Det nya beslutet om att göra de första 150 000 kronorna skattefria på ISK/KF nästa år har fått blandade reaktioner. Som jag förstår tycker de allra flesta att de påslag som tidigare införts i stället skulle tas bort helt och hållet.

Jag själv hade också hellre tagit bort de extra påslag som tidigare införts. För er som inte riktigt vet vilka påslag jag menar så är det dessa. Här är de största ändringar som gjorts beträffande ISK sedan sparformen skapades:

Inkomstår Förändring
2012 ISK skapas
2016 +0,75 procentenheter. Dessutom införs ett minsta tak på 1,25%
EDIT! Det här är ett golv och inget tak. Tack för rättningen Kalle 🙂
2018 Från +0,75 procentenheter till +1,0 procentenheter. En ökning med 0,25 procentenheter alltså
2025 De första 150 000 kronorna blir helt skattefria. Är din depå värd exempelvis 160 000 kr är det enbart 10 000 som blir beskattade.
2026 De första 300 000 kronorna blir helt skattefria.

 

Men jag är ändå glad att något faktiskt görs snarare än att det går ett år till utan att något händer.

Som en läsare skrev så kommer dessutom skatten på ISK bli lägre nästa år då statslåneräntan blir lägre. Den 30 november är det datum där den nya skatten spikas. I år landade den på 2,62%. Den 19 september i år var den på 1,79%. Tyvärr ser du effekten först på deklarationen som kommer 2026.

För er som är mer sugna på hur man räknar och hur skatten skiljer sig i år mot tidigare år så rekommenderar jag det här inlägget.

Veckans sämsta idé

Veckans sämsta idé ger jag till chefsekonomen Elinor Odeberg som inte alls tycker att det skattefria beloppet på 150 000 kr* är en bra idé.

*Året efter, d.v.s. 2026, dubblas det skattefria beloppet till 300 000 kr.

”Det är positivt att uppmuntra sparande, men vi har redan uppnått ett brett sparande där över 3,5 miljoner sparar i ISK, så tröskeln är inte jättehög i dagsläget.”, säger Elinor

Ett av argumenten till det skattefria beloppet var att minska tröskeln in till aktiemarknaden, att fler skulle börja spara helt enkelt. Jag själv tror inte att det här är den stora tröskeln för en person att börja spara och investera, så där kan jag förvisso hålla med Elinor. Den stora tröskeln är rädslan att förlora pengar enligt min mening.

 

Hon har slipat på ett helt nytt sätt att beskatta ISK. Det går ut på att du tar skillnaden på värdet i början och slutet av året. Den skillnaden kan antingen vara positiv eller negativ. Ett positivt värde beskattas sedan med 30% medan ett negativt värde ger rätt till skatteavdrag, enligt hennes modellen.

Innan beloppet beskattas dras insättningar under året plus uttag under året. Har du 100 000 kr i början av året och sedan sätter in 50 000 kr känns det ju jävligt att behöva skatta 30% på dessa 50 000 kr som du enbart satt in.

I mina öron låter det här som en dålig version av Aktie- och Fondkonto där du skattar 30% den dagen du faktiskt säljer. Enda fördelen jag ser är väl att ett negativt år inte kostar dig som investerare någon skatt, vilket är scenariot med dagens lösning.

Vad hon inte verkar gilla är att man som investerare idag kan undvika skatt genom att ta ut avkastning från sitt ISK.

”Om avkastningen tas ut blir det ju mindre skatt i slutändan. Det blir en slags kattlucka i kapitalbeskattningen.”

Vad jag inte fattar är vad hon menar med kattlucka. För att detta ska funka så krävs det att man tar ut slantarna innan varje brytdatum för det nya kvartalet, alltså innan den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober. Jag tror det är ytterst få som faktiskt sätter det i någon typ av system och vi vet sedan tidigare att det inte går så bra för de med ett kortsiktigt tänk.

Resonemanget om kattlucka slänger jag därför i soptunnan

En gammal goding

 

Jag tycker själv att ISK och KF var enormt positiva nyheter för aktiesparare, men man skulle inte ha fifflat med sparformen i efterhand. Nu när räntorna höjts så inser man hur ofördelaktigt det faktiskt blivit.

27
0
Kommentera gärna :)x
()
x