Efter många år har jag och sambo KTM nu äntligen fått tummen ur och skapat ett gemensamt konto för vår ekonomi. Förhoppningen är att vardagen ska bli enklare och lite effektivare. Frågan är bara om det här kanske uppmuntrar till mer konsumtion.

 

Så hade vi det tidigare

Tidigare brukade jag och sambon helt enkelt swisha över pengar till varandra när vi handlat något gemensamt. Låt säga att jag kört till IKEA och handlat en hylla för 600 kr. Då swishade sambon mig 300 kr.

Det här har verkligen inte varit på kronan och öret och vi har gått enligt filosofin “det jämnar ut sig över tid”. Jag vet sambos i min närhet som är sjukt noga att allt ska bli rätt och riktigt – sådana är inte vi.

Varken jag eller hon bryr oss om det blir lite fel här och där. Dock har jag sett familjer som grälar mycket när det kommer till just gemensam ekonomi.

 

Ett gemensamt konto

Nu har vi skapat ett gemensamt konto via Swedbank. Dit för jag över 3500 kr varje månad och sambon 3000 kr varje månad. Visst är detta mycket pengar men tanken är att det ska täcka in mer än bara maten, t.ex. gemensamma inköp som IKEA-hyllan, bensin och liknande.

Jag för över mer pengar än sambon då jag tjänar mer. Själv tycker jag att det här är rätt och riktigt men jag förstår att många skulle argumentera mot detta.

Till detta konto har vi då kopplat två nya kort som vi använder till gemensamma inköp. På så vis blir det inget mer swishande hit och dit.

Nu förra månaden blev det över en hel del pengar och då bestämde vi oss för att boka en hotellövernattning för det som blev kvar. Det är väl just det här som är risken att det uppmuntrar till konsumtion om något blir över. Å andra sidan kanske jag behöver få in lite mer konsumtion i mitt liv…

 

Det hade kunnat bli dyrt

Swedbank skulle först ha hutlöst mycket pengar för att det här skulle kunna gå i uppfyllelse. Vi blev rekommenderade att bägge två skulle bli nyckelkunder, trots att sambon har Nordea som bank. Då kunde vi få hur många kort vi ville “gratis”. Enda nackdelen var då att det skulle kosta 64 kr i månaden för både mig och sambon (totalt 128 kr).

Kort och gott tycker jag att det lät helt sjukt och ni vet vad jag alltid sagt… förhandla, förhandla, förhandla.

För att göra en lång historia kort lyckades jag fixa så att enbart jag blev nyckelkund och att sambon kan haka på med ett nytt kort som då är kopplat till vårt gemensamma konto. Då fick vi också skapa en egen bild på våra nya kort.

Summa summarum så blev det ett par kronor dyrare för mig varje månad, men det får det ändå vara värt.

Nu såhär i efterhand förstår jag inte varför vi inte fattat det här beslutet tidigare i vårt samboskap. Men givetvis är det lätt att vara efterklok.

 

Ni där ute. Hur har ni löst det för att få saker och ting både enkelt och lättsamt kring er ekonomi?