Jag har aldrig varit en man med många streaming- och musiktjänster, men jag prenumererar dock på Spotify med familjen via deras familjealternativ. Med det sagt skulle jag utan svårigheter kunna säga upp tjänsten och leva som vanligt. Den känslan finns verkligen inte hos alla uppenbarligen.
Spotify mannen i Lyxfällan
I ett av Lyxfällans senaste avsnitt fick vi följa en familj med ett barn där föräldrarna är särbos. Anledningen var att herrn i huset hade hållit sin dåliga ekonomi gömd och dragit på sig oerhörda skulder bakom hennes rygg. Jag har valt att kalla honom för Spotify-mannen.
Med en skuld på 600 000 krär det helt klart inte Lyxfällans mest anmärkningsvärda deltagare i form av stora skulder. Det är alltså inget rekord vi snackar om. Vad som snarare är unikt enligt min uppfattning är den enorma besatthet av Spotify som mannen besitter. Det är på alla vis sjukligt.
Ja, ni kan ju gärna se själva i min mycket klippta variant. Som vanligt kan du se avsnittet gratis med reklam via pluto.tv. För att göra saken klar är jag ingen klippa-till-klippare så ni får det ni betalar för 🙂
Någon frågar sig kanske varför jag tar med den sista delen av avsnittet, alltså den del där deltagarna får någon typ av belöning för att man ställt upp. Anledningen är hur otroligt glad mamman blir av att få en upplevelse vid Astrid Lindgrens värld med familjen. Hon börjar nästan gråta, medan Spotift-mannen klart och tydligt verkar tvinga fram någon typ av leende.
Han hade kanske hellre hoppats på ett års prenumeration av Spotify snarare än en upplevelse tillsammans med sitt barn. Vad vet jag…
Får man ont i hjärtat vid blotta tanken att avsluta sitt Spotify så har man lite att jobba med enligt min mening.
Sist men inte minst. Varför vill han kasta bort sitt glas med dricka vid första ångestattacken men sedan be om något att dricka vid tillfälle nummer två? Det finns många olösta gåtor i det här fallet antagligen.
Nu när jag strött salt i såren kan jag åtminstone vara positiv och säga att Spotify mannen var otroligt retorisk, tydlig och resonabel i delar som jag inte tagit med i mitt klipp. Många andra brukar oftast vara rätt nonchalanta får jag en känsla av. Där ska han ha ett plus.
Det finns några olika öknamn på bolag som är mindre omtyckta av allmänheten. Postnord kallas ofta för PostMord och Radiotjänst kallades tidigare för Rånartjänst. PostkodSNATTERIET är min egna uppfinning på ett bolag jag skyr mer än både Postnord och Radiotjänst tillsammans.
Chansen att vinna på Postkodlotteriet
Det är lite halvtaskig information att veta vinstchansen hos Postkodlotteriet då man givetvis inte vill visa statistiken direkt till kunderna. Men i årsredovisningen tvingas man ange de exakta siffrorna och där ser vi att 45% går till vinster, gåvor och premier. Vinstandelen är 41,2%.
Som jag förstår det så returneras ungefär samma andel som via Triss.
Pengarna tillbaka om du inte vinner
Deras nya kampanj nu verkar vara att du får 1000 kr tillbaka om du inte vinner på 6 månader.
En lott kostar 180 kr. På 6 månader har du alltså spenderat 1080 kr. Det innebär att du i teorin enbart riskerar 80 kr men har chansen att vinna din drömvinst. Låter det för bra för att vara sant?
Tanken som slog mig är att man kan skicka ut lite småvinster till kunderna. Någon sked eller något glas så har man helt plötsligt vunnit. Eller ännu bättre – en ny lott? Men det är bara min egna spekulation. Minsta vinstsumman i kontanter verkar vara 500 kr.
Oftast är något som låter för bra för att vara sant inget att lita på.
Reagerar på kommentarer
Jag tyckte det var lite roligt att läsa kommentarerna till reklaminlägget. Det var många som var riktigt bittra vill jag lova. Främst var det aggression över att aldrig vunnit något samt att trogna kunder borde få förmåner.
Många tycker att de som varit med länge också borde få något. Oftast funkar det inte så. Nya kunder är så mycket mer värda och många gamla tenderar att stanna kvar utan någon belöning
Hela konceptet med Postkodlotteriet är väl att det snart…snaaart måste vara dags för mitt Postnummer. ”Jag stannar bara kvar tills det blir vårt postnummer som lottas”.
Och precis sådär tänker nog många. ”Om jag avanmäler mig så KOMMER mitt postnummer bli valt”. Den känslan vill du helt enkelt inte uppleva.
Det är faktiskt jättemånga som skriver att de är välkomna till deras egna postnummer. Lite som att man tror att chanserna kommer öka genom att skriva så…
Något måste uppenbarligen vara fel i hur din bror blivit registrerad. Har det gått 10 år så skulle han helt klart dragit in åtminstone ett par miljoner vid det här laget. Kanske borde du ringa kundtjänst och fråga ifall han verkligen är registrerad rätt så att han är med i utdragningen. Hoppas du förstår ironin.
Att räkna ut hur mycket pengar du spenderat på spelet kan är nog faktiskt det bästa du kan göra. Kanske är det just det du behöver göra för att sluta köpa nya lotter.
Vad du egentligen borde räkna på är hur mycket pengarna hade vuxit ifall du investerat dem i stället.
Och kom ihåg… det är aldrig försent att börja investera.
Om jag räknat rätt borde du få tillbaka 30 000 kr på en gång. Du kan alltid ringa och kolla. Det skadar inte.
Måste ändå ge Postkodlotteriet att man är flitiga på att svara på kommentarer och in i det sista hålla uppe förhoppningen om att din tur snart kommer.
Äntligen någon som fattat och räknar på sannolikhet innan man köper något. Snyggt!
Nästan en miljon människor i Sverige är med i Postkodlotteriet enligt deras egna källa. Den mest ägda aktien i Sverige (Investor) har ca 600 000 ägare. Tyvärr är det nog lättare för folk att få upp ögonen och förstå Postkodlotteriet än att se och förstå vad Investor kan göra för din ekonomi över tid. Det är synd.
Igår, torsdag, hade vi officiellt Årets fattigaste Dag i vår kalender. Januari är allmänt känt som den snålaste månaden men idag trillade ny lön in på många svenska konton. Idag kikar jag på vad min egna sparkvot blev men också hur det generellt sett ut i Sverige sedan många år tillbaka.
Svenskens sparkvot 2025
Första tanken är nog att sparkvoten rent allmänt är hyfsat dålig just precis nu. Det stämmer faktiskt inte. Svenskens sparkvoten just nu är uppe på bland de högsta nivåerna som vi sett sedan 2012. Endast när pandemin bröt ut var den högre.
Det lustiga är att sparkvoten var som lägst i början av 2022. Då hade räntan precis börjat höjas. Styrräntan toppade i december 2023 på 4% och det är då man skulle kunna tro att sparandet var som lägst.
Enda förklaringen jag har är väl att dåliga tider väcker tanken om att man måste spara och fylla på den buffert man använt. Just nu kan vi i alla fall se att sparkvoten generellt är kring 7%.
Jag har länge menat att de allra flesta skulle kunna nå en sparkvot på 10% genom att enbart gå igenom sin ekonomi och ta bort mycket av det som inte skänker dig mer än kortsiktig glädje.
När konsumenterna får svara på frågan ”Är nu en bra tid för ett större inköp” så är det däremot många svarar Nej, även om optimismen ökat på senare tid.
Inkomster
Det här är min bruttolön (före skatt) samt det jag fått in från bloggen. Precis som vanligt är det här lönen från december. Anledningen är att jag spenderat från den här lönen nu i januari och i sektionen här under kan du läsa vad som blev kvar efter all konsumtion.
Lön
31 900 kr
Bloggintäkter
4 350 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
36 250 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter allt shoppande:
Amortering
1 500 kr
Avanza
8 400 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
9 900 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. SaveLend.
Jag kan tycka att amortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Svenskens matkasse är inte lika billig som den en gång var. Priserna allt sedan 2022 har skenat – det gäller i stort sett alla kategorier av mat men vissa utmärker sig. Att många som levde på lövtunna marginaler innan höjningarna nu har det betydligt tuffare är lätt att förstå.
Matpriser senaste åren
Det är inte några futtiga procent vi pratar om när vi tittar på hur matpriserna utvecklats allt sedan inflationen drog iväg 2022. På tre år har matpriserna ökat med hela 25%.
Majoriteten av ökningen kom 2022 och 2023. Under 2024 ökade priserna på mat med 2,8%. Det är en mer normal uppgång jämfört med åren innan. Per månad har priset ökat med 0,1 – 0,2 procent under förra året.
År
Prisökning matvaror
2022
19,8
2023
5,2
2024
2,8
Allmänheten vill nog mena att dagligvarujättarna likt Willys, Ica och Lidl är bovarna och att de tjänat multum när med de höga priserna. Det stämmer inte och som jag uppfattat läget kan endast två av sex aktörer klara av att driva sina verksamheter lönsamt.
Marginalen har för de flesta sjunkit och man har inte kunnat klara av att höja priserna i samma utsträckning som leverantörerna. Ändå är det många som menar att det är matbutikernas fel.
Matpriser ökning per kategori
Prisökningen på mat har lugnat ner sig ganska kraftigt som du såg i tabellen ovan. Tittar vi närmre på specifika kategorier så finns sådant som fortsätter stiga i pris. Där hittar vi bland annat kaffe, kakao och oljor.
Här är en tabell jag satt ihop som visar de största prisökningarna per kategori de senaste 12 månaderna. Statistiken är hämtad från SCB.
Jag har försökt få fram statistik över vilka grupper som ökat mest allt sedan pandemin men det har varit svårare. SCB presenterar statistiken men det är snudd på omöjligt att ta ut något vettigt ifall man vill gå flera år tillbaka. Åtminstone lyckas inte jag.
Däremot hittade jag en bild som visar hur priserna förändrats sedan 2020 på mat i USA. Det lär skilja en del från vår sanning men kanske inte så mycket.
Nu har vi hunnit landa i de höga priserna och haft ett par år att klimatiseras. Jag personligen upplever den största förändringen när det kommer till ägg och mjölk – kanske för att jag mer exakt kommer ihåg vad det kostade innan 2022.
Kyckling och mycket annat protein köper vi fryst när det kommer lockerbjudanden från butiker och bunkrar i vår frys. Sedan har vi ett antal recept som vi roterar mellan. Jag skulle säga att vi fryser otroligt mycket mat hemma hos oss.
Vi har även börjat köpa beställningsvaror i bulk som butikerna vill att man förhandsbokar och där du får väldigt bra rabatt. Fru KTM är duktig på att snappa upp dessa via sociala medier. Det handlar om toalettpapper, kaffe, frysta hamburgare, bröd och liknande varor.
De höga priserna är nog här för att stanna och vi kommer säkert inte få se något brant prisfall generellt. Det bästa vi kan få är nog en lägre takt i hur priserna utvecklar sig.
Du får helt enkelt ta de ess du har i rockärmen för att få ner priset på sin matkasse. Vi kommer nog undan väldigt billigt men då är vi inte heller gourméer som gillar att stå i köket och tillaga oxfilé.
Medelkostnaden mat 2025
En ny uträkning från 2025 visar att mat för en vuxen (31 – 60 år) är 3 730 kr per månad. Där har man räknat på att all mat lagas i hemmet, något som inte är verkligheten för många. Lägger vi till uteluncher så blir kostnaden betydligt högre.
När jag började plugga 2012 minns jag att snittkostnaden där och då låg på ungefär 2 500 kr i mat per person och månad. Det känns ganska rimligt att samma matranson nu skulle kosta närmare 4 000 kr med tanke på den höga prisutvecklingen de senaste åren.
Mycket tyder på att privatpersoner kommer få det betydligt bättre ekonomiskt 2025. Främst är det personer med riktigt fet lön som kommer kunna lyxa till det ännu mer tack vare skattesänkningarna. Dit hör inte jag…
Egentligen kan man säga att den bättre ekonomin 2025 bottnar i fyra enskilda faktorer. Kanske finns det även fler men dessa är de givna:
Lägre styrränta som påverkar privatpersoner med lån (på bloggens startsida kan du följa vilket nästa datum är för nästa eventuella sänkning)
Sänkt skatt för lönetagare (jobbskatteavdraget)
Troligtvis bättre löneförhöjningar än de flesta år
Lägre inflationstakt och således lägre prishöjningar på bland annat dagligvaror, allt annat lika
Allt det här är positivt för privatpersonen. Sedan finns det även mindre faktorer såsom slopad flygskatt och skattesänkning på bensin och diesel, men dessa har jag försummat. Den sänkta skatten på ISK/KF kommer börja ge effekt först på deklarationen nästa år.
Löneförhöjning 2025
Swedbank har låtit analysera ekonomin för de vanligaste yrkesgrupperna i Sverige. För de 30 vanligaste yrkena stiger inkomsten efter skatt med i snitt 1 200 kr varje månad. Då är inte inflationen inräknad.
Skattesänkningen står för 300 kr extra varje månad inom de vanligaste yrkena. Dock skiljer det rejält mellan yrken och för en specialistläkare kommer skatten i snitt sänkas med hela 2 000 kr/månad. Kort kan man säga att de med fet inkomst får det ännu bättre. Jag väljer inte att använda orden ”de rika” då hög inkomst inte i praktiken innebär att man är rik.
Löneökningarna väntas bli hela 3,6% i år. Det är mycket och bra mycket mer än vad jag själv brukar få sett till de senaste åren.
Tar vi med löneökning, skattesänkning och även inflationen (som då ger minus) så kommer många få en betydligt bättre köpkraft. Då är inte räntesänkning inkluderat som jag förstår det.
Yrke
Snitt, bruttolön kr/mån
Real löneökning
Advokat
64 568
1686
Förskollärare
37 915
1075
Grundutbildad sjuksköterska
43 491
1183
Gymnasielärare
44 606
1218
Ingenjör inon elektroteknik
49 624
1 312
Mjukvaru- och systemutvecklare
54 754
1 577
Polis
43 157
1 237
Specialistläkare
95 457
3 662
ST-Läkare
57 096
1 549
Vårdbiträde
29 329
824
OBS! Med real löneökning menar man att även inflationen är medräknad, en faktor som de allra flesta tyvärr ej tänker på.
Vad jag själv reflekterar över i tabellen ovan är att min bruttolön känns förhållandevis liten mot snittet. Idag har jag ganska exakt 40 000 kr innan skatten dras, alltså brutto. Som programmerare inom webb ingår jag i Mjukvaru- och systemutvecklare där snittlönen tycks vara 54 000 kr. Det är i och för sig efter årets lönehöjningar, men ändå.
Här vill jag också förtydliga att jag inte är ett proffs när det kommer till att höja min egna lön, vilket jag tryckt på många gånger. Utdelningarna ger mig nu nästan 11 000 kr extra varje månad och jag har alltid tyckt att det är lättare att höja den summan än själva lönen.
Vi får se hur det går i år. 3,6% är tydligen det man ska satsa på även om jag tycker det låter hyfsat högt.
De som påverkas negativt är de med låg lön som bor i hyresrätter. Hyran väntas i år höjas med 5% och har man inte marginalerna på sin sida så kan det bli tufft. Dessutom försvinner den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer.
Det är dags att för sista gången i år fylla på torrt krut i portföljen och summera spar-året 2024. Jag har faktiskt redan nu gjort ett hyfsat stort köp och det landade i Evolution. Här förklarar jag läget.
Evolution rasar
I fredags släpptes den tråkiga nyheten där Evolutions licens i Storbritannien utreds av den brittiska spelmyndigheten UK Gambling Commission, UKGC. Anledningen är att flera av Evolutions spel tycks funnits tillgängliga hos operatörer som saknar licens.
Evolution ingår redan i Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier (OMXS30) men under måndagen blev Evolution den mest omsatta aktien överlägset då alla ville ut. Säljtrycket skickade ner aktien tvåsiffrigt. Själv köpte jag på mig ett rätt stort knippe aktier då kursen var ner ca 12%.
Bolaget svarar själva att man ”ser mycket allvarligt på alla försök till överträdelse kring sitt varumärke eller sina spel” och att man hanterat flera fall från UKGC tidigare.
”I närtid får vi konstatera att vår hantering inte varit tillräckligt snabb och vi vidtar nu ytterligare åtgärder”, skriver presschefen Carl Linton i ett mail
Om det är rätt eller fel att köpa är svårt att säga. Storbritannien står enbart för 3% av Evolutions omsättning men det marknaden oroar sig för är att myndigheter i andra länder lyfter upp samma problematik i någon typ av kedjeeffekt.
Som sagt har man haft liknande problem tidigare och då har man kunnat lösa det där och då hyfsat enkelt. Nu har det lyfts till en helt annan nivå. Ifall det kommer leda till att Evolutions licens dras tillbaka i Storbritannien är det ingen som vet än så länge.
Utdelningen i Evolution 2025
2023 låg vinst/aktie i Evolution på 5,01 EUR och av detta delade man ut 2,65 EUR. Redan i september 2024 var den totala vinsten per aktie uppe i 4,12 EUR (för 3 månader) så det finns goda argument till att bolaget skulle kunna höja utdelningen nästa år.
Som sagt är marknaden mer långsiktig än så när man kikar på Evolution
Enligt prognosen ser Evolution ut att kunna höja utdelningen 2% näst år:
Jag får någon typ av flashback från när Kindreds kurs dök månad efter månad. Där skapade oro mer oro och dåliga nyheter löste av varandra. Jag köpte den fallande kniven i Kindred och det var en av mina bättre affärer under alla år.
Evolution är ett helt annat bolag och historian behöver inte återupprepa sig. Den här gången väljer jag att lita på min magkänsla.
Det här är den lön jag fick i november, alltså förra månaden. Nu under december har det som vanligt varit lite extra utgifter och jag har även handlat en del under Black Friday. Allt som blir över från mina lön sätter jag då in till mitt sparande.
Som läget är nu så har vi någon form av omvänt tomterally där ute, så det känns självklart fint att kunna köpa lite extra.
Lön
22 127 kr
Bloggintäkter
7 137 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
29 264 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter det att alla räkningar och rörliga utgifter betalats.
Amortering
1 500 kr
Avanza
8 400 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
9 900 kr
Så summeras helåret
Trots att jag gjort stora förändringar under de två senaste åren som resulterat i betydligt lägre sparkvot så är jag nöjd med snittet på 22%. Bästa siffran var nu under december – 33%.
I sparkvoten räknar jag inte med utdelningen då denna återinvesteras direkt. Anledningen är att du får räkna med utdelningar i både täljare och nämnare, alltså för inkomsterna och det som sedan kan sparas. Jag har gjort det lätt för mig och helt enkelt tagit inkomsterna delat med det jag kan lägga i nysparande.
Lite häftigt är att bästa månaden levererade 55 000 kr i intäkter ifall vi även tar med utdelningen. Det är långt mycket mer än min ordinarie lön och utdelningen där och då var nästan 18 000 kr.
Jag tycker jag hör allt oftare hur äldre personer i min närhet lever på i princip existensminimum tack vare en pension som verkligen inte ger en guldkant på tillvaron. Men det är heller ingen nyhet och något som diskuterats under alla mina vuxna år. Kanske kan det dessutom komma att bli ännu sämre ifall svenska pensionsförvaltare fortsätter strössla pengar på investeringar som går åt pipan.
Hur bra är Sveriges pensionssystem?
Konsultjätten Mercer har nyligen presenterat sin rankning av pensionssystem där 48 länder granskats. Denna visar att Sverige är sämsta landet i Norden men att vi ändå landar på plats 10/48, en placering som ändå bör vara godkänd.
Tydligen är det Hållbarheten som gör att Sverige rankas bland de 10 bästa. Vårt pensionssystem främjar anställda som vill och kan arbeta längre upp i åldrarna eller kombinera arbete med pension.
Är det något vi märkt så är det att fler och fler väljer att arbeta efter 65 års ålder. Har man rätt jobb så är det ingen dum idé. Tyvärr finns det många jobb där den anställdes kropp knappt orkar mer ens efter 55 år.
Placering
Land
Poäng
Klass
1
Nederländerna
84,8
A
2
Island
83,4
A
3
Danmark
81,6
A
4
Israel
80,2
A
5
Singapore
78,7
B+
6
Australien
76,7
B+
7
Finland
75,9
B+
8
Norge
75,2
B+
9
Chile
74,9
B
10
Sverige
74,3
B
Pensionsförvaltarnas tråkiga val
Rankningen ovan tar troligtvis inte hänsyn till hur förvaltarna gjort med arbetarnas surt förvärvade slantar. De senaste åren har svenska pensionssparare blivit av med mångmiljardbelopp genom rent utsagt misslyckade placeringar där man fullkomligt kastat bowlingklotet i rännan.
Jag kommer till ordet misslyckade strax.
Först vill jag gå igenom de fall i närtid som verkligen varit omtalade men som sedan, likt mycket annat, bara glöms bort.
Northvolt
Givetvis är det Volkswagen som lidit mest av fadäserna i Northvolt med sina 22% av ägandet. Kikar vi längre ner i listan bland största ägarna kommer traditionella pensionsbolag som också fått se en förhoppning gå i tusen bitar.
Pensionsförvaltare
Andel
AP-fonderna
3,7%
AMF
3,1%
Folksam
0,7%
Vad som oroar mig är kanske inte att man initialt gått in med pengar, men att många av de som listas ovan verkar vara villiga att stötta bolaget med ännu mer pengar för att få ordning på maskineriet.
Folksam har investerat i flera omgångar. Nu menar Folksam att Northvolts arbete med att hitta lösningar på de finansiella problemen är positivt och helt nödvändigt. Nödvändig är den givetvis, men hur stor är chansen att allt går enligt planerna?
Även AMF, som redan lagt in 1,95 miljarder i Northvolt, står redo att stötta finansieringen. AMF förvaltar tjänstepensioner för 4 miljoner personer.
Men ja, dessa har sannolikt flera människor som jobbar heltid med att följa Northvolt, så troligtvis vet de bättre än jag själv. Hursomhelst är det pensionsspararnas pengar när allt kommer till kritan
Silicon Valley Bank
Ungefär 2,8 miljoner privata tjänstemän har sin tjänstepension hos Alecta. Pensionsbolaget gjorde en förlust på nära 20 miljarder kr när bankerna Silicon Valley Bank, Signature Bank och First Republic Bank kraschade i USA. Det var i början av 2023.
Heimstaden
På minuslistan hos Alecta finner vi även investeringen i Heimstaden som nu befunnit sig i kris länge (men där vindarna kanske börjar vända). Som mest har dock värdet på investeringen minskat med 25%.
Folksam, som investerar tjänstepensionen åt 2 miljoner svenskar, har också varit med i den cirkusen. Totalt har man slängt in 20 miljarder kr. Vad jag förstått var det här en defensiv investering som slutade i allt annat.
Svenska Pensionsmyndigheten var också där med 3 miljarder via traditionella försäkringen i premiepensionen. Denna kan enkelt beskrivas som ett lågriskalternativ till de vanliga premiepensionsfonderna 🙁
Andra investeringar som gått snett
Förutom Northvolt så var även AMF bränt en halv miljard kronor på Cake som tillverkade elmopeder men som numer konkat.
Batteritillverkaren Nilar gick även i konkurs för snart ett år sedan. Här kom en stor del av de miljarder bolaget tagit in från svenska och utländska pensionsfonder. Här finner vi exempelvis fjärde AP-fonden. Alla pengar gick upp i rök i spåren av den gröna energin.
Misslyckade investeringar – Till deras försvar
Det känns som att antalet fiaskon likt dessa ökat explosionsartat bara de sista åren. Troligtvis är det inte sista historian vi får höra om.
Jag själv vet hur sjukt lätt det är att trampa snett även för de som lägger ner heltider på att analysera bolag och dess framgångar. Vad som är anmärkningsvärt är dock att många antytt att det ska vara en lågrisk-förvaltning och så slänger man med investeringar likt dessa. Det är kasst!
Sedan så får vi se vad som händer med Northvolt men att gå in med mer pengar är åtminstone inte jag skulle gjort i det här läget…
Förhoppningsvis har man lärt sig något av misstagen så att risken att man kastar klotet i rännan framöver blir betydligt mindre.
Den som har timpris i södra Sverige kan med gott samvete lämna bastun avstängd och hänga tvätten mellan kl 17-18 ikväll. Då ser det ut som att elen lägger sig runt 8 kr/kwh! Många vill nu skylla prisskillnaderna på den nya modellen där de nordiska länderna ska öka överföringen av el sinsemellan. Hur sant är egentligen det påståendet?
Såhär ser priserna ut idag. Det skiljer alltså 4 395% mellan det högsta elpriset i område 2 och det högsta priset i område 3. ”Och det är väldigt mycket procent”, som Margareta Sandstedt skulle sagt
Klart är i alla fall att vi nu står inför siffror som vi inte sett allt sedan elprischocken 2022-23.
Jag läste faktiskt några sparknep för el igår och mycket är ju egentligen klyschor som vi hört 1000 gånger. Dock tar jag åt mig två grejor som jag forska lite vidare på själv:
”Sätt strypning på utgående varmvattnet. Gör underverk med ungdomar i huset som duschar …”
”Sänkt värmepumpen till 20 grader.”
Beror de högre elpriserna på den nya modellen?
Såhär. Jag tycker egentligen det är bra att många verkar skylla prisökningen på den nya modellen. Det kommer inte ändra något, men jag har aldrig varit positiv till den flödesbaserade kapacitetsberäkningen så jag njuter av att läsa det negativa.
Jag har alltid varit skeptisk till Svenska kraftnätoch deras så kallade ”provkörning” av systemet under en mikroskopiskt liten tidsram. Min fråga har varit ifall man kunnat se den faktiska påverkan med enbart dessa tester.
Tyvärr kommer vi inte kunna skylla på den nya modellen enbart i det här fallet. Jag säger enbartdå priserna i Sverige generellt har stigit och bedömningen var att de skulle stiga med 10% i snitt. Däremot beror skillnaden mellan elprisområde 1-2 och 3-4 på andra faktorer i synnerhet.
Ska vi gå på vad Svenska kraftnät säger så beror elprisskillnaden i norr och söder på vindkraftproduktionen och vattenkraften. Område 1 och 2 har god vindkraftsproduktion och god tillgång på vattenkraft.
”Anledningen är att vi ser att läget för effektförsörjningen är mer ansträngt än normalt i södra Sverige, med lite vindkraft och ett längre stopp för Forsmark 3.”, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät till Di
Dessutom vill man förmedla att de höga prisskillnaderna Inte beror på den nya modellen…givetvis.
Jag har alltid funderat över varför man ska röra upplägget så pass mycket som man faktiskt gjort. Elområden och nu detta. Blir det så mycket bättre? Jag är en människa som faktiskt är för den nya kärnkraften trots att jag lär få kritik att jag säger så.
Men det är väl som med allt – det kommer alltid finnas de som är för och de som är emot. Dock är det först när helvetet brakar lös som vi får se vilka som badat nakna. Den här gången var det vi som badat nakna i takt med att Ryssland satte igång sin stora cirkus.