Vad vi ser här och nu är den största prisökningen på mat sedan 1950-talet, enligt statistik från SCB. Bara det senaste året har priserna på mat och alkoholfria drycker ökat med 20,95%. När det kommer till matpriserna så tycker jag att det finns några saker som är mer intressanta än andra.

 

Först en liten parentes. Det verkar som att Elsas önskan slog in, efter 8 års väntan. Den som väntar på något gott…

Frågan är väl om det här verkligen kommer innebära lägre köttkonsumtion nu när svenskarna vallfärdar mot den billiga falukorven och Eldorados köttbullar.

 

Matpriserna – det här är unikt

Vi får gå tillbaka till 1951 för att se en tolvmånadersperiod där matpriserna ökat med över 20%. Det här var inte långt efter andra världskriget så det vi ser här och nu är rätt anmärkningsvärt.

Det enda livsmedlet som faktiskt sjunkit i pris är salladskålen. Här är de livsmedel som ökat allra mest. Med facit i hand får vi alltså byta ut purjolöken i soppan mot salladskål. Hur bra det blir kan jag tyvärr inte svara på.

Produkt
Årsförändring (%)
Purjolök 79,5
Blomkål 79,2
Paprika 54,1
Honungsmelon 51,4
Socker 48,1
Annat smörgåsfett 45,3
Smör 39,4
Småcitrus 38,4
Gräddfil, creme Fraiche 38,4
Hushållsmargarin 38,0

 

Varför så höga matpriser?

Vad som är extra intressant är att matpriserna i vårt grannland Norge inte alls stigit till skyarna under de sista mätningarna. I stället verkar att prisökningstakten nu i stället avtagit. Här i Sverige fortsätter den stiga. Det här illustreras med en från Dagens Industri

Det finns något som kallas HIKP, vilket är ett normaliserat konsumentprisindex. Detta ska då skapa jämförbarhet mellan europeiska länder låter det så fint. Har du lust att läsa mer av det mot förmodan så hittar du info här.

Hursomhelst uppgick HIKP till 8,7% för Norges del (februari). Enligt SCB som visar att prisökningstakten så låg den siffran på 21,6% i februari här i Sverige. Vi ser alltså en mer än dubbelt så hög takt här i Sverige jämfört med grannlandet.

Anledningen sägs enligt branschorganisationen Svenska Dagligvaruhandel vara den svaga Svenska kronan. Tyvärr kan det resonemanget inte försvaras då norska kronan fallit mer än svenska jämfört med både dollarn och Euron det sista året.

Riksbankens uppmaning har under den här tiden varit att jaga reapriserna i butik. Det här har i sin tur fått livsmedelsföretagen såsom Axfood att se rött. Och det är klart, om alla enbart plockar det billigaste varorna så kommer det problem. Svaret från livsmedelsbutikerna blir således att skippa många reapriser.

Foto av KTM

 

 

Nästa vecka får vi kanske svaret

De stigande matpriserna har fått finansminister Elisabeth Svantesson (M) att kalla dagligvarujättarna Axfood, Coop och Ica till någon typ av möte nästa vecka. Här ska man stå till svars varför man höjt priserna mer än grannländerna. Det mötet hade man gärna varit deltagare i.

Mia Brunell Livfors (VD för Axfoods majoritetsägare Axel Johnson) har kommenterat detta. Enligt henne så ligger felet i höjningen inte hos Axfood och andra matvarujättar. I en intervju med DI säger hon:

”Axfood har höjt priserna mindre procentuellt, gentemot kund, kontra ökade inköpspriser och omkostnader. Det är en hel kedja av anledningar som ligger bakom matprisinflationen. Det är inte så att det är butikskedjorna som har höjt priserna utan man måste se hela värdekedjan”

Vidare säger hon:

”De som har verktygen i sin hand och kan göra någon förändring är faktiskt regeringen själva”

Jag är beredd att hålla med till 100%. Tar vi in fler från andra länder än vad vi klarar av, ja då kommer det bli problem. Höjer vi skatterna allt för mycket, ja då kommer det bli problem förr eller senare.

Själv hoppas jag på att Elisabeth Svantesson sätts på plats nästa vecka och att inte matvarujättarna sätts som ansvariga här.

Läs gärna mer om Axfood som utdelningsbolag och varför jag äger dem i portföljen.

 

20
0
Kommentera gärna :)x
()
x