Pengar växer inte på träd längre och räntan har blivit verklighet för många där ute. Idag kan du inte längre få en ränta på 1,5% utan snarare tvingas du lägga dig runt 4%. Kikar vi i bankernas kristallkula så går det att skymta toppen av räntekurvan vid horisonten.

Tar du en titt på grafen nedan så kan du tydligt se det stora hål med väldigt låg boränta som vi länge fått leva med. Samtidigt var det senast 2008/2009 som vi såg en ränta på mellan 5-6%. Frågetecknet kring varför vi gått med så låg ränta så pass länge kvarstår.

Det finns också tillfällen i historian då boräntorna varit betydligt högre. 10% har inte varit ovanligt om vi går längre tillbaka. Växla gärna ut tabellen nedan så ser du.

Då sänks boräntan

Storbankernas prognos kring kommande utveckling av boräntan är som följer:

Mest pessimistisk är Handelsbanken som tror att boräntan kommer ligga på 4,5% i december 2024. Alla andra banker tror att den vid det tillfället kommer vara under 4%-strecket. Sedan är det väl frågan om det är pessimistiskt eller realistiskt.

90% av låntagarna har en bindning på två år eller kortare idag. För många kommer alltså 4% i bolåneränta bli ett faktum.

I december i år räknar man alltså med 4,5% till 5%. Det är en siffra som familjen KTM helt klart kan bära men skulle det bli arbetslöshet så ser det värre ut. Just nu känns det inte särskilt troligt men man har blivit förvånad tidigare 🙂

Mest optimistisk är då SEB som tror att vi kan landa på 3,5% redan vid slutet av nästa år:

”Det finns en mindre press uppåt på den rörliga tremånadersräntan, ungefär i samma storlek som Riksbankens höjning. Därefter väntas en stabilisering medan sänkningar inte ligger i korten förrän våren 2024”, säger Américo Fernandez, privatekonom på SEB.

Kanske har marknaden nu börjat luta mot ett mer lugnt räntescenario då jag sett att fastighetsaktierna igen börjat stiga. Sist det hände blev det bakslag och vi fick en snabb vändning mot det negativa. Allt kan hända, och tabellen ovan är inget att lita på.

Utgifterna fortsätter att hagla in efter vårt senaste bostadsköp. Att flytta är inte billigt, det ska gudarna veta. Frågan är väl om vi tagit oss vatten över huvudet. Jag antar att det först är när tidvattnet drar sig tillbaka som vi får se vilka som badat naken.

Veckan har i övrigt varit turbulent där fortsatt ras i SBB var ett flitigt diskuterat ämne.

Under veckan slogs också ett rekord med det största dagsrasen hittills för ett svenskt storbolag. Den tråkiga titeln fick Embracer som föll 45% på onsdagen.

Bostadssektorn fortsätter vara en våt filt i min portfölj. Första kvartalet i år påbörjades 8.300 nya bostäder, vilket är en halvering från motsvarande period förra året. Det intressanta är att enligt Boverket så behövs en byggtakt på 65 000 bostäder per år. Men vem vill bygga när det är olönsamt?

Fakturor och åter fakturor

På tal om olönsamt så inser jag vilket hål i plånboken en flytt faktiskt kan göra. Här är några av de största posterna som tillkommit under vår egna bostadsaffär:

• Mäklararvode: 35 000 kr
• Styling av nuvarande hus: 17 000 kr
• Lagfart: 60 000 kr
• Köp av diverse prylar från tidigare ägare i vårt nya hus: 30 000 kr
• Flyttstäd: 3000 kr

Sedan är det också ett frågetecken kring skatten. När vi sålde förra lägenheten och flyttade in till vårt hus (som vi nu säljer) så begärde jag uppskov på hela vinstbeloppet. Frågan är nu om jag kan göra samma sak när jag sålt denna bostad… (om du vet får du hemskt gärna kommentera)

Genom att dra i handbromsen när det kommer till mitt sparande har jag kunnat parera mycket engångsutgifter som tillkommit. Det var ett val jag gjorde för en tid sedan då jag inte vill sälja delar av portföljen.

Inkomster

Inkomsterna är inte något att skryta med och ligger väl egentligen på samma nivå som tidigare månader. Åtminstone är jag glad att jag inte blivit arbetslös nu under vår bostadsaffär. Då hade det blivit ett elände.

Bloggen tickar på som vanligt. Jag har tvingats avbryta mitt samarbete med Lunar så därför är bloggintäkterna något lägre. För att förtydliga så har jag inte sålt av något i mitt Lunar-innehav (som nu förs över till SaveLend). Dock är jag lite fundersam kring hur jag ska göra nu när det varit allt för många förändringar på senare tid.

Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.

Sparande

Trots alla utgifter så har jag valt att spara 10% av lönen den här månaden. Det är lite som att gå i fotspåren från Per H Börjesson som alltid pratar om att envar kan spara i snitt 10% under ett år. Jag är väl beredd att hålla med om det. Alltid finns det några utgifter som man kan fundera över vilket värde de faktiskt ger dig.

Fördelen är som vanligt att utdelningarna idag utgör en stor del av lönen

Sparkvot

Räknar vi bara på mitt nysparande och exkluderar utdelningen så landar sparkvoten på:

Så beräknar jag sparkvoten

Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).

Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify. 

Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.

Att inflationen dragit åt bältet på majoriteten av svenskarna är lätt att förstå. Många samtalsämnen runt vårt fikabord på jobbet bygger på någon typ av ”vad dyrt det och det blivit”. Krympflationen, d.v.s. att du får  mindre mat i förpackningen, är känd sedan tidigare. Det nya nu verkar vara det som kallas för snikflationen.

Beteendet vi sett på konsumenter är tvärt emot det som tidigare rekommenderats i diverse uttjatade spartips, d.v.s. att veckohandla/storhandla. I stället väljer kunder att handla flera gånger och riktar in sig på extraerbjudanden.

Trots att matprisutvecklingen nu verkar avta så är det uppenbart att kunder inte bara slänger ner varor i sin korg utan väljer mer med omsorg.

Snikflationen

Krympflationen har avtagit något under 2022 enligt SCB. En anledning kan vara att det tar tid att ta fram nya förpackningar, vilket behöver göras vid en krympning. I stället höjer man priset direkt, vilket såklart går snabbare.

Bolag som vill fortsätta mygla kan dock ta till ett annat knep. Snikflation innebär att du sänker kvalitén på en produkt  men du säljer den till samma pris.

Ett exempel verkar vara konsumenter som klagar på Coops ekologiska kulörtvätt Änglamark. Ändringen i tvättmedlet gör att man enbart får ut 25 tvättar i stället för 30. Varken storleken eller priset har ändrats. Vem håller ens koll på detta? Själv skopar jag i tvättmedel i maskinen utan vidare tanke på hur mycket det är kvar.

Änglamark försvarar det här genom att säga att man följer övriga nordiska länder där tvättmedlet finns i en mer utspädd variant.

Även mitt bolag Axfood har fått anmärkningar.  Där klagar man på kycklingbröstfiléerna från Axfoods lågprismärke Eldorado:

”Bitarna har blivit mindre och mer lik kycklinginnerfilé vilket i sig är en billigare produkt” står det i anmälan.

Det här är väl inte heller något jag själv skulle tänka på 😀

Richard Wahlund som är professor i marknadsföring är tydligen orolig:

”Det är en väldigt farlig väg att gå. Kvaliteten är starkt kopplat till varumärket och risken är att konsumenter helt tappar förtroendet för ett visst märke” säger han.

Att det kan vara farligt håller jag kanske med om. Själv funderar jag vilka märkliga beteenden vi kan uppleva hos produkterna framöver. Kanske blir det mer explosioner i mitt kylskåp inom kort, det har redan hänt en gång.

Vänner tillika läsare… Livet består av mängder av val. Vissa är enkla, medan andra är betydligt svårare. Ett av mina livs största val har kanske inträffat, något som fått min ekonomi att vända på en femöring. Effekten ser vi här och nu.

Det tråkiga är givetvis att det först är långt efteråt som vi får reda på om valet vi gjort var rätt eller fel. Samtidigt, hade inte den faktorn varit okänd så skulle valet inte vara ett val från första början. Vad som är desto roligare är att vi alltid lär från dåliga val.

Vad jag pratar om är givetvis vårt husköp som fått lånekurvan att skjuta i höjden. Jag, som i princip varit obelånad under hela min ekonomiska resa, inser nu varför jag haft möjlighet att spara 50-70% av lönen varje månad. Just nu går jag åt ett helt annat håll än vad alla ekonomiböcker där ute förespråkar; jag köper ett större boende, som dessutom kanske är mer centralt än vad det behöver vara.

Men vi blev förälskade när möjligheten dök upp. Och kärleken är blind har jag hört.

Fördelen är väl att jag har rätt stor marginal till ett lite större bolån då jag levt på enbart 30% av min inkomst tidigare. Nackdelen, ja det är att nysparandet kommer bli lidande givetvis.

Inkomster

Inkomsterna är det i alla fall inget fel på. Alla beloppen är efter skatt.

Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.

Sparande

Det är väl här skon klämmer. Med husköpet kommer en hel del extrakostnader som ska betalas. Det är lagfart, handpenning, köp av massa möbler som vi köpt av säljaren till huset, styling av vår gamla lägenhet. På så vis fortsätter listan. Kanske kommer det även bli dubbla avgifter någon månad, vi får se.

Med det sagt har jag nog kunskap för att öka min buffert nu när hela maskineriet satt igång. Givetvis hade det varit mycket bättre med framförhållning för att öka denna ytterligare, men det är lätt att vara efterklok.

Efter ett tag kommer vi nog växa in i vår nya ekonomi. Kanske tycker ni det är märkligt men jag själv äger en betydligt större del av huset än fru KTM.

Anledning? Är du gammal läsare minns du kanske att vi har äktenskapsförord. Vi tycker att vår ekonomi funkat så pass bra tidigare. Vi för över en summa till ett gemensamt konto som vi använder till gemensamma inköp som baseras utifrån vad vi tjänar (på en höft). Efter det har vi pengar över som vi själva får göra vad vi vill för. Personligen tycker jag om att investera, medan Fru KTM tycker om att tatuera sig. Alla har vi olika hobbys. Det har aldrig någonsin varit något gnäll om pengar, och vi tycker det funkat bra på det sätt vi lagt upp det.

 Av ren princip har jag däremot beslutat mig för att spara 5% denna månad. Ett nysparande är alltid ett nysparande, helt oavsett sin storlek.

Sparkvot

Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…

Men, det finns en parantes

Det här kan lätt ses som ett nederlag. Däremot finns det en faktor som jag ännu inte tagit upp. Nämligen utdelningarna.

Här är en bild som visar de utdelningar jag fått denna månad hitintills kontra mitt nysparande. Effekten är slående och trevlig.

Så beräknar jag sparkvoten

Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).

Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify. 

Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.

Veckans hetaste diskussion ur ett ekonomiskt perspektiv har troligtvis varit den slopade skatten på plastpåsar (egentligen plastbärkassar) som träder i kraft i början på 2024. Vissa tycks gilla det nya förslaget medan andra avskyr det. Jag själv, ja jag hade inte kunnat bry mig mindre.

Plastpåseskatten försvinner

Den så kallade plastpåseskatten gjorde så att många affärer tredubblade priset på plastpåsar, från ca 2 kr/påse till 7 kr.

Skatten infördes i maj 2020 då Liberalerna drivit frågan i samband med januariavtalet med S, MP och C. Målet var rätt klart och tydligt, nämligen att svensken skulle köpa färre plastpåsar och därmed minska nedskräpningen i naturen. Även Kristdemokraterna röstade för skatten när det begav sig.

Det är SD och Moderaterna som länge varit motståndare till skatten, med argumenten:

• ”oangelägenhet”
• ”konstigt inslag i skattepolitiken”

Jag kan väl både vara positiv och negativ till detta. Att få in skattepengar är givetvis bra om det läggs på rätt saker i efterhand, samtidigt håller jag med om att det här är ett konstigt inslag i skattepolitiken. Dessutom har skatten hjälpt till att hålla folk från ett dumt ekonomiskt beteende. Även när en påse kostade 3 kr så var det slöseri enligt mig. Jag känner inte heller någon som slänger plastpåsar i naturen.

När skatten kom var det många som var motståndare och ställde sig frågan vart man skulle stoppa sina hushållssopor. Personligen har jag alltid köpt avfallspåsarna som Jula säljer. Det finns säkert billigare och bättre, men dessa gillar jag.

Även innan skatten infördes var jag rätt duktig på att undvika plastpåsar när jag handlade, men visst skedde det lite spontana inköp då och då när jag glömt flergångs-påsarna. Efter skatten infördes kan jag räkna på fingrarna hur många gånger jag köpt en plastpåse i butik. Då bär jag hellre varorna i huvan som jag visat tidigare.

Bilden togs 2017 har jag för mig

Så, vad tycker allmänheten?

Kikar vi på Twitter verkar den absoluta majoriteten tycka att det var dårskap och symbolpolitik att skatten infördes och att slopandet därför är positivt.

Det finns dessutom vissa som menar att antalet sålda plastpåsar i sig steg när skatten infördes, medan antalet platsbärkassar givetvis sjönk. Det finns åtminstone statistik på att antalet plastbärkassar sjönk.

Vidare tycks det vara många på den negativa sidan som tycker att regeringen borde ägna sig åt viktigare frågor snarare än detta. På andra sidan hittar vi människor som tycker att vi inte bara kan sopa de små problemen under mattan heller.

Här är i alla fall några höjdpunkter som jag själv plockat ut från Twitter:

Dessa inlägg där jag redogör min lön har alltid fått namnet ”Lön och Sparkvot”. Nu, tack vare tips från en flitig läsare, uppgraderar jag det konceptet och kikar på hur utdelningen står sig kontra lönen.

Att köpa när du ska köpa

Jag fick igår en kommentar kring mitt inlägg om bottenfisket i Kinnevik:

”Alltså, jag äger också Kinnevik och vill egentligen köpa mer. Men gör det ändå inte. Miljön är ju inte så bra för tillväxtorienterat o ränteberoende just nu.”

Här vill jag både hålla med och inte hålla med. Index är idag ner ännu mer och OMXS30 har fallit med ett par procentenheter. Det råder dystra tider och vissa målar upp det som att en ny Finanskris knackar på vår dörr. Här och nu är det så lätt att glömma klyschan om att de bästa affärerna görs i de jävligaste av tider.

Även om det här är ett gammalt uttjatat citat så är det så oerhört svårt för många att följa det när de röda siffrorna duggar tätt. Det är svårt, även för mig.

Men vi måste våga köpa, och vi måste våga köpa kontinuerligt. Det är nu du gör dina bästa affärer så se till att utnyttja delar av lönen som trillar in idag till att köpa mer i dina älskade bolag.

Ja, det är svårt, men hade det varit lätt hade väl alla legat på köpknappen och då hade vi knappast sett en börsnedgång heller. Jag har varit med om många börsnedgångar, och när allt blåst förbi funderar man alltid vad man var så orolig för.

Dags att bränna lönen på långsiktigt värde

Vad har dragit mycket pengar under månaden?

När jag skummar igenom mina transaktioner för månaden (något jag alltid gör) så slår det mig att det blir en hel del ute-öl. Hockeysäsongen är i full gång och jag får väl skylla på den antar jag. Hockeykväll med några kalla är däremot något jag värdesätter högt och tycker är kul, så därför lägger jag också pengar där.

Denna månad hittade jag också en transaktion på lite drygt 500 kr som jag verkligen inte känner igen, från något skumt företag. Oftast slutar det med att jag kommer på vad jag beställt för något men det här har ändå hänt mig flera gånger. Känner du igen dig? 😀

Det här visar att jag inte är någon perfektionist när det kommer till min ekonomi. Vill jag äta ute så gör jag det, och vill jag beställa grejor till grabben så gör jag det. (jo, det blir mest till honom jag beställer nu).

Hoppas ni alla får en riktigt trevlig helg för övrigt! Och hoppas att rätt lag vinner SHL.

Inkomster

När jag räknar ut min sparkvot så utgår jag från lönen jag fick förra månaden (25 febuari). Anledningen är att jag spenderat från denna lön och nu sparar jag det som blir över. Det här blir då min sparkvot.

Nu när jag börjar jämföra med utdelningarna så blir det alltså lönen och utdelningarna från förra månaden jag jämför med. Troligtvis är det bara jag som räknar såhär och det bästa är givetvis att du sätter av ditt sparande från lönen du får redan nu; spara först – spendera sedan.

Jag har fått frågan varför jag inte gör så och i ärlighetens namn har jag inget bra svar. Egentligen är det rätt dumt då pengar ligger utanför sin fina arbetsplats. Skriv gärna till mig ifall du valt att göra som jag.

Så, det här är alltså lönen och bloggintäkterna från februari. Samma gäller utdelningarna.

Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.

Sparande

När det då kommer till sparandet har jag inkluderat utdelningen direkt i sparandet då dessa återinvesterats löpande under månaden. Nysparande + utdelningar blir alltså 25 988 kr.

Såhär ser förhållandet ut mellan mina inkomster och min utdelning. För enkelhetens skull jag har valt att inkludera 2 bilder varav en visar förhållandet enbart mellan min lön från mitt 8 timmars jobb.

Sparkvot

Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…

Kollar vi på hur sparkvoten sett ut under 2023 så har den varit rätt bra och mycket har jag bloggen och er att tacka.

Så beräknar jag sparkvoten

Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).

Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify. 

Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.

Det finns nästan 100 avdrag som du kan göra för att få mer pengar tillbaka 2023. Kanske har du restskatt att betala och då kan avdrag vara skillnaden mellan att betala och inte betala. Jag är trött på alla konstiga avdrag och tänkte här presentera de avdrag som jag tror att de allra flesta kan ha användning av någon gång i livet.

Alla människors liv är givetvis olika och det finns inget som säger att de här avdragen passar bra till alla. Däremot har jag här plockat fram några som jag tror kan vara mer användbara än andra. Hela listan är dock kombinerad utifrån mitt egna livsbeteende.

Är du som jag?

Genom åren så har det tagit 10 minuter för mig att deklarera. Jag kikar i princip så att uppgifterna ser ut att stämma, checkar om jag ska betala eller får tillbaka slantar, och sedan skickar jag in härligheten.

Nu tänkte jag i alla fall lära mig några av de avdrag som går att göra. Under tiden som jag skapade den här artikeln insåg jag att jag själv lärt mig mycket.

Du får hemskt gärna berätta om hur du själv brukar gå tillväga och ifall det är något avdrag du brukar göra.

Stötta mig – följ mig på sociala medier

Lista: enkla skatteavdrag du faktiskt kan göra

Min egna lista kokar ner till 12 st skatteavdrag som jag tycker du ska lära dig inför kommande år. Då vet du vilka eventuella kvitton eller papper du bör spara dessutom för att styrka det du gjort.

• Cykel till och från arbetet

Det här är en spännande punkt som få faktiskt har koll på.

Om du använt din cykel till och från jobbet får du dra av 350 kronor på skatten – en ökning med 100 kronor sedan i fjol. Det oavsett hur mycket du cyklat. Du får göra reseavdrag för den delen av dina utgifter som överstiger 11 000 kronor.

Har du 1 minut cykel till jobbet rekommenderar jag dig att ändå cykla med andra ord…

• Ränteavdrag

Det är nog många som inte vet om denna :O 

Du kan få göra avdrag på ränta på skulder som du betalat under året. Det gäller inte CSN-lån

• Räntekompensation

Denna kan nog bli mer och mer vanlig i takt med att fler verkar vilja amortera mer.

Om du har lån hos en bank som du sagt upp i förtid och måste betala räntekompensation kan du få dra av den utgiften som en vanlig ränteutgift.

• Vård

Den här vet i gudarna om jag själv har koll på. Ifall jag VAB:at, får jag då göra avdrag? Någon som kan förtydliga?

Du kan få göra avdrag för kostnader för vård i familjehem, vård av barn, ungdomar eller vuxna, jourhem/stödhem, kontrollerad familjevård, kontaktpersoner eller övervakare. Avdraget är normalt motsvarande kostnadsersättning från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Du gör avdraget vid punkt 2.4: ”Övriga utgifter”. Fyll i totalbeloppet och Skatteverket minskar automatiskt ditt avdrag med 5 000 kronor.

• Bil till och från arbetet

En klassiker som funnits länge.

 Har du minst fem kilometer från ditt boende till din arbetsplats? Om du tjänar minst två timmar per arbetsdag på att ta bilen i stället för att åka kommunalt så får du göra avdrag. Du får också göra avdrag om du använt bilen i tjänsten minst 160 dagar under året och kört minst 300 mil i tjänsten.

• Åker du kollektivt?

 Om du har ett avstånd på minst två kilometer till jobbet från hemadressen får du göra avdrag för utgifter som du haft för kollektivtrafiken. Du får bara dra av den delen av utgifterna som överstiger 11 000 kronor. Om du har färdtjänst kan du få avdrag oberoende av avståndet mellan din bostad och arbetsplats. Avdragsbegränsningen på 11 000 kronor gäller även färdtjänstresor.

• Försäljning av bostad

Oftast brukar mäklaren upplysa om detta men det kan ändå vara bra att känna till.

Du får göra avdrag på försäljningsutgifter som till exempel styling, annonsering och mäklararvoden. 22 procent av vinsten ska beskattas med 30 procent. Har du sålt med förlust får du göra avdrag med 50 procent av förlusten. Du får skattereduktion med 30 procent av det avdragsgilla beloppet.

• Kapitalförlust

Kanske inte så användbart ifall du har ISK men punkten är ändå värd för oss att veta om.

Du får dra av olika förlustaffärer som du gjort i samband med försäljning av aktier och andra marknadsnoterade värdepapper, bostadsrätt, privatbostadsfastighet eller andra privata tillgångar som inte har använts för personligt bruk, till exempel ädelmetaller, ädelstenar och bankfackskonst.

• Rut- och rotavdrag

Många känner till denna, men kanske inte detaljen kring nya vitvaror…

Har du haft rot- eller rutavdrag under året har du fått en preliminär skattereduktion för det när du köpte tjänsten och bara betalade en del av fakturan. Skattereduktionen är förifylld i din deklaration. Sedan 2018 kan du även få rutavdrag för reparation och underhåll av vitvaror i din bostad.

Rot- och rutavdraget räknas ihop och kan högst vara 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.

• Arbetslösas kostnader

I takt med att företagen nu i allt större takt verkar varsla anställda så kan den här komma väl till användning. Kort och gott finns det mycket du kan göra avdrag för om du är arbetslös. 

Då får du göra avdrag för resor till och från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan men också resor i samband med att du sökt nytt jobb. Du får också dra av för trafikavgifter för internet och telefon, utgifter för porto, betygskopior och dylikt i samband med att du sökt jobb. Detta gäller endast den del av de sammanlagda kostnaderna under året som överstiger 5 000 kronor.

• Flyttningskostnader

Ska du flytta, se i sådana till att göra det för att undvika uppsägning 😉

Måste du flytta på grund av ditt jobb för att undvika uppsägning? Då får du dra av för den faktiska kostnaden för emballering, packning, transport, uppackning av familjens bohag och familjens transport. Detta gäller inte om du sökt en ny tjänst eller bytt arbetsgivare.

• Mobiltelefon

Troligtvis mer användbar för vissa än för andra. Egentligen var det kanske dumt att ta med denna…

Om du är anställd och använder din privata mobiltelefon för jobbsamtal får du göra avdrag för det. Du måste kunna visa upp dina merkostnader för samtalen. Abonnemangsavgiften får du stå för själv.

Här är alla avdragen

För er som är mer intresserade av att djupdyka i vilka avdrag som finns så följer hela listan om du expanderar fliken här nedan: