Rent generellt brukar fastighetsbolag vara rätt tråkiga aktier att äga. Nu under de senaste dagarna har det dock hänt en hel del i Castellum som fortsatt är mitt största fastighetsbolag i portföljen. Anledningen till storligen är verkligen inte tack vare utvecklingen utan snarare att Castellum helt enkelt var ett av mina första innehav i utdelningsportföljen.
Från 2009 och framåt har Castellum faktiskt underpresterat rätt mycket mot t.ex. OMXS30GI. 307% (inklusive återinvesterad utdelning) mot OMXS30GI på drygt 400%. Det är faktiskt riktigt riktigt dåligt. Inte heller är det en superkort period.
Backar vi bandet till 1997 så har ändå Castellum presterat en årlig genomsnittlig avkastning på 13,20%. Det är ändå bättre siffror, speciellt med tanke på börsvärdet verkligen dippat de sista två åren. När bolaget gick som starkast 2021 var samma siffra 18,26% årligen.
Fram till 2021/2022 hade Castellum varit ett defensivt fastighetsbolag med 24 år av höjda utdelningar i rad. Sedan blev det kaos då nya VD:n Biljana Pehrsson enbart fick sitta på sin position i fyra veckor. Därefter tog Rutger Arnhult över stafettpinnen. Det var väl bland det värsta som kunde hända Castellum.
Rutger Arnhult
Nya tider för fastighetsbolaget
Nu senast blev vi informerade om att Roger Akelius via Akelius Apartments passerat 20% ägarandel, en gräns man som ägare måste informera om. Enligt Holdings ska han ha köpt aktier för 2,8 miljarder under bara de sista två veckorna :O
Roger Akelius
Förutom via bolaget Akelius Apartments så äger Roger drygt en miljon aktier privat. Nu har han börjat ställa sina tuffa krav som storägare också. Han vill nämligen direkt byta ut Joachim Sjöberg mot Pål Ahlsén som varit VD i Akelius.
Roger går alltså fram likt en ångvält och hans utspel har fått två av de mest erfarna styrelseledamöterna att tacka för kaffet och ge sig av. Dessa var uppenbarligen inte inne på Rogers visioner.
”Akelius fortsätter köpa. Det som är bra för Akelius är bra för alla aktieägare”, skriver Roger Akelius
”I det fall att styrelsen struntar i mina aspekter, väljer fortsatt byråkrati, så har Akelius två möjligheter: att öka ägandet och sätta fart eller avveckla innehavet”,
Uppenbarligen har Roger här valt nummer ett, d.v.s. att fortsätta öka, med tanke på veckans stora transaktioner.
Han har tidigare varit ute och kommenterat eventuellt utköp från börsen men svarar där att intentionen nu enbart är att köpa mer och inget annat. Sällan brukar man vara öppen med en sådan intention allt för tidigt.
Personligen tror jag att det någon gång kommer att komma ett riktigt taskigt bud med låg premie utifrån rådande kurs. Frågan är vad styrelsen i ett sådant läge kommer rekommendera. Många investerare har troligtvis ledsnat på innehavet och kanske tackar JA därigenom.
Säljer jag?
Personligen tycker jag att det är fel läge att sälja fastighetsbolag här och nu. Den med spåkula hade sålt 2021 när räntan var på noll och Castellum expanderade likt aldrig förr. Jag vet faktiskt de som gjorde det rätta och sålde när Rutger kom in.
Hade jag inte ägt Castellum idag utan tittat på innehavet med helt nya ögon så hade jag troligtvis inte gått in. Ibland är det värt att försöka tänka i de banorna.
Även om Roger är känd för att skapa kaos (senast i Academedia) så är det till syvende och sist bra med en storägare i den här klassen. Castellum har just nu väldigt bra koll på sin balansräkning och mycket spännande ligger i framtiden.
Moody’s var dessutom nyligen ute och höjde kreditbetyget för Castellum. Resonemanget var att man lyckats väl med anpassningen sig till ett högre ränteläge.
Castellum har varit en riktigt sur investering för egen del sett till totalen, men jag har ändå valt att behålla innehavet ett tag till för att se vilket håll skutan styr mot.
Det är trots allt trevligt att Castellum återinfört utdelningen, även om den idag är hyggligt liten.
Jag har ägt castellum sedan 2015 och tecknat fullt i båda nyemissionerna som varit under min tid. Kursmässigt är min avkastning strax över 15% (exklusive utdelningar) så det har verkligen inte varit någon höjdare, men min bedömning är att pendeln har kommit tillbaka till något slags jämnviktsläge och att castellum är väl positionerat för att växa förvaltningsresultatet framöver. Tyvärr tycker jag dock att det är för mycket cirkus kring bolaget och jag är inte alls så säker på att ”det som är bra för Akelius är bra för alla aktieägare”. Det finns ett förtroendemässigt glapp för honom som storägare från… Läs mer »
Jag sålde ”skiten” när Akelius tog över och ställde in utdelningen. Det är inte min grej.
Jag har helt klart börjat tröttna på Castellum. Jag vet inte om det är värt att hänga kvar ett tag till och se vad som händer, eller om det är bättre att sälja och försöka hitta något mer produktivt redan nu.
Jag velar i frågan helt enkelt, men skulle den gå upp över 125kr kommer det börja klia i säljfingret.
Ser att kursen ligger på ungefär halva toppnoteringen, man borde inte göra totalt bort sig genom att gå in nu. Fast det var en stor nyemission också som ställer till jämförelsen. Vet inte riktigt hur man ska justera för att det ska bli jämförbart?
Castellum drog in utdelningen för att rädda företaget, drömmen var att bli en utdelningsaristokrat. Så blev det inte. Men efter tuffa dessa tuffa tider, så tror jag på Castellums framtid.
Nu är det en bit kvar tills jag är uppe i 20%-ägarandel men jag månadssparar och gnetar på. Om den dagen skulle komma, räcker det att jag lägger ett meddelande här i kommentarsfältet eller hur går man tillväga?