Den 22 september blev en glädjens dag för hushållen då en rad privatekonomiska lättnader presenterades av regeringen. Denna innehöll så pass mycket godbitar att det var väldigt lätt att missa något runtom. En sak jag personligen hade missat är att det redan nu införs ett pristak
När börjar de ekonomiska lättnaderna gälla?
Majoriteten av alla reformer som lämnades är planerade att börja gälla från och med 1 januari 2026, men inte alla. Ett exempel är momssänkning på mat gäller från 1 april 2026 till och med 31 december 2027.
Ett annat exempel är taket på elkostnader som redan börjat gälla nu i helgen (1 november 2025).
Det nya taket för hög el
Den nya taket för hög el börjar alltså gälla från 1 november i år fram till utgången av 2026. Ett drygt år med andra ord.
Vad taket innebär är att du som max kommer få betala 1,5 kr/kwh i genomsnitt under en månad. Låt säga att snittet varit 1,6 kr, då kommer du trots det ändå bara betala 1,5 kwh.
Den stora frågan man kan ställa sig är hur ofta det här faktiskt kommer kicka in. Jag tog ut snittpriset för helåret 2025 inom respektive elområde och det ser ut såhär:
Elområde
Genomsnittligt spotpris 2025*
SE1 (Luleå)
ca 14,45 öre/kWh
SE2 (Sundsvall)
ca 14,10 öre/kWh
SE3 (Stockholm)
ca 51,69 öre/kWh
SE4 (Malmö)
ca 67,37 öre/kWh
Det är väl allmänt känt att elpriserna i södra Sverige tenderar att explodera uppåt mer än i norra Sverige. Sedan vet vi också att vintern innebär högre elpriser.
Tittar vi bara i oktober månad var det genomsnittliga priset 71 öre för elområde 4 (Malmö) och 62,8 öre i område 3 (Stockholm). Det varnas dock om att den här vintern kommer innebära riktigt kusliga elpriser. Kanske blir det här taket ett form av lugn för många.
Enligt statistiken har elpriset i söder bara slagit över 1 kr (i snitt under en månad) vid fyra tillfällen sedan 2023. Dock har den aldrig varit och nosat på 1,5 kronors nivån. Det är väl därför som regeringen tror att det här taket inte kommer bli så dyrt.
En annan fråga till dig. Kör du med bundet eller rörligt elavtal? Jag har alltid haft obundet, både när det kommer till el och bostadslån 🙂
Två falukorvar extra
Den andra delen kring elpriserna som regeringen vill förbättra är att sänka elskatten med 10 öre/kWh. Det här börjar gälla vid årsskiftet.
Tyvärr kommer det inte bli särskilt mycket pengar i slutändan. Tittar vi på ett hushåll som Inte är direkt-uppvärmt av el räknar man på att kostnaderna kommer minska med 85 kr per månad. Självklart finns det många okända faktorer i den beräkningen.
Jag vet inte varför jag tänkte på just falukorv när jag såg 85 kr. Kanske för att vi äter en hel del korvstroganoff á la KTM här hemma. 85 kr skulle i alla fall ge 2 ringar falukorv. Många bäckar små antar jag…
Kritiken om elpriser
Jag vet att det varit en hel del kritik kring Sveriges el generellt. Själv har jag inte följt med i diskussionen men som jag fattar det är många i elområde 3 och 4 extremt besvikna på obalansen. Vissa funderar varför elområden skapades från första början.
Andra menar att områden är bra. Dessa pekar i stället på att Sverige, trots egen kraftproduktion, är kopplat i ett större europeiskt nät där marginalpriset bestäms utifrån dyr elproduktion.
Jag själv är av den skola att det var dumt att lägga ner kärnkraften. Det är lite som med försvar och nedrustning. Visst är det bra för stunden att lägga ner sådant som inte behövs, men när vargen väl kommer kan det skapa panik.
Läs gärna om alla privatekonomiska fördelar du kan komma att få:
Ny lön är inne på kontot och bland oss investerare dyker då frågan upp vad vi vill investera i härnäst. För många innebär ny lön att man unnar sig något extra också. Varför inte en lunch på stans goda buffé? Väljer du det alternativet får du däremot passa dig så du inte äter för mycket. Konsekvenserna kan bli tråkiga. Akta dig för buffélagen.
Att äta för mycket på buffé – är gåtan löst?
Vad jag pratar om är givetvis alla snackisar som dykt upp under veckan kring mannen som åt för mycket på en buffé i Katrineholm – Marcus Vadeby. Jag tycker det är lite intressant då vi kan dra vissa paralleller mellan begreppen buffé och ekonomi/konsumtion.
Han som åt för mycket
Marcus skulle då ätit fyra pannbiffar inklusive sås och andra tillbehör. Han ska sedan ha fått ett telefonsamtal från ägaren som menar att han åt för mycket.
– Så han ringde upp mig och förklarade att jag hade tagit fyra pannbiffar. Han sa att det inte är normalt att äta så många, att sådana som jag inte är lönsamma kunder och att det i buffélagen står att man bara får ta två stycken.
Senare har det spekulerats om att ägaren ringde för att Marcus slängde mat, men så ska inte vara fallet enligt buffé-ätaren själv.
Man kan sedan fundera hur restaurangen fick hans nummer. Tydligen var det via ett Facebook inlägg där Marcus skrev om dåligt bemötande från restaurangen, där han kände sig iakttagen när han tog för sig mat. Det var inte första gången han besökte restaurangen nämligen. Personalen hade span på honom.
Pannbiffarna
Det är något med svensken och bufféer. Man ska trycka i sig så till den milda grad att man spricker. Du har betalat för att äta mycket och då gäller det att maximera!
4 pannbiffar tycker inte jag låter mycket. I alla fall inte om man är en karl på 140 kg som Marcus. Till och med jag med mina 86 kilo hade nog satt i mig lika många, om inte fler.
Ja, jag erkänner. När jag själv äter buffé trycker jag nog i mig mer än snittet. Men jag äter upp allt jag tar för mig.
Att personer vräker i sig kan knappast vara något nytt för restauranger som erbjuder ”betala och ät så mycket du vill”. Vissa äter mycket, andra äter lite. Går inte kalkylen runt får man antingen höja priserna eller se över vilka råvaror/rätter man erbjuder.
Någon Buffélag som det sägs ägaren att ägaren åberopat har jag aldrig hört talas om. Vid något tillfälle har jag hört restauranger som tar betalt för det svinn du slänger, men jag antar det inte är i Sverige. Jag kan tycka det är rätt sunt. Man smakar maten först – gillar man det kan man plocka på sig mer.
Vissa restauranger sätter ut skyltar som jag tycker är helt okej:
”Plocka på dig så mycket du vill, men ät allt du plockar”
Tyvärr är det nog få som följer de ledorden. De gånger jag är på buffé och tittat på tallrikarna som lämnas av gästerna är de inte direkt renskrapade. Nästan tvärt om.
Inkomster
Det blev en hyfsat stabil lön denna gång då familjen varit hyfsat friska (peppar, peppar). Nedan visar jag lönen jag fick förra månaden, som jag sedan spenderat nu under oktober.
Enligt gammal sed för jag nu över det som blir över till Avanza eller andra investeringar.
Lön
28 419 kr
Bloggintäkter
5 800 kr
Övrigt
0 kr
SUMMA
34 219 kr
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Jag hade kunnat spara mer den här månaden men jag har valt att lägga undan lite pengar då jag vet att det kommer några oförutsedda utgifter. Bland annat fick vi ett trasigt expansionskärl som bytts ut tillsammans med rördragning. Den fakturan kommer snart landa.
Sedan är det diverse födelsedagar och annat som hägrar. Har du en generellt hög sparkvot är det guld att vissa tillfällen kunna sänka den då du vet att större utgifter är på väg in. Det är kanske den största fördelen jämfört med de som väljer att leva från ett lönekuvert till ett annat.
Amortering
1 500 kr
Avanza
5 800 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
6 300 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att amortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
Nu har det blivit dags för filmvisning igen. Den här gången kikar vi på den senaste säsongen av Solsidan där allas vår snåljåp lär oss hur man bemästrar matbutikens alla tillgångar. Håll tillgodo.
Säsong 9 av Solsidan har nyligen börjat rulla. Under åren har jag dragit roliga paralleller från denna svenska pärla, som är lite av min favorit. Det finns så mycket härliga och klockrena små klipp som många gånger även nuddar vid ämnet Sparande och Investeringar.
Vi vet sedan tidigare att Solsidan nu är inne på sin sista vers. Positivt är att både Säsong 9 (som nu kan streamas) samt kommande säsong 10 redan spelats in. Efter det ser det ut som vi nått vägs ände; men allt trevligt ska väl också ha sitt slut antar jag.
Spartips i butiken
Det som fått mig att skratta mest hitintills är när Ove Sundberg ska skänka en present till Rune som precis fyllt år. Snål som han är ger han inget fysiskt ting utan skänker i stället visdom när det kommer till spartips.
Ja, vart ska man egentligen börja? 🙂
”Var det gott?”
”Mmmm, skitgott”
”Ta en till….”
Jag är inte alls kräsen när det kommer till mat så jag kan väl ändå erkänna att jag går och smakar på det som erbjuds i butiken.
Ove har också rätt att det är på helgen dessa är mest frekvent förekommande. Sedan är det lustigt att han på något vis räknat ut att sannolikheten är 60% större.
Sedan är det väl allmänt hyfs att inte roffa åt sig mer. Men nog finns det säkert personer som går på backningen likt ett julbord.
Jag skulle ha extremt svårt för det. Nu minns jag exempelvis inlägget jag skrev för länge sedan där jag förklarar att jag känner lite pinsamhet att loot:a i lådan/hyllan där Bäst Före närmar sig.
Gränsen mellan brott och snålhet
”Sedan har vi placerat den här bakom varor med hög livslängd och låg efterfrågan som personalen inte rotar bland så ofta”, säger Ove medan frun drar fram en gigantisk Oxfilé
Här har man tagit sig friheten för att skapa en slags extra osynlig svinn-låda som butiken inte känner till. Det här måste jag säga var något helt nytt och revolutionerande. Vad jag undrar är ifall någon faktiskt anammat beteendet. Alltid finns det någon antar jag…
Är det då stöld? Alltså rent praktiskt har du ju inte gått förbi sista betalningstillfället. Samtidigt blir det svårt att yrka på att du råkat lägga en så otroligt fet oxfilé längst in bland all kaviar av misstag.
Att snylta smakprover ur charkdisken är knappast olagligt men någonstans vet vi alla att det finns en gräns kring vad som enbart klassas som snålt och vad som är ett bovaktigt beteende.
Det här är nog den bästa scen jag sett näst efter det avsnitt då Fredde får ett skadligt grill-beteende. Då har det ändå sänts 9 säsonger. Fruktansvärt roligt, speciellt för oss som länge levt med begreppet #Sparadkrona.
Karensdagen infördes i Sverige den 1 januari 1993. Numer heter det inte karensdag utan karensavdrag men syftet är väl detsamma – att skydda företagare från och andra från att anställda enbart vill tugga sjukpengar en vecka när det passar. Det är i alla fall min uppfattning.
Det var alltså i 2019 som karensdagen försvann och i stället byttes ut mot karensavdrag
Före 2019 Karensdag
Regel: Du fick ingen sjuklön alls den första dagen du var sjuk (”karensdagen”).
Efter 1 januari 2019: Karensavdrag
Regel: Istället för att förlora hela första dagen görs ett avdrag på 20 % av din genomsnittliga veckolön i sjuklön.
Karensavdrag blev sämre
Som jag minns det (kanske är det olika beroende på vart man jobbar) så var det tidigare så att ifall jag jobbade halvdag och sedan gick hem sjuk vid lunch så räknades andra halvan av dagen som karensdag.
Det här blev skillnad för oss senare då karensavdraget gjorde att du kunde jobba 6 timmar en dag men hela dagen blev i karensdag. Egentligen 20% av din genomsnittliga veckolön som då blir 1 av 5 dagar på en arbetsvecka.
Såhär förstod jag att det funkade:
Du jobbar 8 timmar per dag.
Du blir sjuk efter 4 timmar och går hem.
Du får lön för de 4 timmar du jobbade, men ingen sjuklön för de 4 timmar du var sjuk.
Samtidigt räknades det ändå som att karensdagen var “förbrukad” — så om du var sjuk även nästa dag fick du då sjuklön från arbetsgivaren.
Karensavdraget blev bättre och mer rättvist för många som hade oregelbundet arbete, men jag tyckte det var dumt att hela dagen skulle bli karens trots att du jobbat 4 timmar den dagen.
Ska karensavdraget (karensdagen) slopas helt?
En gammal goding
Det här är i alla fall den reklam jag ständigt får på sociala medier från Socialdemokraterna.
”Ett slopat karensavdrag från den 1 juli 2026, kombinerat med ett högkostnadsskydd för småföretag”
Alltså jag har egentligen inget emot det här. Karensavdraget är en väldigt stor smäll för många just nu och många kanske väljer att gå till jobbet fast man inte borde för att rädda ekonomin. Risken för smitta ökar således.
Åtminstone borde människor som jobbar i extremt utsatta miljöer få detta slopat direkt. Där tänker jag närmast på förskolepedagoger där smittorna sprids likt en löpeld. Men det skulle givetvis inte funka. Väljare skulle anse det orättvist och partiet skulle tappa röster.
Den enda rädslan jag har är att folk börjar fuska. Idag blir det ändå ett karensavdrag på 1500 kr för en person med snittlön. Det slaget är rätt tungt och säkert är det många som skippar fusket med tanke på den ekonomiska biten. Eller tänker jag fel?
De som kanske blir mest drabbade är mindre företag som råkat anställa mindre lojala själar där man helt enkelt vill rida på lite sjuklön en vecka. Troligtvis är det här högkostnadsskyddet till småföretag kommer in för att kompensera.
Men kanske är det bara i mitt huvud det finns folk som skulle vilja fuska. Verkligheten kanske är en helt annan.
Sådär! Nu finns det julmust i var och varannan butik och glöggen börjar sakta men säkert ställas upp på hyllorna. Även jul/advents-kalendrar börjar få ett större intresse såhär års och likt tidigare blir det en jävla pajkastning på några av dessa.
Jag tänker då närmast på Bianca Ingrossos julkalender från hennes ursprungliga bolag Caia (nu äger hon enbart 11,5 % men är väl på något sätt fortsatt ansiktet utåt).
3 000 riksdaler ska en sådan pjäs kosta. eller 2 995 kr för att vara exakt på kronan. Det låter ju betydligt billigare givetvis.
Det intressanta är att bolaget går ut med att värdet är knappt 9000 kr, men trots det har många påpekat att det inte är mycket till värde man får. Ändå fortsätter folk köpa, år efter år.
I år sålde dessutom kalendrarna slut redan på första dagen. Är det inte ett bevis på en starkare svensk konsument så vet jag inte vad som är det.
Den största kritiken i år tycks ha varit trasiga förpackningar där krämer och vätskor läckt ut innan man ens öppnat. Bolaget har dock gått ut med att de som drabbats ska kontakta Caia Cosmetics för att få en ny kalender skickad (hur det nu ska funka då den redan är slutsåld).
Rika barn
Nu är det inte bara barn som köper denna utan även vuxna. En stor målgrupp är däremot yngre tjejer. Den saken är väl mer eller mindre ristad i sten.
Det jag är så förvånad över är hur barnen har råd att handla dessa. Det måste ju vara årets hela bidrag av veckopeng som går åt om inte mer. Antagligen är det ”rika barn” till rika föräldrar som också spelar in.
På sätt och vis förstår jag Inte kritiken som riktas kring prislappen och hur mycket pengar bolaget gör tack vare dessa produkter. Uppenbarligen finns det en stor efterfrågan då produkterna säljs slut direkt. Hade det inte varit en så stor efterfrågan, ja då hade man fått sänka priset. Är det inte uppenbart att man då kan ta rikligt betalt?
Svårare än så är det väl inte.
Svindyra saker som barn ”måste ha” men som kostar skjortan tycker jag vuxit sig starkare sista årtiondet. Det bästa exemplet är troligtvis Labubu där det inte lär kosta 1000 kr för Pop Mart att tillverka en sådan
Fast är det här så nytt egentligen? När jag var liten var det Nintendo 64 spel alla barn ville ha. Dessa kostade 600-700 kr styck och det var inte lite pengar på den tiden. Tidigare än så var det den bärbara CD-spelaren som alla kids ville åt.
Så gör vi
Alltså jag förstår att det här är svårt. Barn som säger att ”jag måste också få en sån för mina kompisar har det”. Den pucken är inte lätt att tackla men allt handlar väl om att sluta curla sina barn.
Nu är våra barn väldigt unga och tjatar aldrig efter att få något. Vi brukar köpa fjolårets kalender som sälja ut till vrakpris i stället för årets utgåva. Vad gör det för skillnad liksom? I år blev det två kalendrar från Bamse.
Det bästa och mest flitiga är givetvis att tillverka barnens egen kalender. I tanken är det dock lätt att vara super-föräldern men i verkligheten desto svårare.
I mitten av december kan man med fördel köpa en julkalender som oftast säljs ut till 80% rabatt eller mer. Sedan lägger du den i jullådan tillsammans med allt annat så är det bara att plocka fram nästa år. När det kommer till sparande gäller det alltid att vara steget före.
Okej, rubriken kanske är i överkant. En sak stämmer däremot, och det är att svenska hushållen nästa år kommer få ett lyft från staten som är rätt unikt. Prisa gud, nu återkommer skattepengarna tillbaka. För vissa typer av familjer kan det bli hela 5 000 kr mer att skjuta ut till konsumtion/sparande varje enskild månad. ”Och det är väldigt mycket pengar”.
Mycket pengar tillbaka till privatpersonen
Det är inte bara en handfull som är negativ till regeringens höstbudget. Vissa menar att den är kortsiktig. Andra menar att den är för aggressiv och idiotiskt. Trots allt rör det sig om en enorm summa pengar som ska tillbaka till hushållen från ladorna. Hela 60% av den totala reformbudgeten närmare bestämt.
Tittar vi på svenska löntagaren i snitt kommer vi bland annat se en skattelättnad på inkomst motsvarande 400 kr per månad. Skattesänkningen blir högre fram till en inkomst på 62k, efter det blir det ingen skillnad. För dessa höginkomsttagare sänks skatten med 720 kr i månaden.
Men det här är långt ifrån hela tårtkalaset på födelsedagskalaset som regeringen bjuder på.
Förutom skattesänkning på inkomst har vi halverad matmoms, lägre förskoleavgifter samt sänkt elskatt. Därtill har vi betydligt lägre ränta än året innan.
Swedbank har räknat på vad detta ger för en familj på 2+2, alltså två vuxna två barn. Ena föräldern har en lön på 35k brutto och andra 50k brutto. Jag tyckte det lät mycket med 50k brutto men kom sedan på att det är jag som tjänar hyfsat lite 😀 Medianlönen är idag 37k men jag antar att man räknar på att mannen tjänar mer eller något…
Totalt kan en sådan familj få 5000 kr mer att leva för per månad. Då har man även tagit med reallöneökningar och som sagt hur räntan sänkts nu 2025.
Barnfamiljen får mer att leva på
Inkomster
Med allt detta sagt så tänkte jag ta tillfället i akt och meddela min egna lön och vad jag kunnat spara denna månad. Trots allt är det nu den 26 september och ny lön har trillat in på kontot.
Om någon funderar varför min ordinarie lön är så låg så är det på grund av sjukskrivning. Hälsan har inte varit på topp, tråkigt nog. Som förälder blir man å andra sidan tillräckligt lycklig av att barnen är friska. Jag antar att det är en stor fördel med att vara förälder och din egen kropp strejkar.
Lön
19 076 kr
Bloggintäkter
6 150 kr
Övrigt
2 000 kr
SUMMA
27 226
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Såhär mycket blev kvar efter alla fasta- och rörliga utgifter under september:
Amortering
1 500 kr
Avanza
5 200 kr
SaveLend
0 kr
Tessin
0 kr
SUMMA
6 700 kr
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.
För en tid sedan skrev jag ett inlägg om när du klassas som fattig, ett inlägg som fick många reaktioner. Där stod det klart att många i Sverige lever i fattigdom. Det går också att vända på det myntet och kika på hur rikedomen ser ut för oss inom Sveriges gränser. Siffrorna förvånar mig en del.
Det här lilla inlägget kommer Inte handla om den genomgång Avanza kör varje år där man visar hur stort kapital deras kunder har.
Avanzas genomgång tycker jag samtidigt är värd att reflektera över och kanske utgå från i det här inlägget.
”Mediansvensken” (oavsett ålder) uppnår först ett kapital på 100 000 kr vid pensionsåldern och sparandet är nära 2000 kr per månad oavsett ålder. Det är liksom den bilden jag levt med väldigt länge.
Jag kan tycka att medianen är mer intressant att titta på då det sållar bort faktumet att en grupp har ett otroligt stort kapital.
Sedan kan man fundera hur bra dessa siffror är då det nog är flera som enbart skapat ett konto och inte kommit igång med något sparande alls. Men nu spekulerar jag bara.
Kapital och månadssparande hos Avanza (alla åldrar)
Se alla åldrar och kapital hos Avanza
Vad är svensken god för?
Siffrorna ovan är som sagt bara från Avanza. Många av deras kunder har tillgångar på andra ställen, exempelvis en storbank eller i vissa fall andra nätmäklare samt i vissa fall ägande i en bostad. Som exempel har jag investeringar hos Tessin och Savelend. En egen reflektion är att många verkar positiva med SAVR och har en del investeringar där.
Därför hade det varit intressant att titta på hur rika vi faktiskt är när allt räknas samman.
Någon vill säkert mena att det är dumt att jämföra sig mot andra, och det är också sant! Att få en fingervisning över hur rik svensken är samt att gå in med inställningen att jämföra sig med andra är enligt mig två skilda saker.
För att bäst ta reda på svaret kan vi gå till banken UBS som via sin undersökning Global Wealth Report tar ut statistik bland de 50 rikaste länderna
💾Du kan ladda ner rapporten här. Men för den som inte orkar läsa alla 50 sidor har jag gjort någon typ av sammanställning:
Sammanställning - rikdeom
Genomsnittssvensken uppskattas vara god för 3,1 miljoner kr*.
Medianförmögenheten i Sverige uppskattas till 840 000 kr*
I Sverige finns hela 490 000 dollarmiljonärer (motsvarande drygt 9 miljoner kr)*
Tittar vi på genomsnittet landar Sverige på plats 13 bland de 50 rikaste länderna. Denna lista toppas av Schweiz följt av USA
Tittar vi i stället på medianen (840 tkr) kommer vi in på plats 24
Under fjolåret steg förmögenheten med 4,6% globalt. Det är bra mycket mer än snitt-året där tillväxten är 3,4%.
*Här har man räknar med finansiella tillgångar samt bostad minus skulder .
Något förvånande
Det finns några saker som jag tycker är anmärkningsvärt.
Jag har under några års tid sett den summering som Avanza skickar ut och den ger då en helt annan bild än vad vi ser från UBS. Största skillnaden är givetvis att bostaden inte räknas med utan bara det svensken har hos Avanza.
3,1 miljoner kr låter rätt mycket i mina öron, men då är det ett genomsnitt och jag kan tänka mig att alla med brutalt mycket pengar höjer detta rejält. Det finns exempelvis redan nära på en halv miljon svenskar som är dollarmiljonärer.
Medianförmögenheten på 840 000 tycker jag också är rätt mycket pengar. Här räknar man givetvis med unga som gamla men summan är ändock större än vad jag gissat på. Det finns många som under extremt lång tid amorterat på sina bostäder och samtidigt sett värdet gå uppåt. Jag tror denna faktor bidrar mycket.
Det är också spännande att se hur förmögenheten nu steg mer än tidigare förra året. Då hade vi inte en explosion för bostadspriser och börsen genomgick inte heller det bästa året. Å andra sidan hade börsen i USA ett fantastiskt år.
Vad jag hört är att många tar tillfället i akt och verkligen fyller på sina sparkonton för man inser att det kan bli tråkiga tider. Det här är väl också en anledning till varför inte konsumtionen kommer igång – folk vill fylla på i sin buffert för att känna sig trygga. Det gillar jag.
Om du missade det finns mitt inlägg om fattigdom att läsa här:
Jag börjar bli ganska less att handla på Coop. Ändå går jag nog dit minst en gång varannan vecka i snitt under året. Varför då, kanske någon undrar?
Svaret på frågan är egentligen väldigt enkelt och inte alls överraskande. Jag går dit för att plocka lockvaror och inget annat. Skillnaden är väl att jag aldrig plockar på mig andra varor då vi ofta storhandlar hos Willys eller ICA med rabatthäften.
Låter det dumt? Ja, kanske. Nu har vi Stora Coop väldigt nära oss så att gå in och bunkra lite ost, smör, kyckling etc. när det är billigt tycker jag är fenomenalt. Hade jag behövt ta bilen dit så hade jag nog skippat.
Här har jag faktiskt ett bra tips, nämligen appen eReklamblad (finns även som webben).
Jag är inte sponsrad men det här är bästa appen jag hittat för att enkelt hålla reda på det som är billigt. Du kan exempelvis skriva ”kolsyrepatron” så ser du vart det kostar 29 kr att byta ut dessa under veckan. Lägg till dina favoritbutiker så har du alla erbjudanden samlat. Sjukt smidigt om du frågar mig.
Tittar vi på antalet butiker som varje butikskedja har i Sverige ser det idag ut såhär:
Kedja / Koncern
Antal butiker (ca)
ICA Sverige
1 300 (dagligvarubutiker)
Axfood (total)
~1 100–1 140 (eget + handlarägda)
City Gross
42 (efter Axfood‑förvärvet)
Coop Sverige
Cirka 800 butiker
Lidl Sverige
Cirka 200 butiker
Om vi i stället tittar på själva marknadsandelen är ICA solklar etta med ca 50%.
Butikskedja
Marknadsandel (ca)
ICA
50 %
Axfood
21,9 %
Coop
17 %
Lidl
6,4 %
City Gross*
3,2 %
Matrebellerna
0,9 %
Mathem (nät)
0,7 %
*numer ingår City Gross i Axfood
Vart vill jag då komma med ovanstående information? Om vi backar bandet till 60-talet så hade faktiskt Coop hela 33% av marknaden men har sedan dess sjunkit till ungefär 17%. Coop fortsätter att tappa och åter tappa och nu är det en butikskedja i stor kris skulle jag vilja påstå.
Coop har alltid stoltserat och gjort reklam kring sitt upplägg som i praktiken innebär att Coop inte ägs av aktieägare utan av sina medlemmar, alltså vanliga konsumenter. Dyker man djupare är det däremot mer avancerat med begrepp som ”Coop Sverige AB, ”Lokala konsumentföreningar” och ”Kooperativa Förbundet”.
Jag har alltid själv ställt mig frågan hur pass effektivt det här är. Tittar vi på vart Coop är på väg verkar det åtminstone inte vara ett bra upplägg. Sedan bottnar nog problemen i annat än själva ägandet.
Sveriges dyraste matkasse
Förra året gjorde de nio största butiksdrivande föreningarna i Coop en rörelseförlust på 1,6 miljarder kr. Det är anmärkningsvärt. Totalt för samägda bolaget Coop Sverige AB så blev förlusten 1,1 miljarder.
Coop har utmärkta butikskedjor med väldigt fina centrala lägen som många härstammar från Domus tiden (ni som minns, ni minns). Ändå går det såhär dåligt.
Hur kan man då falla så oerhört mycket?
När allmänheten handlar en matkasse så är det lågt pris vi eftersträvar. I somras uppmärksammade DN att Stora Coop har Sveriges dyraste matkasse. Det är rätt intressant med tanke på att jag trodde Stora Coop var billigast bland Coop butikerna. Billigaste matkassen hittar vi hos Willys (ingår i Axfood).
Behöver det vara svårare än så? Ja, kanske
Rädda det sjunkande skeppet
Det är ofta jag blir irriterad när jag handlar på Coop. Bara det faktum att du måste använda ditt Coop kort för att låsa upp en själv-scannings är värdelöst. Hos Willys drar jag bara körkortet.
Sedan är det ofta avstämning och man får stå och vänta och åter vänta på att någon ska komma samtidigt som vanliga kassan en mil längre bort har ledig personal utan kö. Hur mycket jag än letar hittar jag ingen knapp med texten ”Kalla hit personal”. Ibland funderar jag på att börja skicka röksignaler inne i butiken.
Enligt nya uppgifter är det Coop Syd som är mest illa ute. Om konkurrensverket nu godkänner ska Coop Syd slås samman med Coop Östra för att jämna ut nyckeltalen och slippa konken.
Läser man visionen som denna gemensamma jätte nu har så är det inget litet mål direkt:
Den nya jätteföreningen ska bli Sveriges bästa matkedja. Planen är stramt satt till år 2028.
Jag är ytterst tveksam. Min egna vision är att Coop inte kommer finnas kvar om 5 år.
Hur går det med Cibus då?
Som du säkert känner till har månadsutdelaren Cibus en hyfsat stor mängd Coop som hyresgäst idag. 9% närmare bestämt.
Personligen tror jag att det inte kommer vara så stora bekymmer att dessa butiker täcks upp av någon annan aktör. Lokalerna är redan förberedda för verksamheten och även om det blir jobb så är det i stort sett bara att flytta in. Lägena är fantastiska och det är huvudsaken för att andra butikskedjor ska bli intresserade.
