Nästa år (2019) så höjs skatten för ISK och KF ytterligare ett snäpp. Fick en förfrågan att skriva lite mitt tycke kring den här sparformen samt berätta hur ni investerare bör tänka. Det här blir en historisk återblick kring vad som hänt.

Det vi idag kallar för Investeringssparkonto (ISK) togs fram den 1:januari 2012 efter ett riksdagsbeslut. Tanken var att motivera och förenkla sparande genom att minska krånglet kring deklarationen. Man beslutade om att faktorn för schablonintäkten skulle ligga på samma lika som statslåneräntan, vilket då var 1,65%

Vi blev här lovade att ISK skulle fortsätta vara en gynnsam investeringsform samt att man inte skulle rucka på detta. 2016 fick vi dock en försämring. Faktorn skulle då bli statslåneräntan + 0,75 procentenheter. Dessutom lades en minsta gräns på 1,25%.

InkomstårStatslåneränta (30 nov föregående år)ÖkningMinsta faktorFaktor för schablonintäkt
20121,65%1,65%
20131,49%1,49%
20142,09%2,09%
20150,90%0,90%
20160,65%0,75%1,25%1,40%
20170,27%0,75%1,25%1,25%
20180,49%1,0%1,25%1,49%

Det slutade inte här. Nu i år fick vi ytterligare en försämring och “påslaget” ökade med 0,25 procentenhet (till en hel procent). Statslåneräntan hade här också stigit från 0,27% till 0,49%

Nu hade investerarna fått nog. Vi insåg att det här med att “inte rucka på ISK” bara var käbbel.

 

Till detta så gick Vänsterpartiets ekonomiskt-politiska talesperson Ulla Andersson ut med att vi förstorade det hela. Höjningen skulle bara innebära ett par påsar ostbågar enligt henne. Tydligt är att Ulla aldrig hört talas om ränta-på-ränta effekten och hur större avgifter verkligen påverkar denna effekt negativt över tid. 

Jag var inte heller sen med att förmedla min reaktion på det hela. Det gjorde jag med en Tweet som verkligen fick galet mycket reaktioner:

Den nya ISK och KF skatten

Nästa år höjs alltså statslåneräntan och således också skatten på ISK/KF. Dock blir det marginellt, från 1,49% (2018) till 1,51% (2019).

Den här höjningen innebär ungefär 6 kr extra i skatt per 100.000 kr sparat. Inga jättesummor, men det växer såklart över tid och troligtvis är detta inte den sista höjningen som kommer ske nu när räntan börjar höjas.

Något jag är rädd för är att det extra påslag som inte införs justeras när väl statslåneräntan stiger. Det är alltid lätt att höja skatter då det innebär mer pengar. Att ta bort pengar är betydligt svårare – vem/vilka ska drabbas?

När är det lönsamt att välja ISK/KF?

Det vi får höra är att det oftast är bättre att välja en vanlig aktie- och fonddepå om du sparar på riktigt riktigt lång sikt. Anledningen är då den skatt som du varje år betalar i sin ISK/KF och att denna äter upp lite av den effekt som ränta-på-ränta ger. 

Hur lång tid som gäller är svårt att räkna på. Det beror helt klart på hur statslåneräntan varierar över tid samt då påslaget givetvis. Generellt sätt så blir det givetvis kortare tid ju högre påslaget blir och ju högre statslåneräntan blir.

Rent krasst så gäller det att få en avkastning på över dessa 1,51% för att det ska vara lönsamt att spara i ett ISK. Det är väl därför jag brukar rekommendera att du som enbart sparar i räntor (räntefonder etc.) bör ha dessa i ett traditionellt konto. För annars äts ditt kapital upp.

En sak som ändå är skönt med ISK är att när du väl en dag ska leva på ditt kapital så är det skattat och klart. Då slipper du skatta 30% på den avkastning du fått.

MEN! Det man ska komma ihåg är att ISK kan bli en dålig sparform. Lek med tanken att vi får ett par dåliga år på börsen (som i år), samt att schablonfaktorn ligger på låt säga 3,5%. Då förstår vi snabbt att de med vanligt aktie och fondkonto blir vinnarna för just den här perioden.

Är det något jag glömt? Är du också orolig att det extra påslaget på 1% inte justeras när väl räntorna börjar ticka uppåt? Vad tycker du är största fördelen med ISK/KF?