev:
Jag kämpade på men fick inget annat ur dem än att det var nog mitt eget fel och att Avanza har betalat allt.
Men så idag kom pengarna jag saknade. Nu är jag bara nöjd att jag fått åter all den skatten jag förväntade mig. Jag är inte imponerad hur de hanterade saken denna gången men nu blickar jag framåt. Jag litar på att Avanza sköter det här bra framöver.
Tycker personligen att det är väldigt klantigt att först säga att kunden räknat fel, och sedan krypa till korset och betala ut det som inte kommit fram ännu. Jag själv litar inte alls på att det här blir rätt framöver.
Det här får mig att minnas historian med AstraZeneca och där Avanza debiterade källskatt även fast det inte skulle vara så. Efter ett tag fick vi dock tillbaka den men det har hänt vid flera tillfällen.
Det är dessutom andra gången på kort tid som Avanza ligger nere. Visst, det får man räkna med, men jag tycker att det funkat sämre nu 2023 än något annat år. Kanske blir man omsprungna av Nordnet trots allt.
Storbanken SEB var tidigare en del i min portfölj men 2019 sålde jag hela innehavet, i helt fel läge som alltid när jag säljer aktier.. Just nu värderas de flesta bankaktierna väldigt lågt och prisar in att mycket elände faktiskt skulle kunna ske. Verkligheten tror jag blir annorlunda.
SEB i korthet och som investering
Det som är speciellt med just SEB är att du får en stor exponering mot företagskunder (ca 60% av totala utlåningen). De resterande 40 procenten är då till privatmarknaden där bolånen tar upp största delen.
Avkastningen du fått via SEB är ändå helt okej skulle jag vilja påstå. Dock kommer majoriteten från att återinvestera den höga utdelning som banken länge haft. Det här har varit en okej investering, helt klart.
Trotsade du marknaden under finanskrisen 2008/2009 och köpte SEB när allt såg som jävligast ut så har du dessutom fått en fin utdelningstillväxt. Från 1 kr upp till 6,75 kr i år. Att skjuta in pengar där och då i storbanks-aktier sågs väl som galenskap har jag hört, men det var också där och då den bästa investeringen kunde göras.
SEB får sin vinst från följande länder där Sverige är klart störst
Sverige 57%
Övriga Norden 16%
Baltikum 14%
Tyskland, Storbritannien och övriga marknader 13%
Under lång tid har det funnits ambition att växa företagsdelen i Norden och Tyskand men där man vuxit allra mest nu på senare tid är faktiskt Baltikum.
Fastighetskris?
Stigande ränta har hitintills gynnat SEB väl. Räntenettot, som visar skillnaden på det banken tjänar på att låna ut och det man själv betalar för sina lån, har stigit kraftigt. När räntan låg kring 0:an var räntenettot 20-25 miljarder kr men nu under 2022 var det 33 miljarder. För 2023 väntas hela 45 miljarder.
Det stora orosmolnet är givetvis fastighetskrisen och hur stor den skulle kunna komma att bli. Då SEB tillsammans med andra banker har en stor exponering mot fastighetslån så kan det bli problematiskt. Däremot ska det mycket mer till innan stora kreditförluster för fastighetslånen blir verklighet och där är vi inte ännu.
Innan problemen ska komma till bankernas säkerställda lån så är det många fler saker som ska stupa. Den dag banken tar panten i sin ägo är långt ifrån här. Däremot hänger det givetvis över aktien som en våt filt fortfarande.
Kreditförlusterna i Q1 blev 272 miljoner kr mot en total kreditportfölj på knappt 2 100 miljarder kr.
En trygg hamn trots allt
Skillnaden på de banker som gått ner i vallgraven i USA är att svenska banker har hög likviditet. SEB har knappt 900 miljarder kr i tillgångar med hög likviditet.
De svenska storbankerna brukar normalt handlas till P/E 10 men idag ser vi generellt P/E 7-8. Att sätta foten in i SEB idag och få en direktavkastning på nära 6% tycker jag känns lockande. Nästa år kommer troligtvis utdelningen höjas. Allt annat skulle förvåna mig.
För en tid sedan lade jag faktiskt in en omröstning bland mina läsare om vilken bank man äger, ifall man äger flera, eller om man inte äger någon alls. Det verkar som att majoriteten äger flera storbanker.
Ibland är det skönt att göra något helt annat och lämna Avanzas siffror för några dagar. Personligen vet jag att jag Inte mår dåligt med min hobby som aktieinvesterare och att logga in och se hur börsen går är bara ett nöje. Men somliga tillfällen är det skönt att bara trycka på AV-knappen.
Negativa nyheter
Jag har negativa nyheter idag också.
Den tråkiga nyheten är att jag har en begravning som ska planeras och genomföras, vilket är den stora anledningen till resan. Det är stor sorg när en när-och-kär går bort, men det är väl också det enda vi med säkerhet kommer inträffa för oss alla någon gång.
Nyligen läste jag att kyrkogården är den rikaste platsen på jorden. Inte för att personer som går bort har mycket pengar likt Aktiestinsen, utan av en helt annan anledning. Vad för anledning, kan man fråga sig?
Enkelt förklarat. På en kyrkogård kommer du hitta böcker som aldrig skrevs. Du kommer hitta sånger som aldrig sjöngs. Idéer som aldrig genomfördes och drömmar som glömts bort. Om någon skulle dö idag, vilka idéer och ambitioner skulle då dö med honom/henne?
Du jobbar 235 dagar om året
Du som har ett heltidsjobb arbetar 235 dagar per år inklusive semester på 25 dagar (vissa har fler). Det här är ett snitt då vissa år innebär fler lediga dagar och andra färre. Vad jag försöker komma fram till är att du jobbar en stor procentuell del av ditt liv under en tid då du kanske mår som bästa. Alla blir vi inte lika gamla som Aktiestinsen som levde tills han blev 101 år gammal.
Enligt en undersökning från Gallup så är enbart 15% av alla med heltidsjobb engagerade och passionerade på sitt arbete. Det lämnar 85% mer eller mindre otillfredsställda med sitt arbete. Skulle du ställa upp 100 svenskar på rad och fråga dessa öga mot öga samma fråga så skulle nog majoriteten säga det motsatta.
Idag kan jag säga att min största passion helt enkelt Inte är jobbet, varpå jag önskar att det vore ombytta roller. D.v.s. att 235 dagar om året var sådana jag själv kunde bestämma över. Jag är bara ärlig, även om jag låter negativ. Är du ärlig mot dig själv och andra?
Kika gärna in för utdelningsnyheter
Hursomhelst ska det bli skönt att åka bort ett tag och byta miljö under lite drygt en vecka. Vi har rest bra mycket mindre sedan vi fick barn och idag värdesätter man mycket annat mer än resande. På samma gång som jag lite ångrar att jag inte tog initiativet och fick barn tidigare i livet så är jag tacksam att vi ändå reste så mycket innan småbarnsåren.
Jag har i alla fall schemalagt lite intressanta inlägg som jag skrivit i förhand, så kika gärna in här medan jag är borta.
Själv ska jag fokusera på att ta avsked av en person som stått mig väldigt nära.
I övrigt har jag de sista månaderna fått mail från trogna läsare som nu lämnar bloggen p.g.a. kommentarerna som skrivs. Det är fruktansvärt tråkigt och tar hårdare på mitt psyke än de värsta börsdagarna om jag säger som så. Allt jag kan säga är att jag just nu arbetar för att få en lösning på eländet, för jag inser att det inte kan fortsätta såhär.
Den allra första kommentaren skrev Procentpanik på min blogg för herrans många år sedan
Hej.
Kul att du har börjat din resa och att du satsar på börsen. Jag tror ett bra knep för dig hade varit om du även delar in din resa I små delmål. Det hjälper dig att hålla ångan uppe. Typ att du firar när du når 150.000:- I sparande eller när någon av dina fonder når 5000:- , ja du fattar, man firar de små framgångarna också och inte bara har slutmålet I sikte. Jag är själv ganska ny på detta så absolut ingen expert men så gör jag och det hjälper mig otroligt mycke.
Mvh // Nicke min blog: procentpanik.blogspot.se
Idag kan jag inte riktigt säga att alla kommentarer ser ut på det viset.
”Margin call” är en film från 2011 men också ett uttryck som beskriver en tråkiga situationen som uppstår när ditt kapital blir lägre än säkerhetskravet. Troligtvis är det just detta som händer för Ilija Batljan nu som storsäljer i många bolag.
*Gnagis* Läser du det här får du gärna maila mig på kronantillmiljonen@gmail.com.
Ilija Batljan säljer stort
Att tvingas sälja aktier när jag inte vill är en av många mardrömmar för mig. Det blir så när du belånat dig upp över öronen. När priset på dina tillgångar sjunker kommer långivaren vilja rädda sitt egna skinn.
Även fonder kan tvingas sälja om utflödet från fonden är allt för stort. Det sker oftast när aktierna pressas och då du egentligen vill köpa.
Ilija Batljan har satt sig i en situation där han via ett av sina ägarbolag (Ilija Batljan Invest AB, IBIAB) tvingas betala årliga räntebetalningar på cirka 165 miljoner kr. Förra veckan sköt han upp räntebetalningarna, vilket jag inte ens visste var möjligt.
Det finns fysiska fastigheter i Ilijas ägo men att sälja dessa tar tid. Aktier kan säljas i stort sett direkt. Enligt Holdings har han här under våren nettosålt aktier för 138 miljoner kr. Det rör sig bland annat om:
Castellum
H&M
flera storbanker
Är det någon gång det kan vara rätt att köpa både Castellum och storbanker så är det nu. Visst, du får ingen utdelning idag via Castellum, men det känns verkligen som att man säkrat upp sig för framtiden. Vakansen är väldigt låg och man kommer snart kunna inflationsjustera hyrorna igen. Investerar du idag så får du troligtvis en bra framtida YoC (Yield on Cost) då utdelningen kommer tillbaka förr eller senare.
Rörande storbanker så har jag en analys om SEB som jag kommer släppa här inom kort. Banken tycker jag ser lovande ut.
Vad jag blir förvånad över är hur Ilijas innehav i SBB fortfarande kan vara värt så mycket. Sedan finns det en sjuklig massa miljoner i andra välkända fastighetsbolag också som du kan se här nedan. Jag som tyckte att jag var allt för exponerad mot fastighetssektorn…
En hygglig stek finns också i Tessin som jag själv investerat i allt sedan 2017. Sedan kan man givetvis fundera vad Eniro gör i portföljen.
Pengar växer inte på träd längre och räntan har blivit verklighet för många där ute. Idag kan du inte längre få en ränta på 1,5% utan snarare tvingas du lägga dig runt 4%. Kikar vi i bankernas kristallkula så går det att skymta toppen av räntekurvan vid horisonten.
Tar du en titt på grafen nedan så kan du tydligt se det stora hål med väldigt låg boränta som vi länge fått leva med. Samtidigt var det senast 2008/2009 som vi såg en ränta på mellan 5-6%. Frågetecknet kring varför vi gått med så låg ränta så pass länge kvarstår.
Det finns också tillfällen i historian då boräntorna varit betydligt högre. 10% har inte varit ovanligt om vi går längre tillbaka. Växla gärna ut tabellen nedan så ser du.
Se historiska bolåneräntor
År
3 mån
Reporänta
1985
14,5
1986
11
1987
12,5
1988
11,7
1989
12,25
1990
14,5
1991
12,25
1992
24
1993
10,75
1994
10
7,2
1995
10,55
8,91
1996
6,5
5,05
1997
5,65
4,35
1998
5,55
3,85
1999
3,9
2,9
2000
6,05
3,75
2001
5,25
3,75
2002
4,8
4,25
2003
3,55
2,75
2004
3,65
2
2005
2,57
1,5
2006
3,45
2,5
2007
5,07
3,75
2008
5,95
4,75
2009
1,64
0,25
2010
2,41
0,75
2011
4,2
2
2012
3,6
1,25
2013
2,94
1
2014
2,44
0,25
2015
1,97
-0,35
2016
2,01
-0,5
Då sänks boräntan
Storbankernas prognos kring kommande utveckling av boräntan är som följer:
Bank
2023 Dec
2024 Juni
2024 Dec
Handelsbanken
4,7
4,7
4,5
Nordea
5,65
4,25
3,95
SBAB
4,8
4,2
3,8
SEB
4,5
ingen uppgift
3,5-4
Swedbank
4,7
4,1
3,7
Mest pessimistisk är Handelsbanken som tror att boräntan kommer ligga på 4,5% i december 2024. Alla andra banker tror att den vid det tillfället kommer vara under 4%-strecket. Sedan är det väl frågan om det är pessimistiskt eller realistiskt.
90% av låntagarna har en bindning på två år eller kortare idag. För många kommer alltså 4% i bolåneränta bli ett faktum.
I december i år räknar man alltså med 4,5% till 5%. Det är en siffra som familjen KTM helt klart kan bära men skulle det bli arbetslöshet så ser det värre ut. Just nu känns det inte särskilt troligt men man har blivit förvånad tidigare 🙂
Mest optimistisk är då SEB som tror att vi kan landa på 3,5% redan vid slutet av nästa år:
”Det finns en mindre press uppåt på den rörliga tremånadersräntan, ungefär i samma storlek som Riksbankens höjning. Därefter väntas en stabilisering medan sänkningar inte ligger i korten förrän våren 2024”, säger Américo Fernandez, privatekonom på SEB.
Kanske har marknaden nu börjat luta mot ett mer lugnt räntescenario då jag sett att fastighetsaktierna igen börjat stiga. Sist det hände blev det bakslag och vi fick en snabb vändning mot det negativa. Allt kan hända, och tabellen ovan är inget att lita på.