I vintras kom jag över spännande statistik rörande utdelningsinvestering som jag tänkte dela med mig av. Det handlade om säsongsmönster och vilka perioder som utdelningsaktier faktiskt går bra, och mindre bra. Sedan vill jag också passa på att argumentera mot ett påstående som nämns i undersökningen.

Jag är ingen självutnämnd expert när det kommer till utdelningsinvesteringar. Däremot har jag själv upplevt mycket som gjort mig förvånad. Bolag som jag själv ansåg vara stabila utdelningspjäser men som senare visade att guld snabbt kan bli kattguld.

Förhoppningsvis har jag lärt mig något. Åtminstone ägnar jag bra mycket mer tid åt att djup-dyka i mina innehav nu mot vad jag gjorde tidigare. Jag har inte alltid rätt, men faktum är att inte ens Warren Buffett har rätt i alla lägen. Mitt mål är fortsatt att sätta ihop en portfölj bestående av de bästa utdelningsbolagen.

Ibland snappar jag upp saker som jag själv tycker är intressant och som jag vill dela med mig av. Ett sådant exempel är…

 

Säsongsmönster för högutdelare

För ett par år sedan tog jag upp vilka månader det är bäst att generellt äga aktier. Svaret blev april månad, men det stämmer verkligen inte i år. Det här inlägget handlar snarare om när det är bäst att äga utdelningsaktier, eller snarare högutdelare.

Bästa börsmånaderna enligt statistik

 

Det finns ett index som har ett fruktansvärt långt namn och som åtminstone blev en nyhet för mig. Indexet heter SIXSEDIV21SRIGI. Six-group äger och följer en hel drös andra index, däribland välkända SIXRX som följer Stockholmsbörsens breda index inklusive utdelningar.

SIXSEDIV21SRIGI är ett aktieindex som mäter totalavkastningen för de 21 aktierna med högst direktavkastning av de 60 mest omsatta på Stockholmsbörsen.

För att göra allt lite mer rättvist tar man inte enbart årets utdelning som parameter. Man kikar även på de två föregående åren och väger årets utdelning med viktning 60%, föregående år 30% och för året dessförinnan med 10%. Det är alltså årets utdelnings tillsammans med de två senaste åren som spelar roll.

SIXSEDIV21SRIGI är nog mest känd via Aktiespararna Direktavkastning B som har målet att följa det här indexet. Läs gärna Petruskos inlägg om fonden.

När det då kommer till Stockholmsbörsen är det ingen slump att vi hittar bankerna, telekom, och vissa råvarubolag samt en gnutta industri i den här gruppen.

 

Sedan har man år för år kikat på hur det här indexet har presterat och delat upp året utifrån vår/sommar och höst/vinter

Vår/sommar Februari – juli
Höst/vinter Augusti – januari

 

Resultatet har blivit att denna typ av bolag underpresterat under vår/sommar och sedan gått bättre när väl hösten och vintern kommer.

Februari – juli Augusti – januari
2017 -0,7 0%
2018 -1,20% 1,20%
2019 -3,30% -1,20%
2020 -6,70% -2,10%
2021 -5,10% 8,10%
2022 1,40% 3,80%
2023 -9,80% -0,30%
2024 -5,40% 2,70%

Tittar vi i stället på månaderna enskilt och räknar ut ett snitt ser vi att maj är sämsta månaden för dessa med -1,1% i totalavkastning, medan september tydligen är bäst med +0,8%.

Här kan man givetvis tänka att maj är en av våra mest utdelningstunga månader och att utdelarna presterar sämre när man skriftar ut pengarna. Delar en aktie ut 1 kr så borde även kursen falla 1 kr, allt annat lika. Så enkelt är det inte utan här kikar man på totala avkastningen, varpå utdelningen läggs tillbaka och inkluderas till den totala avkastningen..

Ja, kontentan blir helt enkelt att högutdelare går sämre under vår/sommar, och bättre under senare delen på året. Skillnaden är inte heller liten, utan hela 4 procentenheter.

Skälet till varför det ser ut såhär är inte solklar. En anledning kan mycket väl vara att säljtrycket ökar precis efter det att majoriteten av utdelningarna skiftats ut, alltså i april/maj. En annan kan vara att utländska institutioner som inte gillar utdelning säljer inför stämmorna.

Sedan visar statistiken enbart de 10 senaste åren. Det är inte en jättelång period och det behöver inte se likadant ut kommande 10 åren.

 

Högutdelare går sämre

Via det här indexet kan man även se att högutdelarna gått sämre, åtminstone från perioden slutet av 2016 och framåt. Faktum är att du fått 2% lägre totalavkastning per år om du hållit de 21 med högst utdelning snarare än Stockholmsbörsens breda index SIXRX. Det är rätt mycket och över tid blir det galet mycket pengar.

Är ditt startkapital 0 kr och du sparar du 4000 kr/månad och får 8% årligen så blir totalsumman efter 30 år:

5 634 202 kr

Är din avkastning i stället 6% blir summan efter 30 år.

3 898 051 kr

Men här vill jag också ge min egna reflektion. Att välja ut de 21 aktierna med högst direktavkastning är sannolikt ingen bra idé, åtminstone inte i Sverige. Det funkar troligtvis bättre i USA där exempelvis strategin Dogs of the Dow är populär. Dessa tenderar hålla utdelningen varmare om hjärtat och en utdelningssänkning är mindre trolig.

I Sverige är risken betydligt större att utdelningen slopas eller åtminstone sänks rejält om du väljer de som pyntar högst. Aktiekursen har redan gått ner, vilket är anledningen till den höga direktavkastningen. Slopas utdelningen kommer fler vilja lämna och då finns det inte mycket kvar, varpå avkastningen som helhet blir mindre.

Ska vi gå till botten med det här så är det så att bolag med stor kvalité och som lagt en begränsad del av sitt kassaflöde till utdelning gått allra bäst. Här har man alltså återinvesterat sin vinst i det egna bolaget. Det är egentligen inget som utdelningsjägare vill höra, men det är också sanningen. Avanza och Bettson är nog de ändra undantagen.

Aktierna som avkastat brutalt. Suveräna framgångssagor

13
0
Kommentera gärna :)x
()
x