Jag såg nyligen en fråga swisha förbi varför svenska börsen fortsätter falla.
Självklart är det en intressant fråga men också rätt irrelevant. Det enda du egentligen behöver bry dig om är att det sätts en lägre prislapp på de aktier du äger när svenska börsen generellt sjunker. Plagget du köper (aktien i det här fallet), ja det är däremot detsamma.
Vad som också faller är priset på kexchoklad. Det här spartipset kommer i ”samarbete” med Statoil (Circle K) som just nu ger bort en kexchoklad för 1 kr när du tankar. Vad som inte står är hur mycket du måste tanka.
Räcker det med att du duttar i något öre i tanken? Ibland får jag sjuka idéer och det här är ett av många exempel. När du sedan tankat för något öre så är det viktigt att du lyfter slangen rejält så du även får med det som personen innan betalat för men inte tankat. Ja jag vet, troligtvis är detta en myt.
Lite som myten att du får mer bränsle för pengarna ifall du inte håller in avtryckaren till bensinhandtaget helt utan tankar under en längre tid.
Inkomster
Här är min lön och mina inkomster från bloggen förra månaden. Anledningen att jag visar förra månadens lön är för att det är denna jag under september spenderat från och nu när lönen kommit för september ser jag vad jag kunnat spara.
Lön
26 963 kr
Bloggintäkter
3 550 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
30 513 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Idag lägger jag 1500 kr per månad i amortering. Jag har tänkt att öka denna något inom kort. Just nu är belåningsgraden på bostaden ca 30%. Målet är givetvis att bli helt skuldfri igen, även om det kan ta tid.
Det var länge sedan jag sköt in extra slantar i SaveLend och Tessin. Läget på börsen är helt enkelt allt för fint just nu och det är många köp jag fortfarande vill göra.
Avanza
10 500
Amortering
1 500
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
12 000 kr
Utöver nysparandet från lönen blev det även 3 448 kr i utdelning som självklart återinvesteras direkt.
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Trots att elkostnaderna sjunkit så är hushållens ekonomi just nu på bristningsgränsen låter det som. Och ljuset i tunneln lär vi få vänta på. När sänks räntan egentligen? Enligt ny prognos från storbankerna så ser det ut att kunna dröja länge.
Vilka datum gäller för svenska räntehöjningar?
6 gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där det fattas beslut om räntan. Det är vid dessa möten som den nya räntan meddelas. Dessa möten hålls i regel omkring löningen under följande månader:
September 2023
November 2023
Januari 2024
Mars 2024
Maj 2024
Juli 2024
September 2024
När väntas räntan sänkas?
Att sia om när räntan ska sänkas är oftast lika lönlöst som att sia om när första snön kommer. Bankerna har dock nyligen lämnat nya uppgifter kring vad de tror och dessa är alltid intressanta att kika på.
Den första räntesänkning kommer till våren, enligt några få banker. Men flertalet tror att det kommer dröja ännu längre. Den här prognosen skiljer sig från tidigare prognoser där man trodde att sänkningen skulle komma tidigare.
Här är en sammanställning av bankernas teorier utifrån deras senaste uttalanden:
= Höjer
= Sänker första gången
Swedbank
Handelsbanken
SEB
Nordea
SBAB
Danske Bank
September 2023
November 2023
April 2024
Juni 2024
September
Enligt tabellen ovan (ledsen om den blev grötig) så är SBAB och Danske Bank mest optimistisk och menar att den första räntesänkningen kommer i april. Under sommaren tror de svenska storbankerna på en sänkning och minst optimistisk är Nordea som tänker att det kommer ta ett år från nu.
Skuldberget hos Kronofogden har de 6 första månaderna vuxit rejält och är nu det högsta någonsin, visar ny statistik från myndigheten för årets sex första månader.
”Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling”, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i ett pressmeddelande.
Jag läste nyligen en artikel om varför du ska undvika att gå i pension tidigt. Även om jag inte håller med om resonemanget i stort så kan jag ändå tycka att anledningarna som tas upp är värda att känna till för oss som söker ekonomisk frihet via börsen.
Bra att veta är väl att artikeln riktar sig till personer som är beredd att gå tidigt i pension ”den vanliga vägen”. Vad är då den vanliga vägen? Ja helt enkelt att gå ett par år tidigare från arbetslivet mot bekostnad av pensionen du får. Kanske har du inte ens ett privat pensionssparande.
Vad många av oss försöker göra är att skrapa ihop tillräckligt med kapital för att kunna leva på avkastningen från portföljen, oavsett vilken taktik för ekonomisk frihet du valt. Tiden från den dag du går i tidig pension till dagen då du kan plocka ut pension sägs vara de avgörande åren. Klarar du dessa så klarar du även tiden när du får pension.
Tyvärr är det få som inser alla nackdelar med att gå tidigare från arbetslivet. Här är de 3 saker du bör tänka på.
Den första punkten är rätt självklar och innebär att du får mindre pengar att leva för. Det beror dels på att man går miste om något eller några års pensionssparande, dels på att pengarna måste räcka längre.
Enligt prognosen måste pengarna räcka 14-15% längre än om går i pension vid 63 i stället för 66 år.
Vad som är något mer okänt är att skatten blir högre om man går i pension tidigare. Det beror på att man inte får det kraftigt förhöjda grundavdrag man får från januari det år man fyller 67 år.
Det här rör sig om rätt mycket slantar.
Något vi också får komma ihåg är att vi inte får ta del av bidragsdelarna i pensionssystemet såsom garantipension, inkomstpensionstillägg och i förekommande fall bostadstillägg.
Jag tror många av oss som sparar till ekonomisk frihet försummar pensionen som en dag trillar in. Åtminstone har jag inte räknat med denna då det är något som kommer bra mycket senare.
Inkomster
Sommaren har spenderats på hemmaplan och som jag skrev tidigare har det blivit 8 veckors semester i stället för mina ordinarie 4. Troligtvis kommer den här härliga tiden återupprepas kommande år också medan junior KTM är liten. Vi har valt att inte ta ut full föräldrapenning så att dagarna ska räcka längre, vilket då påverkar inkomsterna negativt.
Det har varit rätt få samarbeten på bloggen varpå den summan är mindre än tidigare månader.
Lön
25 077 kr
Bloggintäkter
4 650 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
29 727 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Jag har satt in ett extra amorterande på huset. Det är inte nödvändigt då jag idag är belånad < 50% men jag tycker att man alltid ska amortera en liten summa. Läs inlägget där jag jämför amortering mot aktiesparande
Avanza
8 500 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
Amortering
1 500 kr
SUMMA
10 000 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
Sparkvoten har återigen börjat vandra uppåt men jag kommer nog inte återkomma till +50% sparkvot i år som vår situation är just nu.
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Fler och fler har börjat se över sina kassaflöden i privatekonomin och där handlar det även om att se över din ränta på ditt sparande. Personligen skulle jag nog aldrig välja ett sparkonto hos en storbank. Åtminstone inte efter att ha sett den här sammanställningen.
Den stora frågan är givetvis hur många som faktiskt undersökt vad som finns för alternativ till sparandet som ligger utanför aktiemarknaden. Har du en ränta som matchar det bästa du kan då? För tro mig, det är stor skillnad.
Självklart är den viktiga frågan hur snart du kan komma att behöva pengarna. Själv skulle jag säga att det är sällan du behöver pengarna under en och samma dag. Oftast får du en faktura med en månads betalningsvillkor samt att du kanske inte behöver ta ut pengarna allt för många gånger under ett år.
Exempelvis kan du hitta ett mycket bättre ränta på ett sparkonto ifall du begränsar dina uttag till t.ex. 12 gånger varje år enligt min egna undersökning.
Ytterligare ett exempel är ifall du har ett målsparande. Hit hör sparande som du vill ha inom 5 år och enligt mig inte hör hemma på aktiemarknaden. Har du en ränta som är konkurrenskraftig?
Även jag har valt fel
När räntan var 0 så spelade det här mycket mindre roll, men nu är det mycket stor skillnad. Jag är en av de som tänkt fel kring mitt buffertsparande:
Som många vet har jag ökat min buffert då vi blivit med villa. Går ett element sönder eller att jag tvingas gräva upp avloppet, ja då kan jag inte lita på att försäkringsbolaget täcker alla gånger utifrån egen erfarenhet.
Min buffert ligger hos Swedbank på ett e-Sparkonto. Här är en jämförelse:
Ränta
Kommentar
Swedbank e-sparkonto
1,85%
Obegränsade uttag. Insättningsgaranti
Bluestep flex
3,25%
Obegränsade uttag. Insättningsgaranti
Bluestep super flex
3,52%
12 fria uttag per år. Insättningsgaranti
När någonsin skulle jag behöva ta ut mer än 12 gånger varje år? Själv skulle jag säga att 3 gånger per år är lämpligt men att låta pengarna ligga under Fria Uttag känns alldeles för dumt.
Sett utifrån tabellen ovan har jag valt helt fel konto för min buffert idag. 2 procentenheter i ränteskillnad är enorm.
Har du aktivt valt att investera via sparkonto?
En fråga jag har till dig är om du aktivt valt att ha en del av dina investeringar via sparkonto?
Här pratar vi alltså inte ditt buffertsparande eller målsparande utan mer ditt långsiktiga sparande. T.ex. har du kanske valt att investera 80% i aktier och 20% på ett sparkonto.
Som vanligt är jag väldigt tacksam för att du röstar. Alla dessa omröstningar har givit mig stor insikt under åren som gått 🙂
Jag själv har inte valt det här sättet att investera då jag finner preferensaktierna mer attraktiva idag.
Bäst ränta om du binder sparandet
Här är en jämförelse som visar vilka banker som erbjuder bäst ränta idag när du binder ditt sparande eller om du vill köra på rörligt (3 månader).
Jag läste nyligen en artikel där det resonerades ifall det är bra eller dåligt att amortera extra i dagens läge. Hur kan det någonsin vara dåligt att amortera extra, kanske du undrar? Det finns åtminstone ett par saker att ha i åtanke och amorteringen är inte den enda lösningen.
Amortering ökar
Vad vi kan se är att amorteringarna ökat saftigt på senare tid. Kanske är det inte så märkligt; när det väl brinner så är det en spontan reaktion att försöka spruta vatten på elden.
Amorteringen i första kvartalet låg på 21 miljarder kr*. Förra året var den siffran 16,7 miljarder kr.
*sett till de 8 största bolånegivarnas kunder
Andra alternativ till amortering
För många ”utanför vår sekt” så finns det bara ett alternativ till att släcka branden, nämligen att amortera. För att amortera måste du ha ett extra kassaflöde som täcker in detta extra sparande, men det finns många andra alternativ för ditt sparande:
Buffertsparande
Sparande på börsen. Aktier, fonder, räntefonder etc.
Sparande på sparkonto
Bör jag amortera extra?
Många går med tanken att man amorterar fram tills man når 50% belåningsgrad, efter det slutar man amortera då det inte längre är tvingande vid den belåningsgraden.
Själv tycker jag att du alltid ska amortera åtminstone en liten del av ditt sparande. Den gyllene frågan är om det är värt att amortera extra i dagens klimat?
Här följer ett exempel:
Ett exempel
Låt säga att du har följande upplägg i din ekonomi
Bolån: 2 miljoner kr
Pengar (utöver din buffert): 500 000 kr
Frågan man kan ställa sig är om det är värt att amortera dessa 500 000 kr direkt.
Amortering
Amorterar du rakt av blir din kostnad för lånet 17 500 kr mindre årligen*
*Bolåneränta 5%, ränteavdrag 30%
Sparande i sparkonto
Idag kan du på vissa ställen få 4,3% sparränta på dina pengar. Det är rätt mycket. Räknar vi bort 30% skatt får du 15 000 kr årligen, med andra ord 2 500 kr mindre än om du amorterar på ditt lån.
Låt oss kika på några ytterligare alternativ.
Sparande i preferensaktier
Idag skulle jag säga att du med lätthet kan få 7,5% via preferensaktier och då i bolag där jag själv anser att risken till att utdelningen upphör är hyggligt liten. 26 250 blir det årligen avräknat 30% skatt.
Det finns givetvis de preferensaktier som idag betalar +10% likt Corem som jag själv äger, men där är risken givetvis högre.
Här finns det en tanke att i stället stoppa in sparandet i ett ISK då den förväntade avkastningen är högre än statslåneräntan + 1 procentenhet. Då blir summan 37 500 kr, ej avräknat den årliga ISK skatten.
Sparande på börsen
Historiskt har Stockholmsbörsen avkastat 9,24% årligen. Här blir risken kortsiktigt givetvis avsevärt mycket högre.
Räknat på den siffran blir summan 46 200, ej avräknat årlig ISK skatt.
Summering
Att amortera allt sitt sparande är inte den enda lösningen för att släcka branden som uppstått, vilket många verkar tyckas kunna tro.
Enligt mig är en sund kombination det bästa och kanske finns det en tanke i att nu bygga en amorteringsportfölj då denna kan hjälpa dig med amorteringen.
Den nya lönen är inne på kontot och det är dags att kika på vad sparkvoten blev. Denna månad kommer jag med tipset att låta dina likvider jobba medan du väntar på köplägen.
Först och främst skrev Generalen en rätt intressant Tweet som hör till ämnet. Här listar han familjens utgifter under månaden som gått:
Totalen för ovanstående utgifter är 54 000 kr. Tillsammans tjänar de 60 000 kr efter skatt. Det blir alltså 6000 kr i sparande. Vart han väljer att sätta sparandet vet jag inte.
Följer man konversationen längre ner så är budskapet att det ekonomiska läget tärt på ekonomin rejält och Generalen meddelar att det inte längre är möjligt att hålla 50% sparkvot som tidigare.
Hur klarar sig folk som inte är lika ekonomiska? Hur ska det gå fragment? Tjänar så många mer än oss, spenderar så många mindre än oss?
Vad som slår mig är att jag nog alltid haft rätt låga belopp, både när det kommer till inkomst men också till utgifter. Det finns många som tjänar bra mycket mer än vad jag gör men det finns många som också skjuter ut bra många fler tusenlappar till konsumtion och annat.
Det är tufft för många, och ännu tuffare lär det bli när bolånen löper ut. Själv kör jag idag på obundet bolån.
Utnyttja sparkontot
Tipset jag har nu den här månaden är att nu inse att vi inte längre har TINA (There is no alternative). Sparkonton ger idag som mest 3,75% ränta om du kör obundet med insättningsgaranti. Det är ändå rätt saftigt.
Själv fortsätter jag att så snabbt som möjligt köpa aktier för mina likvider men tipset är att se över så att dina pengar inte ligger på ett konto med taskig eller ingen ränta. Du kan idag hitta fina alternativ på sparkonton med obunden löptid och att låta pengarna vara lata har aldrig varit en bra idé.
Som vanligt ligger jag själv hela tiden fullinvesterad men nu när jag har en större buffert kommer jag försöka maximera räntan jag får.
Inkomster
Det blev något mindre lön förra månaden, mest p.g.a. rätt mycket VAB som faktiskt kan kosta skjortan. Att VAB kunde bli en börda rent ekonomiskt tänkte man sällan på då man själv var barnlös och såg kollegorna VABA kors och tvärs 🙂
Lön
19 847 kr
Bloggintäkter
8 570 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
28 417 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Om någon månad kommer jag nog räkna om mina utgifter inom samtliga kategorier. Det känns som det hänt rätt mycket sedan jag skrev om det senast och precis som för många andra har utgifterna ökat. Att vi flyttat till ett större hus gör inte saken bättre heller.
Det trillar just nu in diverse räkningar från flytten så jag tar det rätt lugnt med sparandet och fyller på bufferten. Prio är givetvis Avanza där jag har den absoluta majoriteten av mitt sparande.
Avanza
6 000 kr
Savelend (tidigare Lunar)
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
6 000 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Det sista vi väljer att gör oss av med är troligtvis vårt hem, medicinen vi behöver samt maten på bordet. Innan den stunden kommer så är det buffertsparandet som får lida. Det här beteendet ser vi redan idag hos svenska folket och det är självklart ingen vacker syn.
Jag har personligen gjort det omvända. Mitt sparande på banken har ökat och mina investeringar på börsen har minskat. Det är inte optimalt med tanke på att börsen erbjuder fenomenala möjligheter just nu, men det är något jag helt enkelt blivit tvungen att göra med tanke på husköpet.
Enligt färsk statistik från SCB så minskar nu tillgångarna på bankkontot kraftigt. För andra kvartalet i rad var uttagen från hushållens bankkonton större än insättningarna. Risken är väl att trenden fortsätter innan räntan börjar sänkas igen.
”Det är en väntad men oroväckande trend. Många har behövt ta av bufferten för att parera det senaste årets utgiftssmäll men räntetoppen kan dröja en bit in på hösten, då kommer hushållens motståndskraft återigen att prövas”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB
Vart försvinner pengarna?
Den okända faktorn är givetvis vart pengarna tar vägen när de plockas ut från banken. En teori är att svensken flyttat pengarna från bankkontot till börsen igen, men det handlar nog bara om de med riktigt goda marginaler. En mer sannolik teori är att man försöker amortera mer på bolånet, en trend som faktiskt ökat.
Mest sannolikt är ändå att ökade kostnader helt enkelt fått hushållen att ta från bankkontot för att betala det som ska betalas. En oroväckande trend, som Fernández säger.
Fördelen är trots allt att utlåningen minskar, vilket också är det man vill se av stigande räntor. Under årets första kvartal var årstillväxten på lån nere på rekordlåga 2,5% enligt SCB.
Det ska bli spännande att se hur regeringen ställer sig till det här. Ökar de tillfälliga stödpaketen till hushållen eller hur ska man tackla situationen? Det bästa enligt mig är att inte ge godis till barnen. Har man gjort dåliga kortsiktiga beslut så får man lära sig av den läxan.
Kanske får man svälja stoltheten och sälja sin nya fina elbil som man köpte då pengar faktiskt var gratis. Det tråkiga är givetvis att människor har lätt att förse sig med prylar, men svårt att göra sig av med dem.
Att Avanza och Nordnet nu betalar tillbaka källskatten snabbare ger större möjligheter att blicka utåt mot andra länders populära utdelare. Samtidigt är jag fundersam om Avanza nu skjuter sig själva i foten.
Vart försvann pengarna?
Totalt har jag genom åren betalt följande belopp i källskatt:
Betald källskatt: 14 716 kr
Kollar vi då vad jag fått tillbaka hitintills är det:
Återbetald källskatt
Återbetalning utländsk källskatt 2022
4 185 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2021
4 124 + 410 = 4 534 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2020
1 659 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2019
937 + 75 = 1 012 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2018
224 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2017
42 kr
Återbetalning utländsk källskatt 2016
1,45 kr
Anledningen att det är + (plus) för vissa rader är för att det gjorts mer än en utbetalning för det året.
Sedan finns det 224 kr som jag inte vet till vilket år det hör, så totalen blir:
Totalt: 11 854 kr
Men så har det ju dragits källskatt i år som jag då kommer få tillbaka i början på nästa år. Summan av källskatten i år är 2 100 kr
Reducerat detta blir alltså förhållandet:
Betald källskatt: 12 616 kr
Källskatt tillbaka: 11 854 kr
Vart mellanskillnaden tagit vägen vet jag faktiskt inte, om jag nu räknat rätt. På samma gång vet jag att Avanza har god historik med att Inte betala tillbaka hela källskatten. Jag har sett något annat blogginlägg med statistik på detta men minns inte vart jag hittade den nu.
Petrusko har däremot skrivit ett inlägg om att Avanza nu kryper till korset och betalade det som var kvar från 2021. Jag ser även i min historik att jag fått en extra utbetalning för 2021. Vad som är extra anmärkningsvärt är det Petrusko skrev:
Jag kämpade på men fick inget annat ur dem än att det var nog mitt eget fel och att Avanza har betalat allt.
Men så idag kom pengarna jag saknade. Nu är jag bara nöjd att jag fått åter all den skatten jag förväntade mig. Jag är inte imponerad hur de hanterade saken denna gången men nu blickar jag framåt. Jag litar på att Avanza sköter det här bra framöver.
Tycker personligen att det är väldigt klantigt att först säga att kunden räknat fel, och sedan krypa till korset och betala ut det som inte kommit fram ännu. Jag själv litar inte alls på att det här blir rätt framöver.
Det här får mig att minnas historian med AstraZeneca och där Avanza debiterade källskatt även fast det inte skulle vara så. Efter ett tag fick vi dock tillbaka den men det har hänt vid flera tillfällen.
Det är dessutom andra gången på kort tid som Avanza ligger nere. Visst, det får man räkna med, men jag tycker att det funkat sämre nu 2023 än något annat år. Kanske blir man omsprungna av Nordnet trots allt.