Sommarinlägg #4 Värt att investera i ett ISK på längre sikt?

Statslåneräntan steg snabbt och intensivt. Kontentan blev att skatten på ISK/KF även den skenade och för beskattningsåret 2024 var det många investerare som fick ett rejält påslag när deklarationen landade i brevlådan. Det här har fått vissa, inklusive mig själv, att fundera över värdet att ha sina aktier i ett ISK eller KF. Kanske är det bättre att lägga allt i en vanlig hederlig depå där du först skattar när du säljer något med vinst.

Tack för att du delar med dig om restskatten

Tusen tack till alla er som även i år delgav er restskatt alternativt skatteåterbäring. Det här har varit ett inslag varje år och ni är fortfarande lika transparenta, något jag uppskattar mycket!

Ett par positiva om ISK

Under lång tid har jag själv gått med vetskapen att du tjänar på att ha dina innehav i en vanlig depå (aktie- och fonddepå) ifall du investerar väldigt länge. Anledningen är att skatten du betalar varje år via ett ISK äter upp en del av ränta-på-ränta effekt som är nyckeln till framgång på börsen.

Egentligen säger det sig själv. Alla pengar du årligen betalar i skatt hade kunnat vara pengar som du i stället skulle kunna jobba för dig. Å andra sidan finns det en positiv aspekt för oss utdelningsjägare som inte betalar någon skatt på utdelning i ett ISK/KF. För de som fortfarande ligger på en vanlig depå gäller 30% skatt för de utdelningar du inkasserar.

Guldkornet med ett ISK är att du slipper tänka på skatt den dagen du säljer eller för den delen börjar knapra på portföljen för att dryga ut din pension. Du har redan skattat på dessa pengar och slipper oroa dig.

Ett ännu mer gyllene guldkorn är dock enkelheten med ISK då du i praktiken enbart behöver kontrollera din deklaration och inget mer, oavsett om du sålt eller inte sålt något under året.

Men innan vi går in på vad den faktiska skillnaden blir över tid vill jag reda ut ett par begrepp som kan vara bra att känna till.

Schablonintäkt, schablonränta, schablonskatt. Den enkla förklaringen

Som du redan vet beskattas ditt kapital årligen ifall du äger ditt innehav i ett ISK eller i en KF via schablon. Det är en sjukt mängd begrepp som förekommer För att förtydliga det hela vill jag klargöra fyra av dessa.

Kapitalunderlaget. Är det genomsnittliga värdet av din förmögenhet i ditt ISK + insättningar. Kapitalunderlaget ligger som grund för den skatt du årligen betalar.

Schablonränta. Det här är statslåneräntan som fastställs 30 november plus en procentenhet. För 2025 gäller 1,96% plus 1 procentenhet, alltså 2,96%

Schablonintäkt. Får du genom att ta kapitalunderlaget och multiplicera det med schablonräntan. Schablonintäkten kommer förtryckt i din deklaration och kommer automatiskt att beskattas med 30%. Det blir den slutgiltiga skatten

Schablonskatt. Ibland brukar man helt enkelt ta 30% av schablonräntan (2,96%) och kalla det för schablonskatt. 30 % av 2,96 % = 0,888%. Det här är alltså en förenkling som gör att du direkt via kapitalunderlaget kan räkna ut den slutgiltiga skatten. Många brukar direkt referera till schablonskatt.

Värt att investera i ett ISK på längre sikt?

Inledningsvis kan man säga att det finns åtminstone två solklara nackdelar när det kommer till att spara i ett ISK, rent ekonomiskt.

• Via en aktie- och fonddepå blir det inget skatteuttag under spartiden, något som innebär att kapitalet bör växa snabbare, allt annat lika.
• Dessutom har du möjligheten att kvitta vinster mot förlustavdrag i deklarationen. Det är faktiskt några innehav jag genom åren sålt med förlust. Sådant som gått ner i graven. SBB är ett av exemplen. För mig går dessa att räkna på en hand.

Swedbanks privatekonom Arturo Arques har nyligen gjort en beräkning och kalkylerat när det är värt att investera i ett ISK/KF. Det absolut kortaste svaret är att ISK, trots många försämringar, är det bästa valet för dig.

Kalkylen bygger dock på att schablonskatten ligger kvar på 0,9%. Går du tillbaka till föregående sektion såg du att den för 2025 ligger på 0,888%, avrundat uppåt alltså 0,9%. Denna har varit högre, men också lägre. Du kan kika på min historiktabell för att se vad den faktiskt blivit under alla år från det att ISK skapades.

Vidare har man i kalkylen räknat med att de 300 000 första kronorna i ett ISK blir skattebefriade, något som faktiskt gör en stor effekt över tid. För 2025 gäller 150 000 kr men redan nästa år höjs beloppet till 300 000 kr (läs vad som gäller här). Jag har varit positiv till skattelättnaden men också skeptiskt till att det faktiskt kommer ligga kvar när försvaret nu behöver rustas upp.

I kalkylen har privatekonomen jämfört med en depå värd 1 miljon samt en som är värd 5 miljoner. Tanken är att man investerar i fonder med en årlig avkastning på 7% samt en fondavgift på 0,3% årligen. Det är med andra ord en rätt låg fondavgift. En sparhorisont på 10 år samt 20 år har valts.

Depå värd 1 miljon kr

Om du har ett initialt portföljvärde på 1 miljon kr och låter pengarna generera ränta-på-ränta i 10 eller 20 år blir skillnaden följande beroende på om du väljer ISK eller en vanlig depå.

I den vanliga depån har man efter perioden är slut sålt alla sina innehav och beskattat med 30% på den avkastning man fått. Vinnaren i båda fallen är ISK. Värt att nämna igen är att man då räknat på att den skattefria nivån på 300 000 ligger fast samt att schablonskatten ligger fast.

Depå värd 5 miljoner kr

Har du en portfölj värd 5 miljoner kan du efter 10 år plocka ut 8,8 miljoner kr om du investerat i ett ISK. Det är nästan 700 000 kr mer än om du kört med en vanlig depå. Ännu större blir skillnaden efter 20 år då du får nästan 1,5 miljoner kr mer via ISK, givet ovanstående förutsättningar.

Jag hade faktiskt inte själv trott att skillnaden skulle bli såhär stor, men utgör också de 300 000 kr som räknas skattefritt en rätt hygglig del i den slutgiltiga effekten.

Enligt den här kalkylen från Swedbanks sparekonom så gäller fördelen med ISK upp till 30 år. Har man en längre sparhorisont borde man välja den vanliga depån:

”Mina kalkyler gäller upp till 30 års sparhorisont, där är ISK bättre skattemässigt. Den som har en ännu längre sparhorisont och inte avser att göra några byten kan gynnas av traditionell depå”, säger Arturo.

Det här är väl också det jag hört innan, alltså att ISK är gynnsamt för alla de som inte investerar på riktigt lång sikt. Börjar du när du är 18 år finns det goda möjligheter att du kan gynnas av att välja den traditionella depån ifall du vill spara till efter din 50-årsdag.

Varför jag själv investerar i ett ISK är dels för att jag gillar enkelheten, dels för att jag investerar rätt tungt i utdelningsaktier, men också för att jag den dagen jag vill sälja redan är skattad och klar.