Den nya lönen är inne på kontot och det är dags att kika på vad sparkvoten blev. Denna månad kommer jag med tipset att låta dina likvider jobba medan du väntar på köplägen.
Först och främst skrev Generalen en rätt intressant Tweet som hör till ämnet. Här listar han familjens utgifter under månaden som gått:
Månadens utgifter:
14500 kr – Bolån + amortering (5000)4000 kr – BRFavgift
14000 kr – kortare resa till Tyskland, hotell + tågbiljetter.
2000 kr – alla fasta avgifter såsom el, bredband, försäkring.
19000kr – kort vi använder för all annan handel/konsumtion.#finanstwitter
— Generalen (@SparGeneralen) July 25, 2023
Totalen för ovanstående utgifter är 54 000 kr. Tillsammans tjänar de 60 000 kr efter skatt. Det blir alltså 6000 kr i sparande. Vart han väljer att sätta sparandet vet jag inte.
Följer man konversationen längre ner så är budskapet att det ekonomiska läget tärt på ekonomin rejält och Generalen meddelar att det inte längre är möjligt att hålla 50% sparkvot som tidigare.
Hur klarar sig folk som inte är lika ekonomiska? Hur ska det gå fragment? Tjänar så många mer än oss, spenderar så många mindre än oss?
Vad som slår mig är att jag nog alltid haft rätt låga belopp, både när det kommer till inkomst men också till utgifter. Det finns många som tjänar bra mycket mer än vad jag gör men det finns många som också skjuter ut bra många fler tusenlappar till konsumtion och annat.
Det är tufft för många, och ännu tuffare lär det bli när bolånen löper ut. Själv kör jag idag på obundet bolån.
Utnyttja sparkontot
Tipset jag har nu den här månaden är att nu inse att vi inte längre har TINA (There is no alternative). Sparkonton ger idag som mest 3,75% ränta om du kör obundet med insättningsgaranti. Det är ändå rätt saftigt.
Själv fortsätter jag att så snabbt som möjligt köpa aktier för mina likvider men tipset är att se över så att dina pengar inte ligger på ett konto med taskig eller ingen ränta. Du kan idag hitta fina alternativ på sparkonton med obunden löptid och att låta pengarna vara lata har aldrig varit en bra idé.
Som vanligt ligger jag själv hela tiden fullinvesterad men nu när jag har en större buffert kommer jag försöka maximera räntan jag får.
Inkomster
Det blev något mindre lön förra månaden, mest p.g.a. rätt mycket VAB som faktiskt kan kosta skjortan. Att VAB kunde bli en börda rent ekonomiskt tänkte man sällan på då man själv var barnlös och såg kollegorna VABA kors och tvärs 🙂
| Lön | 19 847 kr |
| Bloggintäkter | 8 570 kr |
| Övrigt | 0 kr |
| SUMMA | 28 417 kr |
Samtliga av inkomsterna är redovisade netto, d.v.s. efter avdragen skatt. Utdelningen räknar jag inte med under inkomster då denna återinvesteras direkt.
Sparande
Om någon månad kommer jag nog räkna om mina utgifter inom samtliga kategorier. Det känns som det hänt rätt mycket sedan jag skrev om det senast och precis som för många andra har utgifterna ökat. Att vi flyttat till ett större hus gör inte saken bättre heller.
Det trillar just nu in diverse räkningar från flytten så jag tar det rätt lugnt med sparandet och fyller på bufferten. Prio är givetvis Avanza där jag har den absoluta majoriteten av mitt sparande.
| Avanza | 6 000 kr |
| Savelend (tidigare Lunar) | 0 kr |
| Tessin | 0 kr |
| SUMMA | 6 000 kr |
Sparkvot
Räknat på ovanstående inkomster och sparande blir då sparkvoten…
%
Sparkvot
Så beräknar jag sparkvoten
Sparkvoten beräknar jag genom att ta det jag lyckas spara och dividera med samtliga intäkter (netto).
Den stora frågan är givetvis vad man ska räkna med i sparandet. Själv tar jag enbart med det jag sätter över till min portfölj och diverse andra investeringsalternativ som t.ex. Lendify.
Jag kan tycka att ammortering till hus och CSN är helt okej att räkna med i sin sparkvot. Däremot tycker jag att det inte är ok att räkna det sparande som du gör till en utlandsresa som du och familjen tänkt åka på nästa halvår.



Hur tänker du när CSN räknas in som sparande? Är ju en konsumtion du gjort i förtid som du nu betalar av.
CSN-lånet kan snarast ses som en livförsäkring. Det stryks om man avlider.