Räntan på CSN har under 2021 varit rekordlåg och ligger på 0,05%. Hittar du ett annat lån med så låg ränta så blir jag förvånad. Nu vill regeringen höja räntan från 0,05 till 0,5%. En tiodubbling med andra ord. Det här har väckt stort motstånd och frustration ute i Sverige.
Pengarna som genereras tack vare höjningen ska finansiera någon typ av paket för att få de vuxna, som redan jobbat, lättare tillbaka till studier. Jag har inte förstått helheten i paketet men det gör man sällan när regeringen slår in förslag likt dessa.
Generellt lyfter jag hatten på alla de som orkar omskola sig i senare ålder. De visar att det aldrig är för sent att lära sig något nytt. Många andra nöjer sig med en hyfsat tråkig tillvaro trots att man innerst inne skulle vilja testa en annan yrkeskategori.
Historisk nivå på CSN lån
2020 och 2019 var ränta uppe i 0,16%, en bra bit över dagens låga 0,05. Så sent som i 2016 såg vi en nivå som var högre än den som nu förespråkas på 0,5%. 0,05 ⇒0,5%
| År | Räntesats i % |
|---|---|
| 2023* | 0,5 |
| 2021 | 0,05 |
| 2020 | 0,16 |
| 2019 | 0,16 |
| 2018 | 0,13 |
| 2017 | 0,34 |
| 2016 | 0,6 |
| 2015 | 1,0 |
| 2014 | 1,2 |
| 2013 | 1,3 |
| 2012 | 1,5 |
| 2011 | 1,9 |
| 2010 | 2,4 |
| 2009 | 2,5 |
källa: CSN
*Förslag för 2023 men vad jag vet är inget spikat ännu
Hur stort är svenskens studieskuld?
Studieskulden för svensken är inte så farlig som man kan tro. Personer med studieskulder hos CSN har en snittskuld på drygt 140 000 kronor.
Totalt sett har 14% av invånarna i Sverige någon typ av studieskuld till CSN. Det här skiljer sig givetvis mycket mellan län och högst andel har Uppsala med 18%. Kanske är det inte så konstigt med tanke på vilken populär studentstad Uppsala är.
Den mest intressanta och chockerande statistiken är hur många som låtit sina skulder gå över till Kronofogden. Antalet låntagare med betalningskrav hos Kronofogden var totalt 73 600 personer (5,3% av alla återbetalningsskyldiga låntagare) under 2020.
Var 20:e person alltså…
CSN – vad blir ränteskillnaden i kronor?
Om vi räknar på snittskulden 140 000 kr så innebär det att man betalar ca 6 kr per månad för sitt lån i ränta. Sedan tillkommer det någon typ av administrationsavgift också. Det sjuka är att denna verkar vara 150 kr per år. Det var den i mitt fall åtminstone.
Om räntan nu höjs från 0,05% till 0,5% så blir den nya räntekostnaden för låntagaren 60 kr per månad.
Visst, det är en stor skillnad i kronor men om du tar en utelunch som många studenter ändå gör så har du förverkat två månader med ränta redan där.
Skillnad i kronor per månad vid olika räntesatser
Förutsatt att du har 140 000 kr i studieskuld
| Räntesats | Kostnad i kronor per månad |
| 0,05% | 6 kr |
| 0,5% | 60 kr |
| 1,6% | 187 kr |
Mycket stor frustration
Överallt ser vi nu namninsamlingar där man tycker att det här är ett dåligt förslag och ilskan där ute verkar glödhet.
Självklart tycker jag inte det här är positivt men jag håller ändå inte med om att detta kommer få fler att avstå studier. Det är ett argument som många nej-sägare verkar använda.
Fortsatt värt att investera CSN lånet?
Här förstår jag att situationen skiljer sig från en person till en annan. Vissa behöver verkligen fullt studiemedel och fullt studielån för att överleva vardagen. Sedan kan envar inte heller jobba extra för att dryga ut kassan.
Såhär mycket kan du få per vecka som maximalt från CSN
| Studietakt | Bidrag, kr | Lån, kr | Totalt, kr |
|---|---|---|---|
| Heltid, 100 procent | 828 | 1 904 | 2 732 |
| Deltid, 75 procent | 623 | 1 428 | 2 051 |
| Deltid, 50 procent | 409 | 957 | 1 366 |
Jag själv tog inte alls så mycket lån, vilket jag där och då tänkte var positivt ekonomiskt.
Hade jag kunnat backa bandet så hade jag helt klart valt att ta fullt lån och investera allt jag kunde i 4-5 olika investmentbolag. Enligt min nya genomgång är det få av investmentbolagen som över tid presterat mindre än 15% årligen. Jämför då 15% mot 0,5%. Sedan är det inte alls säkert att det blir 0,5% utan det kan bli lägre.
Se sammanställning av investmentbolagens avkastning
För att du ska gå vinnande ut ur detta koncept krävs enbart 3 saker från dig som investerare:
Betala dina räkningar först och investera kontinuerligt, helst varje månad
Se till att inte supa upp ditt studielån bara för att du nu har extra pengar
Om börsen går ner, sälj inget utan se till att fortsätta investera (punkt 1)
Det råder stor diskussion om man ska investera CSN lånet eller ej. Själv är jag negativt ställd till att belåna portföljen men CSN är en annan sak tycker jag. Troligtvis kommer du inte kunna investera andra pengar under din studietid och studerar du 5 år så kommer detta göra underverk.
Desto tidigare du kommer igång med ditt sparande, desto bättre blir resultatet.
Har man inte råd att betala 54 kr extra i månaden lyckades man välja fel utbildning.
Undrar om de som klagar inser att det är ganska 2-3 chipspåsar. Det var ju ingenting att uppröras över i tidigare diskussioner om ISK skatt =)
Tjenare!
Jag håller med. Dock finns det ett annat sätt att se på dessa pengar och risken är väl att vi gör som Ulla Andersson när vi jämför, d.v.s. att vi inte tar hänsyn till vad dessa pengar kan göra om vi investerar dem.
Men sedan är det väl bara att se detta ur ett logiskt perspektiv. Jag tror inte andelen som studerar faktiskt investerar så mycket… tyvärr.
Kul att du kunde skriva 🙂
Tanken med regler i samhället är att dessa ska vara långsiktiga, som t.e.x skatten på ISK eller för den delen att räntan på CSN-lånen är 70% av statens genomsnittliga upplåningsränta de tre senaste åren. I det senare fallet ska alltså stateninte tjäna på att låna ut pengar men heller inte subventionera detta. Att då lägga in miniminivåer för att räntan är för ”låg” leder till asymmetrier, motsatsen med tak skulle knappast hända. Samma resonemang fördes om skatten på drivmedel när oljeprisen bottnade för några år sedan och priset blev för ”lågt” enligt regeringen. Denna klåfingrighet att försöka få in extra… Läs mer »
Suverän kommentar. Klåfingrigheten som du beskriver har man sett både en och tre gånger tidigare. Håller med en som kommenterade ett tidigare inlägg att man nog skulle tjäna mer på att försöka få ner kostnaderna än att försöka samla kollekt via extra skatteökningar likt dessa.
Galet vilket minne du har. Det där med att försäkringsbolagen skulle ta över kostnaden för trafikskadade kommer jag inte alls ihåg.
Jag tog inga lån under min studietid, men ångrar att jag inte gjorde det. Hade jag kommit igång med aktier tidigare hade det gjort stor skillnad idag.
Hej https://aktiekemisten.blogspot.com/
Då sitter vi lite i samma båt låter det bestämt som 🙂
Minns en gång när jag var 20 år och funderade på om jag skulle börja investera i aktier. Jag minns inte vad jag läst som fick tanken att dyka upp men jag kommer ihåg att det var under tiden jag spelade Crysis till PC.
”Någon gång ska jag ta mig tid att läsa på hur det faktiskt går till och bli bra på det…” tänkte jag.
Usch så jag ångrar att den tanken stannade i huvudet och att jag inte var mer av en do:er 😛
Vi är i större behov än någonsin att fler studerar. Tycker vi ska fortsätta ha fördelaktig ränta på studielån
Hej och tack för kommentaren!
Speciellt inom vissa yrkeskategorier.
Har blivit en helt sjuk lånekultur i Sverige på senare tid. När jag studerade i mitten och slutet på 90-talet tog jag bara halvt lån och betalade av det så snabbt som möjligt. Är så det borde fungera.
Hej du Leif!
Ja många köper väl sin bostad med tesen att inte hinna betala hela lånet innan man går i graven. Då läggs man ner i kistan skuldsatt men som tur är så kan du inte ärva rena skulder 🙂
Hej KTM! Här är CSN-lånet redan avbetalat och ett minne blott. Någon som jag tycker är märkligt, är att alla andra långivare måste skriva ut den effektiva räntan. Men inte CSN, där har man tydligen ett undantag. Skulle vi räkna med den fasta avgiften (administrationsavgiften) på 150 kr, vilket man såklart ska göra, Då har vi en effektiv ränta som är betydligt högre. Så ganska missvisande med hur CSN ”marknadsför” sin ränta. Något som jag också tror att många missar är att du inte heller får ränteavdrag på CSN-lånet. Alla andra lån får du tillbaka 30% på räntan vid deklarationen,… Läs mer »
Visst är det härligt med siffror, man kan vända och vrida på dem så att det man vill ha fram passar. Det intressant är inte om räntan blir 0.05 eller 0.5 2023, det intressanta är vad räntan blir i framtiden. Gör om alla dina räkneexempel men används räntan från 2009 istället och gå från 2.5% till 25% ränta och se hur många luncher det blir?!?!. Det uppenbara borde vara politikernas insyn i att om man ligger i toppen av skattetryck listan och man inte klara av sina utgifter, så är det inte inkomsterna som är för låga utan utgifterna som… Läs mer »
Nu tycker jag att just denna ändring är så liten att den knappt spelar någon roll, folk borde prioritera att betala av sina lån och inte hoppas på att inflationen ska lösa alla lån med tiden. Med det sagt, vi har på tok för HÖGT skattetryck i Sverige. Ser att det redan har nämnts längre upp i kommentarerna men det tål att sägas igen. Vi har 1.3 miljoner välfärdsturister här i landet som inte bidrar med ett dyft förutom ökad stress på välfärdssystemen i alla led samt får vårt rättsväsende att gå på knäna. Grundregeln måste ändå vara att var… Läs mer »
Bra skrivet
Med S och sinnessjuka MP vid makten så gäller det att göra sig kvitt med alla skulder till staten illa kvickt. Att det finns normala människor som stödjer dessa partier är för mig helt obegripligt. Pratar inte bara om CSN utan vänsterns generella syn på kapital och ”rika”.
Följer detta då jag precis börjat studera. Och nu efter två månader så har jag valt att ta lån, dels då jag går ner i tid men också för att kunna investera lite mer. Inga större pengar men många bäckar små så att säga:)
Allvarligt! Trodde de flesta genomskådat de motiveringar som regeringen med stödpartier ständigt knåpar ihop. Tror du att vi har världens högsta skatter på bensin/diesel för att det påverkar jordens klimat också? Efter kan det bero på att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder inte försörjer sig själva och att huvuddelen av dessa är låg/outbildade människor från MellanÖstern/Afrika. Detta är huvudorsaken till i princip all problem med otrygghet och att välfärdens finansiering urholkas mer för varje år. De höjer alla skatter. Tills vi som mjölkas ut tröttnar och röstar fram andra politiker som värnar Sveriges behov. Eller så är det kört.… Läs mer »
@jan: väl uttryckt, verkligen! Instämmer till 100.0%!
Håller med.
” Tror du att vi har världens högsta skatter på bensin/diesel för att det påverkar jordens klimat också?”
Jag ställer mig tveksam till det där. Visst, ”många bäckar små” heter det, men efter att ha varit i Indien många gånger så ställer jag mig frågan hur pass mycket vårt hemmagjorda och miljövänliga sköljmedel verkligen bidrar till.
Mysig människosyn du har Jan med tanke på att det är vår överkonsumption i väst som skapat många krig i världen.
Att vi har höga råvarupriser/energipriser beror delvis på att det är brist på många av dom pga vår överkonsumption.
MVH
Jag håller med dig Jan, höja skatter i Sverige påverkar inte miljön ett dugg, blir att bensin/diesel går till andra länder t ex Indien/Kina och till deras bilpark med sämre rening, kan t o m ge motsatt effekt,