Julen knackar på. 1 av 3 beredda att låna

Snön ligger vit på taken och idag är det exakt en månad kvar innan tomten stampar av sig snön utanför dörren, redo för den årliga paketutdelning. För många verkar det dock bli väldigt fattigt med julklappar, åtminstone om vi bortser från de paket som kommer från lånade slantar. Stämmer det här så ser det faktiskt riktigt illa ut och risken är att många nu blir fast i det beryktade skuldträsket.

Att låna pengar inför julen

Det finns en anledning till varför januari klassas som årets fattigaste månaden. Mängder har konsumerats under julen och finns det pengar kvar på sparkontot så ska man helt enkelt unna sig själv och familjen det lilla extra. Finns inga pengar så är det lån som gäller. Lånet kan man ju betala senare under året, tänker många.

Jag kunde nog inte riktigt fatta det där med att låna pengar till julen innan jag själv blev småbarnsförälder. ”Vadå, det bästa du kan ge ditt barn är väl din egna tid och kärlek?”. Det stämmer givetvis, men ska jag lägga handen på hjärtat förstår jag nu att det är lättare sagt än gjort. Du minns tillbaka på din egna goda jul som barn, eller den jul du aldrig fick som barn. Julen är trots allt barnens högtid.

Självklart är det inte bra att låna för konsumtion till en julafton. Att förgylla juletiden för dina barn är dock en önskan som de flesta föräldrar har. När det nu är så lätt att låna ligger det valet rätt nära tillhands. Och som sagt… man kan alltid ”betala tillbaka senare när pengar finns”.

En av tre familjer med små barn har antingen lånat pengar till julfirandet, eller planerar att göra det i år. Det visar en färsk undersökning av Yougov, gjord på uppdrag av Nordnet.

Här handlar det inte heller om ett lån som gör det möjligt att spendera orimliga summor för exempelvis julresor, utan för att klara av ett helt vanligt julfirande med julmust, mat, glögg och någon julklapp.

För ensamstående föräldrar är statistiken ännu sämre precis som vanligt. Där uppger 40% att man lånat eller är beredd att låna inför julen.

Diagrammet som säger motsatsen

Det pussel jag inte kan få ihop i mitt huvud är hur det kan tyckas så fattigt, men att sparandet i princip aldrig varit större än nu. Vad jag då pratar om är inlägget som Miljonär innan 30 nyligen skrev där han kort går igenom svenskens sparkvot.

Diagrammet han presterarar är från Finansinspektionens senaste rapport som släpptes i november. Där står det tydligt att svenskens sparande i princip är på all-time-high just nu. Nära på 4% sparas och då har vi heller inte räknat med amortering. Även hushållens likvida medel med låg risk (alltså inte aktier) har ökat.

Det enda svaret jag kan ge är väl att de omtalade klyftorna fortsatt är väldigt stora. De som tidigare haft hål i plånboken har fått ännu större hål helt enkelt. Alla som har det sämre än snittet lär nog inte kunna spara 4% av sin lön varje månad enligt diagrammet ovan.

I år har budgeten och planerna kring Sveriges framtida privatekonomi fått mer kritik än vanligt. Det var sagt att Kristersson och Svantesson skulle hjälpa svenska hushåll, men kritiken landar i att det Inte är rätt hushåll man vill hjälpa.

– Höginkomsttagare som arbetar är utan tvekan vinnare i den här budgeten, sade SEB:s privatekonom Américo Fernández, till TT.

Många har kritiserat framtida skattelättnader och menar att en familj med en inkomst på 180 000 kronor i månaden får 3 481 mer i plånboken. På ett år blir det ungefär 42 000 kr extra.

Jag säger varken bu eller bä här. Vad jag däremot tycker är bra är att man nu verkar vilja se till att arbete ska löna sig till skillnad från att gå på bidrag. Det är liksom grunden till att vårt samhälle ska gå framåt.